1812-87.
Engelsk geograf. Han var son till James Wyld (se denne). Fick först militär träning men gick snart över till faderns verksamhet. Han köpte William Fadens (se denne) kartförlag och blev 1830 medlem av Royal Geographical Society. Hans företag blev med tiden mycket omfattande och 1854 fanns den på tre olika ställen i London. Som kartutgivare ansträngde han sig alltid för att tillgodose det aktuella behovet. I hans produktion finner man således specialkartor över guldgrävardistrikt, krigskartor osv. Hans "Popular Atlas" fick stor utbredning. Wylds kartor kom ofta kompletterade med värdefulla geografiska upplysningar. Hans största verk som geograf var emellertid en väldigt väl genomarbetad jordglob, som han slutförde 1851. Den var 60 fot hög, 40 fot i diameter och upplyst med gas. Wyld hade titeln kunglig geograf.
Bland arbeten.
Popular Atlas.
Dict. nat. biogr."
"10452
1767-1848.
Thackara was eight months old when he and his parents came to Philadelphia from England. He apprenticed with Robert Scott and James Trenchard as an engraver from 1786 to 1789. In 1790 he married James Trenchard's sister Hannah. Thackara was curator for the Pennsylvania Academy of Fine Arts from 1816 to 1828, and he is listed as an engraver in the Philadelphia City Directories from 1791 to 1833. His partnership with John Vallance is listed in the 1794 City Directory. He and his son William formed the firm of Thackara and Son in 1832. Thackara was elected Commissioner of the District of Southwark Philadelphia in 1797, and served as clerk of the Pennsylvania House of Representatives from 1807 to 1810.
Washington Map Society."
"10396
1727-89. Född i Köpenhamn, död i Alleslev.
Dansk präst. Började studera 1745 och tog en teologiexamen 1747. 1754 verkade han vid Holmens kyrka i Köpenhamn, och 1762 som sockenpräst i Alleslev i Prestö län. Han utvecklade ett rikt författarskap, särskilt i geografiska och historiska ämnen. En del av hans produktion bestod av läroböcker. Ett särskilt förtjänstfullt, men inte avslutat arbete, var "Den kgl. Hoved- og Residentz-Stad Kiöbenhavns Beskrivelse" (1783).
Bland arbeten.
Den kgl. Hoved- og Residentz-Stad Kiöbenhavns Beskrivelse.
Bricka. - Ehrencron."
"10202
Stockholm - Mentzer ca 1860.
Karlberg 1662 - Svecia Antiqua et Hodierna.
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
Påven Paulus III:s tillståndsbevis för Olaus Magnus:
Sjökarta och beskrivning över länderna under Karlavagnen och de underfulla ting, som finnas i dem, på det omsorgsfullaste utarbetad i Venedig i Herrens år 1539 genom välvillig bekostnad av Hans Höga Nåde Hieronymus Quirinus, patriark av Venedig och utgiven av Olaus Magnus Gothus från Linköping.
Påven Paulus III. Till hågkomst för framtiden. Vår käre sons Olaus Magnus Gothus har nyligen för oss framlagt, att han själv ämnar låta trycka och till allmän nytta utgiva en geografi eller beskrivning över länderna under Karlavagnen, vilken han under lång tid och med mycken möda sammanställt, ävensom böcker, som beskriva den samt Nordlandens seder och under. Vi bevilja sagde Olaus hans hos oss ödmjukt framställda begäran och förbjuda alltså på det att ingen må följa hans exempel och låta trycka själva kartan eller böckerna och därigenom draga nytta av en annans arbete, under de närmaste 10 åren alla och envar i hela kristenheten på alla platser underställda oss och den apostoliska stolen, under hot om vår bannlysning att utgiva, sälja eller saluhålla sagda karta i större eller mindre format huru detta än göres utan Olai särskilda tillstånd: vid böckernas förlust och vite 200 gulddukater till vår skattkammare till förskönande av Apostlafurstarnas basilika och lika summa till sökanden vår höga stads, kyrkostats, och alla kyrkans präster och ämbetsmän över hela kristenhetetn, att tillse det sagde Olaus och de som representera honom vid uppvisandet av detta vårt brev må ånjuta frihet och bistånd och att lämpliga, lagliga åtgärder vidtagas mot inkräktaren, eho det vara må.
Givet i Rom, S:t Peter och bekräftat med vår fiskarering den 11 mars 1539 i vårt pontifikats 5:te år.
Blasius
