1699-1777.
Jacob Faggot, skrevs med sina båda -troligtvis- äldre bröder vid 14 års ålder in vid Uppsala Universitet och började som informatör hos landshövdingen friherre Nils Reuterholm.
År 1724 erhöll Faggot auskultant i Bergskollegium. Från 1727 och framåt fanns han i Lantmäteriet. Då inte bara som lantmätare utan även t.ex. som lärare i geometri. Faggot var ledamot av kommissionen för justering av mått och vikt (1733 och 1739), och komissionen att överse och förbättra skogsordningar. Han var även engagerad i kartläggningen av Finland och ledde storskiftesverket i Finland och Skåne
Faggot fungerade som sekreterare för KVA 1741-1744 samt delar av 1757 och 1760. Emellertid kom Faggot tidigt på kant med KVA då han angrep latiniteten och försvarade svenska språket. Som en följd därav blev Faggot en av initiativtagarna till Svenska Tungomålsgillet (ST). Faggot ansökte om kunglig auktorisering av detta gille. Dock lyckades det ledningen för KVA att hindra detta och även förekomma gillet i samma ärende. Då ST tynade b...
1703-72. Född i Paris, död i Versailles.
Fransk ingenjör och hydrograf. Som tjänsteman vid marinen fick han i uppdrag att rita kartor över alla kända kuststräckor. Han gick in för uppdraget med stor iver och gav 1753 ut 'Neptune francais', ett kartverk över den franska kusten. 1756 följde 'Hydrographie francaise' som innehöll sjökort över hela den kända världen, och 1764 utkom 'Petit Atlas maritime' i 5 band. Dessutom ritade han samtliga kartor för Prevosts stora 'Historie général des Voyages' och andra geografiska och historiska verk.
Bland arbeten.
Neptune francais.
Hydrographie francaise.
Petit Atlas maritime.
Historie général des Voyages.
Nouv. biogr. gen.
fl. 1614-43
Abraham Goos was a noted engraver in Amsterdam who prepared plates for many maps published in well-known atlases of his time including Speed's A Prospect ofthe Most Famous Parts of the World (1627) and the 1632 edition of Speed's Atlas. He was related to the Hondius family by whom he was also employed as an engraver. In 1616 he issued a book of maps, the Nieuw Nederlandtsh Caertboeck (4to) which was re-issued in 1619 and 1625.
His son, Pieter, continued and extended his father's business and became one of the group of well-known engravers of sea charts active in Amsterdam in the middle years of the seventeenth century. In common with Colom, Doncker and Jacobsz he published a pilot guide, the Zee-Spiegel, basing it on plates obtained from Jacobsz. This went through many editions in different languages under the startling titles so popular at the time. In addition to publishing his Zee-Spiegel in the usual Parts 1 and II (Europe and Atlantic coasts) and Part III (Mediterranean) he broke new ground in pre...
Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734
Carl XIV Johan. - Johan Cardon 1837.
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
"Chart-Book öfver Öster-Siön och Katte-Gatt."
Petter Gedda och Werner von Rosenfeldt 1695.
På 1620-talet insåg amiralen Klas Flemming, att den svenska flottan måste ryckas upp, inte bara genom byggandet av nya skepp, utan också genom bättre utbildning av sjöfolket. Inom det svenska amiralitetet hade man under hela 1600-talet varit medveten om att det behövdes en lärobok i navigation och mer tillförlitliga kartor över Östersjön än de holländska som man hittills fått nöja sig med. Men man väntade sig, att någon frivilligt skulle erbjuda sig att både ge ut en dylik lärobok och ta hand om styrmansutbildningen.
1676 erbjöd sig kommendören Werner von Rosenfeldt att ”inrätta styrmanskapet” på ett för kronan gagneligt sätt och den 1 mars 1680 fick han uppdraget att handha styrmännens utbildning, organisera lotsväsendet och ”låta avfatta en nätt sjö cart över hela Öster Sjön”. Rosenfeldt insåg att det fordrades flera blad för detta och till sin hjälp tog han lantmätaren Petter Gedda. Den 17 januari 1687 övertog Gedda Rosenfeldts ämbete under titeln styrmansdirector.
Geddas kartor har inte samma karaktär som våra tiders sjökort. De kan möjligtvis jämföras med översiktskorten. Rosenfeldt och Gedda mätte med kompass och astrolabium, en gradskiva indelad i 360 grader med centralt upphängd diopterlinjal. De användes för att bestämma horisontalvinklarna till de punkter i terrängen, som skulle läggas in på kartan. Mätningarna gjordes med baslinjer, ofta utritade på isen. Det framgår av den precision med vilken djupsiffrorna är systematiskt ordnade, att lodningarna gjordes medan isen låg. Sommaren 1694 reste Gedda och Rosenfeldt med materialet till Amsterdam för att få kartbladen graverade och tryckta. Till sommaren 1695 förelåg så atlasen i en svensk upplaga med titeln ”General-Hydrographisk Chart-Book öfver Öster-Siön och Katte-Gatt” med en introduktion på fyra sidor och 10 kartblad i dubbelfolio 53x59 cm.
Endast två av Geddas atlaser är kända med originalfärgläggning. Ett finns i Göteborgs universitetsbibliotek och det andra på Kungliga Krigsarkivet i Stockholm. Det senare har fått en speciell dedikation till kronprins Karl (XII). Detta exemplar har varit förlaga till en nyutgiven faksimilutgåva i 1.500 ex och särtryck i 500 ex av enskilda blad.
Källa: Professorn vid Krigsarkivet, Ulla Ehrensvärd.
