Ca. 1800.
Engelsk kartograf. Förutom kartor över Skandinavien utgav han en vägkarta över Storbrittanien. (2. utg. 1803.)
1840-1917. Född i Fiskum, död i Christiania (Oslo).
Norsk kartograf. Han blev utnämnd till underofficer och arbetade därefter en tid som assistent vid järnvägen. Från 1865 var han under flera år länskonduktör i Christianias (Oslo) län. Vid sidan om denna verksamhet drev han en omfattande och omsorgsfullt utarbetad kartläggning av i stort sett alla norska städer och stadsmässigt bebyggda trakter. Hans stora vägkarta över Christiania (Oslo) blev prisbelönt på utställningarna i Köpenhamn och Paris 1888-89.
Norsk Folkeblad 1904. - T.U., 1918.
Bland arbeten.
Plan de la ville de Peking levee en 1817 (title repeated in Russian). St. Petersburg, (c. 1815) 1220 x 960 mm.
A rare map of the city published in St Petersburg in the early part of the nineteenth century. The plan shows details of the city walls, gates, streets, waterways, lakes, palaces, buildings and temples. Although mentioned in Cordier, little detail is given, but it does appear to be a source map for a number of subsequent maps published through the nineteenth century.
The Russian Ecclesiastical Mission in Peking was founded in 1727. The Emperor K’Ang His gave them a temple in the north-west corner of the city. According to Cordier a good deal of Scientific and Sinological work was done at the mission.
Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734
Svartbinka, Erigeron unalaschkensis - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
"Chart-Book öfver Öster-Siön och Katte-Gatt."
Petter Gedda och Werner von Rosenfeldt 1695.
På 1620-talet insåg amiralen Klas Flemming, att den svenska flottan måste ryckas upp, inte bara genom byggandet av nya skepp, utan också genom bättre utbildning av sjöfolket. Inom det svenska amiralitetet hade man under hela 1600-talet varit medveten om att det behövdes en lärobok i navigation och mer tillförlitliga kartor över Östersjön än de holländska som man hittills fått nöja sig med. Men man väntade sig, att någon frivilligt skulle erbjuda sig att både ge ut en dylik lärobok och ta hand om styrmansutbildningen.
1676 erbjöd sig kommendören Werner von Rosenfeldt att ”inrätta styrmanskapet” på ett för kronan gagneligt sätt och den 1 mars 1680 fick han uppdraget att handha styrmännens utbildning, organisera lotsväsendet och ”låta avfatta en nätt sjö cart över hela Öster Sjön”. Rosenfeldt insåg att det fordrades flera blad för detta och till sin hjälp tog han lantmätaren Petter Gedda. Den 17 januari 1687 övertog Gedda Rosenfeldts ämbete under titeln styrmansdirector.
Geddas kartor har inte samma karaktär som våra tiders sjökort. De kan möjligtvis jämföras med översiktskorten. Rosenfeldt och Gedda mätte med kompass och astrolabium, en gradskiva indelad i 360 grader med centralt upphängd diopterlinjal. De användes för att bestämma horisontalvinklarna till de punkter i terrängen, som skulle läggas in på kartan. Mätningarna gjordes med baslinjer, ofta utritade på isen. Det framgår av den precision med vilken djupsiffrorna är systematiskt ordnade, att lodningarna gjordes medan isen låg. Sommaren 1694 reste Gedda och Rosenfeldt med materialet till Amsterdam för att få kartbladen graverade och tryckta. Till sommaren 1695 förelåg så atlasen i en svensk upplaga med titeln ”General-Hydrographisk Chart-Book öfver Öster-Siön och Katte-Gatt” med en introduktion på fyra sidor och 10 kartblad i dubbelfolio 53x59 cm.
Endast två av Geddas atlaser är kända med originalfärgläggning. Ett finns i Göteborgs universitetsbibliotek och det andra på Kungliga Krigsarkivet i Stockholm. Det senare har fått en speciell dedikation till kronprins Karl (XII). Detta exemplar har varit förlaga till en nyutgiven faksimilutgåva i 1.500 ex och särtryck i 500 ex av enskilda blad.
Källa: Professorn vid Krigsarkivet, Ulla Ehrensvärd.
