Sophianos was well known as an expert on Greek history and geography. He was sent to Greece in about 1543 by Don Diego Hurtado de Mendoza, the Spanish envoy to Venice, to acquire Greek manuscripts for the Escurial Library. It is about this time – possibly in 1540, the date found at the end of Sophianos text on this map – that Sophianus compiled his great map of Greece, although there is no surviving example.
In 1544, Johann Oporinus, a printer and publisher in Basle, published an eight-sheet version of Sophianos map, cut by Master Christoph of Strasburg. Of this earliest printing, there is also no known extant example. Indeed, the earliest surviving printing of the map recorded by Zacharakis or Karrow was printed by Johann Schroeter in Basle in 1601.
It appears that Oporinus reprinted the map in 1545 to accompany his edition of Gerbelius “In Descriptionem Graeciae Sophiani, Praefatio….”. Although the book gives instructions on colouring the map, and contains additional gazetteer, the map seems not to ha...
Bland arbeten.
Descriptio nova totivs Graeciae per Nicolavm Sophianvm. Basle, 1544-1545, large woodcut wall-map of Greece, on eight sheets uncut, each sheet approx. 380 x 280mm., with an additional sheet with letterpress gazetteer. Of great rarity. The earliest surviving wall-map of Greece and the first significant modern map of Greece, compiled by Nickolaos Sophianos, a Greek cartographer from Corfu, born of a noble family there. This example is apparently the second state of the map. It retains the date 1544 just above the scale bar on the bottom right hand skeet, but the letterpress text in the left hand cartouche on the lower left sheet may have been reset, in whole or part, as it ends with the date “prid[ie] Calend[is]. Septembr[is]. Anno salutis publiae M D X L V”.
Sotheby's. Zacharakis, Printed Maps of Greece: Sophianos 2242; Karrow, Mapmakerers of the Sixteenth Century, 71/1.2.
1794-1850. Född i Eksjö, död i Göteborg.
Svensk ingenjör. Han var under flera års tid ingenjör vid Kungl. Generallantmäterikontoret, senare arkitekt och statsingenjör i Göteborg. Han var även kartograf och kopparstickare, och ansedd som en framstående mekanisk ritare.
Bland arbeten.
Landskap med stuga, crayongravyr.
Hultmark. - Sveriges statskalender.
Född 1822 8/3 i Schweinfurt (Bayem), död 1894 3/1 i Stockholm (Tyska förs.).
Gravör. Anlände till Stockholm 1858 4/11 med pass från Berlin. Anställdes s. å. som gravör å topografiska avdelningen vid Generalstabens litografiska anstalt. Blev 1879 26/9 svensk medborgare. Erhöll 1891 avsked med en årlig pension av 1,500 kronor från riksdagen.
Bland arbeten.
Karta, detalj, 1865.
Hultmark, 1944.
Karta öfver Stockholm. - 1904.
'Le Pays des Hottentots aux Environs du Cap de Bonne Espérance.' - Bellin 1700-talets mitt.
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
"Stockholmare har enastående kartsamling i Europa."
ur Nya Dagligt Allehanda. Tisdagen den 10 December 1935.
Dyrgripar från flera sekler, ägda av överste Ingemar Petersson.
Överste berättar för N. D. A. om sina intressanta samlingar och deras öden.
En av vårt lands största privata kartsamlingar (ägs) av överste Ingemar Petersson, vilken på måndagskvällen demonstrerade ett 10-tal av sina intressanta gamla kartverk vid Kartografiska sällskapets sammanträde.
N. D. A. har på tisdagen sökt upp överste Ingemar Petersson för att be honom berätta litet mera om sina kartor, vilkas värde han själv blygsamt beräknar till omkring 20.000 kr., men som i verkligheten torde vara värda långt mer.
Vad först den karta beträffar, som överste Petersson håller i händerna när N. D. A.:s fotograf tar en bild, så finns det såvitt överste P vet icke någon motsvarighet till den i Sverige, måhända i några okända gömmor på något bibliotek. Själva kartan i och för sig är icke sällsynt, den är av de L'Isle, men vad som för detta exemplar unikt är att det från början har inlagd hela resvägen från Hamburg över Stralsund till Ystad, och därifrån norrut över Kristianstad. Det är en med resrouten kompletterad karta av de vanliga de L'Isleska, och den har tydligen tillkommit som reskarta. Resrouten har ej inlagts senare, utan ett särskilt stick har förfärdigats med denna route inlagd, och sticket har troligen sedermera blivit förstört.
Den gamla resrouten från kontinenten till Sverige gick över Hamburg och därifrån över Stralsund till Ystad, vidare som nämnt norrut över Kristianstad och sedan åt öster till Kalmar, därifrån till Linköping och så vidare till den svenska huvudstaden.
Hamburg var i slutet av 16- och under 1700-talet utgångspunkten för massor av olika fartygsrouter. Över Hamburg gick vidare resan till Paris och London; över Hamburg for man också till Italien, närmare angivet från Hamburg till Köln, vidare utmed Rhen till Basel och därifrån till Italien.
Dyrgripen hittades i ett danskt antikvariat.
Hur denna karta kom i överste Petersson ägo är f. ö. en rätt intressant historia. Ett av Ingemar Peterssons första arbeten som nybakad ingenjör var då han utsågs att biträda en kommitté, i vilken envoyén Gust. Wallenberg var den drivande kraften, och vilken kommitté hade i uppdrag att åstadkomma en direkt förbindelse mellan Sverige och Tyskland med förbigående av Danmark, som ansågs ha dragit alltför stor fördel av sin ensamställning att förmedla trafiken mellan Sverige och kontinenten. Alltnog, denna kommittés arbete under åren 1893-94 fick till resultat ordnandet av den ångfartygsförbindelse med fartygen Imperator och Rex, som kom till stånd redan 1895. Denna förbindelse betraktades vara av stor betydelse, vilket bl. a. framgick därav att kejsar Wilhelm på denna route reste till Sverige 1895 och i Trälleborg mottogs av ett hederskompani, som han hälsade med orden kutá kossar, vilket var ett vänligt menat svenskt god dag gossar.
I samband med sin verksamhet i Sydsverige vid denna tid kom den unge ingenjören Ingemar Petersson ibland till Köpenhamn, och en dag fick han i ett antikvariat vid Bredgade av en händelse se det dyrbara kartblad, som han nu är ägare till, och vilket f. ö. var det första kartbladet han köpte i den av honom nu ägda samlingen på 4.000 blad. Det var för att detta blad upptog den gamla resrouten mellan Tyskland och Sverige som det intresserade den unge ingenjören, då denne just varit med i förarbetet för upprättandet av en ny förbindelse på ungefär samma led, vilken alltså hade sina historiska traditioner. Det var mest av detta kuriositetsintresse som överste P. köpte bladet, och varken han själv eller försäljaren hade då någon aning om att det var unikt.
Facsimile av detta blad har hos överste Petersson beställts från en mängd bibliotek och arkiv i hela Europa, nu senast från Stralsund.
Gamla kartor examineras som en botanist examinerar växter.
Nu hade unge ingenjör Ingemar Petersson fått blodad tand på kartor och samlarintresset tog sin början. Mycket av sina inkomster har han lagt ner på kartor, en god penningplacering f. ö., eftersom flertalet sådana saker bara år för år stiga i pris. Flertalet har han köpt på utrikes ort, mest i Frankrike, Tyskland och England, men har han även gjort fina fynd i de svenska antikvariaten och vid svenska auktioner.
Att få en fullständig samling gamla kartor är emellertid icke möjligt, framhåller översten, inte minst därför att materialet skulle svälla över alla bräddar om man skulle samla alla slags kartor och även fotografiska kopior. Vad översten samlat är uteslutande geografiska kartor efter träsnitt eller kopparstick, ej några på fotografisk väg tillkomna kartor.
Liksom en botanist examinerar en blomma så kan man, framhåller överste P., examinera kartor och på vissa igenkänningstecken säga – med hjälp av kartografiens motsvarigheter till vad floran är när man skall examinera växterna – vem som är författare, kopparstickare och utgivare. Ett mycket intressant arbete. Överste P. har 2 sådana floror för examination av gamla kartor, en holländsk på latin och en tysk.
Överste Petersson ägare av ett ex. av världens första tryckta kartor.
Bland dyrgriparna i överste Peterssons kartsamling kan nämnas världens första tryckta kartor, vilka kommo till världen 1476 och vilka utgöra första trycket av Ptolemaios kartsamling, som bekant ritade omkring 100 år efter Kristi födelse i Alexandria.
Det var i Nikolaus Germanis (Donis) projektion, en tysk i Italien bosatt munk – vilken försåg dem med s. k. donisk projektion – som Ptolemaios kartor utgåvos.
Bland andra dyrbarheter i kartväg visar överste Petersson de av bröderna Blau på 1600-talets mitt tryckta kopiorna av de kartor, som uppgjorts efter mätningar av Andreas Bureus vilken arbetade på uppdrag av Carl IX och 1626 framställde en karta över Sverige. Nästa Sverige-karta gjordes av Gripenhielm 1688 på uppdrag av Carl XI.
Till sist nämner överste Petersson att det efter den s. k. valutatiden inte är så lätt att i de europeiska antikvariaten få tag i några verkligen värdefulla kartor. Amerikanarna kommo med sina värdefulla dollars och sin stora samlariver och köpte rubb och stubb. De tömde fullständigt de antikvariat, som hade kartor till specialitet. Skall man numera komma över några dyrbarheter i kartväg skall det vara sakar som kommo fram vid auktioner efter dödsfall, genom tvångsförsäljningar eller på annat liknande sätt.
Nya Dagligt Allehanda grundades redan 1767 och lades ner 1944. Expressen som startade samma år, 1944, tog över det mesta av Nya Dagligt Allehanda. En av medarbetarna på N. D. A. var C. M. Bellman.
