Flourished 1822-29.
Engraver for Dèpôt de la Marine.
Bland arbeten.
Côtes de Brésil 1822.
du Pérou 1824.
Golfe du Mexique 1826.
Rade de Rio 1820.
Tooley.
Född 1782 25/12 i Stockholm, utbildad på Karlbergs krigsskola, fänrik vid Arméns Flotta 1798, avsked 1811 med löjtnants grad.
Johan Gustaf af Lund tillhörde en gammal soldatsläkt, Södermanlands regemente, där hans farfars far tjänstgjorde, hans farfar slogs vid Poltava och Bender, hans far såg strid i Pommerska kriget och adlades för medverkan i Gustav III:s kupp 1772. Han själv kom att tjänstgöra i Arméns flotta.
Johan Gustaf af Lund utförde ett antal aldrig utgivna kartor, bland annat den ovan nämnda kartan och kartor utförda under Finska kriget 1808-09.
Bland arbeten.
Manuskriptkarta över Bohuslän 1804.
1748-1820. Född 27 febr. 1748 i Tensta socken, Uppland, död 9 aug. 1820 i Stockholm.
Naturforskare, forskningsresande, studerade i Uppsala som Linnés lärjunge och fick vid 17 års ålder som skeppsläkare medfölja ett af Ostindiska kompaniets fartyg till Indien 1765-67. Efter medicinsk examen 1770 antog S. ett anbud att göra en forskningsresa i Kap-landet, och i egenskap af lärare i en högre tjänstemans hus erhöll han tillträde till detta land. Han vistades där under en del af 1772 samt 1775-76 och var under mellantiden, nov. 1772- mars 1775, vetenskaplig medlem af Cooks andra resa i Söderhafvet och Södra ishaf-vet. Han promoverades frånvarande till med. doktor i Uppsala 1775 och blef efter hemkomsten led. af Vet. akad. 1776; han innehade 1778-98 förordnandet att ha tillsyn öfver akademiens naturaliekabinett. Jämte K. A. Arrhenius och K. B. Wadström företog S. 1787-88 en resa till Senegaltrakten i Väst-Afrika med uppdrag att där utse plats för en svensk koloni, ett syfte, som dock ej uppnåddes. S. blef 1790 professor i naturalhistoria och farmakologi och 1803 assessor i Collegium medicum och var...
Bland arbeten.
'Charta öfver Calmar län samt Öland...' - 1796.
Chart Cape of Good Hope 1779, 1785.
Charac-teres generum plantarum', 'Florulse insularum australium prodromus.
Tooley. Nordisk familjebok. 2:a upplagan.
Karta öfver Stockholm. - 1904.
Belägringen av Wismar 1675. Plansch II samt III. - Stockholm 1922.
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
Påven Paulus III:s tillståndsbevis för Olaus Magnus:
Sjökarta och beskrivning över länderna under Karlavagnen och de underfulla ting, som finnas i dem, på det omsorgsfullaste utarbetad i Venedig i Herrens år 1539 genom välvillig bekostnad av Hans Höga Nåde Hieronymus Quirinus, patriark av Venedig och utgiven av Olaus Magnus Gothus från Linköping.
Påven Paulus III. Till hågkomst för framtiden. Vår käre sons Olaus Magnus Gothus har nyligen för oss framlagt, att han själv ämnar låta trycka och till allmän nytta utgiva en geografi eller beskrivning över länderna under Karlavagnen, vilken han under lång tid och med mycken möda sammanställt, ävensom böcker, som beskriva den samt Nordlandens seder och under. Vi bevilja sagde Olaus hans hos oss ödmjukt framställda begäran och förbjuda alltså på det att ingen må följa hans exempel och låta trycka själva kartan eller böckerna och därigenom draga nytta av en annans arbete, under de närmaste 10 åren alla och envar i hela kristenheten på alla platser underställda oss och den apostoliska stolen, under hot om vår bannlysning att utgiva, sälja eller saluhålla sagda karta i större eller mindre format huru detta än göres utan Olai särskilda tillstånd: vid böckernas förlust och vite 200 gulddukater till vår skattkammare till förskönande av Apostlafurstarnas basilika och lika summa till sökanden vår höga stads, kyrkostats, och alla kyrkans präster och ämbetsmän över hela kristenhetetn, att tillse det sagde Olaus och de som representera honom vid uppvisandet av detta vårt brev må ånjuta frihet och bistånd och att lämpliga, lagliga åtgärder vidtagas mot inkräktaren, eho det vara må.
Givet i Rom, S:t Peter och bekräftat med vår fiskarering den 11 mars 1539 i vårt pontifikats 5:te år.
Blasius
