Född 1787 7/1 på Ojamo i Lojo sn (Nyland), död 1830 19/5 i Stock (Finska förs.).
Överstelöjtnant. Kartograf. Landskapsmålare och etsare. Son av löjtnanten Axel Maximilian C. och Barbro Elisabeth Toll. Deltog som fältmätningsofficer i finska kriget 1808-09. Tjänstgjorde 1819-24 som adjutant hos riksståthållaren i Norge J. A. Sandels och företog under denna tid talrika resor. Chef för graveringskontoret vid Ingenjörskåren 1826.
Bland arbeten.
Karta över belägenheten omkring Stockholm 1817.
G. M. CARPELAN, Vues norvégiennes, I-II, Sthlm 1826-27: 8 utsikter, akvatinter.
Karta över Djurgården. 1829.
D. K. W. BAUMGARTEN-CRUSIUS, Schweiz’s historia, Strängnäs 1833: titelblad, akvatint.
Hultmark, 1944.
STELLA [STOLZ, STOLTZ, SIGENIS], TIELEMANO.
1527-1589, d. Wittenberg.
His maps used by Ortelius, de Jode, Hondius, Blaeu.
Bland arbeten.
Totius Germaniae 1546.
Maps for Bible 1552-7.
Jerusalem 1557.
Revised Münster's Germany 1560.
Tooley.
1661-97.
Kartograf, från 1687 styrmansdirektör vid amiralitetet, en befattning närmast motsv. såväl generallotsdirektörens som chefens för sjökarteverket i vår tid. G. utarbetade nya författningar rörande lotsväsendet, vilka sedaan länge förblevo gällande, och upprättade och utgav tills. med sin företrädare W. v. Rosenfeldt den första svenska sjöatlasen 1694, 'General hydrographisk chart-book öfwer Östersiön', vilken s.å. även utkom i engelsk och holländsk uppl. Genom detta kartarbete tillvann sig G. en framstående plats inom den svenska kartografiens historia.
Worked at the Survey office, from 1681 in marine measurement and production of maps under Admiral Werner von Rosenfeldt. In 1681 appointed principal at the Admiralty. In 1687 Gedda was appointed director of pilots, taking over von Rosenfeldt's responsibilities for the pilots and hydrographical surveying. They continued collaborating, and in 1695 produced the first printed Swedish marine atlas to provide a correct, albeit very general, view of the Kattega...
Bland arbeten.
General hydrographisk chart-book öfwer Östersiön.
Svensk Uppslagsbok. Sveriges sjökartor – A. Hedin.
Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936
Slåtterblomma, Parnassia palustris - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
"Chart-Book öfver Öster-Siön och Katte-Gatt."
Petter Gedda och Werner von Rosenfeldt 1695.
På 1620-talet insåg amiralen Klas Flemming, att den svenska flottan måste ryckas upp, inte bara genom byggandet av nya skepp, utan också genom bättre utbildning av sjöfolket. Inom det svenska amiralitetet hade man under hela 1600-talet varit medveten om att det behövdes en lärobok i navigation och mer tillförlitliga kartor över Östersjön än de holländska som man hittills fått nöja sig med. Men man väntade sig, att någon frivilligt skulle erbjuda sig att både ge ut en dylik lärobok och ta hand om styrmansutbildningen.
1676 erbjöd sig kommendören Werner von Rosenfeldt att ”inrätta styrmanskapet” på ett för kronan gagneligt sätt och den 1 mars 1680 fick han uppdraget att handha styrmännens utbildning, organisera lotsväsendet och ”låta avfatta en nätt sjö cart över hela Öster Sjön”. Rosenfeldt insåg att det fordrades flera blad för detta och till sin hjälp tog han lantmätaren Petter Gedda. Den 17 januari 1687 övertog Gedda Rosenfeldts ämbete under titeln styrmansdirector.
Geddas kartor har inte samma karaktär som våra tiders sjökort. De kan möjligtvis jämföras med översiktskorten. Rosenfeldt och Gedda mätte med kompass och astrolabium, en gradskiva indelad i 360 grader med centralt upphängd diopterlinjal. De användes för att bestämma horisontalvinklarna till de punkter i terrängen, som skulle läggas in på kartan. Mätningarna gjordes med baslinjer, ofta utritade på isen. Det framgår av den precision med vilken djupsiffrorna är systematiskt ordnade, att lodningarna gjordes medan isen låg. Sommaren 1694 reste Gedda och Rosenfeldt med materialet till Amsterdam för att få kartbladen graverade och tryckta. Till sommaren 1695 förelåg så atlasen i en svensk upplaga med titeln ”General-Hydrographisk Chart-Book öfver Öster-Siön och Katte-Gatt” med en introduktion på fyra sidor och 10 kartblad i dubbelfolio 53x59 cm.
Endast två av Geddas atlaser är kända med originalfärgläggning. Ett finns i Göteborgs universitetsbibliotek och det andra på Kungliga Krigsarkivet i Stockholm. Det senare har fått en speciell dedikation till kronprins Karl (XII). Detta exemplar har varit förlaga till en nyutgiven faksimilutgåva i 1.500 ex och särtryck i 500 ex av enskilda blad.
Källa: Professorn vid Krigsarkivet, Ulla Ehrensvärd.
