BAGROW, LEO (Lev Semenovich[tj] Bagrov).
1881-1957.
Mångsidig och kunnig karthistoriker. Grundade bl.a. tidsskriften 'Imago Mundi' vars första nummer utkom i Berlin 1935. Författare till viktiga arbeten inom kartografi. Bodde i Ryssland till 1918, i Berlin 1918-1945 och i Stockholm 1945-1957.
Läs bl.a. Vingboons' maps in Sweden samt Maps of the Neva river and adjacent areas in swedish archives .
Biografi under utarbetande. Kommer att läggas ut här.
CRONSTEDT, FREDRIK ADOLF ULRIK.
1744-1829. Född i Stockholm d. 1 dec. 1744.
Landshöfding, konstnär. C. blef hofintendent 1765 och företog 1770-73 en längre utrikes resa. I Rom blef han vän med Sergel, studerade konst och inköpte en präktig samling gamla taflor. C. beklädde 1781-1812 landshöfdingsposten i Gefle. Död i Stockholm d. 19 april 1829. Ledamot af Målare- och bildhuggareakademien samt Musik. akademien. C. utförde rätt goda etsningar och porträttmedaljonger. Gift 1777 med friherrinnan Juliana Duvall, som i Gefle stiftade ordenssällskapet »Idka dygden».
Cronstedt som var son till kakelugnens fader, Carl Johan Cronstedt, förekommer med sitt namn på kartor och då som utgivare bl.a. i sin egenskap av landshövding.
Svenskt biografiskt handlexikon.
Född 17 oktober 1802 i Stockholm, död 3 juli 1878 i Stockholm.
Johan Elias Cardon var en svensk konstnär, litograf och hovgravör.
Gift med Britta Kristina Sundberg född 14 september 1812 död 7 juli 1894. Far till två döttrar, Ida Cardon född 13 juli 1839 och död 10 mars 1881 och Kerstin Cardon samt bror till litograferna Carl Oskar och Oskar Daniel Cardon.
Cardon var av vallonsk släkt. Efter ett års studier i handelslära i Härnösand hoppade Cardon av utbildningen för att bli elev hos kopparstickaren Christian Forssell i Stockholm samtidigt studerade han vid Konstakademien. På ett kungligt stipendium studerade han litografins teknik i Paris 1830-1831 och 1833-1834 samt i München 1832. Han blev agré vid Konstakademien 1835 och ledamot 1843 med titeln kunglig litograf.
Tillsammans med A. M. Spong startade han 1835 ett litografiskt tryckeri där man införde de moderna litografimetoder Cardon studerat i Tyskland och Frankrike.
Hans produktion omfattar omkring 600 blad huvudsakligen med porträtt bilder. Hans största samlade porträttverk gavs ut 1842 under namnet Gal...
Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936
'Italia annexis Insulis Sicilia, Sardinia et Corsica...' - Lotter ca 1770.
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
Påven Paulus III:s tillståndsbevis för Olaus Magnus:
Sjökarta och beskrivning över länderna under Karlavagnen och de underfulla ting, som finnas i dem, på det omsorgsfullaste utarbetad i Venedig i Herrens år 1539 genom välvillig bekostnad av Hans Höga Nåde Hieronymus Quirinus, patriark av Venedig och utgiven av Olaus Magnus Gothus från Linköping.
Påven Paulus III. Till hågkomst för framtiden. Vår käre sons Olaus Magnus Gothus har nyligen för oss framlagt, att han själv ämnar låta trycka och till allmän nytta utgiva en geografi eller beskrivning över länderna under Karlavagnen, vilken han under lång tid och med mycken möda sammanställt, ävensom böcker, som beskriva den samt Nordlandens seder och under. Vi bevilja sagde Olaus hans hos oss ödmjukt framställda begäran och förbjuda alltså på det att ingen må följa hans exempel och låta trycka själva kartan eller böckerna och därigenom draga nytta av en annans arbete, under de närmaste 10 åren alla och envar i hela kristenheten på alla platser underställda oss och den apostoliska stolen, under hot om vår bannlysning att utgiva, sälja eller saluhålla sagda karta i större eller mindre format huru detta än göres utan Olai särskilda tillstånd: vid böckernas förlust och vite 200 gulddukater till vår skattkammare till förskönande av Apostlafurstarnas basilika och lika summa till sökanden vår höga stads, kyrkostats, och alla kyrkans präster och ämbetsmän över hela kristenhetetn, att tillse det sagde Olaus och de som representera honom vid uppvisandet av detta vårt brev må ånjuta frihet och bistånd och att lämpliga, lagliga åtgärder vidtagas mot inkräktaren, eho det vara må.
Givet i Rom, S:t Peter och bekräftat med vår fiskarering den 11 mars 1539 i vårt pontifikats 5:te år.
Blasius
