(b 1813; d London, 19 Dec 1907).
English engraver. He was educated in Ghent, Belgium, and later at the Royal Academy Schools, London, where he was awarded silver medals in 1839 and 1841. He worked in the mixed mezzotint style and exhibited 43 examples of his work at the Royal Academy between 1841 and 1893. Of Stacpoole’s many plates, perhaps the best-known are those after William Holman Hunt’s Shadow of Death (1873; Manchester, C.A.G.) and the battle subjects of Lady Butler. Stacpoole began work early in 1874 on the engraving of Shadow of Death . The original picture had been bought by Thos Agnew & Sons and was exhibited so widely that, on publication of the engravings in 1877, the sale of proofs alone realized more than £20,000. By January 1879 Stacpoole had received a total of £3560 from the Fine Art Society for his plates after Lady Butler’s Roll Call (1874; British Royal Col.; declared for publication in 1874), Quatre Bras (1875; Melbourne, N.G. Victoria) and Balaclava (1876; Manchester, C.A.G.; both declared in 1876).
Bland arbeten.
Shadow of Death (1873; Manchester, C.A.G.), Lady Butler’s Roll Call (1874; British Royal Col.; declared for publication in 1874), Quatre Bras (1875; Melbourne, N.G. Victoria) and Balaclava (1876; Manchester, C.A.G.; both declared in 1876).
Född 1783 (ej 1780) 12/12 i Stockholm (Jakob), död 1862 20/1 i samma stad (Ad. Fredr.).
Tecknare och gravör. Son av skomakaregesällen Peter R. och Maria Christina Friberg. Kom som gravör o. 1805 under handledning av Johan Wilhelm Palmstruch och utvecklade en ytterst rik produktion på detta område under 1800-talets förra hälft. Ägde och bebodde från o. 1820 till 1840 ett hus i kv. Bocken 15 i Jakobs församling. 1840 21/2 förvärvade R. för 8,000 rdr banco en fastighet i kv. Rundeln 2 vid Norrtullsgatan i Adolfs Fredriks förs., där han bodde till sin död.
Bland arbeten.
Ett 100-tal kartor.
Hultmark, 1944.
1572-ca. 1632.
Holländsk kartograf. Gjorde sig främst berömd för konstruktionen av en ny typ av sjökort. Han hävdade att den vanliga plana formen gav en felaktig framställning av kartbilden och försökte istället "gebulte kaarten" så att den följde jordens buktning. De första kartorna av denna typ kom ut under åren 1595-98. De blev mycket omstridda och var knappast länge i bruk. Han samarbetade senare med Jodocus Hondius d.y. (se denne). År 1613 gav de förutom en Nordenkarta, även ut en himmelsglob.
Nederl. biogr., II. - Orbis., s. XV.
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
Blue Vases, Pl. IX
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
"Chart-Book öfver Öster-Siön och Katte-Gatt."
Petter Gedda och Werner von Rosenfeldt 1695.
På 1620-talet insåg amiralen Klas Flemming, att den svenska flottan måste ryckas upp, inte bara genom byggandet av nya skepp, utan också genom bättre utbildning av sjöfolket. Inom det svenska amiralitetet hade man under hela 1600-talet varit medveten om att det behövdes en lärobok i navigation och mer tillförlitliga kartor över Östersjön än de holländska som man hittills fått nöja sig med. Men man väntade sig, att någon frivilligt skulle erbjuda sig att både ge ut en dylik lärobok och ta hand om styrmansutbildningen.
1676 erbjöd sig kommendören Werner von Rosenfeldt att ”inrätta styrmanskapet” på ett för kronan gagneligt sätt och den 1 mars 1680 fick han uppdraget att handha styrmännens utbildning, organisera lotsväsendet och ”låta avfatta en nätt sjö cart över hela Öster Sjön”. Rosenfeldt insåg att det fordrades flera blad för detta och till sin hjälp tog han lantmätaren Petter Gedda. Den 17 januari 1687 övertog Gedda Rosenfeldts ämbete under titeln styrmansdirector.
Geddas kartor har inte samma karaktär som våra tiders sjökort. De kan möjligtvis jämföras med översiktskorten. Rosenfeldt och Gedda mätte med kompass och astrolabium, en gradskiva indelad i 360 grader med centralt upphängd diopterlinjal. De användes för att bestämma horisontalvinklarna till de punkter i terrängen, som skulle läggas in på kartan. Mätningarna gjordes med baslinjer, ofta utritade på isen. Det framgår av den precision med vilken djupsiffrorna är systematiskt ordnade, att lodningarna gjordes medan isen låg. Sommaren 1694 reste Gedda och Rosenfeldt med materialet till Amsterdam för att få kartbladen graverade och tryckta. Till sommaren 1695 förelåg så atlasen i en svensk upplaga med titeln ”General-Hydrographisk Chart-Book öfver Öster-Siön och Katte-Gatt” med en introduktion på fyra sidor och 10 kartblad i dubbelfolio 53x59 cm.
Endast två av Geddas atlaser är kända med originalfärgläggning. Ett finns i Göteborgs universitetsbibliotek och det andra på Kungliga Krigsarkivet i Stockholm. Det senare har fått en speciell dedikation till kronprins Karl (XII). Detta exemplar har varit förlaga till en nyutgiven faksimilutgåva i 1.500 ex och särtryck i 500 ex av enskilda blad.
Källa: Professorn vid Krigsarkivet, Ulla Ehrensvärd.
