1787-1865.
Författade följande två skrifter 1818 respektive 1823.
Beskrifning öfwer Hardemo socken uti Nerike. En af Örebro läns kongl. hushållningssällskap med högsta priset år 1814 belönt skrift. Af Gustaf Bernhardt. Med en charta. Strengnäs, tryckt hos Carl Erik Ekmarck, 1818.
Beskrifning öfwer Björkwik socken i Södermanland. På begäran författad och utgifwen af G.B. Med en charta. Nyköping, tryckt hos P.E. Winge, 1823. På desz förlag.
På en karta utgiven över Färentuna härad 1853 står 'Skrift af I. Bernhardt', detta kan vara samme Bernhardt som ovanstående.
Bland arbeten.
Beskrifning öfwer Hardemo socken uti Nerike. En af Örebro läns kongl. hushållningssällskap med högsta priset år 1814 belönt skrift. Af Gustaf Bernhardt. Med en charta. Strengnäs, tryckt hos Carl Erik Ekmarck, 1818.
Beskrifning öfwer Björkwik socken i Södermanland. På begäran författad och utgifwen af G.B. Med en charta. Nyköping, tryckt hos P.E. Winge, 1823. På desz förlag.
KB.
Överstelöjtnant, guvernör. Född c:a 1782 död 1818.
Överstelöjtnant i flottan, sedermera guvernör på St. Barthélemy. Född i Stockholm 31 juli 1782, son till överstelöjtnant Carl Reinhold Rosensvärd [född Pettersén], död på Nevis i Västindien 10 december 1818. Verksam inom Sjömätningskåren, bl.a. under dess karteringar av västkusten 1803-1805. Den 9 maj 1815 utsågs majoren vid arméns flotta, 33-årige Johan Samuel Rosensvärd till överstelöjtnant och disktriktschef. Vid detta tillfälle kom meningsskiljaktigheter rörande utnämningen i dagen. Sista levnadsåret guvernör på S:t Barthelemy. Gift med Kristina Sofia Apelqvist, avliden ej långt efter maken i Gustavia på S:t Barthelemy. Deras son Johan Henrik föddes på S:t Barthelemy 13 oktober 1813. Han återfördes till Sverige av släktingar och genomgick en framgångsrik karriär, rikt dekorerad med utmärkelser, och var krigsminister då St Barthelemy återfördes till Frankrike.
Se vidare Sveriges Sjökarta, Dahlgren - Richter, Stockholm 1944 sid 120.
I samma arbete beskrivs på sidan 252 o.s.v. utförligt om kartogr...
Bland arbeten.
Grundkarta Havstenssund 1803-1805
Grundkarta Fjällbacka 1803-1805
Tingbrand, Per – Who Was Who in St. Bartholomew during the Swedish epoch? Sveriges Sjökarta, Dahlgren - Richter, Stockholm 1944
Cassini de Thury, César-François
17 June 1714 – 4 September 1784
César-François Cassini de Thury (17 June 1714 – 4 September 1784), also called Cassini III or Cassini de Thury, was a French astronomer and cartographer.
Cassini de Thury was born in Thury-sous-Clermont (Oise), the second son of Jacques Cassini and Suzanne Françoise Charpentier de Charmois. He was a grandson of Giovanni Domenico Cassini, and would become the father of Jean-Dominique Cassini, Comte de Cassini.
In 1735, he became a member of the French Academy of Sciences as a supernumerary adjunct astronomer, in 1741 as an adjunct astronomer, and in 1745 as a full member astronomer.
In January, 1751 he was elected a Fellow of the Royal Society.
He succeeded to his father’s official position in 1756 and continued the hereditary surveying operations. In 1744, he began the construction of a great topographical map of France, one of the landmarks in the history of cartography. Completed by his son Jean-Dominique, Cassini IV and published by the Académie des Sciences from 1744 to 1793, its 180 plates ar...
Stockholm - Mentzer ca 1860.
Markis Lagergren - C. H. Tersmeden ca 1890.
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
"Chart-Book öfver Öster-Siön och Katte-Gatt."
Petter Gedda och Werner von Rosenfeldt 1695.
På 1620-talet insåg amiralen Klas Flemming, att den svenska flottan måste ryckas upp, inte bara genom byggandet av nya skepp, utan också genom bättre utbildning av sjöfolket. Inom det svenska amiralitetet hade man under hela 1600-talet varit medveten om att det behövdes en lärobok i navigation och mer tillförlitliga kartor över Östersjön än de holländska som man hittills fått nöja sig med. Men man väntade sig, att någon frivilligt skulle erbjuda sig att både ge ut en dylik lärobok och ta hand om styrmansutbildningen.
1676 erbjöd sig kommendören Werner von Rosenfeldt att ”inrätta styrmanskapet” på ett för kronan gagneligt sätt och den 1 mars 1680 fick han uppdraget att handha styrmännens utbildning, organisera lotsväsendet och ”låta avfatta en nätt sjö cart över hela Öster Sjön”. Rosenfeldt insåg att det fordrades flera blad för detta och till sin hjälp tog han lantmätaren Petter Gedda. Den 17 januari 1687 övertog Gedda Rosenfeldts ämbete under titeln styrmansdirector.
Geddas kartor har inte samma karaktär som våra tiders sjökort. De kan möjligtvis jämföras med översiktskorten. Rosenfeldt och Gedda mätte med kompass och astrolabium, en gradskiva indelad i 360 grader med centralt upphängd diopterlinjal. De användes för att bestämma horisontalvinklarna till de punkter i terrängen, som skulle läggas in på kartan. Mätningarna gjordes med baslinjer, ofta utritade på isen. Det framgår av den precision med vilken djupsiffrorna är systematiskt ordnade, att lodningarna gjordes medan isen låg. Sommaren 1694 reste Gedda och Rosenfeldt med materialet till Amsterdam för att få kartbladen graverade och tryckta. Till sommaren 1695 förelåg så atlasen i en svensk upplaga med titeln ”General-Hydrographisk Chart-Book öfver Öster-Siön och Katte-Gatt” med en introduktion på fyra sidor och 10 kartblad i dubbelfolio 53x59 cm.
Endast två av Geddas atlaser är kända med originalfärgläggning. Ett finns i Göteborgs universitetsbibliotek och det andra på Kungliga Krigsarkivet i Stockholm. Det senare har fått en speciell dedikation till kronprins Karl (XII). Detta exemplar har varit förlaga till en nyutgiven faksimilutgåva i 1.500 ex och särtryck i 500 ex av enskilda blad.
Källa: Professorn vid Krigsarkivet, Ulla Ehrensvärd.
