VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Regeringsgatan 77, Mån-Fre 12-18, 08-102121.
Biografier.

ARROWSMITH, JOHN.

1790-1873.
Engelsk kartograf. Brorson till den kände kartografen Aaron Arrowsmith (se denne) och gick i lära hos honom från 1810. Vid morbroderns död etablerade han en egen kartaffär i London. Hans första publikation var en "London Atlas", som kom ut 1834 och senare i två upplagor till. 1858 kom en ny och stor atlas med 68 kartor. Han gav dessutom ut en mängd specialkartor och utförde också kartor för flera geografiska verk. Arrowsmith var 1830 med om att grunda "Royal Geographical Society" i London.
Bland arbeten.
London Atlas.


Dict. nat. biogr." "10018


Bouillet, Jean-Henri-Nicolas


Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.


" "10496


Euler, Johann


Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.


" "10505



Karta öfver Stockholm. - 1904.



Bergstedt - C. H. Tersmeden ca 1900.


Carta Marina
  • Björkbom, C - "En kort historik över Olaus Magnus Gothus... samt orienterande förklaringar till Carta Marina."
  • Blaisus (Påven Paulus III) - "Påven Paulus III:s tillståndsbevis för Olaus Magnus:"
  • Brenner, Oscar - "Die ächte Karte des Olaus Magnus vom Jahre 1539 nach dem Exemplar der Münchener Staatsbibliothek"
  • Collijn, Isak - "Olaus Magnus - Ett försök till karakteristik och några önskemål."
  • Magnus, Olaus - Carta Marina 1539.
    Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
    Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
  • Magnus, Olaus - Olaus Magnus brev till Gustav Vasa, daterat Rom 1 maj 1554.
  • Munkhammar, Lars - "Hur Carta marina kom till Uppsala"
  • Sallander, Hans - "Olaus Magnus' Carta marina av år 1539. Några anteckningar i samband med ett nyupptäckt andra exemplar." - 1962.
  • TV-sänd intervjuv med Hans Sallander med anledning av återkomsten av Carta Marina till Sverige.
  • De Thorey, Roland. - Korta fakta om Olaus Magnus Carta Marina.
  • De Thorey, Roland. - Breves notas sobre la "Carta Marina" de Olaus Magnus.


  • Bureus karta över norden
  • Bäärnhielm, Göran - "Om kartan och dess upphovsmän."


  • Kartor och atlaser
  • Norra och Södra Kartverkets kartor samt konceptkartor. - Förteckning.
  • Sverige - Svenska kartrariteter under trehundra år, 1500-1800.
  • Svenska stadskartor. - Ljunggren m.fl. Förteckning.
  • "General hydrographisk Chart-book öfwer Östersiön, och Katte-gatt." - Petter Gedda.
  • Ehrensvärd, Ulla - "Chart-Book öfver Öster-Siön och Katte-Gatt."
  • "A Compleat Sett of New Charts." - Sr John Norris
  • Gehlin, Åke - "Fulväderjacks spionkartor". Sir John Norris.
  • "Atlas Vsego Baltijskago Morja." - Nagaev
  • "Atlas of the Gulf of Finland." - Spafarieff
  • "Sweriges Sjö-Atlas." - Gustaf af Klint
  • Lundquist, Björn. - Sex exemplar av Gustaf af Klints Sveriges sjöatlas.


  • Bilder och planschverk
  • Heraldik och genealogi - Tersmedens handmålade vapensköldar samt graverade Tysk-Baltiska.
  • "Sveriges Industri, dess Stormän och Befrämjare" - 1890-1910. Planschförteckning.
  • "Suecia Antiqua" - Erik Dahlberg. Planschförteckning.
  • "Fordna och närvarande Sverige" - Thersner. Planschförteckning.
  • Botanik. - Besler och Lindman. Planschförteckning.


  • Teckenförklaringar
  • Sverige - Ekonomiska och Topografiska kartor. - 1872. [bild]
  • Sverige - Ekonomiska och Topografiska kartor. - 1900. [bild]
  • Övriga artiklar
  • Abrahamsson, Åke - "Två stockholmsutsikter från 1570-talet av Franz Hogenberg".
  • Bagrow, Leo - Aleksei Ivanovich Nagaev, Russian admiral 1704-1781.
  • Bagrow, Leo - Italiens insatser inom skandinavisk kartografi.
  • Bagrow, Leo - "Maps of the Neva river and adjacent areas in swedish archives."
  • Bagrow, Leo - "Vingboons' maps in Sweden"
  • Beatus världskarta.
  • Blaeu - "Short notice about some Blaeu atlases."
  • De Thorey, Roland - Kort introduktion till F. Boberg's "Svenska bilder".
  • "Svenska bilder" ur "Bobergiana, anteckningar av och om Anna och Ferdinand Boberg".
  • Upmark, Gustaf - Ferdinand Bobergs "Svenska bilder".
  • Svenska bilder i Anna och Ferdinand Bobergs fotspår - efter hundra år. - Extern länk, öppnas i nytt fönster.
  • Collijn, Isak - "Våra äldsta boktryckare."
  • Covens et Mortier - "Short notice about the Covens et Mortier edition of de l'Isle's map of America."
  • Ehrensvärd, Ulla - "Andreas Bureus: Gothia, utgiven 1649 av Joan Blaeu."
  • Ekström, Georg - Linné, Landskapsresorna och kartorna." [extern länk]
  • Enequist, Gerd - "De äldre ekonomiska kartorna i Mälarområdet"
  • Enequist, Gerd - short summary in English "The old economic maps in the Region of Mälaren"
  • Eriksson, Erik - ur "Sex berömda kartblad. En introduktion..."
  • Frölich Hans - Svenska vyer ur "Bröderna Elias och Johan Fredrik Martins gravyrer."
  • Hassler, Göran - Carl Larsson.
  • "Kommentar till... Harmonia Macrocosmica av Andreas Cellarius."
  • Krogt, Peter van der. - "The History of Globe Making."
  • Krogt, Peter van der. - "The Mapping of Mars."
  • Louwman, Peter J. K. - "Bibliography of atlases published in the Netherlands."
  • Marelius, Nils - "Beskrifning Til Chartan öfver Sjön Wenern." [PDF-fil, 14 Mb]
  • Marelius, Nils - "Beskrifning Til Chartan öfver de til Segelfarten tienlige Siöar och Strömmar imellan Götheborg och Norrköping." [PDF-fil, 30 Mb]
  • Niklasson, Bruno - "General Charta öfwer Stockholm med Malmarna 1733." - 2001.
  • Nya Dagligt Allehanda - "Stockholmare har enastående kartsamling i Europa." - 1935.
  • Olsson, Ulf - Sjömätningarna i Göteborgs skärgård och Bohuslän 1803-1805.
  • Propper, Gerold - "Något om tryckta ortskartor över Stockholm och deras bakgrund."
  • Rudbeck, Olof - Förkortningar av kartografer använda av Olof Rudbeck i "Atlantica".
  • "Saxa Loquunatur - Stenarna talar" - Lunds Universitetsbibliotek.
  • Strindberg, August - "Philipp Johann von Strahlenberg och hans karta öfver Asien".
  • Tallgren, Bruno - Ortelius, "SEPENTRIONALIUM REGIONUM DESCRIP. ANTVERPIAE 1570". - Ortelius karta över Norden. No. 45. i 'Theatrum Orbis Terrarum'.
  • Tallström, Björn - Östgötakartor. [extern länk]

  • Ferdinand Bobergs "Svenska bilder"
    av Gustaf Upmark

    DEN INHEMSKA kulturhistoriska forskningen i alla dess olika grenar upplever i våra dagar en glansperiod, fylld av livligaste verksamhet, som leder tankarna tillbaka till det karolinska tidevarvet, till den tid då Erik Dahlberg, Johan Hadorph och Johan Peringsköld, för att endast nämna några av de betydelsefullaste namnen, "in majorem patriae gloriam" sökte utforska, beskriva och avbilda "svenska minningsmärken". Såsom det heter i fråga om det för jämnt 250 år sedan upprättade Antikvitetskollegiet strävar man även i våra dagar efter att "alla de ting utarbeta och i ljuset komma låta, som till de gamla svenska och götiska antikviteternas upplysning och konservation lända kunna".

    Målen äro, ideellt sett, ännu desamma, hänförelsen för uppgifterna är icke mindre. De områden som den moderna forskningen lagt under sig äro ofantligt mycket vidsträcktare, det sätt på vilket de bearbetas är ett annat, och de "redskap" med vilka det sker äro egnade att giva vetenskapligt tillförlitligare resultat. 

    Medvetandet om att vi leva i en tid, som hastigare än förr skedde hotar att utplåna spåren av gångna tiders odling, har gjort att inventarisering eller registrering har blivit det första "redskap" som nu sättes i jorden på mera eller mindre obrukade forskningsområden. Har man väl fått till stånd en i möjligaste mån fullständig, med goda avbildningar försedd beskrivande förteckning, ett riksinventarium över en viss grupp av kulturhistoriska monument eller företeelser, så har forskningen en säker grund att stå på, liksom även utsikterna att få dessa monument bevarade för framtiden därigenom i viss mån synes vara större.

    Mycket måste helt naturligt ändå gå all världens väg, men genom inventariseringen med beskrivning och avbildningar är det åtminstone vetenskapligt räddat åt eftervärlden.

    Det är mot den bakgrunden av denna på alla håll sjudande verksamhet och som ett utslag av samma anda som jag vill se FERDINAND BOBERGS arbete med hans "Svenska bilder från början av 1900-talet". Det är, som en av mina vänner uttryckt saken, konstnärens längtan att giva sitt bidrag till det stora arbete, som nu på många områden pågår för åstadkommande av ett "inventarium Sueciae", som varit och är den starkast drivande kraften för det jättearbete som Ferdinand Boberg åtagit sig. - I det avseendet är han en värdig ättling av karolinerna. 

    Nordiska Museet fick på våren 1916 ett erbjudande att inom loppet av ett årtionde såsom gåva få mottaga ett 1000-tal kolteckningar med svenska motiv, som skulle utföras av Ferdinand Boberg. Museets Nämnd beslöt att med tacksamhet mottaga den sålunda erbjudna gåvan, som ju på ett lyckligt sätt kunde komplettera de redan förut mycket betydande samlingar av olika slags avbildningar, fotografier, teckningar, uppmätningsritningar av svenska byggnader o. dyl., som sedan lång tid tillbaka insamlats till museet. - Med huvudvikten lagd vid den konstnärliga sidan av saken kunde de Bobergska bilderna komma att skänka ett väsentligt ökat intresse och värde åt Nordiska Museets från kulturvetenskaplig synpunkt gjorda övriga avbildningssamlingar.

    Det omfattande arbetet med framställandet av denna bildsamling har nu pågått ett par år, och "Ord och Bild" har önskat giva sin läsekrets en inblick i vad det innebär samt en kortfattad redogörelse för det stora verkets genesis.

    Som envar känner framträdde Ferdinand Boberg i sina yngre år, på 1880-talet, innan ännu den produktionsrikaste perioden av hans verksamhet som arkitekt begynte, såsom etsare med en mängd blad, de betydelsefullaste med arkitektoniska motiv: domkyrkan i Uppsala, katedralerna i Chartres och Toledo, den ståtliga San Martin-bron i Toledo m.fl. Omkring 1892 slutade han därmed, men längtade, enligt egen utsago, ofta att återupptaga denna verksamhet.

    - Först 1913 fick han ånyo tillfälle därtill och gjorde då några plåtar med Stockholmska arkitekturmotiv: Riddarhuset, Karolinska gravkoret m.fl. I samband härmed kom Boberg att, efter vad han själv meddelat, för första gången göra en konstnärlig kolteckning, väl närmast som studie till ett grafiskt blad.

    Emellertid fann Ferdinand Boberg att detta framställningssätt låg för honom, och det dröjde inte länge innan han hade en hel liten serie Stockholmsbilder färdiga, utförda i kolteckning på papper. Efter under hösten 1914 träffat avtal med Norstedt & Söner började dessa "Stockholmsbilder från början av 1900-talet" att utgivas i ett reproduktionsverk, avsett att omfatta 200 blad; härav hava hittills tre häften utkommit med tillsammans 120 blad. 

    Nu mognade hastigt planen till det större verket. Under några resor till gamla järnbruk, som han mindes sedan barndomen, utförde Boberg ett antal kolteckningar med motiv från dessa, och det slog honom hurusom dessa gamla hyttor, dessa smidesverkstäder med sina ålderdomliga anordningar, alla dessa olika byggnader och pittoreska komplex, vid de gamla bruken snart såsom gammalmodiga skulle komma att försvinna under den hastiga frammarschen av nya tekniska förfaringssätt och av elektriska och andra maskinella anordningar. - Måhända tager man inte fel om man förmodar att modern grafisk konst, såsom t.ex. Brangwyns bekanta blad med motiv från skeppsvarv o. dyl. härvidlag låtit konstnären Boberg tydligare se vad som kunde göras av dessa svenska, till en viss grad besläktade motiv. 

    Stockholmsbilderna och motiven från de gamla svenska bruken bildade kärnan, ur vilken sedan allt det andra växte fram: planen att i en stor serie av 1000 kolteckningar giva "Svenska bilder från början av 1900-talet".

    Med den för honom egna energien lyckades Boberg snart för saken intressera personer som hade möjligheter att på betryggande sätt sörja för den ekonomiska sidan av företaget: nödvändigt då det ju här gällde för Boberg att, såsom han själv säger i ett litet tryckt prospekt, "omlägga sitt arbete och egna all sin huvudsakliga tid åt genomförandet av den nya arbetsplanen". Ett konsortium bildades som åtog sig att sammanskjuta en summa tillräcklig för att säkerställa företaget och betrygga möjligheten för konstnären att helt ägna sig åt detsamma. 

    Vid ett sammanträde hos H.K.H. Kronprinsen i april månad 1916 konstituerade sig detta konsortium, samt tillsatte dels en styrelse dels en nämnd, den senare med uppdrag att övervaka arbetets utförande på lämpligaste sätt liksom även att utvälja de blad som definitivt skola ingå i samlingen. Denna nämnd har i stora huvuddrag i samråd med konstnären fastställt principerna för vad "Svenska bilder" böra omfatta, varvid det dock helt naturligt måste överlåtas åt konstnären att utvälja de motiv, som i varje speciellt fall skola återgivas. Planen omfattar följande 10 huvudgrupper:

        Stockholm, inkl. inkorporerade områden.
        Övriga städer.
        Landskyrkor, klockstaplar, stigluckor.
        Slott och herrgårdar. 
        Byar, bondgårdar m.m.
        Fiskelägen och båtvarv.
        Sågar, kvarnar, väderkvarnar m.m.
        Järnbruk, tegelbruk, kalkugnar m.m. 
        Historiska ställen.
        Diverse.

    De motiv som inom dessa huvudgrupper kunna komma ifråga äro givetvis mångdubbelt talrikare än det 1000-tal vartill verket måste begränsas, och man har därför sökt avväga antalet blad inom varje grupp i förhållande till de övriga så att verket i sin helhet må bliva representativt. Inom varje grupp har man sökt att särskilt få med sådana byggnader och anläggningar som kunna förmodas inom en nära framtid komma att försvinna, utan att därför utesluta sådans om måste anses omistligt i en samling "Svenska bilder". Avgörande vid urvalet har och kommer alltid bladet konstnärliga kvalitet att vara.

    Hittills äro utförda och av nämnden granskade ett 200-tal blad, och man kan redan av dessa göra sig ett begrepp om verkens karaktär, motivens rika omväxling, den konstnärliga blick varmed motiven utvalts och det utmärkta, i många fall mästerliga utförandet. - Ett urval av det första hundratalet blad var utställt vid Nordiska Museets årsutställning 30 november 1916.

    I Nordiska Museet komma "Svenska bilder", som överlämnas insatta i ram under ett glas, att i mån av utrymme utställa för allmänheten och i övrigt, liksom musetts andra, på grund av bristande utrymme icke utställda samlingar, hållas tillgängliga för intresserade. 

    Därjemte kommer att utgivas i reproduktion på Norstedska förlaget den ovannämnda tidigare planerade samlingen av Stockholmsbilder, omfattande 200 blad, samt genom konsortiets försorg en liten upplaga av samtliga blad i 50 numrerade exemplar, avsedd för konsortiets medlemmar. Reproduktionerna, som utföras av Generalstabens litografiska anstalt, framställs i s.k. offset-tryck i formatet 19 x 26 cm. 

    Sin betydelse äga Ferdinand Bobergs "Svenska bilder från början av 1900-talet" framförallt som konstverk, genom att de återgiva motiv belysande för svensk kultur, sedda med en konstnärs blick och utförda på ett sätt som skänker något annat, något i visst avseende mera och - mindre än de med vetenskaplig exakthet utförda avbildningarna, fotografierna och uppmätningsritningarna. Av synnerligen stort värde är det också att i konstnärens åtagande ingår att han skall överlämna till Nordiska Museet även sina premiärskisser, utförda på platsen i blyerts i litet format, en "liber veritatis" av stort värde. Dessa skisser komma, efter vad Boberg själv sagt, säkerligen att uppgå till kanske dubbla antalet av de utförda bladen. Därjämte har konstnären utlovat att i fall, där sådant synes vara särskilt av intresse, även taga en del mått och t.o.m. utföra planer och uppmätningar, något vartill han som arkitekt givetvis har de bästa förutsättningarna. 

    Det icke minst värdefulla för Nordiska Museet och det fosterländskt-kulturhistoriska ändamålet med hela företaget är att konsortiet utlovat att till museet i sinom tid överlämna det betydande kapitel som beräknas återstå sedan verket avslutats. Denna summa, är ansedd att användas till kompletterande i företagets anda, innan det blir för sent, av samlingarna inom friluftsmuseet på Skansen, en stor och betydelsefull uppgift för de generationer som tagit arv efter Artur Hazelius.

    Genom sitt initiativ till och sitt åtagande att utföra "Svenska bilder från början av 1900-talet" har Ferdinand Boberg ställt sig i första ledet bland dem som, besjälade av de gamla karolinernas nitälskan, i våra dagar sträva att draga fram i ljuset och åt en sen eftervärld bevara kunskapen om svensk odling i gångna tider.



    PLAN FÖR ÅSTADKOMMANDET AF EN SERIE
    "SVENSKA BILDER FRÅN BÖRJAN AV 1900-TALET"


    SEDAN hösten 1914 har undertecknad utfört en serie konstnärliga kolteckningar från Stockholm och några särskilt karakteristiska platser i landsorten, med motiv hufvudsakligen från sådana byggnader, byggnadskomplexer eller anläggningar, som med säkerhet eller sannolikhet komma att inom den närmaste framtiden antingen försvinna eller afsevärdt förändras, och har under sysslandet med detta intressanta arbete kommit till klar insikt om den stora önskvärdheten af att allt sådant måtte i någorlunda uttömmande dokument tillvaratagas för att sålunda lämnas åt eftervärlden.

    Städernas nybyggnadbehof, villastadsintresset, egnahemsbyggnadet, omkastningarna och upplagen inom maskintekniken och elektricitetet - allt detta bidrager till att med en häpnadsväckande hastighet modifiera de yttre formerna på en mängd områden och arbetsfält, där under förra århundradet endast obetydliga och i alla händelser nästan inga genomgripande förändringar vidtagits.

    Jag har därför utarbetat en plan för tillvaratagandet i form af konstnärliga teckningar af i hela landet befintliga karakteristiska föremål af ovan vidrörd art och kommit till det resultat, att för ändamålet borde utföras i rundt tal ettusen sådana "Svenska bilder från början av 1900-talet", med motiv från följande platser eller arbetsområden nämligen:

    Stockholm. Historiskt eller på annat sättberyktade ställen (Ornäs, flottbroar, Hammarby, Sveden, Geijers-gården m.fl.), Gamla sten- och träbroar,
    Stockholms omgifningar, Lantgårdar, särskilt i Dalarna och Skåne,  Ruiner af kyrkor och slott,
    Göteborgs omgifningar, Fiskelägen med gamla bodar och båthus, Färjor och färjelägen,
    Uppsala Gammaldags sågar med vattenhjul, Stensättningar och grafvar,
    Visby, Gammaldags kvarnar med vattenhjul, Krutbyggnader,
    Kalmar, Gammaldags linskäktor med vattenhjul, Masugnar, kolminor, 
    Falun med grufvan, Väderkvarnar, olika typer, Smält- och stångjärnssmedjor, 
    Ett antal andra städer omgifningar, Lappkåtor, Spiksmedjor,
    Landtkyrkor,   Redskap för skogshantering,
    Klockstaplar, olika typer,   Redskap och byggnader för åkerbruk,
    Gammaldags trä-rådhus (Sigtuna, Hudiksvall, Lidköping, Nyköping),   Gamla kalkugnar och tegelbruk,
    Slott och herrgårdar,   Gamla båtvarf med båttyper
    segling och rodd,
        Något orörda vattenfall.


    Givetvis skulle urvalet af de föremål, som borde i serien ingå, öfverlämnas åt några på alla dithörande områden fullt sakkunniga personer, och bilderna borde helt naturligt sammanhållas på en enda punkt, förslagsvis Nordiska Museet i Stockholm, om lämplig plats där kan beredas, för att i sin mån bidraga till kännedomen om en mängd förhållanden vid sista sekelskiftet.

    Då jag på grund af mitt under ett år på saken redan nedlagt arbete vågar anse, att jag besitter de olika förutsättningarna för att kunna på relativt kort tid utföra ett så betydande arbete, förklarar jag mig, af varmaste intresse för denna stora fosterländska uppgift, härmed beredd att, därest de ekonomiska förhållandena kunna ordnas på ett tillfredsställande sätt, omedelbart omlägga mitt arbete, slutföra ett par mindre uppdrag, som jag redan åtagit mig, ägna all min hufvudskaliga tid åt genomförandet af ofvan relaterade arbetsplan och påtaga mig ansvaret för att med 100 blad om året inom 10 år prestera de 1000 teckningarna.

    Stockholm den 22 september 1915
    Ferdinand Boberg

     

    AFTAL

    §1. Emellan undertecknade, Otto Printzsköld och Ferdinand Boberg, är följande aftal träffadt.

    §2. Jag, Ferdinand Boberg, åtager mig att under åren 1915-1924, efter - i samråd med särskilt sakkunniga - fastställd plan - utföra en serie av 1000 kolteckningar, benämnd Svenska Bilder från början av 1900-talet.

    §3. Jag, Otto Printzsköld, åtager mig att söka bilda ett konsortium af minst 40, högst 50 personer, hvilka hvar för sig med ett belopp af 10.000 kronor bidraga till finansieringen af företaget.

    §4. Af det belopp som sålunda inflyter äger Ferdinand Boberg, på sätt som i bilaga A. närmare angifves, uppbära sammanlagt Kronor 235.000:- såsom ersättning för det årliga arbetet äfvensom för resor, vivre m.m. under hela tioårsperioden. Därjämte skall för utgivande af en lyxupplaga å 50 numrerade exemplar af reproduktioner af samtliga teckningar disponeras högst Kronor 50.000:-, skolande denna upplaga användas på sätt som i bilaga B. närmare angifves.

    §5. Med det belopp, som därefter återstår, bildas en fond som deponeras i notariatafdelningen hos bank i Stockholm. Fonden skall tillhöra Nordiska Museet. Från och med år 1925 skola dock Ferdinand Boberg och hans hustru Fru Anna Boberg under sin lifstid äga rätt att uppbära den årliga afkastningen af fonden intill ett belopp av 10.000 kronor.

    §6. Samtliga originalteckningar öfverlämnas till Nordiska Museet för att där på lämpligt sätt utställas och för all framtid förvaras.

    §7. Med undantag, som af §4 framgår, äger Ferdinand Boberg rätt att låta verkställa reproduktioner av teckningarna.

    §8. Därest Ferdinand Boberg, innan det bestämda antalet teckningar blifvit färdigt, skulle aflida eller af annan anledning blifva urståndsatt att verket fullborda, reduceras den utfästa ersättningen i proportion.

    §9. Tecknade bidrag inbetals antingen då konsortiet blifvit bildadt eller ock med 1.000 kronor årligen senast den 20 december hvart och ett af åren 1915 - 1924.

    §10. En af konsortiet utsedd styrelse af tre personer förvaltar medlen, för räkenskaperna och beslutar å Konsortiets vägnar i förekommande fall. Räkenskaperna granskas årligen af två bland konsortietS medlemmar.

    §11. Detta aftal träder icke i kraft förrän minst 40 personer tecknat sig som medlemmar i konsortiet.

    Otto Printzsköld                             Ferdinand Boberg

     


    Bilaga A.


    Ersättningen till Ferdinand Boberg för originalen till hans "Svenska Bilder från början avf 1900-talet" afses utgå i följande poster:

    År 1915 för 60 teckningar Kronor  10.000:-
    1916 120 25.000:-
    1917 120 25.000:-
    1918 100 20.000:-
    1919 100 20.000:-
    1920 100 15.000:-
    1921 100 15.000:-
    1922 100 15.000:-
    1923 100 15.000:-
    1924 100 15.000:-
     Kronor 175.000:-
    samt för driften af en mindre bil med chauffeur, rekvisita och alla ordinarie eller extra kostnader, jämte ersättning för alla förflyttningar inom Sverige medels tåg, båtar och motorbåtar eller skjuts m.m. 6.000 kronor per år under 10 arbetsår.
    Kronor 60.000:-
    Summa Kronor 235.000:- 

     



     Bilaga B. 

    Det i aftalet omnämnda lyxupplagan af reproduktioner är afsedd att utföras i 50 exemplar, som skola numreras och under inga förhållanden efterföljas af några ytterligare exemplar af samma utstyrsel och anordning.

    Klichéerna, i storleken 25 x 19 cm, skola vara utförda i sådant manér, att bilderna förete en ren facsimile af originalen och skola tryckas på exakt de olika färgade papperssorter, som användes till originalteckningarna samt därefter uppsättas på prydlig hvitgul kartong.

    Som första blad i hvarje exemplar skall därjämte finnas en etsning, tryckt från en af Boberg särskildt för ändamålet och efter lämpligt motiv etsad kopparplåt i samma format som klichéerna, af hvilken plåt tagas endast de 50 tryck, som behöfvas för den ifrågavarande upplagan, hvarefter plåten förstöres.

    Dessutom bilägges en kort, förklarande text till alla de tusen bilderna och exemplaren uppdelas i 10 serier, inlagda i hvar sin prydlig kartong.

    Af de sålunda utstyrda lyxexemplaren öfverlämnas till hvar och en af de personer eller institutioner, som med 10.000 kronor bidraga till hela sakens realiserande, ett numreradt och med donators namn försedt exemplar.


    Undertecknade förklara sig härmed, på de i bifogade aftal angifna villkor, biträda ett konsortium för åstadkommande av Ferdinand Bobergs "Svenska Bilder från början av 1900-talet".


    H.M. KONUNGEN
    Genom Chefen för Hofförvaltningen enl nådigt uppdrag.

    H.K.H KRONPRINSEN för H.H.H. HERTIGEN AF VÄSTERBOTTEN
    Genom Nils Rudebeck enl nådigt uppdrag.

    H.K.H. HERTIGEN AF NERIKE

    K.A. WALLENBERG OTTO PRINTZSKÖLD   HELGE AX.SON JOHNSON
    F. CL.SON WACHTMEISTER MARC. WALLENBERG CARL JANSSON
    CARL SWARTZ AXEL. AX. JOHNSON SVEN WINGQVIST
         
    För Aktiebolaget P.A. Nordstedt & Söner   Generalstabens Litografiska Anstalt:

    CONRAD CARLESON

     

     AXEL LAGRELIUS

         
    J.E. SACHS

    För Jernkontoret

    EMIL EGNELL (genom FRITZ
    ARTUR THIEL

    EMIL KINANDER 

     EGNELL)
    JOSEPH NACHMANSON

    H.E. HENKE

    MAGNA SUNNERDAHL
    ALBERT DAVIDSOHN M. LYCKHOLM   A.W. BERGSTEN
    CARL FRISK JAN SJÖDAHL GUSTAF STEINWALL
    J. C:SON KJELLBERG  LOUIS DE GEER J.P. ÅHLÉN
    O. WALLENBERG EMANUEL NOBEL GUSTAF ERICSSON
    JOHN LOVÉN W. VON HALLWYL  J. COLLIJN
    F.G.T. EKLUND PERCY THAM (genom ERIK O. SEVERIN)
    CARL CERVIN L.L. LIBERG   ISAAC WESTERGREN
    ANDERS OLSON PEHR SWARTZ CARL STRÖMBERG
        JOSEF NORÉN



    Ur "Ord och Bild". Stockholm. P.A. Norstedt & Söner 1916.