VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Regeringsgatan 77, Mån-Fre 12-18, 08-102121.
Biografier.

PITT, MOSES.

Död 1696.
Engelsk förläggare och kartograf. 1668 etablerade han sig som förläggare. 1680 påbörjade han utgivningen av ett stort atlasverk, 'English Atlas' efter mönster av de holländska kartverken, först och främst Janssonius (se denne), vars arvingar han arbetat tillsammans med. Pitt blev emellertid ruinerad efter att de 4 första banden utkommit och verket blev aldrig slutfört. Pitt själv blev satt i häkte under en tid och skrev sedan en uppseendeväckande bok om förhållandena där, 'The Cry of the Oppressed' (1691).

Bland arbeten.
English Atlas.
'The Cry of the Oppressed.


Dict. nat. biogr.


EKEBERG, CARL GUSTAF.

Född 1716 10/6 på Djursholms sätesgård i Danderyds sn (Sthlm), död 1784 4/4 på Ältomta i Tensta sn (Upps.).
Kapten vid Amiralitetet och Ostindiska kompaniet. Kopparstickare. Son av befallningsmannen Gustaf E. och Ebba Catharina Fast. Ledamot av Vetenskapsakademien 1761.





Bland arbeten.
C. G. EKEBERG, Ostindisk resa, åren 1770 och 1771, Sthlm 1773: Charta öfver Gap Godt Hopp, kpst., och Utsigt af Bay Fals, kpst.


Hultmark, 1944.


BROLING, GUSTAF.

Född 1766 11/4 på Lunds gård i Edsbergs sn (Ör.), död 1838 12/4 i Stockholm (Maria).
Bergsråd. Direktör. Industriell bruksledare. Kopparstickare, litograf och träsnidare. Författare. Son av kronofogden Gustaf B. och Anna Christina Robsahm. Elev av Jacob Gillberg. Student vid Uppsala universitet 1783. Auskultant i Bergskollegium 1788. Ledamot av Vetenskapsakademien 1797. Vistades 1797-99 i England för att studera järntillverkning. Bergsråds titel 1817, direktör för Mynt- och kontrollverket 1833.


Bland arbeten.
S. G. HERMELIN, Geographiske chartor öfver Sverige, I, Sthlm 1797: Karta över Ångermanland, Medelpad och Jämtland, 1797, samt Karta över Härjedalen, 1797.
S. G. HERMELIN, Försök till mineral historia öfver Lappmarken och Vesterbotten, Sthlm 1804: Swappawara koppar och järngrufwor uti Torneå lappmark, karta.


Hultmark, 1944.



Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734



'Karta öfver Bromma socken' - Kongl. General Landtmäteri Contoiret 1829.


Katalogförklaring

Kartorna kommer från två olika utgåvor, dels den första tryckt 1815 samt ett fåtal kartor från 1830-40 talens utgåvor. Det är på dessa angivet både rättelsedatum och utgivningsår.
På kartorna är information om vattendjup, kompassens missvisning, bottenförhållanden och i vissa fall topografisk information inritat.
Kartorna har i vissa fall teckenförklaring. Dubbla skalor anges oftast och även var nollmeridianen är placerad samt betydande orters längdgrader.


Förteckning över kartorna.
  • "General Charta Til Sveriges Sjö-Atlas." - G. af Klint.
  • "Karta öfver Finska Wiken." - G. af Klint 1815.
  • "Karta öfver Norra delen af Östersjön." - G. af Klint 1814.
  • "Karta öfver Syd Ostra delen af Öster Sjön." - G. af Klint 1810.
  • "Karta öfver Syd Westra delen af Öster Sjön med Sundet och Belterne." - G. af Klint 1808.
  • "Karta öfver Kattegat och Bohus Bugten med en del af Skagerack." - G. af Klint 1806.
  • "Karta öfver Nordsjön" - G. af Klint 1797.
  • "Karta öfver Norra delen af Nord Sjön." - G. af Klint 1805.
  • "Karta öfver Nord Ostra delen af Nord-Sjön samt Skagerrack." - G. af Klint 1803.
  • "Charta öfver Södra delen af Nordsjön Jemte Öpningen til Engelska Canalen eller Hoofden." - G. af Klint 1799.
  • "Karta öfver Brittiske Öarne." - G. af Klint 1803.
  • "Charta öfver Engelska Canalen, Franska Bugten, Portugisiska Sjön och en del af Medel Hafvet." - G. af Klint 1798.
  • "Charta öfver Engelska Canalen." - G. af Klint 1801.
  • "Charta öfver Upgående grunden jemte öpningarne tlll Saint Georges, Bristols och Engelska Canalerne." - G. af Klint 1801.
  • "Karta öfver Franska Bugten." - G. af Klint 1804.
  • "Karta öfver Nord Vestra kusterne af Spanien och Portugal..." - G. af Klint 1803.
  • "Karta öfver Nord Vestra kusterne af Spanien och Portugal..." - G. af Klint 1803.
  • "Karta öfver Gibraltar Sund...". - G. af Klint 1802.
  • "Karta öfver Gibraltar Sund...". - G. af Klint 1802.
  • "Karta öfver Kusten af Westerbotten ifrån Bjuröklubb till Malören och Kalix." - Klint 1833.
  • "Karta öfver Gefle Bugten med kusten från Öregrund till Huddiksvall." - Klint 1833.
  • "Karta öfver Stockholms Skärgård med tilgränsande del af Östersjön samt Ålandshaf". - G. af Klint 1830.
  • "Karta öfver Gottland." - G. af Klint 1834.
  • "Karta öfver Kalmar sund med Öland." - G. af Klint 1843.
  • "Karta öfver Hanö Bugten..." G. af Klint 1849.
  • "Mälaren samt Hjelmaren..." - Gustaf af Klint 1832.
  • "Karta öfver Insjön Wenern med Göta Elf." - G. af Klint 1839.
  • "Karta öfver Insjön Wenern med Göta Elf." - Stockholm 1849.
  • Titelblad

    "Sweriges Sjö-Atlas" - G. af Klint 1815.

    "Hans Majt Konungen
    egnas
    Sweriges Sjö-Atlas
    underdånigst
    af
    Gust. af Klint
    Contre Amiral"

    Frontespis ur G. af Klints Sveriges sjöatlas.


    Sveriges sjöatlas.

    Under senare delen av sitt liv ägnade sig Gustaf af Klint - så ofta som det gavs möjlighet till att utarbeta det storartade verket Sveriges sjöatlas som är en samling sjökartor över rikets egna farvatten och kuster samt över de farvatten, som besöks av svenska sjöfarande från Kattegatt till norra delen af Svarta havet. Verket, som består av drygt femtio plåtar, av vilka Klint själv utarbetade och delvis även graverade, omfattar "allmänna kartor" (i skalan l: 3 000 000), "passkartor" (i skalan l: 1 000 000), "kustkartor" (i skalan 1: 200 000) samt "beskrivningar över Östersjön och dess vikar, Kattegatt och Norges kust". På eget ansvar och nästan uteslutande på egen bekostnad (efter 1818 tilldelades honom dock ett offentligt årligt understöd av 1 000 rdr till verkets kompletterande) utförde Klint detta verk, sedan det på statens bekostnad påbörjade sjökarteverket över Östersjön av brist på medel i slutet av 1790-talet måste inställas.

    Kort biografi om Gustaf af Klint.

    af KLINT, GUSTAF (1771-1840), före adlandet Klint, sjöofficer, kartograf, ämbetsman, f. 31 maj 1771 i Karlskrona, d. 30 april 1840 i Stockholm. Son till Erik af Klint. - K. visade tidigt en okuvlig lust för sjömanslivet. Vid åtta års ålder började han rita sjökort, och tolv år gammal uppgjorde han ett eget signalsystem för kadetternas övningar med en båteskader. År 1781 blev han kadett och 1782 fänrik; officersexamen avlade han 1787. Därefter blev han bitr. lärare och senare informationsofficer vid kadettskolan i Karlskrona; efter dess införlivande med Krigsakad. på Karlberg 1792 fortsatte han där i samma tjänst i femton år.

    Under det ryska kriget 1788-90 tjänstgjorde K. mestadels på faderns fartyg Gustaf III och utförde dessutom värdefulla lodningar och farledsundersökningar i skärgården. I sjöslaget vid Ölands s. udde 1789 tjänstgjorde K. ombord på det från ryssarna vid Hogland tagna linjeskeppet Vladislaff. Trots sin ungdom gjorde sig K. under kriget känd för sitt goda omdöme; utbrytningen från Viborgska viken 1790 verkställdes sålunda enligt den plan, som föreslagits av K. i strid mot andra förslag. Vid krigets slut blev K. kapten och 1799 major; år 1814 utnämndes han till överste vid flottan. Som flaggkapten hos generalamiralen Puke bidrog han väsentligt till det snabba avslutandet av kriget mot Norge, vilket medförde hans befordran till konteramiral. Viceamiral blev han 1825 och ordf. i Sjöförsäkringsöverrätten 1837.

    Sin väsentligaste insats gjorde emellertid K. som kartograf. Efter ryska kriget bedrev han hela sitt liv, vid sidan av sin tjänst, ett energiskt kartritningsarbete. K. sökte, stödd av sin fader Erik af Klint, förgäves utverka anslag till ett statligt sjökortsarkiv. År 1798 övertog K. sjökortutgivningen på entreprenad, men verksamheten gick ekonomiskt ihop endast därigenom att K. ej själv tog någon ersättning och offrade sina egna medel. Först 1848, efter K:s död, inlöstes den storartade samlingen av staten och införlivades med Sjökartearkivet. K:s kartverk "Sveriges sjöatlas" omfattade sjökort såväl över sv. farvatten som ett antal främmande kusthav. Dessa sjökort ha varit av utomordentlig nytta både för det sv. sjövapnet och för sjöfarten i allmänhet. K:s verk är hugfäst bl.a. genom att ett av våra nuv. sjömätningsfartyg bär hans namn.

    K. blev led. av Örlogsmannasällskapet 1797 samt av Krigsvet. akad. 1804 och av Vet. akad. 1819. Vet. akad. lät 1884 prägla en minnespenning över honom. - Gift 1800 med Kerstin Akrel [dotter till gravören Fredrik Akrel].
    (Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948)


    Sex exemplar av Gustaf af Klints Sveriges sjöatlas.
    Björn Lundquist

    På Kungliga Biblioteket i Stockholm finns det sex stycken exemplar av Sveriges sjöatlas, av Gustaf af Klint.
    Det intressanta med dessa exemplar är att ingen är den andra lik avseende de bundna sjökorten. Troligen gjordes dessa bindningar, vilka är officiella av banden att döma, på beställning och då beställdes även vilka sjökort som skulle ingå.

    Exemplar 1.
    1. Generalkarta.
    2. Norra Östersjön.
    3. Sydöstra Östersjön.
    4. Sydvästra Östersjön, Sundet och Belterna.
    5. Kattegatt och Bohusbugten.
    6. Nordsjön.
    7. Norra Nordsjön.
    8. Nordöstra Nordsjön och Skagerack.
    9. Södra Nordsjön.
    10. Brittiska öarna.
    11. Engelska Canalen, (hela Franska bukten och hela Iberiska halvön) 1798.
    12. Engelska Canalen.
    13. Upgående grunden. Kanalerna St George och Bristol.
    14. Franska bugten.
    15. Nordvästra kusterna, Spanien och Portugal.
    16. Gibraltars sund.
    17. Westra Medelhavet.
    18. Mellersta Medelhavet, 1820.
    19. Östra Medelhavet, 1820.

    Exemplar 2.
    1. Generalkarta.
    2. U.T. (Bottenhavet och Bottenviken) (Ursprungligen med kartusch och titel "Generalkarta till Sveriges Sjöatlas andra delen")
    3. Hvita havet, 1846.
    4. Brittiska öarna.
    5. Engelska Canalen, Franska bugten, Portugisiska sjön, 1798-1834.
    6. Westra Medelhavet.
    7. Mellersta Medelhavet.
    8. Östra Medelhavet.
    9. Bottenviken.
    10. Bottenhavet.
    11. Finska viken.
    12. Norra Östersjön.
    13. Södra Östersjön.
    14. Sydvästra Östersjön, Sundet och Belterna.
    15. Kattegatt och Bohusbugten.
    16. Nordsjön, af G. klint förnyad af E. G. Klint, 1845.
    17. Norges kust, norr om Trondheim, 1839.
    18. Nordvästra kusten av Norge.
    19. Norra Nordsjön.
    20. Nordöstra Nordsjön.
    21. Westra Nordsjön, Scotland.
    22. Östra Nordsjön, Hamburgska bugten.
    23. Södra Nordsjön, Hofden.
    24. Engelska Canalen.
    25. Upgående grunden. Kanalerna St George och Bristol.
    26. Franska bugten.
    27. Nordvästra kusterna, Spanien och Portugal.
    28. Gibraltars sund.

    Exemplar 3.
    1. Generalkarta.
    2. U.T. (Bottenhavet och Bottenviken) (Ursprungligen med kartusch och titel "Generalkarta till Sveriges Sjöatlas andra delen")
    3. Nordsjön.
    4. Brittiska öarna.
    5. Engelska Canalen, Franska bugten, Portugisiska sjön, 1798-1834.
    6. Westra Medelhavet.
    7. Mellersta Medelhavet.
    8. Östra Medelhavet.
    9. Bottenviken.
    10. Bottenhavet.
    11. Finska viken.
    12. Norra Östersjön.
    13. Södra Östersjön (ev. gamla sydöstra).
    14. Sydvästra Östersjön, Sundet och Belterna.
    15. Kattegatt och Bohusbugten.
    16. Nordvästra kusten av Norge.
    17. Norra Nordsjön.
    18. Nordöstra Nordsjön.
    19. Westra Nordsjön, Scotland.
    20. Östra Nordsjön, Hamburgska bugten.
    21. Södra Nordsjön, Hofden.
    22. Engelska Canalen.
    23. Upgående grunden. Kanalerna St George och Bristol.
    24. Franska bugten.
    25. Nordvästra kusterna, Spanien och Portugal.
    26. Gibraltars sund.

    Exemplar 4.
    1. Bohusbugten, (utvikbar del med Oslofjorden)
    2. Sundet.
    3. Hanöbugten.
    4. Kalmarsund.
    5. Norrköpingsbugten.
    6. Gottland.
    7. Stockholms skärgård.
    8. Åland och Åbo skärgårdar.
    9. Westra Finska viken.
    10. Östra Finska viken.
    11. Dagö och Ösel.
    12. Rigiska wiken.
    13. Kurlands kust.
    14. Memelska bugten.
    15. Danzigbugten.
    16. Pommerska kusten.
    17. Pommerska bugten.
    18. Svenska samt Jutska kusten.
    19. Södra Belten.
    20. Norra Belten.
    21. Karta öfver insjöarne Mälaren och Hjälmaren.
    22. Vättern, Göta kanal, Hjälmaren, 1838.
    23. Vänern, Göta älv, Lurö och Kollandsö.
    24. Geflebugten.
    25. Norrlands kust, Hudiksvall.
    26. Norra Qvarken.
    27. Kusten af Westerbotten, Bjuröklubb - Kalix.
    28. Österbottens kust, Torneå - Gamla Carleby.
    29. Finska kusten, Wasa - Björneborg.
    30. Finska kusten, Björneborg - Åbo.
    31. Norges kust, Fredriksvärn - Lindersnäs.
    32. Norges kust, Lindersnäs - Karmösund, Erik Gustaf Klint 1842.
    33. Norges kust, Karmösund - Feye fjord.
    34. Norges kust, Bredsund - Suleöarna.
    35. Norges kust, Romdalsöarna - Trondheim, 1847.

    Exemplar 5.
    1. Generalkarta.
    2. Östra delen av Kattegatt.
    3. Sundet.
    4. Hanöbugten.
    5. Kalmarsund.
    6. Norrköpingsbugten.
    7. Gottland.
    8. Stockholms skärgård.
    9. Åland och Åbo skärgårdar.
    10. Westra Finska viken.
    11. Östra Finska viken.
    12. Dagö och Ösel.
    13. Rigiska wiken.
    14. Kurlands kust.
    15. Memelska bugten.
    16. Danzigbugten.
    17. Pommerska kusten.
    18. Pommerska bugten.
    19. Mecklenburgska bugten.
    20. Södra Belten.
    21. Norra Belten.

    Exemplar 6.
    1. Generalkarta.
    2. U.T. (Bottenhavet och Bottenviken) (Ursprungligen med kartusch och titel "Generalkarta till Sveriges Sjöatlas andra delen")
    3. Svenska samt Jutska kusten.
    4. Sundet.
    5. Hanöbugten.
    6. Kalmarsund.
    7. Norrköpingsbugten.
    8. Gottland.
    9. Stockholms skärgård.
    10. Åland och Åbo skärgårdar.
    11. Westra Finska viken.
    12. Östra Finska viken.
    13. Dagö och Ösel.
    14. Rigiska wiken.
    15. Kurlands kust.
    16. Memelska bugten.
    17. Danzigbugten.
    18. Pommerska kusten.
    19. Pommerska bugten.
    20. Mecklenburgska bugten.
    21. Södra Belten.
    22. Norra Belten.
    23. Karta öfver insjöarne Mälaren och Hjälmaren, 1832.
    24. Geflebugten.
    25. Norrlands kust.
    26. Norra Qvarken.
    27. Kusten af Westerbotten, Bjuröklubb - Kalix.
    28. Österbottens kust, Torneå - Gamla Carleby, 1833.
    29. Finska kusten, Wasa - Björneborg, 1836.
    30. Finska kusten, Björneborg - Åbo.