VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

PALAIRET, JOHN.

1697-1774. Född i Montauban, Frankrike, död i London.
Engelsk kartograf. Han kom till England som 'agent of the States-General' och blev fransklärare åt kung George II:s barn. Förutom diverse filologiska verk utgav han 1754-55 'Nouvelle Introduction ā la Géographie Moderne' i 3 band, samt 'Atlas Méthodique' med 53 kartor 1754.
Bland arbeten.
Nouvelle Introduction ā la Géographie Moderne.
Atlas Méthodique.


Dict. nat. biogr.


LAMB, FRANCIS


Engelsk kopparstickare i slutet av 1600-talet. Han graverade kartor för atlaser och geografiska verk, av vilka kan nämnas J. Sellers 'Atlas maritimus', ett flertal utgåvor från ca. 1670, J. Speeds 'The Theatre of the Empire of Great Britain' (1676), Richard Blomes 'Cosmography' (1682 och W. Pettys 'A geographical Description of ye Kingdom of Ireland' (1689). Den sistnämnda var han även, tillsammans med J. Seller (se denne), förläggare för.

Bland arbeten.
Atlas maritimus.
The Theatre of the Empire of Great Britain.
Cosmography.
A geographical Description of ye Kingdom of Ireland.


Ph. - Tooley.


Strahlenberg, Philip Johan

Född Stralsund 1676, död Halland 1747.
Philip Johan von Strahlenberg (Stralenberg), född Philip Johan Tabbert 1676 i Stralsund, död i Fröllinge, Getinge församling, 1747, var en svensk officer och kartograf av pommersk härkomst. 1707 adlades han och tog namnet von Strahlenberg.
Han ingick 1694 i krigstjänst, blev 1701 regementskvartermästare och 1703 kapten vid Södermanlands regemente. Han deltog i striderna vid belägringen av Thorn (1703) och i slagen vid Fraustadt (1706), Holowczyn (1708) och Poltava (1709).
Efter slaget vid Poltava blev han, under försök att finna och rädda sin broder, tillfångatagen och kom som fånge till Sibirien, där han vistades under flera år. Under denna tid företog han flera resor i landet och utarbetade tillsammans med Johan Anton von Matérn över detsamma en karta, som kom i Peter den stores händer och väckte hans synnerliga beundran. Trots att tsaren själv erbjöd Strahlenberg att i rysk tjänst få överta ledningen av ett lantmäterikontor, så återvände han efter fredsslutet (1721) utarmad och sjuklig till Sverige,
...
Bland arbeten.
Philip Johan von Strahlenberg. Vorbericht eines zum Druck verfertigten Werckes von der Grossen Tartarey und dem Königreiche Siberien. mit einem Anhang von Groß-Russland. Schneider, Stockholm 1726

Philip Johan von Strahlenberg. Das Nord- und Östliche Theil von Europa und Asia, in so weit solches das gantze Russische Reich mit Sibirien und der grossen Tatarey in sich begriffet. in Verlegung des Autoris, Stockholm 1730.

Nova descriptio geographica Tattariæ magnæ



Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.



Gothia. - Blaeu.


Katalogförklaring

Kartorna kommer från två olika utgåvor, dels den första tryckt 1815 samt ett fåtal kartor från 1830-40 talens utgåvor. Det är på dessa angivet både rättelsedatum och utgivningsår.
På kartorna är information om vattendjup, kompassens missvisning, bottenförhållanden och i vissa fall topografisk information inritat.
Kartorna har i vissa fall teckenförklaring. Dubbla skalor anges oftast och även var nollmeridianen är placerad samt betydande orters längdgrader.


Förteckning över kartorna.
  • "General Charta Til Sveriges Sjö-Atlas." - G. af Klint.
  • "Karta öfver Finska Wiken." - G. af Klint 1815.
  • "Karta öfver Norra delen af Östersjön." - G. af Klint 1814.
  • "Karta öfver Syd Ostra delen af Öster Sjön." - G. af Klint 1810.
  • "Karta öfver Syd Westra delen af Öster Sjön med Sundet och Belterne." - G. af Klint 1808.
  • "Karta öfver Kattegat och Bohus Bugten med en del af Skagerack." - G. af Klint 1806.
  • "Karta öfver Nordsjön" - G. af Klint 1797.
  • "Karta öfver Norra delen af Nord Sjön." - G. af Klint 1805.
  • "Karta öfver Nord Ostra delen af Nord-Sjön samt Skagerrack." - G. af Klint 1803.
  • "Charta öfver Södra delen af Nordsjön Jemte Öpningen til Engelska Canalen eller Hoofden." - G. af Klint 1799.
  • "Karta öfver Brittiske Öarne." - G. af Klint 1803.
  • "Charta öfver Engelska Canalen, Franska Bugten, Portugisiska Sjön och en del af Medel Hafvet." - G. af Klint 1798.
  • "Charta öfver Engelska Canalen." - G. af Klint 1801.
  • "Charta öfver Upgående grunden jemte öpningarne tlll Saint Georges, Bristols och Engelska Canalerne." - G. af Klint 1801.
  • "Karta öfver Franska Bugten." - G. af Klint 1804.
  • "Karta öfver Nord Vestra kusterne af Spanien och Portugal..." - G. af Klint 1803.
  • "Karta öfver Nord Vestra kusterne af Spanien och Portugal..." - G. af Klint 1803.
  • "Karta öfver Gibraltar Sund...". - G. af Klint 1802.
  • "Karta öfver Gibraltar Sund...". - G. af Klint 1802.
  • "Karta öfver Kusten af Westerbotten ifrån Bjuröklubb till Malören och Kalix." - Klint 1833.
  • "Karta öfver Gefle Bugten med kusten från Öregrund till Huddiksvall." - Klint 1833.
  • "Karta öfver Stockholms Skärgård med tilgränsande del af Östersjön samt Ålandshaf". - G. af Klint 1830.
  • "Karta öfver Gottland." - G. af Klint 1834.
  • "Karta öfver Kalmar sund med Öland." - G. af Klint 1843.
  • "Karta öfver Hanö Bugten..." G. af Klint 1849.
  • "Mälaren samt Hjelmaren..." - Gustaf af Klint 1832.
  • "Karta öfver Insjön Wenern med Göta Elf." - G. af Klint 1839.
  • "Karta öfver Insjön Wenern med Göta Elf." - Stockholm 1849.
  • Titelblad

    "Sweriges Sjö-Atlas" - G. af Klint 1815.

    "Hans Majt Konungen
    egnas
    Sweriges Sjö-Atlas
    underdånigst
    af
    Gust. af Klint
    Contre Amiral"

    Frontespis ur G. af Klints Sveriges sjöatlas.


    Sveriges sjöatlas.

    Under senare delen av sitt liv ägnade sig Gustaf af Klint - så ofta som det gavs möjlighet till att utarbeta det storartade verket Sveriges sjöatlas som är en samling sjökartor över rikets egna farvatten och kuster samt över de farvatten, som besöks av svenska sjöfarande från Kattegatt till norra delen af Svarta havet. Verket, som består av drygt femtio plåtar, av vilka Klint själv utarbetade och delvis även graverade, omfattar "allmänna kartor" (i skalan l: 3 000 000), "passkartor" (i skalan l: 1 000 000), "kustkartor" (i skalan 1: 200 000) samt "beskrivningar över Östersjön och dess vikar, Kattegatt och Norges kust". På eget ansvar och nästan uteslutande på egen bekostnad (efter 1818 tilldelades honom dock ett offentligt årligt understöd av 1 000 rdr till verkets kompletterande) utförde Klint detta verk, sedan det på statens bekostnad påbörjade sjökarteverket över Östersjön av brist på medel i slutet av 1790-talet måste inställas.

    Kort biografi om Gustaf af Klint.

    af KLINT, GUSTAF (1771-1840), före adlandet Klint, sjöofficer, kartograf, ämbetsman, f. 31 maj 1771 i Karlskrona, d. 30 april 1840 i Stockholm. Son till Erik af Klint. - K. visade tidigt en okuvlig lust för sjömanslivet. Vid åtta års ålder började han rita sjökort, och tolv år gammal uppgjorde han ett eget signalsystem för kadetternas övningar med en båteskader. År 1781 blev han kadett och 1782 fänrik; officersexamen avlade han 1787. Därefter blev han bitr. lärare och senare informationsofficer vid kadettskolan i Karlskrona; efter dess införlivande med Krigsakad. på Karlberg 1792 fortsatte han där i samma tjänst i femton år.

    Under det ryska kriget 1788-90 tjänstgjorde K. mestadels på faderns fartyg Gustaf III och utförde dessutom värdefulla lodningar och farledsundersökningar i skärgården. I sjöslaget vid Ölands s. udde 1789 tjänstgjorde K. ombord på det från ryssarna vid Hogland tagna linjeskeppet Vladislaff. Trots sin ungdom gjorde sig K. under kriget känd för sitt goda omdöme; utbrytningen från Viborgska viken 1790 verkställdes sålunda enligt den plan, som föreslagits av K. i strid mot andra förslag. Vid krigets slut blev K. kapten och 1799 major; år 1814 utnämndes han till överste vid flottan. Som flaggkapten hos generalamiralen Puke bidrog han väsentligt till det snabba avslutandet av kriget mot Norge, vilket medförde hans befordran till konteramiral. Viceamiral blev han 1825 och ordf. i Sjöförsäkringsöverrätten 1837.

    Sin väsentligaste insats gjorde emellertid K. som kartograf. Efter ryska kriget bedrev han hela sitt liv, vid sidan av sin tjänst, ett energiskt kartritningsarbete. K. sökte, stödd av sin fader Erik af Klint, förgäves utverka anslag till ett statligt sjökortsarkiv. År 1798 övertog K. sjökortutgivningen på entreprenad, men verksamheten gick ekonomiskt ihop endast därigenom att K. ej själv tog någon ersättning och offrade sina egna medel. Först 1848, efter K:s död, inlöstes den storartade samlingen av staten och införlivades med Sjökartearkivet. K:s kartverk "Sveriges sjöatlas" omfattade sjökort såväl över sv. farvatten som ett antal främmande kusthav. Dessa sjökort ha varit av utomordentlig nytta både för det sv. sjövapnet och för sjöfarten i allmänhet. K:s verk är hugfäst bl.a. genom att ett av våra nuv. sjömätningsfartyg bär hans namn.

    K. blev led. av Örlogsmannasällskapet 1797 samt av Krigsvet. akad. 1804 och av Vet. akad. 1819. Vet. akad. lät 1884 prägla en minnespenning över honom. - Gift 1800 med Kerstin Akrel [dotter till gravören Fredrik Akrel].
    (Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948)


    Sex exemplar av Gustaf af Klints Sveriges sjöatlas.
    Björn Lundquist

    På Kungliga Biblioteket i Stockholm finns det sex stycken exemplar av Sveriges sjöatlas, av Gustaf af Klint.
    Det intressanta med dessa exemplar är att ingen är den andra lik avseende de bundna sjökorten. Troligen gjordes dessa bindningar, vilka är officiella av banden att döma, på beställning och då beställdes även vilka sjökort som skulle ingå.

    Exemplar 1.
    1. Generalkarta.
    2. Norra Östersjön.
    3. Sydöstra Östersjön.
    4. Sydvästra Östersjön, Sundet och Belterna.
    5. Kattegatt och Bohusbugten.
    6. Nordsjön.
    7. Norra Nordsjön.
    8. Nordöstra Nordsjön och Skagerack.
    9. Södra Nordsjön.
    10. Brittiska öarna.
    11. Engelska Canalen, (hela Franska bukten och hela Iberiska halvön) 1798.
    12. Engelska Canalen.
    13. Upgående grunden. Kanalerna St George och Bristol.
    14. Franska bugten.
    15. Nordvästra kusterna, Spanien och Portugal.
    16. Gibraltars sund.
    17. Westra Medelhavet.
    18. Mellersta Medelhavet, 1820.
    19. Östra Medelhavet, 1820.

    Exemplar 2.
    1. Generalkarta.
    2. U.T. (Bottenhavet och Bottenviken) (Ursprungligen med kartusch och titel "Generalkarta till Sveriges Sjöatlas andra delen")
    3. Hvita havet, 1846.
    4. Brittiska öarna.
    5. Engelska Canalen, Franska bugten, Portugisiska sjön, 1798-1834.
    6. Westra Medelhavet.
    7. Mellersta Medelhavet.
    8. Östra Medelhavet.
    9. Bottenviken.
    10. Bottenhavet.
    11. Finska viken.
    12. Norra Östersjön.
    13. Södra Östersjön.
    14. Sydvästra Östersjön, Sundet och Belterna.
    15. Kattegatt och Bohusbugten.
    16. Nordsjön, af G. klint förnyad af E. G. Klint, 1845.
    17. Norges kust, norr om Trondheim, 1839.
    18. Nordvästra kusten av Norge.
    19. Norra Nordsjön.
    20. Nordöstra Nordsjön.
    21. Westra Nordsjön, Scotland.
    22. Östra Nordsjön, Hamburgska bugten.
    23. Södra Nordsjön, Hofden.
    24. Engelska Canalen.
    25. Upgående grunden. Kanalerna St George och Bristol.
    26. Franska bugten.
    27. Nordvästra kusterna, Spanien och Portugal.
    28. Gibraltars sund.

    Exemplar 3.
    1. Generalkarta.
    2. U.T. (Bottenhavet och Bottenviken) (Ursprungligen med kartusch och titel "Generalkarta till Sveriges Sjöatlas andra delen")
    3. Nordsjön.
    4. Brittiska öarna.
    5. Engelska Canalen, Franska bugten, Portugisiska sjön, 1798-1834.
    6. Westra Medelhavet.
    7. Mellersta Medelhavet.
    8. Östra Medelhavet.
    9. Bottenviken.
    10. Bottenhavet.
    11. Finska viken.
    12. Norra Östersjön.
    13. Södra Östersjön (ev. gamla sydöstra).
    14. Sydvästra Östersjön, Sundet och Belterna.
    15. Kattegatt och Bohusbugten.
    16. Nordvästra kusten av Norge.
    17. Norra Nordsjön.
    18. Nordöstra Nordsjön.
    19. Westra Nordsjön, Scotland.
    20. Östra Nordsjön, Hamburgska bugten.
    21. Södra Nordsjön, Hofden.
    22. Engelska Canalen.
    23. Upgående grunden. Kanalerna St George och Bristol.
    24. Franska bugten.
    25. Nordvästra kusterna, Spanien och Portugal.
    26. Gibraltars sund.

    Exemplar 4.
    1. Bohusbugten, (utvikbar del med Oslofjorden)
    2. Sundet.
    3. Hanöbugten.
    4. Kalmarsund.
    5. Norrköpingsbugten.
    6. Gottland.
    7. Stockholms skärgård.
    8. Åland och Åbo skärgårdar.
    9. Westra Finska viken.
    10. Östra Finska viken.
    11. Dagö och Ösel.
    12. Rigiska wiken.
    13. Kurlands kust.
    14. Memelska bugten.
    15. Danzigbugten.
    16. Pommerska kusten.
    17. Pommerska bugten.
    18. Svenska samt Jutska kusten.
    19. Södra Belten.
    20. Norra Belten.
    21. Karta öfver insjöarne Mälaren och Hjälmaren.
    22. Vättern, Göta kanal, Hjälmaren, 1838.
    23. Vänern, Göta älv, Lurö och Kollandsö.
    24. Geflebugten.
    25. Norrlands kust, Hudiksvall.
    26. Norra Qvarken.
    27. Kusten af Westerbotten, Bjuröklubb - Kalix.
    28. Österbottens kust, Torneå - Gamla Carleby.
    29. Finska kusten, Wasa - Björneborg.
    30. Finska kusten, Björneborg - Åbo.
    31. Norges kust, Fredriksvärn - Lindersnäs.
    32. Norges kust, Lindersnäs - Karmösund, Erik Gustaf Klint 1842.
    33. Norges kust, Karmösund - Feye fjord.
    34. Norges kust, Bredsund - Suleöarna.
    35. Norges kust, Romdalsöarna - Trondheim, 1847.

    Exemplar 5.
    1. Generalkarta.
    2. Östra delen av Kattegatt.
    3. Sundet.
    4. Hanöbugten.
    5. Kalmarsund.
    6. Norrköpingsbugten.
    7. Gottland.
    8. Stockholms skärgård.
    9. Åland och Åbo skärgårdar.
    10. Westra Finska viken.
    11. Östra Finska viken.
    12. Dagö och Ösel.
    13. Rigiska wiken.
    14. Kurlands kust.
    15. Memelska bugten.
    16. Danzigbugten.
    17. Pommerska kusten.
    18. Pommerska bugten.
    19. Mecklenburgska bugten.
    20. Södra Belten.
    21. Norra Belten.

    Exemplar 6.
    1. Generalkarta.
    2. U.T. (Bottenhavet och Bottenviken) (Ursprungligen med kartusch och titel "Generalkarta till Sveriges Sjöatlas andra delen")
    3. Svenska samt Jutska kusten.
    4. Sundet.
    5. Hanöbugten.
    6. Kalmarsund.
    7. Norrköpingsbugten.
    8. Gottland.
    9. Stockholms skärgård.
    10. Åland och Åbo skärgårdar.
    11. Westra Finska viken.
    12. Östra Finska viken.
    13. Dagö och Ösel.
    14. Rigiska wiken.
    15. Kurlands kust.
    16. Memelska bugten.
    17. Danzigbugten.
    18. Pommerska kusten.
    19. Pommerska bugten.
    20. Mecklenburgska bugten.
    21. Södra Belten.
    22. Norra Belten.
    23. Karta öfver insjöarne Mälaren och Hjälmaren, 1832.
    24. Geflebugten.
    25. Norrlands kust.
    26. Norra Qvarken.
    27. Kusten af Westerbotten, Bjuröklubb - Kalix.
    28. Österbottens kust, Torneå - Gamla Carleby, 1833.
    29. Finska kusten, Wasa - Björneborg, 1836.
    30. Finska kusten, Björneborg - Åbo.