VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Regeringsgatan 77, Mån-Fre 12-18, 08-102121.
Biografier.

ERATOSTHENES, (grek. Eratosthen'es),


Grekisk astronom (276-194 f.Kr.), född i Cyrene, av Ptolemaios III Euergetes kallad till bibliotekarie vid museet i Alexandria. E. utförde den första vetenskapliga bestämningen av jordens storlek. I Syene i Afrika kastade en gnomon vid sommarsolståndet icke någon skugga, då däremot vid samma tid solen i Alexandria var 7,2 grader (=360:50 grader) från zenit. Då avståndet mellan Syene och Alexandria enl. E. var 5.000 stadier, så följer, att jordens omkrets är = 50x5.000 = 250.000 stadier. Värdet på E:s stadie är ej säkert bekant, men följer man Plinius' uppgifter, är en stadie = 157,5 m, och i så afll blir alltså jordens omkrets = 39.375.000 m, nära överensstämmande med senare mätningar (40.000.000 m), en överensstämmelse, som dock kan betraktas som helt och hållet tillfällig. Eratosthenes framställde även en världskarta.


Svensk uppslagsbok, 1948.


HASE [HASIUS, HASIUES, HAAS, HAASE, HASIO], JOHANN MATTHIAS [JOHANNES].

14 januari 1684 - 24 september 1742.
Tysk matematiker och geograf. Född och död i Augsburg (enligt vissa källor i Wittenberg). Studerade teologi och matematik, och fick 1707 en magistersgrad vid universitetet i Leipzig. 1720 professor i matematik i Wittenberg. Förutom matematik och astronomi kom han där att ägna sig mycket åt historisk geografi och kartografi. Bland hans större arbeten kan nämnas "Historiae universalis politicae idea plane, etc." (1742). Efter hans död utkom "Atlas historicus comprehendens imperia maxima seu monarchias orbis antiqui" (1746-50). Hasius ritade också en rad aktuella kartor varav de enkla specialkartorna över tyska provinser räknas bland de bästa inom sitt fack under 1700-talet. Verksamheten bidrog mycket till att frigöra tysk kartografi från främmande inflytande. (Allg. d. Biogr.) Hase gjorde flertalet kartor som gavs ut av Homans arvingar. Als Sohn eines Lehrers der Mathematik lernte Hase zunächst an seinem Geburtsort am St.-Anna-Gymnasium und wurde schon früh von seinem Vater für die Mathematik begeistert. Er gi
...
Bland arbeten.
* Specimen algebrae ad artem fortificatoriam applicatae. Magisterarbeit, Leipzig 1707 * Sciagraphia integri tractatus de constructione mapparum omnis generis, geographicarum, hydrographicarum et astronomicarum et in specie de projectionibus sphaerarum imprimis stereographica. Leipzig 1717 * Dissertatio physico-mathematica de tubis stentoreis, in qua de figura & constructione exponitur earum et auctorum qui de eis egerunt, sententiae explicantur ac momento suo ponderantur. Leipzig 1719 * Dissertatio De Tubis Stentoreis, Earumqve Forma Et Structura, Fundamenta Ejus Praxeos Exhibens / Qvam D.F.G. Pro Loco In Fac. Phil. Lips. Obtinendo Postrema Vice Disputaturus Ad Diem XVIII. Mart. MDCCXIX. Leipzig 1719 * Pithometriae sive doliorum mensurae theoria nova algebrae ope eruta et perfecta. 2 Bände Wittenberg 1723 * Dissertatio academica de nihilo mathematico et formulis affinibus harumque in specie illis, quibus nihilo minores quantitates exprimuntur. Wittenberg 1727 * Dissertatio Mathematica De Pulchritudine Architectonica Prior. Wittenberg 1727 * Phosphorus historiarum, vel prodromus theatri summorum imperiorum : hoc est, historiae politicae universalis partis potioris et principalis, sistens recensionem, catalogos, vel si mavis, sciagraptiam, aut tabulas principum vel imperantium in illis imperiis, etiamque ... quis eisdem connexis, una cum enumeratione ditionum geographica. Leipzig 1728 * Laudatio funebris ..., Leichenrede auf Christiane Eberhardine von Brandenburg-Bayreuth, Wittenberg 1728 * De Quantitatis Et Unitatis Arithmeticae Vera Notione. Wittenberg 1732 * Disputatio Mathematica In Qua Doctrinam De Effectu Lentium Simplicium Tam Extra Oculum Quam In Oculo Ope Algebrae Expeditiorem Redditam Sub Praesidio ... Wittenberg 1735 * Africa Secundum legitimas Projectionis Stereographicae regulas et juxta recentissimas relationes et observationes in subsidium vocatis quoquo veterum Leonis Africani Nubiensis Geographi et aliorum monumentis et eliminatis fabulosis aliorum desiganationibus pro praesenti statu ejus aptius exhibita; Cum Privil. S. C. M. nec non S. R. M. Polon. et Elect. Sax. Nürnberg 1737 * Regni Davidici et Salomonaei descriptio geographica et historica. Nürnberg 1739 * Phosphorus Historiarum vel Prodromus theatri summorum imperiorum. Leipzig 1742 * De Magnitudine Comparata Et Determinata Urbium : Quae Propter Ipsam Mangnitudinem Celebres Habentur Potissimum In Antiquitate ... Consideratione Quorundam Operum Veterum Ex Magnificentissimis. 1739 * Evropa : in partes suas X Methodicas a primariis regnis denominata secundum divisa fidem recentissimarum observationum Mathematicarum et Historicarum , et exhibita secundum legitimas projectionis Stereographis leges = L'Evrope Divise'e en ses X Principales Parties, Cum Priv. Sac. Caes. Majest. Grat. / a Ioh. Matth. Hasio, I. M. Seeligmann sc. Nor., sculp., I. C. Reinsperger sculpsit. Nürnberg 1743 * Circvli Sveviae Mappa = Le Cercle de Svabe / ex subsidijs Michalianis delineata & a D.no I. M. Hasio M. P. P. quo ad accuratam singulorum Statuum determinationem emendata & ad L L. magis legitimae project reducta. Opus summi Geographi posthumum, & adjuncta Tabula explanatoria editum opera Homannianorum Heredum. Nürnberg 1743 * Karte von dem russischen Reich und der grossen so wohl als kleinen crimischen Tartarey : nebst dem Entwurff einer Erklärung darüber abgefasset und der unüberwindlichsten und großmächtigsten Kaiserin Anna decidirt Nürnberg 1738 „Historiae universalis politicae idea”. Nürnberg 1743, Nachdruck Stuttgart 1976 * Planiglobii terrestris mappa universalis. 1746 * Dvcatvs Silesiae Tabvla Altera Svperiorem Silesiam = La Haute Silesie, qui comprend les Principautes de Neise, de Munsterberg, de Iaegerndorf, de Troppau, d' Oppeln, de Ratibor, de Teschen; Cum Priv. Sac. Cæs. Maj. / exhibens ex mappa Hasiana majore desumta & excusa per Homannianos Heredes. Nürnberg 1746 * Circuli Sueviae 1748 Nachdruck Stuttgart 1989 * Dvcatvs Silesiae Tabvla Geographica Prima Inferiorem Eivs Partem, seu Novem Principatvs, quorum insignia hic adjecta sunt, secundum statum recentissimium complectens = La Basse Silesiae qui comprend les Principautes de Schweidnitz, de Iaer, de Glogau, de Breslau, die Liegnitz, de Brieg, de Wolau, de Oels & de Sagan / Ad mentem Hasiani avtographi majoris legitime delineata et edita curis Homann. Heredum. Nürnberg nach 1750 * Descriptio geographico-historica regni Davidici et Salomonei cum delineatione Syriae et Aegypti : juncta est urbium maximarum veterum et recentiorum comparatio, multis mappis geographicis et ichnographicis adornata Nürnberg 1754


PHILIPPE DE PRETOT, ÉTIENNE-ANDRÉ.

Ca. 1708-87. Född i London, död i Brighton.
Engelsk bokhandlare och förläggare. 1788 öppnade han i Leicester en bok- och pappershandel som snart blev ett centrum för revolutionär litteratur. Vid sidan om detta startade han 1792 en tidskrift, "Leicester Herald", som han själv redigerade. 1795 flyttade han sin verksamhet till London och grundade där tidskriften "Monthly Magazine" och flera andra skrifter. Hans förlagsverksamhet omfattade särskilt klassisk litteratur samt geografiska och naturvetenskapliga verk. 1807 blev han vald till sheriff av London.
Bland arbeten.
Leicester Herald. Monthly Magazine.


Dict. nat. biogr.



Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936



Ostpreussen, Polen, Kurland samt södra Gotland. - A. Nagaev 1757.


Carta Marina
  • Björkbom, C - "En kort historik över Olaus Magnus Gothus... samt orienterande förklaringar till Carta Marina."
  • Blaisus (Påven Paulus III) - "Påven Paulus III:s tillståndsbevis för Olaus Magnus:"
  • Brenner, Oscar - "Die ächte Karte des Olaus Magnus vom Jahre 1539 nach dem Exemplar der Münchener Staatsbibliothek"
  • Collijn, Isak - "Olaus Magnus - Ett försök till karakteristik och några önskemål."
  • Magnus, Olaus - Carta Marina 1539.
    Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
    Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
  • Magnus, Olaus - Olaus Magnus brev till Gustav Vasa, daterat Rom 1 maj 1554.
  • Munkhammar, Lars - "Hur Carta marina kom till Uppsala"
  • Sallander, Hans - "Olaus Magnus' Carta marina av år 1539. Några anteckningar i samband med ett nyupptäckt andra exemplar." - 1962.
  • TV-sänd intervjuv med Hans Sallander med anledning av återkomsten av Carta Marina till Sverige.
  • De Thorey, Roland. - Korta fakta om Olaus Magnus Carta Marina.
  • De Thorey, Roland. - Breves notas sobre la "Carta Marina" de Olaus Magnus.


  • Bureus karta över norden
  • Bäärnhielm, Göran - "Om kartan och dess upphovsmän."


  • Kartor och atlaser
  • Norra och Södra Kartverkets kartor samt konceptkartor. - Förteckning.
  • Sverige - Svenska kartrariteter under trehundra år, 1500-1800.
  • Svenska stadskartor. - Ljunggren m.fl. Förteckning.
  • "General hydrographisk Chart-book öfwer Östersiön, och Katte-gatt." - Petter Gedda.
  • Ehrensvärd, Ulla - "Chart-Book öfver Öster-Siön och Katte-Gatt."
  • "A Compleat Sett of New Charts." - Sr John Norris
  • Gehlin, Åke - "Fulväderjacks spionkartor". Sir John Norris.
  • "Atlas Vsego Baltijskago Morja." - Nagaev
  • "Atlas of the Gulf of Finland." - Spafarieff
  • "Sweriges Sjö-Atlas." - Gustaf af Klint
  • Lundquist, Björn. - Sex exemplar av Gustaf af Klints Sveriges sjöatlas.


  • Bilder och planschverk
  • Heraldik och genealogi - Tersmedens handmålade vapensköldar samt graverade Tysk-Baltiska.
  • "Sveriges Industri, dess Stormän och Befrämjare" - 1890-1910. Planschförteckning.
  • "Suecia Antiqua" - Erik Dahlberg. Planschförteckning.
  • "Fordna och närvarande Sverige" - Thersner. Planschförteckning.
  • Botanik. - Besler och Lindman. Planschförteckning.


  • Teckenförklaringar
  • Sverige - Ekonomiska och Topografiska kartor. - 1872. [bild]
  • Sverige - Ekonomiska och Topografiska kartor. - 1900. [bild]
  • Övriga artiklar
  • Abrahamsson, Åke - "Två stockholmsutsikter från 1570-talet av Franz Hogenberg".
  • Bagrow, Leo - Aleksei Ivanovich Nagaev, Russian admiral 1704-1781.
  • Bagrow, Leo - Italiens insatser inom skandinavisk kartografi.
  • Bagrow, Leo - "Maps of the Neva river and adjacent areas in swedish archives."
  • Bagrow, Leo - "Vingboons' maps in Sweden"
  • Beatus världskarta.
  • Blaeu - "Short notice about some Blaeu atlases."
  • De Thorey, Roland - Kort introduktion till F. Boberg's "Svenska bilder".
  • "Svenska bilder" ur "Bobergiana, anteckningar av och om Anna och Ferdinand Boberg".
  • Upmark, Gustaf - Ferdinand Bobergs "Svenska bilder".
  • Svenska bilder i Anna och Ferdinand Bobergs fotspår - efter hundra år. - Extern länk, öppnas i nytt fönster.
  • Collijn, Isak - "Våra äldsta boktryckare."
  • Covens et Mortier - "Short notice about the Covens et Mortier edition of de l'Isle's map of America."
  • Ehrensvärd, Ulla - "Andreas Bureus: Gothia, utgiven 1649 av Joan Blaeu."
  • Ekström, Georg - Linné, Landskapsresorna och kartorna." [extern länk]
  • Enequist, Gerd - "De äldre ekonomiska kartorna i Mälarområdet"
  • Enequist, Gerd - short summary in English "The old economic maps in the Region of Mälaren"
  • Eriksson, Erik - ur "Sex berömda kartblad. En introduktion..."
  • Frölich Hans - Svenska vyer ur "Bröderna Elias och Johan Fredrik Martins gravyrer."
  • Hassler, Göran - Carl Larsson.
  • "Kommentar till... Harmonia Macrocosmica av Andreas Cellarius."
  • Krogt, Peter van der. - "The History of Globe Making."
  • Krogt, Peter van der. - "The Mapping of Mars."
  • Louwman, Peter J. K. - "Bibliography of atlases published in the Netherlands."
  • Marelius, Nils - "Beskrifning Til Chartan öfver Sjön Wenern." [PDF-fil, 14 Mb]
  • Marelius, Nils - "Beskrifning Til Chartan öfver de til Segelfarten tienlige Siöar och Strömmar imellan Götheborg och Norrköping." [PDF-fil, 30 Mb]
  • Niklasson, Bruno - "General Charta öfwer Stockholm med Malmarna 1733." - 2001.
  • Nya Dagligt Allehanda - "Stockholmare har enastående kartsamling i Europa." - 1935.
  • Olsson, Ulf - Sjömätningarna i Göteborgs skärgård och Bohuslän 1803-1805.
  • Propper, Gerold - "Något om tryckta ortskartor över Stockholm och deras bakgrund."
  • Rudbeck, Olof - Förkortningar av kartografer använda av Olof Rudbeck i "Atlantica".
  • "Saxa Loquunatur - Stenarna talar" - Lunds Universitetsbibliotek.
  • Strindberg, August - "Philipp Johann von Strahlenberg och hans karta öfver Asien".
  • Tallgren, Bruno - Ortelius, "SEPENTRIONALIUM REGIONUM DESCRIP. ANTVERPIAE 1570". - Ortelius karta över Norden. No. 45. i 'Theatrum Orbis Terrarum'.
  • Tallström, Björn - Östgötakartor. [extern länk]

  • Olaus Magnus och Gustav Vasas brevväxling.
    Kommentar av Isak Collijn.
    Ur Michaelisgillets tillfälliga publikationer. I.

    OLAUS MAGNUS BREF TILL GUSTAF VASA,
    DA T. ROM DEN 1 MAJ 1554.
    POTENTISSIME ac generosissime domine Rex.
    Tecktes edert Kongl. May:t willia weta, at jag nu senast i Martz månad sende til eders Nådz och the unge Herrers wällost en mechtig och widlöptigh Swerigis Crönike myckit ärliga dichtedt af min käre herre broder Erchebiskop Jöns i Upsala och af mig häri Rom fliteliga prentedt, hwilken book förer en Råstocks Adelsman hetandes Doctor Laurentius Kirckhoff, den mig wist lofvade sådane Crönike trolige wille bestyre in i rijjket. Sådane böcker are wäll nu utspredde genom all werlden doch af Fenedij, som är beqwemligest för alle landskap. Mig hoppas ät sådanna mitt arbete och kostnadt må E. N. och the unge Herrer och jemwell allom behaga, som wett och skäll willia och kunna bruka. Är och förhanden nu i prenten een annen book myckit mer underligen af Swerigis och Göthis ärligheet ock hwad i the Konungarijken är, än någon tijd af werldsens begynnelse til denne dagen schrifwit är, och blifwer fullkomnat till Michelsmesze. Der får eder Nåd och all werlden see underlig stycke vdi, i allom til hugnat gangz och wällfärd, och ingen til skada heller tunga uthan Konung Christiern, huru hans Regemente war 1520 i Stockholm, der jag när war och söchtes fast at blifwa afhuggen med andra, och blef af Gudi wäll förwarat at göre myckit godt i min tijd så länge jag lefwer, såsom mig hoppas E. N. merckie warder när jag är död, at jag aldrig åstundade någon menniskios skada heller ogunst, det E. N. synes likt wara at jag ey besittia kan min domkyrcke Gudi til tienist och E. N. och allom til gagn och gode, må Gud alzwollig (som edert och mitt hierta hafwer i sine händer) thet ransaka, hwars brist thet är, och löne ther efter till ewinnerlige dager. Det E. K. N. manliga låter byggia på Upsala berg, kan wäl wara nyttigt for E. N. unge Herrar af hwilka heller theras afföda någon blifwer Erchebiskop efter Christi lag, då seer E. N. i framtijden at honom bättre thet bekommer, än någen annen. Det en broder är konung, then annen Erchebiskop, Biskop eller Cardinal, är ey owanligeth i anner Christna rijke, som i Spanien, Franckerijke och Portugalen brukas. Item sammaledes i Wastena, må hendas ät E. N. barn eller barnebarn mage hafwa stooran tancka och begiären antingie fruger eller drottningier at fridsambliga tiene Gud hart wid Klöstret och ther ingå, och tage E. N. arbete wäl til tacka både för Gud och werlden. Wore och någre (som Gud förbiude) wille til intet göra then Gudztienist, som the fattige Jomfruer plage giöra i Wastena, då råder jag med alle störste troo och ödmiukt ät E. N. lather thet alldrig ske, förty E. N. slächte skall i thet rum framdeles få och niute all hugswalen och roligheet i thet rummet, när twedrächt hände kan, framdeles i så stoor och wellig rijke. Råder och E. N. eldzsta Son den stund jag lefwer här i fremmande land skrifwe mig till. Jag will så mig Gud och alt thet heligt är, troligen råde honom och hans bröder och allom godom i rijketh, at the skole mig aldrig straffa. Thet warder kommen i sanning, at them behof giörs rådet mer än rijkedomer och när alt försynlige i tijd och tima läges, då få them altzintet fattas, hwaske thet ene eller thet andre. Item så tecktes E. N. och wetta at Grefwe Johan van der Hoy är nu stadfäst i Rom för een Biskop i Oszenbryggie i Westphalene, kostandes där uppå öfwer 3000 Ducater, Gud late honom thet wäll bekomma. XI år är nu at jag blef stadfäst till Upsala och hafwer ey en skerf ther af anammat ey heller ett ord i bref eller tmderwisning af E. K. M., thet större hafwer bekymbret än någen ränthe, at jag ey hafwer kunnet fullborde min gode wllie, som jag drager til mitt fädernesrijke, det Gud känne, hwilken jag ödmiukeligen befaller E. K. M:t altid. Skrifwit i Rom die prima Maji
    1554.
    Cl. Regiae Mtis
    humillimus servitor
    Olaus Archiepiscopus Upsalensis.


    UTDRAG UR GUSTAF VASAS SVAR TILL OLAUS MAGNUS
    DAT. ARBOGA DEN 8 AUG. 1554.

    TIL THETT ANDRE lathe I förstå, att en annen book är och nu förhanden i prentett, myckit mere underligan om Sverigis och Göthes ährligheet. Then evige Gudh han förläne sine helige nåder ther till, att någen kunne finnes, then som sigh ville öfver vårth fattige fädernesland late förbarme och tilhielpe, att the oährlige stycker, som oss svenske med orätte och öfvervåld af vare fiender äre tillagde och til evigt haatt orätteligen opå förde, mötte till intett göres. Thett vore ett ganska christeligit verk, vore och så lofvendes uttaf Gudh och alle christne menniskier, och tvifler oss intett, att I väl hafve läsett then Albertum Krantz, Saxonem Gramaticum och andre städerska skribenter och historicos, the doch både medh krig och orättmätige skrifvelse och cröniker ganska hårdeligen oss svenske och vårtt fadernesland förfölgdt hafve och dageligen förfölge till att undertrycke, fördämpe och i grund till intett göre. Som I och schrifve, att vij och all verden få see underlige stycker utti samme book; käre biskop Oluf, ändoch Gudz underlige verk och gåfver finnes nogsampt och öfverflödelige uttöfver hela verden, så at meniskelig förnuft icke någon tijd thet rätteligen tilfyllest utransake eller begrunde kan, så kan väll skee, att then alzmechtigeste Gudh, som alting väl skicket och skapat hafver, efter sin store obegripelige maiestettz alzmechtigheet hafver och så til äfventyrs någott thesse konungerijker med begåfvet, som andre rijker icke hafve och kan ske utti andre land synes vare underligit. Thessliges hafver och Gudh utti andre land och konungarijker myckitt sammansat, thet som utti thesse konungerijker synes vare fast underligit och sielsyndt, och begifve sig ofte uttan tvifvel utti samme land och konungerijker månge selsinde stycker och ährender, opå hvilke nog ähr förundrandes. Så kunne vij intett annat ther om säije, uttan Gud, som alting hafver utti sina hender och alting förseer och förseedt hafver af evigheet, han skicker och lager alt efter sin helige vilie, honom skee lof och prijs til evig tijd!


    KOMMENTAR
    av Isak Collijn.

    OLAUS MAGNUS har varit en mycket flitig brefskrifvare, men af hans korrespondens äro endast några få bref kända, däribland till GUSTAF I, biskopen af Ermland JOHANNES DANTISCUS och kardinal STANISLAS HOSIUS. I sina s. k. själfbiografiska anteckningar (se Hist. Handl, XII: 2: l, 1892) vid året 1534 säger Olaus Magnus följande, som just visar, att han fört en omfångsrik brefväxling: «Manendo tamen ibidem [Danzig] jubente fratre suo (han nämner sig alltid i tredje person i dessa anteckningar) Johanne archiepiscopo Upsalensi plures epistolas ad Cesaream majestatem, regem Romanoruin, Francie et Polonie ac alios archiepiscopos, episcopos, duces et magistratus in favorem fidei restituendc ultra biennium conscripsit; sed raro responsio efficax reddebatur». Det är mer än troligt, att forskningar i utländska bibliotek och arkiv skulle kunna bringa i dagen än flera bref till och från honom och därmed intressanta bidrag till den märklige mannens karakteristik. Det vore därför af synnerligen stor vikt om forskningar i nämnda hänseende snarast möjligt blefve igångsatta, så att resultaten kunde komma den blifvande monografien öfver Olaus Magnus till godo, som det är Michaelisgillets afsikt att offentliggöra i kommentarbandet till den svenska öfversättningen af Historia de gentibus septentrionalibus. Ett af de intressantaste brefven från Olaus Magnus är det som han den l maj 1554 skref från Rom till Gustaf I och som vi här ofvan återgifvit. Detta bref finnes förut aftryckt i SPEGEL: Skriftelige Bewis hörande tilSzvenska Kyrckio-Historien, Ups. I 716, s. 87 f.: Mäster Oluf Swinefootz Bref til Konung Gustaff den förste. Dat Rom den l Maji 1554. Det är som synes skrifvet med anledning af det exemplar af JOHANNES MAGNUS Historia de omnibus gothorum sveonumque regibus, tryckt på Olaus Magnus bekostnad i Rom år 1554, hvilket denne genom förmedling af Laurentius Kirckhoff, en adelsman från Rostock, öfversände till Gustaf I. Samtidigt omnämner Olaus äfven utgifvandet af sitt eget verk, Historia de gentibus septentrionalibus, hvarom han i sitt bref yttrar följande rätt själfmedvetna ord. «Är och förhanden nu i prenten een annen book myckit mer underligen af Swerigis och Göthis ärligheet ock hwad i the Konungarijken är, än någon tijd af werldsens begynnelse til denne dagen schrifwit är, och blifwer fullkomnat til Michelsmesze. Der får eder Nåd och all werlden see underlig stycke udi, allom til hugnat gangz och wällfärd, och ingen til skada heller tunga…..” Olaus berör äfven i sitt bref de förhållanden, under hvilka han lefver långt borta från sitt fädernesland, till hvilket han drages, och där han icke kan få «besittia sin domkyrcke». Oaktadt elfva år hafva förflutit, sedan han utnämndes till ärkebiskop i Upsala, har han «ey en skerfther af anammat», icke heller har han hört ett ord från konungen, hvilket ger honom ännu större anledning till bekymmer. Han griper också tillfallet i akt att gifva konungen och hans söner en del råd, som dock mera klinga som förebråelser. Konung Gustaf svarar honom i ett den 8 aug. 1554, från Arboga dateradt, långt bref (aftr. I Konunff Gustaf den förstes registratur, XXIV, 1906, s. 382 ff.). Konungen har då ännu icke kommit i besittning af det i Olaus bref nämnda exemplaret af Johannes krönika, då väl eljes svaret ej skulle blifvit affattadt i så pass milda ordalag som nu relativt är fallet Det är ju bekant, hurusom konungen, sedan han tagit del af Johannes Magnus verk, blef i hög grad uppbragt öfver att denne icke blott underlåtit att skildra de händelser och tilldragelser, som inträffat under hans styrelse, utan därjämte nöffuer heele bokenn nästenn, Ther honum nogit bequemeligit tilfälle giffues, laster, häder, och smäder vthan all sanningh, skäll och bewijss, både wartt Christelige Regement, så och wår egenn person til thet högxte.» (Se Gustaf I:s bref till sina söner Erik och Johan, Vadstena den 4 maj 1555, aftr. I THYSELIUS och EKBLOM: Handlingar rör. Sveriges inre förhållanden under konung Gustaf l, Bd. 2,1844, s. 388 f.). Jag har här aftryckt den passage i kung Göstas bref, som utgör hans svar på Olaus meddelande om sin Historias tryckning, som ju är prägladt af stor välvilja. I andra punkter åter svarar konungen sin «käre biskop Olof» på sitt kända skarpa sätt och skräder ingalunda orden. Oaktadt de här meddelade aktstyckena förut äro kända och publicerade, har jag icke velat underlåta att ur dessa meddela just Olaus Magnus egna tankar om sitt verk, liksom också Kung Göstas åsikter om ett dylikt arbetes nytta för fosterlandet De kunna ju lära oss att än ytterligare uppskatta det arbete, hvaraf vi i dag gifvit ut den första delen i detta verks första svenska öfversättning.
    Upsala 18 dec. 1909.
    Isak Collijn.
    IMPRESSUS FUIT HIC LIBELLUS AC BENE CORRECTUS
    UPSALIAE IN OFFICINA ALMQVIST & WIKSELL
    CURA ET SUMPTIBUS JOHN OLDENBURG
    ANNO DOMINI MCMIX DIE XVIII
    MENSIS DECEMBBIS