MERCATOR, GERARD (Gerard de Cremere el. Kremer).
5/3 1512- 2/12 1594. Född i Rupelmonde i Flandern, död i Duisburg.
Belgisk-tysk geograf. Från 1530 studerade han vid universitetet i Leuven under astronomen och kartografen Gemma-Frisius (se denne), och var dennes assistent under arbetet med hans jordglob. Hans första självständiga arbete, en Palestinakarta från 1537, finns det idag bara en känd kopia av. Lika sällsynta är flera av hans andra tidigaste arbeten. År 1541 konstruerade han en jordglob över jordklotet och en himmelsglob, båda på uppdrag av kejsare Karl V. År 1552 slog han sig ned i Duisburg där han sedan fortsatte sin verksamhet. 1569 gav han ut en liten bok om kronologi och samma år kom hans framstående världskarta. 1578 gav han ut Ptolemaeus geografi, kompletterad med sina egna kartor. Detta verk kom i 7 nyutgåvor, den senaste 1794. Mercator är ansedd som den mest betydelsefulla geografen sedan Ptolemaeus. Hans främsta verk, 'Atlas, sive cosmographicae meditationes de fabrica mundi' utkom första gången 1585 och slutfördes 1595, en kort tid efter hans död. Detta arbete var epokavgörande och kom fram till 1642 ut...
Bland arbeten.
Atlas, sive cosmographicae meditationes de fabrica mundi.
(Averdunk. - Bagrow. - Nederl. biogr. X.)
METIO, [METIUS, MATIUS], ADRIANO.
1571-1635.
Mathematician and astronomer.
Bland arbeten.
W. Frisia 1630, used by Hondius and Blaeu.
Tooley.
1779-1829.
Fortifications officer. In the 1790s, worked on maritime measurement of Lake Mälaren.
Sveriges sjökartor – A. Hedin.
Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936
Madrör, Calamagrosis neglecta - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
"Chart-Book öfver Öster-Siön och Katte-Gatt."
Petter Gedda och Werner von Rosenfeldt 1695.
På 1620-talet insåg amiralen Klas Flemming, att den svenska flottan måste ryckas upp, inte bara genom byggandet av nya skepp, utan också genom bättre utbildning av sjöfolket. Inom det svenska amiralitetet hade man under hela 1600-talet varit medveten om att det behövdes en lärobok i navigation och mer tillförlitliga kartor över Östersjön än de holländska som man hittills fått nöja sig med. Men man väntade sig, att någon frivilligt skulle erbjuda sig att både ge ut en dylik lärobok och ta hand om styrmansutbildningen.
1676 erbjöd sig kommendören Werner von Rosenfeldt att ”inrätta styrmanskapet” på ett för kronan gagneligt sätt och den 1 mars 1680 fick han uppdraget att handha styrmännens utbildning, organisera lotsväsendet och ”låta avfatta en nätt sjö cart över hela Öster Sjön”. Rosenfeldt insåg att det fordrades flera blad för detta och till sin hjälp tog han lantmätaren Petter Gedda. Den 17 januari 1687 övertog Gedda Rosenfeldts ämbete under titeln styrmansdirector.
Geddas kartor har inte samma karaktär som våra tiders sjökort. De kan möjligtvis jämföras med översiktskorten. Rosenfeldt och Gedda mätte med kompass och astrolabium, en gradskiva indelad i 360 grader med centralt upphängd diopterlinjal. De användes för att bestämma horisontalvinklarna till de punkter i terrängen, som skulle läggas in på kartan. Mätningarna gjordes med baslinjer, ofta utritade på isen. Det framgår av den precision med vilken djupsiffrorna är systematiskt ordnade, att lodningarna gjordes medan isen låg. Sommaren 1694 reste Gedda och Rosenfeldt med materialet till Amsterdam för att få kartbladen graverade och tryckta. Till sommaren 1695 förelåg så atlasen i en svensk upplaga med titeln ”General-Hydrographisk Chart-Book öfver Öster-Siön och Katte-Gatt” med en introduktion på fyra sidor och 10 kartblad i dubbelfolio 53x59 cm.
Endast två av Geddas atlaser är kända med originalfärgläggning. Ett finns i Göteborgs universitetsbibliotek och det andra på Kungliga Krigsarkivet i Stockholm. Det senare har fått en speciell dedikation till kronprins Karl (XII). Detta exemplar har varit förlaga till en nyutgiven faksimilutgåva i 1.500 ex och särtryck i 500 ex av enskilda blad.
Källa: Professorn vid Krigsarkivet, Ulla Ehrensvärd.
