Svensk adlig ätt, som härstammar från Jakob Hagman (se NORDENCREUTZ, JAKOB) och Filip Schultz (se NORDENCREUTZ, FILIP), hvilka 1719 samtidigt adlades med namnet N. och 1720 introducerades på samma nummer. Den förre slöt själf sin ätt.
Svensk-finländsk ätt, stammande från kyrkoherden i Grangärde (Västerås stift) Johannes Matthiae (d. 1622), dennes sonson upptog efter hemsocknen Skultuna namnet Schultenius, och den sistnämndes sonson (se nedan Nathanael Gerhard) adlades 1809 Schultén enligt RF §37. Sonson till denne var kirurgen prof. vid Helsingfors universitet Maximus Widekund S. (1847-1899). Ätten fortlever endast i Finland, där medl. inneha finsk friherrlig värdighet.
Svensk Uppslb. bd. 25 s. 559. 2:a uppl. 1953.
1703-1759. Född i Memmingen, Bayern.
Målare, gravör och konstruktionsritare. Anlände till St Petersburg 1741 tillsammans med gravören Johann Stenglein. Grimmel medverkade bl.a. i utgivningen av en 'Atlas Russicus' 1745 (Inte d'Isles atlas som kom samma år med samma namn.), samt gav även ut ett arbete i fyra blad 'Ladoga-kanal' 1741-42.
En av Grimmels elever vid vetenskapsakademin var Mikhail Makhayev.
Matthaeus Seutter gjorde kopior på vissa av Grimmels kartor så tidigt som under 1740-talet, bland annat 'Ingria et Carelia' samt 'Teshenije Nevy reky...'.
Bland arbeten.
Finskoj zaliv ot Kronshtata do Sanktpeterburga... = Der Sinus Finnicus von Cronstad bis St.Petersbürg benebst den aug seinen Kusten befindlichen Lusthöfen [engraved map] / J. Grimmel del. [St. Petersburg, c.1742].
Karta Ingermanlandii i Karelii. [The Academy of Sciences in St Petersburg]; Grimel del. - [St. Petersburg, c.1742].
Ladozhkoj kanal. Canalis Ladogensis [engraved map] / J. Grimmel del. [St. Petersburg, c.1742].
Ladozhskoe Ozero i Finskii zaliv s prilezhashchimi mestami. Lacus Ladoga et sinus Finnicus. [The Academy of Sciences in St Petersburg]; J. Grimel del. [St. Petersburg, c.1742].
Magnus Ducatus Finlandiae. [The Academy of Sciences in St Petersburg]; Grimel del. - [St. Petersburg, c.1743].
Techenije Nevy reky iz Ladozhgago ozera k St.Peterburgu = Fluwius Newa... [engraved map] / J: Grimmel del. - [St. Petersburg, c.1741-42].
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
Backtrav, Arabidopsis thaliana - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
Påven Paulus III:s tillståndsbevis för Olaus Magnus:
Sjökarta och beskrivning över länderna under Karlavagnen och de underfulla ting, som finnas i dem, på det omsorgsfullaste utarbetad i Venedig i Herrens år 1539 genom välvillig bekostnad av Hans Höga Nåde Hieronymus Quirinus, patriark av Venedig och utgiven av Olaus Magnus Gothus från Linköping.
Påven Paulus III. Till hågkomst för framtiden. Vår käre sons Olaus Magnus Gothus har nyligen för oss framlagt, att han själv ämnar låta trycka och till allmän nytta utgiva en geografi eller beskrivning över länderna under Karlavagnen, vilken han under lång tid och med mycken möda sammanställt, ävensom böcker, som beskriva den samt Nordlandens seder och under. Vi bevilja sagde Olaus hans hos oss ödmjukt framställda begäran och förbjuda alltså på det att ingen må följa hans exempel och låta trycka själva kartan eller böckerna och därigenom draga nytta av en annans arbete, under de närmaste 10 åren alla och envar i hela kristenheten på alla platser underställda oss och den apostoliska stolen, under hot om vår bannlysning att utgiva, sälja eller saluhålla sagda karta i större eller mindre format huru detta än göres utan Olai särskilda tillstånd: vid böckernas förlust och vite 200 gulddukater till vår skattkammare till förskönande av Apostlafurstarnas basilika och lika summa till sökanden vår höga stads, kyrkostats, och alla kyrkans präster och ämbetsmän över hela kristenhetetn, att tillse det sagde Olaus och de som representera honom vid uppvisandet av detta vårt brev må ånjuta frihet och bistånd och att lämpliga, lagliga åtgärder vidtagas mot inkräktaren, eho det vara må.
Givet i Rom, S:t Peter och bekräftat med vår fiskarering den 11 mars 1539 i vårt pontifikats 5:te år.
Blasius
