VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Regeringsgatan 77, Mån-Fre 12-18, 08-102121.
Biografier.

MARTINES, JOAN.


Katalansk kartograf som emigrerade till Sicilien (1583). Utgav åtminstone en atlas.


RdeT.


FER, NICOLAS de.

1646-1720.
Fransk kopparstickare och geograf. Var en av de mest beresta av den tidens geografer. Vid sin död var han kunglig geograf. Som kartograf var han mycket produktiv. Noggrannheten var inte alltid den bästa men hans kartor var ofta elegant utstyrda. Bland hans främsta verk kan nämnas "La France triomphante sous le règne de Louis le Grand" (1693), en karta i 6 blad, prydd med över 200 kartuscher som visar kungaporträtt, medaljer, monument etc., "Les Cótes de France" (1695) och "La France divisée par généralités" (1718). Dessutom finns en mängd specialkartor över franska provinser, vägar, vattendrag m.m.. Han gav också ut en "Introduction à la Géographie", som kom i flera utgåvor.
Bland arbeten.
La France triomphante sous le règne de Louis le Grand. Les Cótes de France. La France divisée par généralités. Introduction à la Géographie


Nouv. biogr. gen.


JACOBSZ, THEUNIS (eller ANTHEUNIS).

Ca. 1607-50. Född och död i Amsterdam. c. 1606-50 JACOB JACOB5Z (LOOTSMAN) (son) d. 1679
Holländsk kartograf. Han var boktryckare och bokhandlare. 1648 gav han ut "t'Nieuw groot Straets-boeck, inhoudende d'Middelantse Zee". Efter sin död gav sonen Jacob Theunisz (se denne) ut "t'Nieuwe en vergroote Zeeboeck, dat is des Piloots ofte Lootsmans Zee-Spiegel, inhoud de Zee-kusten vande Noordsche, Oosterzee ende Westersche Schipvaert" (1653). Båda dessa atlaser kom senare i flera utgåvor. Anthonie Jacobsz founded a printing and publishing business in Amsterdam in which he specialized in the production of pilot books and sea atlases. As he died at a comparatively early age most of the numerous editions of his works appeared after his death published by his sons, Jacob and Caspar, who took the name 'Lootsman' (sea pilot) to distinguish them from another printer of the name Jacobsz. Following Blaeu and Colom, Anthonie Jacobsz was the most important compiler of sea charts in Amsterdam in the first half of the seventeenth century. In his new ZeeSpiegel issued in 1643 he increased the number of charts norm
...
Bland arbeten.
t'Nieuw groot Straets-boeck, inhoudende d'Middelantse Zee. t'Nieuwe en vergroote Zeeboeck, dat is des Piloots ofte Lootsmans Zee-Spiegel, inhoud de Zee-kusten vande Noordsche, Oosterzee ende Westersche Schipvaert.


Kleerkooper. - Phillips.



Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936



Reichs-Freiherren von Blomberg - Tyskland ca 1800.


Carta Marina
  • Björkbom, C - "En kort historik över Olaus Magnus Gothus... samt orienterande förklaringar till Carta Marina."
  • Blaisus (Påven Paulus III) - "Påven Paulus III:s tillståndsbevis för Olaus Magnus:"
  • Brenner, Oscar - "Die ächte Karte des Olaus Magnus vom Jahre 1539 nach dem Exemplar der Münchener Staatsbibliothek"
  • Collijn, Isak - "Olaus Magnus - Ett försök till karakteristik och några önskemål."
  • Magnus, Olaus - Carta Marina 1539.
    Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
    Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
  • Magnus, Olaus - Olaus Magnus brev till Gustav Vasa, daterat Rom 1 maj 1554.
  • Munkhammar, Lars - "Hur Carta marina kom till Uppsala"
  • Sallander, Hans - "Olaus Magnus' Carta marina av år 1539. Några anteckningar i samband med ett nyupptäckt andra exemplar." - 1962.
  • TV-sänd intervjuv med Hans Sallander med anledning av återkomsten av Carta Marina till Sverige.
  • De Thorey, Roland. - Korta fakta om Olaus Magnus Carta Marina.
  • De Thorey, Roland. - Breves notas sobre la "Carta Marina" de Olaus Magnus.


  • Bureus karta över norden
  • Bäärnhielm, Göran - "Om kartan och dess upphovsmän."


  • Kartor och atlaser
  • Norra och Södra Kartverkets kartor samt konceptkartor. - Förteckning.
  • Sverige - Svenska kartrariteter under trehundra år, 1500-1800.
  • Svenska stadskartor. - Ljunggren m.fl. Förteckning.
  • "General hydrographisk Chart-book öfwer Östersiön, och Katte-gatt." - Petter Gedda.
  • Ehrensvärd, Ulla - "Chart-Book öfver Öster-Siön och Katte-Gatt."
  • "A Compleat Sett of New Charts." - Sr John Norris
  • Gehlin, Åke - "Fulväderjacks spionkartor". Sir John Norris.
  • "Atlas Vsego Baltijskago Morja." - Nagaev
  • "Atlas of the Gulf of Finland." - Spafarieff
  • "Sweriges Sjö-Atlas." - Gustaf af Klint
  • Lundquist, Björn. - Sex exemplar av Gustaf af Klints Sveriges sjöatlas.


  • Bilder och planschverk
  • Heraldik och genealogi - Tersmedens handmålade vapensköldar samt graverade Tysk-Baltiska.
  • "Sveriges Industri, dess Stormän och Befrämjare" - 1890-1910. Planschförteckning.
  • "Suecia Antiqua" - Erik Dahlberg. Planschförteckning.
  • "Fordna och närvarande Sverige" - Thersner. Planschförteckning.
  • Botanik. - Besler och Lindman. Planschförteckning.


  • Teckenförklaringar
  • Sverige - Ekonomiska och Topografiska kartor. - 1872. [bild]
  • Sverige - Ekonomiska och Topografiska kartor. - 1900. [bild]
  • Övriga artiklar
  • Abrahamsson, Åke - "Två stockholmsutsikter från 1570-talet av Franz Hogenberg".
  • Bagrow, Leo - Aleksei Ivanovich Nagaev, Russian admiral 1704-1781.
  • Bagrow, Leo - Italiens insatser inom skandinavisk kartografi.
  • Bagrow, Leo - "Maps of the Neva river and adjacent areas in swedish archives."
  • Bagrow, Leo - "Vingboons' maps in Sweden"
  • Beatus världskarta.
  • Blaeu - "Short notice about some Blaeu atlases."
  • De Thorey, Roland - Kort introduktion till F. Boberg's "Svenska bilder".
  • "Svenska bilder" ur "Bobergiana, anteckningar av och om Anna och Ferdinand Boberg".
  • Upmark, Gustaf - Ferdinand Bobergs "Svenska bilder".
  • Svenska bilder i Anna och Ferdinand Bobergs fotspår - efter hundra år. - Extern länk, öppnas i nytt fönster.
  • Collijn, Isak - "Våra äldsta boktryckare."
  • Covens et Mortier - "Short notice about the Covens et Mortier edition of de l'Isle's map of America."
  • Ehrensvärd, Ulla - "Andreas Bureus: Gothia, utgiven 1649 av Joan Blaeu."
  • Ekström, Georg - Linné, Landskapsresorna och kartorna." [extern länk]
  • Enequist, Gerd - "De äldre ekonomiska kartorna i Mälarområdet"
  • Enequist, Gerd - short summary in English "The old economic maps in the Region of Mälaren"
  • Eriksson, Erik - ur "Sex berömda kartblad. En introduktion..."
  • Frölich Hans - Svenska vyer ur "Bröderna Elias och Johan Fredrik Martins gravyrer."
  • Hassler, Göran - Carl Larsson.
  • "Kommentar till... Harmonia Macrocosmica av Andreas Cellarius."
  • Krogt, Peter van der. - "The History of Globe Making."
  • Krogt, Peter van der. - "The Mapping of Mars."
  • Louwman, Peter J. K. - "Bibliography of atlases published in the Netherlands."
  • Marelius, Nils - "Beskrifning Til Chartan öfver Sjön Wenern." [PDF-fil, 14 Mb]
  • Marelius, Nils - "Beskrifning Til Chartan öfver de til Segelfarten tienlige Siöar och Strömmar imellan Götheborg och Norrköping." [PDF-fil, 30 Mb]
  • Niklasson, Bruno - "General Charta öfwer Stockholm med Malmarna 1733." - 2001.
  • Nya Dagligt Allehanda - "Stockholmare har enastående kartsamling i Europa." - 1935.
  • Olsson, Ulf - Sjömätningarna i Göteborgs skärgård och Bohuslän 1803-1805.
  • Propper, Gerold - "Något om tryckta ortskartor över Stockholm och deras bakgrund."
  • Rudbeck, Olof - Förkortningar av kartografer använda av Olof Rudbeck i "Atlantica".
  • "Saxa Loquunatur - Stenarna talar" - Lunds Universitetsbibliotek.
  • Strindberg, August - "Philipp Johann von Strahlenberg och hans karta öfver Asien".
  • Tallgren, Bruno - Ortelius, "SEPENTRIONALIUM REGIONUM DESCRIP. ANTVERPIAE 1570". - Ortelius karta över Norden. No. 45. i 'Theatrum Orbis Terrarum'.
  • Tallström, Björn - Östgötakartor. [extern länk]

  • "Stockholmare har enastående kartsamling i Europa."
    ur Nya Dagligt Allehanda. Tisdagen den 10 December 1935.


    Dyrgripar från flera sekler, ägda av överste Ingemar Petersson.

    Överste berättar för N. D. A. om sina intressanta samlingar och deras öden.

    En av vårt lands största privata kartsamlingar (ägs) av överste Ingemar Petersson, vilken på måndagskvällen demonstrerade ett 10-tal av sina intressanta gamla kartverk vid Kartografiska sällskapets sammanträde.

    N. D. A. har på tisdagen sökt upp överste Ingemar Petersson för att be honom berätta litet mera om sina kartor, vilkas värde han själv blygsamt beräknar till omkring 20.000 kr., men som i verkligheten torde vara värda långt mer.

    Vad först den karta beträffar, som överste Petersson håller i händerna när N. D. A.:s fotograf tar en bild, så finns det såvitt överste P vet icke någon motsvarighet till den i Sverige, måhända i några okända gömmor på något bibliotek. Själva kartan i och för sig är icke sällsynt, den är av de L'Isle, men vad som för detta exemplar unikt är att det från början har inlagd hela resvägen från Hamburg över Stralsund till Ystad, och därifrån norrut över Kristianstad. Det är en med resrouten kompletterad karta av de vanliga de L'Isleska, och den har tydligen tillkommit som reskarta. Resrouten har ej inlagts senare, utan ett särskilt stick har förfärdigats med denna route inlagd, och sticket har troligen sedermera blivit förstört.

    Den gamla resrouten från kontinenten till Sverige gick över Hamburg och därifrån över Stralsund till Ystad, vidare som nämnt norrut över Kristianstad och sedan åt öster till Kalmar, därifrån till Linköping och så vidare till den svenska huvudstaden.

    Hamburg var i slutet av 16- och under 1700-talet utgångspunkten för massor av olika fartygsrouter. Över Hamburg gick vidare resan till Paris och London; över Hamburg for man också till Italien, närmare angivet från Hamburg till Köln, vidare utmed Rhen till Basel och därifrån till Italien.

    Dyrgripen hittades i ett danskt antikvariat.

    Hur denna karta kom i överste Petersson ägo är f. ö. en rätt intressant historia. Ett av Ingemar Peterssons första arbeten som nybakad ingenjör var då han utsågs att biträda en kommitté, i vilken envoyén Gust. Wallenberg var den drivande kraften, och vilken kommitté hade i uppdrag att åstadkomma en direkt förbindelse mellan Sverige och Tyskland med förbigående av Danmark, som ansågs ha dragit alltför stor fördel av sin ensamställning att förmedla trafiken mellan Sverige och kontinenten. Alltnog, denna kommittés arbete under åren 1893-94 fick till resultat ordnandet av den ångfartygsförbindelse med fartygen Imperator och Rex, som kom till stånd redan 1895. Denna förbindelse betraktades vara av stor betydelse, vilket bl. a. framgick därav att kejsar Wilhelm på denna route reste till Sverige 1895 och i Trälleborg mottogs av ett hederskompani, som han hälsade med orden kutá kossar, vilket var ett vänligt menat svenskt god dag gossar.

    I samband med sin verksamhet i Sydsverige vid denna tid kom den unge ingenjören Ingemar Petersson ibland till Köpenhamn, och en dag fick han i ett antikvariat vid Bredgade av en händelse se det dyrbara kartblad, som han nu är ägare till, och vilket f. ö. var det första kartbladet han köpte i den av honom nu ägda samlingen på 4.000 blad. Det var för att detta blad upptog den gamla resrouten mellan Tyskland och Sverige som det intresserade den unge ingenjören, då denne just varit med i förarbetet för upprättandet av en ny förbindelse på ungefär samma led, vilken alltså hade sina historiska traditioner. Det var mest av detta kuriositetsintresse som överste P. köpte bladet, och varken han själv eller försäljaren hade då någon aning om att det var unikt.

    Facsimile av detta blad har hos överste Petersson beställts från en mängd bibliotek och arkiv i hela Europa, nu senast från Stralsund.

    Gamla kartor examineras som en botanist examinerar växter.

    Nu hade unge ingenjör Ingemar Petersson fått blodad tand på kartor och samlarintresset tog sin början. Mycket av sina inkomster har han lagt ner på kartor, en god penningplacering f. ö., eftersom flertalet sådana saker bara år för år stiga i pris. Flertalet har han köpt på utrikes ort, mest i Frankrike, Tyskland och England, men har han även gjort fina fynd i de svenska antikvariaten och vid svenska auktioner.

    Att få en fullständig samling gamla kartor är emellertid icke möjligt, framhåller översten, inte minst därför att materialet skulle svälla över alla bräddar om man skulle samla alla slags kartor och även fotografiska kopior. Vad översten samlat är uteslutande geografiska kartor efter träsnitt eller kopparstick, ej några på fotografisk väg tillkomna kartor.

    Liksom en botanist examinerar en blomma så kan man, framhåller överste P., examinera kartor och på vissa igenkänningstecken säga – med hjälp av kartografiens motsvarigheter till vad floran är när man skall examinera växterna – vem som är författare, kopparstickare och utgivare. Ett mycket intressant arbete. Överste P. har 2 sådana floror för examination av gamla kartor, en holländsk på latin och en tysk.

    Överste Petersson ägare av ett ex. av världens första tryckta kartor.

    Bland dyrgriparna i överste Peterssons kartsamling kan nämnas världens första tryckta kartor, vilka kommo till världen 1476 och vilka utgöra första trycket av Ptolemaios kartsamling, som bekant ritade omkring 100 år efter Kristi födelse i Alexandria.

    Det var i Nikolaus Germanis (Donis) projektion, en tysk i Italien bosatt munk – vilken försåg dem med s. k. donisk projektion – som Ptolemaios kartor utgåvos.

    Bland andra dyrbarheter i kartväg visar överste Petersson de av bröderna Blau på 1600-talets mitt tryckta kopiorna av de kartor, som uppgjorts efter mätningar av Andreas Bureus vilken arbetade på uppdrag av Carl IX och 1626 framställde en karta över Sverige. Nästa Sverige-karta gjordes av Gripenhielm 1688 på uppdrag av Carl XI.

    Till sist nämner överste Petersson att det efter den s. k. valutatiden inte är så lätt att i de europeiska antikvariaten få tag i några verkligen värdefulla kartor. Amerikanarna kommo med sina värdefulla dollars och sin stora samlariver och köpte rubb och stubb. De tömde fullständigt de antikvariat, som hade kartor till specialitet. Skall man numera komma över några dyrbarheter i kartväg skall det vara sakar som kommo fram vid auktioner efter dödsfall, genom tvångsförsäljningar eller på annat liknande sätt.


    Nya Dagligt Allehanda grundades redan 1767 och lades ner 1944. Expressen som startade samma år, 1944, tog över det mesta av Nya Dagligt Allehanda. En av medarbetarna på N. D. A. var C. M. Bellman.