VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Regeringsgatan 77, Mån-Fre 12-18, 08-102121.
Biografier.

Jeanneret, Samuel-Rodolphe


Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.


" "10511


Cardon, Johan Elias.

Född 17 oktober 1802 i Stockholm, död 3 juli 1878 i Stockholm.
Johan Elias Cardon var en svensk konstnär, litograf och hovgravör. Gift med Britta Kristina Sundberg född 14 september 1812 död 7 juli 1894. Far till två döttrar, Ida Cardon född 13 juli 1839 och död 10 mars 1881 och Kerstin Cardon samt bror till litograferna Carl Oskar och Oskar Daniel Cardon. Cardon var av vallonsk släkt. Efter ett års studier i handelslära i Härnösand hoppade Cardon av utbildningen för att bli elev hos kopparstickaren Christian Forssell i Stockholm samtidigt studerade han vid Konstakademien. På ett kungligt stipendium studerade han litografins teknik i Paris 1830-1831 och 1833-1834 samt i München 1832. Han blev agré vid Konstakademien 1835 och ledamot 1843 med titeln kunglig litograf. Tillsammans med A. M. Spong startade han 1835 ett litografiskt tryckeri där man införde de moderna litografimetoder Cardon studerat i Tyskland och Frankrike. Hans produktion omfattar omkring 600 blad huvudsakligen med porträtt bilder. Hans största samlade porträttverk gavs ut 1842 under namnet Galleri af utmä
...


" "10549


ALLARD, CAREL.

1648-1709?.
Holländsk kartförläggare. Född och död i Amsterdam där han drev en omfattande konst- och kartaffär. 1699 sökte han privilegium för utgivningen av en ny "Atlas Minor" och 1706 gav han samtidigt ut både en "Atlas Minor" som innehöll 521 av den tidens bästa landskartor, och två mindre atlaser med uppskattningsvis 25 kartor. Från 1708 finns bevarat en förteckning över hans samling av kopparstick, som ger ett bra bild av hans verksamhet. Förutom kartorna finner vi här en rad med prospekt och skeppskonstruktioner, porträtt och bilder med historiska och bibliska motiv. Flera av tidens främsta konstnärer finns representerade, däribland Rembrandt med 6 målningar.
Bland arbeten.
Atlas Minor.


Kleerkooper." "10008



'Karta öfver Stockholms Skärgård med tilgränsande del af Östersjön samt Ålandshaf' - G. af Klint 1830.



Album Vilmorin 1852. - Elisa Champin.


Carta Marina
  • Björkbom, C - "En kort historik över Olaus Magnus Gothus... samt orienterande förklaringar till Carta Marina."
  • Blaisus (Påven Paulus III) - "Påven Paulus III:s tillståndsbevis för Olaus Magnus:"
  • Brenner, Oscar - "Die ächte Karte des Olaus Magnus vom Jahre 1539 nach dem Exemplar der Münchener Staatsbibliothek"
  • Collijn, Isak - "Olaus Magnus - Ett försök till karakteristik och några önskemål."
  • Magnus, Olaus - Carta Marina 1539.
    Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
    Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
  • Magnus, Olaus - Olaus Magnus brev till Gustav Vasa, daterat Rom 1 maj 1554.
  • Munkhammar, Lars - "Hur Carta marina kom till Uppsala"
  • Sallander, Hans - "Olaus Magnus' Carta marina av år 1539. Några anteckningar i samband med ett nyupptäckt andra exemplar." - 1962.
  • TV-sänd intervjuv med Hans Sallander med anledning av återkomsten av Carta Marina till Sverige.
  • De Thorey, Roland. - Korta fakta om Olaus Magnus Carta Marina.
  • De Thorey, Roland. - Breves notas sobre la "Carta Marina" de Olaus Magnus.


  • Bureus karta över norden
  • Bäärnhielm, Göran - "Om kartan och dess upphovsmän."


  • Kartor och atlaser
  • Norra och Södra Kartverkets kartor samt konceptkartor. - Förteckning.
  • Sverige - Svenska kartrariteter under trehundra år, 1500-1800.
  • Svenska stadskartor. - Ljunggren m.fl. Förteckning.
  • "General hydrographisk Chart-book öfwer Östersiön, och Katte-gatt." - Petter Gedda.
  • Ehrensvärd, Ulla - "Chart-Book öfver Öster-Siön och Katte-Gatt."
  • "A Compleat Sett of New Charts." - Sr John Norris
  • Gehlin, Åke - "Fulväderjacks spionkartor". Sir John Norris.
  • "Atlas Vsego Baltijskago Morja." - Nagaev
  • "Atlas of the Gulf of Finland." - Spafarieff
  • "Sweriges Sjö-Atlas." - Gustaf af Klint
  • Lundquist, Björn. - Sex exemplar av Gustaf af Klints Sveriges sjöatlas.


  • Bilder och planschverk
  • Heraldik och genealogi - Tersmedens handmålade vapensköldar samt graverade Tysk-Baltiska.
  • "Sveriges Industri, dess Stormän och Befrämjare" - 1890-1910. Planschförteckning.
  • "Suecia Antiqua" - Erik Dahlberg. Planschförteckning.
  • "Fordna och närvarande Sverige" - Thersner. Planschförteckning.
  • Botanik. - Besler och Lindman. Planschförteckning.


  • Teckenförklaringar
  • Sverige - Ekonomiska och Topografiska kartor. - 1872. [bild]
  • Sverige - Ekonomiska och Topografiska kartor. - 1900. [bild]
  • Övriga artiklar
  • Abrahamsson, Åke - "Två stockholmsutsikter från 1570-talet av Franz Hogenberg".
  • Bagrow, Leo - Aleksei Ivanovich Nagaev, Russian admiral 1704-1781.
  • Bagrow, Leo - Italiens insatser inom skandinavisk kartografi.
  • Bagrow, Leo - "Maps of the Neva river and adjacent areas in swedish archives."
  • Bagrow, Leo - "Vingboons' maps in Sweden"
  • Beatus världskarta.
  • Blaeu - "Short notice about some Blaeu atlases."
  • De Thorey, Roland - Kort introduktion till F. Boberg's "Svenska bilder".
  • "Svenska bilder" ur "Bobergiana, anteckningar av och om Anna och Ferdinand Boberg".
  • Upmark, Gustaf - Ferdinand Bobergs "Svenska bilder".
  • Svenska bilder i Anna och Ferdinand Bobergs fotspår - efter hundra år. - Extern länk, öppnas i nytt fönster.
  • Collijn, Isak - "Våra äldsta boktryckare."
  • Covens et Mortier - "Short notice about the Covens et Mortier edition of de l'Isle's map of America."
  • Ehrensvärd, Ulla - "Andreas Bureus: Gothia, utgiven 1649 av Joan Blaeu."
  • Ekström, Georg - Linné, Landskapsresorna och kartorna." [extern länk]
  • Enequist, Gerd - "De äldre ekonomiska kartorna i Mälarområdet"
  • Enequist, Gerd - short summary in English "The old economic maps in the Region of Mälaren"
  • Eriksson, Erik - ur "Sex berömda kartblad. En introduktion..."
  • Frölich Hans - Svenska vyer ur "Bröderna Elias och Johan Fredrik Martins gravyrer."
  • Hassler, Göran - Carl Larsson.
  • "Kommentar till... Harmonia Macrocosmica av Andreas Cellarius."
  • Krogt, Peter van der. - "The History of Globe Making."
  • Krogt, Peter van der. - "The Mapping of Mars."
  • Louwman, Peter J. K. - "Bibliography of atlases published in the Netherlands."
  • Marelius, Nils - "Beskrifning Til Chartan öfver Sjön Wenern." [PDF-fil, 14 Mb]
  • Marelius, Nils - "Beskrifning Til Chartan öfver de til Segelfarten tienlige Siöar och Strömmar imellan Götheborg och Norrköping." [PDF-fil, 30 Mb]
  • Niklasson, Bruno - "General Charta öfwer Stockholm med Malmarna 1733." - 2001.
  • Nya Dagligt Allehanda - "Stockholmare har enastående kartsamling i Europa." - 1935.
  • Olsson, Ulf - Sjömätningarna i Göteborgs skärgård och Bohuslän 1803-1805.
  • Propper, Gerold - "Något om tryckta ortskartor över Stockholm och deras bakgrund."
  • Rudbeck, Olof - Förkortningar av kartografer använda av Olof Rudbeck i "Atlantica".
  • "Saxa Loquunatur - Stenarna talar" - Lunds Universitetsbibliotek.
  • Strindberg, August - "Philipp Johann von Strahlenberg och hans karta öfver Asien".
  • Tallgren, Bruno - Ortelius, "SEPENTRIONALIUM REGIONUM DESCRIP. ANTVERPIAE 1570". - Ortelius karta över Norden. No. 45. i 'Theatrum Orbis Terrarum'.
  • Tallström, Björn - Östgötakartor. [extern länk]

  • Saxa Loquunatur - Stenarna talar
    Lithographiens introduktion i Sverige under 1800-talet

    Lunds Universitetsbibliotek

    Utställning 10/12 1981 – 10/1 1982

    Utställningen avser främst att visa litografiens pedagogiska roll i böckernas värld. Den användes först för billiga nottryck med kalligrafiska sångtexter och titelblad med romantiska vignetter. I böckerna lockade man med extra litografiska titelblad och med porträtt av författare eller aktuella kulturpersoner.

    Viktigast blev de exakta illustrationerna. Metoden möjliggjorde billighetsupplagor av portratt- och konstreproduktioner. Litografierna utgör den viktigaste bilddokumentationen under ett halvt århundrade från 1818. Den utgör en mångsidig outtömlig kunskapskälla för kritiska bilder.

    Den konstnärliga litografien började som societetsnöje. ”De målande militärerna” fick grundutbildning av militärakademiens ritmästare. Universitetens akademiritmästare och konstakademins professorer undervisade även i litografering. Utbildningen fullföljdes ofta genom utlandspraktik.

    Den svenska litofrafien fick många impulser och utövare från utlandet. Även om motiven är svenska har litograferingen, tryckning och kolorering ofta skett av mästare utomlands. Fantasifulla staffagefigurer och färger har stundom tillagts. Inte ens signaturerna är alltid rättstavade.

    Man måste minnas att smaken liksom modet förändrats. Vid jämförande av den primitiva, tidiga, svenska litografien med den utländska, måste man beakta att man här arbetade under tekniskt, ekonomiska och politiska miserabla villkor. Många gjorde konkurs, fängslades eller drevs i landsflykt.

    Lund 1981-12-09

    Olof Ryberg

    Monter 1

    Alois (Aloysius) Senefelder (1771 – 1834) föddes i Prag. Han experimenterade i München med metallgravering för att förbilliga not- och texttryck för teaterbruk. Genom en slump upptäckte han att kalkmärgelplattor, sedermera benämnd litografisk skiffer, efter etsning kunde användas för högtryck, senare också att de utan etsning kunde användas för plantryck och genom bl. a. gravering och etsning för djuptryck.

    1:1-4 Olika porträtt av Senefelder, bl. a. Fredrik Boijes misslyckade litografi.

    1:5 Litografisk bild av Senefelders staty.

    1:6 Födelsehuset i Prag.

    1:7 Den legendariska tvättnota, som Senefelder skrev på en stenplatta, vilket ledde till uppfinningen.

    1:8 Stenbrottet i Solnhofen i grevskapet Pappenheim i Bayern.

    1:9 Karta över trakten.

    1:10 Prov på litografisk sten för foliotryck. Stenen väger 13 kg!

    1:11-14 Några av Senefelders stentryckspressar.

    1:15-17 Kopior av titelbladen till Senefelders handbok,

    15 tyska upplagan 1818, obs stengravyr.

    16 engelska upplaga 1819.

    17 franska upplagan 1819.

    Monter 2

    Första dokumentationen i Sverige

    2:1 1803, Stockholmsposten, 9 juni ”Ny uppfinning”

    2:2 1805, Stockholmsposten, 13 juni ”Polyautografi, en ny uppfinning.

    1809 Första planerna på litografering i Sverige

    2:3 Kavallerikornetten och musikhandlaren U E Mannerhjertas begäran om tillstånd. Detta hindrades av Musikaliska Akademiens direktör Åhlström som hade personligt privilegium för nottryck. Borg (Mannerhjertas beskyddare Kulturgiganten Pehr Aron) löser honom ur bysättningsfängelse.

    2:4 1809-10 Comte de Serre’s rapport från Wien om Chemiskt tryck.

    2:5 1810 Herman von Rapp: ”Geheimniss des Steindruckes”, den första handboken.

    2:6 1810 Handelstidningen, Stockholm, refererar i december Rapps bok.

    Första försöken i Sverige

    Utställaren framlägger teorin att det var mångmiljonären John Hall d y som var den förste i Sverige som lyckades anskaffa för svenska förhållanden jättelika litografiska stenar, ca 40 x 50 cm, vägande 25 – 30 kg, och som var den förste litografen i Sverige. Detta måste han ha gjort före sin konkurs 1807, då det förefaller osannolikt att Hall, som bevisligen gjort många stora litografier senare i sitt liv som utblottad luffare och tiggare skulle kunna transportera eller disponera över sådana dyrbarheter som stenarna utgjorde. År 1811 bildades en försöksgrupp i Stockholm. Denna nödgades använda små, planslipade stycken av svensk ”sten” eller svensk ”marmor”.

    Gruppen består av följande personer:

    2:7 Borgmästare Gustaf Broling, geolog, kemist. Han fungerade som värd för försöken.

    2:8 Kammarherre Carl Edvard Gyldenstolpe, ledamot av Konstakademien, han var kontaktman med hovet och Konstakademien.

    2:9 Boktryckare P Å Granberg, akademisekreterare, disponerade tryckpressar.

    Kavallerikornett U E Mannerhjerta, musikhandlare, var initiativtagare till försöken.

    2:10 ”Dåvarande lieutenanten ” Söderberg är ej säkert tidsbestämd eller identifierad, men titeln antyder fortsatt militär karriär. Han gjorde en konventionell Carl Johan-karikatyr med ”örn-profilen”. Den ende Söderberg med militärbana var Gustav. Möjligen är det livsfarliga majestätsbrottet en feldaterad ungdomssynd.

    Jöns Jakob Berzelius, det dåtida vetenskapliga oraklet, rådfrågades och hänvisade till:

    Assesorn i bergskollegiet i Falun, Johan Gottlieb Gahn, för anskaffning av lämplig ersättningssten för litografering från Styggforsen i Dalarna.

    Planer på och försök med stentryckeri i Lund 1815.

    Lars von Engeström, kansler för Lunds universitet anmodar professorn botanik och ekonomi, J A Agardh och professorn i kemi och mineralogi Albin Engeström att leta efter lämplig sten i professor Anders Johan Retzius samlingar och att göra försök med skånska kalkstenar. Provtryck utfördes med ljust bläck på mörk sten av Komstadtyp.

    Akademiritmästare Anders Arfvidsson planerar att inrätta ett stentryckeri i Lund 1816. Hans äldsta bevarade litografiska försök är från 1817, ett huvud (2:11) (efter J B Huet) och ett torn (2:12). Den planslipade ytan på den lilla sten som använts har helt oregelbunden kontur. Detta visar svårigheten att anskaffa den rätta tryckstenen.

    Redan våren 1815 planerade (sedermera) professorn Sven Nilsson i samarbete med danska litografer ett stentryckeri i Lund. Icke förrän 1831 fullföljde Magnus Körner och professor Sven Nilsson dessa planer.

    Monter 4. 1810-1818.

    En ny dynasti 1810

    Prins Oscar, mångsidigt begåvad, fick samtidens förnämsta lärare, bl. a. Fredrik Westin i teckning och konst, senare litografering.

    Kronprins Carl Johan låter sin barndomsvän och handsekreterare, generalmajor Camps, sedermera nobiliserad de Camps inkalla två tyska stentryckare. Dessa är Ludwig Fehr senior med sin son Ludwig (Louis) som lärling och Carl Müller, som inrättar det första professionella stentryckeriet i Stockholm 1818. De första tryckalstren är ”Die Schweizerfamilie”, ett prov på not-tryck, som beställts av Mannerhjerta, samt de av kronprins Oscar komponerade sorgmarscherna vid Carl XIII:s begravning.

    1818 Fredrik Boije af Gennäs redaktör för kulturtidskriften ”Konst och Nyhetsmagazin”. De tre första årgångarna med talrika litografier av Fehr – flertalet osignerade, en misslyckad av Boije, en av Westin, en av A C Wetterling i varierande teknik tryckta 1818-1821 av C Müller.

    4:1 Kronprins Oscar (I) gör litografiska försök med crayon- och svartmanèr.

    1818

    4:2 ”Musikalisk Journal” utgiven av kammarmusikus Frans Behrwald, stentryck av Fehr och Müller 1818.

    4:3 ”Svensk Choralbok” av director musices J C F Haeffner, blir den första koralboken och även den första större litograferade boken.

    1819

    4:4 1819-21 ambulerade Ludwig Fehr i Sverige och trycker i Blekinge bl. a. titelblad med vignett till Blekinges historia 1821.

    4:4 B C S Liljegren och C G Bruius ”Nordiska fornlämningar” I-II med 2 litografiska titelblad och 100 planscher, helt utan artistiska ambitioner.

    4:5 Carl Jakob Mörk ritar ett litografiskt ”karikatyralbum” med groteska handkolorerade satirer. 1819.

    4:6 M Breton ”Spanien och Portugal” med handkolorerade planscher tryckta av Müller.

    Några etablerade konstnärers första försök med litografi:

    4:8 Överstelöjtnant W M Carpelan: första litografiska kartan – en spegelvänd karta över Kullen 1818.

    4:9 Generalmajor a von Lantingshausen: ”Hästhuvud” och ”Fors” 1818.

    4:10 Akademiritmästare C G Gillberg: ”Fiskare vid gran” ca 1818.

    4:11 Akademiritmästare O Ros(s)elius: ”Vid Napoleons grav” fiktiv bild, 1821.

    4:12 Per Kraft d y: Porträtt av Carl XIV Johan och Gustaf Wasa, 1820 eller 1821.

    4:13 Elias Fredrik Martin litograferar Uppsalavuer efter Roselius 1821.

    4:14 C Andersson, anställd vid Mannerhjertas tryckeri signerar 1817 ett litografiskt titelblad till Swenska Folksagor av Johan Imnelius och Lorenzo Hammarskiöld.

    Monter 5

    5:1 Ludwig Fehr Senior är verksam i Göteborg, där han undervisar i litografering, porträtterar göteborgare och reproducerar en stor serie ”Hand- (eller) Anteckningar i sängen” av Per Nordquist. 1822

    5:2 Fänrik Gustaf (Gösta) Söderberg utbildades hos litograf-pionjären comte de Lasteyrie i Paris 1822.

    5:3 N H Sjöborg: ”Samlingar för Norden fornälskare” med 164 litografiska planscher tryckta av Müller 1822-30.

    5:4 C Th Löwstädt: ”Porte-Feuille för historiska teckningar” 44 litografier tryckta av honom själv och Müller 1823-27.

    5:5 C Th Löwstädt: Självporträtt.

    5:6 Fabian Holmgrén: ”Porträttgalleri af swenske lärde” 16 osignerade litografier, 1823.

    5:7 Fabian Holmgrén: tidskriften ”Euterpe” innehåller en viktig bibliografi över första litografiska not-trycken 1823-24.

    5:8 F Werner: ”Kronprinsessan Josephinas landstigning vid Manilla Holme” (facsimile) 1823.

    5:9 Gravören J M Jonasson, Göteborg: Porträtt bl. a. av kronprinsessan Josephina och ichtyologen, överfältläkaren Lars Hollberg, Göteborg 1823.

    5:10 Carl Peter Thunberg publicerar 1823 en bild av en menistisk räv. Detta är säkerligen en av de tidigaste zoologiska litografierna i Sverige.

    Monter 6.

    6:1 Kongl. Svenska Arméns uniformer. 1824. Det första litografiska verket i sitt slag efter teckningar av Adolf Schützercrantz, A C Wetterling, Johan Henrik Sjöholm och Carl von Schéele som gjort titelbladet. Stentrycket är utfört av C Müller. Här visas omslaget i facsimile edition II. En plansch av Skånska husarregementet , edition I, övriga visas i facsimiletryck från 1970-talet av ”SEMIC”

    6:2 Dorothea Dunkel: ”Förstlingar”, med litografiskt titelblad liksom dennas förebild utförd av C Müller 1824.

    6:3 C Th Löwstädt: ”Laterna Magica” med bl. a. procentarkarikatyrer, 1825-27.

    6:4 J H Schröder, inv F E Verner: Lith. ”Uppsala Domkyrka” med 29 folioplanscher tryckta av C Müller, 1826.

    Monter 7. 1827-28.

    7:1 Gösta Söderberg, ordonnansofficer hos och lärare i litografering för kronprins Oscar och kronprinsessan Josephina påbörjade publiceringen av litografier från Stockholmstrakten, 1827.

    7:2 Kronprins Oscar litograferar: « Vue de Stockholm et de ses environs” 1827. Bild av hans tryckpress.

    7:3 Kronprinsessan Josephina gör litografiska försök: två sydeuropeiska katolska bönemotiv, 1827.

    7:4 G M Anckarsvärd återupptar 1828 utgivandet av U Thersners ”Fordna och nuvarande Sverige med litografiska folioplanscher.

    7:5 Den tyske litografen och kartografen, kapten Gustaf Dreijer invandra 1827 och gör senare diplomatporträtt bl. a. av greve van Suchtelen och lord Bloomsfield.

    7:6 Kjörboe, Carl Fredrik: ”Portraiter af de skönaste och ädlaste hästar”. Tvärfolio (Med varierande titlar) 1828, 1829 (tryckt i Hamburg) och 1831, se omslagsbilden.

    7:8 Magnus och Wilhelm von Wright påbörja ”Svenska foglarna” handkolorerade litografiska folio-planscher, tryckta hos von Schéele, Gjöthström & Magnusson samt Olof Sundel (l), 1828.

    Monter 8

    8:1 ”Illuminerade figurer till Sven Nilssons fauna” I-II 1829-40 påbörjas. 200 handkollorerade litografiska planscher av Magnus Körner, samt några av bröderna von Wright. För Lunds UB bindes de av Elsa Maria Berggren i de berömda ”Lejonbanden”.

    8:2 Lithografiska album, folioplanscher, blir en generalmönstring av litograferande konstnärer, 1830-31. ”Gustav I”, J H Holmbergsson inven & lith, Gjöthström & Magnusson impr.

    Första förlagorna för teckningsundervisning

    8:3 Carl Johan Billmark: ”Etuder för landskapstecknare”. 100 st 4:0 planscher (Kopior)

    8:4 Carl Gustaf Gillberg, krigsakademiritmästare, lärare för flera av de målande militärerna, Han kopierade Vernets ”Etuder till hästar”, 24 st tvärfolio planscher 1830-31.

    Monter 9. 1830.

    9:1 Hjalmar Mörner: ”Stockholmska Scener”, 16 st humoristiska folio planscher, 1830.

    9:2 J S Salmson: ”Svenska konungar och deras tidehvarf” 156 litografiska folio porträtt 1830-43. (I särskild monter med större böcker).

    9:4 G M Anckarsvärd: ”samling af Svenska och norska utsigter” I-VIII. 50 litografiska tvärfolio-planscher. 1830-37.

    9:5 C. J. Fahlcrantz: ”Framnäs och Balestrand” Frithiof och Ingeborgs hem. G M Anckarsvärd lith. 4 tvärfolioplanscher. 1829-31.

    9:6 ”Skotska vuer”, C S Graffman del, Billmark lith, 24 planscher. 1830.

    Monter 10. 1831.

    Magnus P Körner 6 Co

    Innehade det första stentryckeriet i Lund 1831-1864 (-1903), kompanjon och finansiär var professor

    Sven Nilsson.

    10:1 Nottryck: ”Sång på Oscarsdagen då Akademiska föreningen invigdes 1830”, stengravyr av Magnus Körners broder, teologen Adolf Körner. 1831.

    10:2 Adam Ehrengranat: ”Ridskolan eller Ridläran” med sju litografiska titelblad och 100 st planscher av M Körner (Gleerup). 1831-(36). Detta räknas till boktryckarkonstens mästerverk. Förekom i tidigt förlagsklot.

    10:3 C F Vought: ”Litografisk konstsamling”, I-II, 16 litografier, märklig mer genom sin storlek än sin skönhet. 1831-34.

    10:4 Adolf Schützencrantz: ”Scener ur soldatlifvet I-II”. 1830-31.

    10:5 P B Sandells: ”Scener ur fältlifvet”, kopior efter franska förebilder av Vernet, Charlet m fl med motiv från Napoleon-krigen. 16 st satiriska tvärfolio planscher. 1831-34.

    Monter 11. 1832-35.

    11:1 Johan G Liljegren: ”Runlära”, den första överföringen från kopparsticksplåt till litografisk sten av Runbom och Schulten, den första överföringen från papper till sten (autografi) av Abraham Engel.

    11:2 Fredrik Westin: Lithograferade handteckningar”, tryckta av Gjötström & Magnusson, 1821-38.

    11:3 Lorenz (Lars) Wilhelm Herlin (1806-40): ”Porträtt från 1830-talet”.

    11:4 ”Museum för naturvetenskap” G H Melin och N H Thomson. Första större kompendiet av tidigare publiserade planscher. Observera titelbladets guldtryck. 1835-37.”Carl von Linné, crayon, tidigt tontryck. ”Lunds Domkyrkas absid”, efter Acrell, 1818.



    Monter 12. 1835-36.

    12:1 ”Lunds Domkyrka” plansch-häfte, Brunius, Carl Georg. M Körner Lith & impr, Jöns Boström Lith. 1836. ”Kraftskyrkan” (kryptan), unikt halvcirkelperspektiv.

    12:2 ”Minnen af utmärkta personer”, 64planscher, 16 häften/C E Vought, text av Axel Eurenius, stentryck av Gjötström & Magnusson. 1835-36.

    12:3 ”Litografiska Album” Carl Wahlbom och C J Cardon. 2 crayon-plansher samt historiskt intressant vignettbild av konstnärerna i ateljeren. 1836.

    12:4 ”Tjugo vuer af Rehnströmmen” C J Billmark. 1836-37.

    12:5 ”Croquier samlade under lägret 1836 af en amateur”. Carl Steffen Benett. 1836.

    12:6 ”Croquier efter naturen I-II, C W Palm, tryckta hos kompanjonen L W Holm.

    Monter 13. 1837-39.

    13:1 ”Fosterländska bilder 1520 – 1632, Carl Wahlbom, 24 crayon-planscher, tvärfolio.

    13:2 ”Lethaea Svecica”, W Hisinger, med 39 palaeontologiska, litograferade planscher av Wilhelm von Wright. Första litografiska fossil-planschverket.

    13:3 ”Bilden ur Stockholmlifvet” Karl af Kullberg. 1837.

    13:5 ”En torgdag i Lund”, Johan Knutsson. 1837.

    13:5 ”Typografiska Corpsens karta 1:100 000”, Gysinge-bladet. Kartan var hemlig. Den första upplagan, 1837, saknas till och med i Krigsarkivet.

    13:6 ”Kartan öfver Skåne” A Björnstjerna del, Körner lith & impr 1838.

    Monter 14. 1838-40.

    14:1 ”Crusenstolpeska kravallerna”. Terror mot litograferna. Crusenstolpe sattes i fängelse för majestätsbrott. Här porträtterad av Carl Fredrik Darell som sjölv rymde ur livstidsfängelse.

    14:2 ”Ställningar och förhållanden2 av signaturen CxxxxX (troligen greve Adam Cronstedt som tvangs i landsflykt till Ryssland). Serien driver med den åldrande sabelskramlaren i motvind på Ponte Corvo och med hans hovnarr.

    14:3 ”Sabrez la canaille!” (order mot ”rabulisterna”) sign Cardborre, d v s Carl Fredrik Darell. Kungen rider på gunghäst och hugger mot en champagnebutelj!

    14:4 ”Här stod en man för folkets väl. Hans sista ord var djävlar i min själ”. Dahlström, osignerad. En man skadad efter kavallerishocken mot folkmassa (”rabulisterna”).

    14:5 ”Politiska satirplanscher” Ferdinand Tollin.

    Monter 15. 1840-44.

    15:1 ”Daguerrotypi-panorama öfver Stockholm”, den första litografien efter det nyuppfunna daguerrotypiförfarandet. Bentzelstierna phot, Boklund lith och Sophie Müller impr. På grund av den långa exponeringstiden har rörliga föremål ej fastnat på plåten, varför staffage-figurer måste inkopieras. 1840.

    15:2 ”Sveriges stora män…..”, G M Mellin, med 240 litografiska porträtt. 1840-49.

    15:3 ”Minnen från Stockholm”, Adam Cronstedt och Fritz von Dardel (signaturerna C-dt & S-l). Sedan Cronstedt drivits i landsflykt fortsatte Dardell ensam utgivningen. 1840.

    Monter16. 1844.

    16:1 ”Carl XIV Johan på lit de parade”, kritteckning av J G Sandberg, J Cardon lith. 1844.

    16:2 ”Carl XIV Johans sista stunder”, efter Tollin. M Körner lith. 1844.

    16:3 ”Teckningar till Carl XIV Johans historia”, Carl Andreas Dahlström. 1844.

    16:4 ”Paanorama öfver kröningsceremonien den 28 september 1844” av Fredrik Tollin. 1844.

    16:5 ”Sveriges konungahus”, porträttalbum med litografiska, Strömer & Mellin. 1844.

    16:6 ”Carl johans möte med Sveriges Carlar”, troligen litograferade av C A Dahlström. Tryckt hos Andersson, tontryck på brunt papper. Folio. 1844.

    Monter 17. 1845-47.

    17:1 ”Svenskt Album, afbildningar efter svenska konstnärers arbeten”, J H Strömmer. 1846-50.

    17:2 Maria Eleonora vid Gustaf II Adolfs lik”. Wahlbom pinx, Ström & Hårdh impr.

    17:3 ”Öresund”, utsikt över Helsingborg. Fahlcrantz pinx, Strömer lith.

    17:4 ”Matsäcken”, C Dahlström pinx, Salmson impr. Bilden föreställer enligt traditionen Dahlström (självporträtt) som sovande bonde, medan tre svin, symboliserande Konstakademien, rövat bort maten.

    17:5 ”Undervisning i gymnastik efter Ling”, Nyblaeus med porträttplansch Ling, Körner Lith. 1847.

    17:6 ”Sveriges Nationaldrägter”, R W Ekman, 22 crayon-planscher litograferade av Salmson, akvarellerade i alltför grälla färger.1847.

    Monter 18. 1848-55.

    18:1 ”Teckningar ur dagens händelser”, Fritz von Dardel. 6 häften med 46 litografier. 1848-52.

    18:2 ”Blomsterspråket”, Wilhelmina Stålberg. Litografiska handkolorerade planscher 12:0. 1848.

    18:3 ”Sveriges prydnader”, litografier av J E Utterman, xylografier av Gustaf Wahlbom, tryckt hos Sophir Müller. 12:0, 1849.

    18:4 ”Skånska Herreårdar”, G Ljunggren. F R Richardt del, Baeretzen lith & impr. 78 tonlitografier i tvärfolio. 1852-63.

    18:5 Billmark C J. Pittoresk Restour från Stockholm till Naples, 100 ton-folio planscher. 1852.

    18:6 ”I Stockholm” G A Dahlström. 24 litografiska planscher, text av Kjellman-Göransson. 1855.

    Monter 19. 1855-63.

    19:1 ”Teckningar ur svenska folklifvet”, C A Dahlström. 24 akvareller litografier. Observera variantplanschernas hattar. (1855).

    19:2 ”Aqvarell-litografier och tontryck”, C J Billmark. Tryckta i Paris av Lemecier. Observera de anakronistiska staffagefigurerna. 1857-59.

    19:3 ”Tegnér-statyn i Lund”, förgylld litografi. M Körner lith & impr. 1853.

    19:4 ”Iskatastrofen vid Lidingöbron den 5 april 1858. Katastrof- och snabb-målarens enda kända egenhändiga litografi. Illustrerad Tidning 1858. Observera tidningsstämpeln nere till vänster. J F Meyer impr.

    19:5 ”Pommologi”, Olof Eneroth, färglitografi. 1859.

    19:6 ”Lithografisk Allehanda”, I-II, 1859-62, med planscher litograferade före landsflykten av A J Salmson. Samt III-IV, 1863-65 av Abreham Lundqvist. 4:0. Med 240 litografiska planscher i olika teknik som penna, crayon, tontryck och färglitografi (14 stycken). Utkom häftesvis och bands i gulornerade förlagsband. Ett av de större litografiska planschverken.

    19:7 ”Skandinaviens skalbaggar (Coleoptera) 1-9”, Gustaf (Gösta) Möller inven, del et imprim. De finaste bilderna i sitt slag och det kuriösaste titelbladet!

    Monter 20. 1864-69.

    20:1 ”Sista Studentexamen”, Sven Andersson, tonlitografisk plansch och ”tolk”. Skämtplansch från Lund 1864.

    20:2 ”Trädstudier”, G W Palm. 18 folioplanscher. Observera signaturens teckning av en palm. 1866-67.

    20:3 ”Stockholm. Akvarell-litografier och tontryck”, C J Billmark. Lemercier, Paris, lith & impr 1867-69. (facsimile).

    20:4 ”Den nyaste ritboken”, R W Brouhn. Crayonplanscher med vita dagrar, skrapade i tonplattan. 1860-talet (utan årtal, ej i Linnström).

    20:5 Atlas med länskartor, von Menzer. Tidig litografi, tvärfolio. 1869.

    20:6 ”Album för jaktvänner”, Th Hahr, , chromolitografiska däggdjursplanscher, Th Hahr del, A Lundquist lith & impr, 1869.

    Monter 21. 1870-1900.

    21:1 ”Afbildning af Skandinaviens växter”, N J Andersson. Ett för sin tid billigt botaniskt planschverk 8:0, 1870.

    21:2 ”Sveriges induststriella etablissementer”, G Pabst del, Schlacter & Seedorff lith & impr. 93 ton- och färgplanscher med tonram, tvär 4:0. 1872-79.

    21:3 ”Atlas öfver Skandinaviens däggdjur”, Holmgren & Meves. A M Lindström del, Schlacter & Seedorff chromelith & impr. 1873.

    21:4 ”Stockholm i forna dagar”, O A Mankell. 7 kartor, 4 planscher, porträtt. Folio. 1874.

    21:5 ”Svenska foglarne”, Carl Sundevall. Peter Åkerlund del, J Salmson lith & impr. Färglitografier och delvis handkolorerade.

    21:6 ”Minnen från Nordiska Muséet I”, Arthur Hazelius med 36 färglitografier, delvis med förgyllning och porträtt. Centraltryckeriet lith & impr. Tvär 4:0. 1885.

    Monter 24

    Några skånska och lundensiska litografier från 1900-talet.

    Ernst Norlind, Borgeby, tusenkonstnär, ”Örn vid Lödde å”, ”Storkar”, reklamaffisch för baltiskautställningen 1914. Porträtt av Harald Sjövall.

    Harald Sjövall, fil dr, lektor i Lund, senare Kristianstad, vignett- och affischkonstnär, representeras av spexaffischen ”Uarda”, karnevalsaffischen 1912 och självporträtt.

    Carl Henrik Jensen-Carlén, arkitekt i Lund, senare Stockholm, karikatyrtecknare. ”Drag ur studentens liv”, 1917. Bilden föreställer ”växelsångaren”, bankdirektör Ingmansson med ett ”avlångt papper”. Den rödlätte studenten är ”Agricola”, latindocenten Malte Åkerman. Dessutom visas ett självporträtt.

    Emil Johansson-Thor, landskapstecknare, konstprofessor, Sireköpinge, Stockholm, Hven. Illustrationer från ”Från slätt och backafall”, 1948.

    Hjalmar Asp, djurmålare, Malmö: Sommar (betande kreatur) 1920.

    Gunnar Norman, botanist, grafiker, Lomma. ”Strandråg”. Porträttkarikatyr av Anders Sten.

    Monter 25

    Några litografiska skämt.

    Carl XII:s stövel från Poltava”, fixeringsbild. Orlowski inv, Ludwig Fehr senior cop & lith.

    Carl XII:s skugga vid Fredrikshald”, fixeringsbild. I H Strömmer.

    Carl XIV Johans skugga”, fixeringsbild.

    De underbara blommorna” (Napoleon med familj), fixeringsbild lith C F Vought.

    Napoleon och kvacksalverskan ”Kisa-mor””, ha samma ansikte.

    Heros Scriblers”, Lorens Hammarsköld avbildad som pennfäktare ridande på en geting över en gödselhög med hans publikationer. Attribuerad till bl a C Th Löwstädt. R W Bouhn, Anders Lundequist.

    Badminnen från Söderköping”, A af Kullberg, 6 groteska litografier, tvär 4:0. 1846.

    Slägttycke”. Kvinnlig likhet med får, respektive katt, utan signatur.

    Diableries erotiques”, Le Poitevin inv. Billmark cop & lith. Gjöthström & Magnusson impr.

    En students missöde”, C G V Carleman inv, Körner impr. 1845.

    Komiska stentryck” 1-2, Callmander R. 1861 (?).

    De litografiska skämten urartade i slutet av 1800-talet till naiva, delvis stupida ”serie”-häften, humorns BIBLIA PAUPERUM, vars motivkrets ännu idisslas. Här visas några dylika alster.