1790-1873.
Engelsk kartograf. Brorson till den kände kartografen Aaron Arrowsmith (se denne) och gick i lära hos honom från 1810. Vid morbroderns död etablerade han en egen kartaffär i London. Hans första publikation var en 'London Atlas', som kom ut 1834 och senare i två upplagor till. 1858 kom en ny och stor atlas med 68 kartor. Han gav dessutom ut en mängd specialkartor och utförde också kartor för flera geografiska verk. Arrowsmith var 1830 med om att grunda 'Royal Geographical Society' i London.
Bland arbeten.
London Atlas.
Dict. nat. biogr.
1531-88. Född i Messina, död i Padua.
Italiensk matematiker. Han var under en tid lärare åt Prins Vincent av Mantua och blev senare professor i matematik i Padua. Efter uppdrag hos påven Gregor XIII och stadsrådet i Venedig, utförde han 'Tabulas Gregorianas' som förbättring av kalendern. Förutom sin skickliga kommentarutgåva av Ptolomaeus gav han ut 'Tabulas geographicas' och 'Ephemerides coelestium motuum ab an. 1563 ad 1580'.
Bland arbeten.
Tabulas Gregorianas.
Tabulas geographicas.
Ephemerides coelestium motuum ab an. 1563 ad 1580.
Jöcher.
Ca. 1632-1712. Född i Franche Comte, död i Paris.
Fransk kartograf. Han var från början bildhuggare, men efter att ha gift sig med dottern till en känd kartograf, Nicolas Berey, gick han över till sin svärfars yrke, och ägnade sig åt geografiska studier. Han kom i kontakt med familjen Sanson (se dessa) och övertog till slut merparten av deras kartor. Flera av dessa lät han utföra i större skala. Hans kartor utmärker sig som sällsynt vackra. Hans första kartverk, 'Atlas Nouveau', utkom 1681 med 45 kartor. Det följdes av en rad utgåvor, från 1695 med titeln ändrad till 'Atlas Francois'. 1693 utgav han även ett sjökartverk. 'Le Neptune Francais ou Atlas Nouveau des Cartes Marines'. Efter Jaillots död fortsatte vissa medlemmar av hans familj verksamheten fram till 1780.
Jaillot's kartor utmärker sig för storlek och skönhet. Vad som är typiskt för Jaillot är att han ökade kartorna på bredden vilket var en lyckad idé parad med vackra koloreringar, ofta som gränskoloreringar, vilket även gör hans kartor tydliga och lättlästa.
Bland arbeten.
Atlas Nouveau.
Atlas Francois.
'Le Neptune Francais ou Atlas Nouveau des Cartes Marines.
Nouv. biogr. gen. - Tooley.RdeT.
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
Kärrfibla, Aracium Paludosum (L.) Monnier - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
General Charta öfwer Stockholm med Malmarna 1733.
Bruno Niklasson
Allmänt om kartan
Kartan består av tolv stycken graverade kopparplåtar i storleken 620x500. Hela kartan blir då monterad 190x150 och är i skala 1:4000.
Kartan är daterad 1733, vilket är det första tryckåret. Den trycktes då i xx exemplar.
Initiativtagare till den karta, som är den första oficiella kartan över Stockholm, var stadsingeniören Petrus Tillaeus. På hemställan från stadmyndigheterna fick Tillaeus år 1731 ett s k kungligt privilegium att under tio år utge en karta över Stockholm. T bjöd ut kartan i till allmänheten i form att ett abonnemang, som kostade 1 dukat, bestämde man sig inte för denna förbeställning utlovades, att senare förvärv inte skulle kunna göras för under 2 dukater)(2) Som belöning för sitt kartarbete fick T 1750 2000 daler silvermynt. Utgivningsrätten hade förlängts 1734.
Kartan finns reproducerad i en mångfald olika storlekar och utföranden. Den intar en central plats i Stockholms kartografi
Allmänt om Tillaeus
Petrus (Petter) Tillaeus föddes 1679 i Falun som son till kontraktsprosten och kyrkoherden i Rättvik Anders Tillaeus och Elisabet Dalborg.
T blev student vid Uppsala universitet 1699 och studerade där i tolv år. Efter att från 1713 ha varit auskultant i Bergskollegium blev han 1717 stadsingenjör i Stockholm. 1748 utnämndes han till rådman där, sedan han först ett år tjänstgjort hos magistraten. (1)
T var en skicklig stadsingenjör, särskilt berömd för sina kartor. Tillaeus-kartan är hans viktigaste arbete.
T avled i Stockholm den 11 februari 1754.
Originalutgåvan
Denna version trycktes år 1733 i xx exemplar.
Den karakteriseras av
1. Riddarhustomten är tydligt avgränsad genom normal tomtgränsmarkering mot såväl genomfarten till Riddarholmen som Riddarhusgränden och Riddarholmen. I tomtens sydöstra hörn ligger en mindre byggnad. Tomten gick då ut till halva det nuvarande torget ”och var inhägnad med plank ”(1)
Riddarhusets entré är markerad med en omfattande trappkonstruktion. (någon omfattande trappkonstruktion vid Riddarhusets entré kan inte ses på samtida kopparstick!)
2. Skeppsbron är kantad av ett antal trappor som leder ner mot vattnet. Några mindre byggnader finns på kajens norra ända.
Vilket papper man använt vid originaltryckningen har inte kunnat bestämmas .
Kända exemplar
.
KB har ett exemplar, icke kolorerat och utan ytbehandling, uppklistrat på väv, i dåligt skick med tidiga lagningar.
Ett exemplar har under senare år förekommit på marknaden, salufört av Björk&Börjesson i London. Det ligger omonterat i kassett, enligt text på kassetten ”en gåva till överståthållaren Barnekow 17.” Nuvarande ägare okänd.
Utgåva 2
1. Skeppsbron har kompletterats med en allé av träd.
I denna version har kartan tryckts upp i xx exemplar ( )
Tryckåret är okänt . Planteringen på Skeppsbron gjordes 1734. Träden trivdes dock inte och försvann därför ganska snart. (3), varför utgåvan gjordes i ganska nära anslutning till originalutgivningen.
Kända exemplar
Stadsarkivets har ett exemplar (Ti VI), kolorerat och fernissat, som är uppmonterat på grov väv på rulle.
Krigsarkivet har ett icke monterat exemplar, där alltså papperskvaliteten kan studeras. Detta har ännu icke gjorts.
Utgåva 3
I plåten har gjorts ytterligare en ändring:
En planerad bro mellan Drottninggatans förlängning och Mynttorget är inritad med streckmarkering.
Det är en öppen fråga när detta tillägg gjordes. Man kan dock notera att Brolins karta från 1771 inte har någon sådan bro inritad.
Denna broplacering diskuterades i samband med ett förslag 1794 från överståthållaren Modée till reglering av Helgeandsholmen. (3, sid xx ).
En gissning är, att denna ändring – i likhet med alléträden på Skeppsholmen –
Gjordes i ganska nära anslutning till originalutgåvan och så länge T själv levde (d v s före 1754)
Denna utgåva har tryckts i xx exemplar. Ingen pappersidentitet har kunnat fastställas.
Kända exemplar
Stadsarkivet har ett exemplar (Ti I) som är handkolorerat och fernissat samt monterat på väv och med rulle.
Utgåva 4
Följande förändringar har gjorts:
1. Den tidigare tydliga markeringen av Riddarhustomten har tagits bort, liksom den lilla byggnaden i sydöstra hörnet. Riddarhustomtens södra del bildar härigenom huvuddelen av ett nyskapat torg, Riddarhustorget. Sydvästra tomtgränsmarkeringen har ersatts med en inritad mur.
2. Trappkonstruktionen framför Riddarhuset har till större delen tagits bort.
3. Statyn föreställande Gustav Vasa, placerad centralt på Riddarhustorget, är inritad.
Till Riddarhuset hörde en fyrkantig, inhägnad plan, men år 1765 uppläts denna till Riddarhustorget var vid början av 1700-talet ganska oregelbundet. ”emedan till torgets utvidgande, ridderskapets äganderätt dock okränkt” (3)
Den av Lárchevesque utförda Gustav Vasastatyn uppställdes centralt på Riddarhustorget år 1773. Den flyttades antagligen flera gånger från denna plats, beroende på den aktuella tidens disposition av torget. (t ex spårvagnsspåren vid sekelskiftet, vilka faktiskt drogs fram mellan statyn och Riddarhuset.)
Ändringen på kartplåtarna gjordes 1770 av kopparstickaren P G Floding (alltså tre år innan Gustav Vasastatyn installerades på Riddarhustorget) (4)
De närmare omständigheterna kring ändringen av Riddarhustorget på originalplåtarna är obekanta, men kan antas vara intressanta, eftersom ett antal andra, minst lika bemärkta ändringar i statsplanen aldrig avsatte några spår på kartplåtarna. ”År 1800 aftäcktes obelisken, som Gustaf III beslutat uppresa såsom minnesmärke af borgerskapets trohet under ryska kriget. Borgerskapet å sin sida uppreste Gustafs staty på Skeppsbron, som samtidigt måste ordnas. Bodarna försvunno, likaså en mastkran; en afrundad utfyllning gjordes i sjön” (3) Den här nämna utrundningen har inte påträffats med originalutgåvans plåtar.och Gustaf-statyn är tydligt markerade på Akrels karta
I denna version har kartan trycks upp i vid ett flertal tillfällen, kanske löpande vid behov. En upptryckning skedde enligt uppgift från Stadsarkivet inför världsutställningen i Stockholm 1897.
Kända exemplar
Såväl Stadsarkivet som Kungl Biblioteket har ett antal exemplar monterade på väv och rulle. I allmänhet är dessa exemplar handkolorerade och fernissade.
På Stadsarkivet förvaras även ett antal exemplar i omonterat skick. Ett exemplar är tryckt på papper med vattenstämpel bestående av en större vapenkartusch, namnet Adrian Rogge samt namnschiffer AR. Övriga exemplar är framställda på papper med vattenstämpel ”Tumba” samt lilla riksvapnet och årtalet 1896.
Stadsarkivet har ett flertal exemplar, de flesta uppmonterade på väv och kartrulle, fernissade och i dåligt skick (har antagligen hängt hos stadsdelsförvaltningarna)
KB har två exemplar, båda uppmonterade på rulle, med botten av väv, förnissade och kolorerade.
.
Ett exemplar, okolorerat och i ark, sålt på Auktionsverkets bokauktion hösten 2000 till Bruno Niklasson, Stockholm
Ett exemplar, okolorerat och uppmonterat på papper, sålt av Vöbam 2001 till Lars Olofsson, Stockholm
Kuriositet
KB har ett uppmonterat exemplar, där ”Stora gatan”, d v s Storgatan, har förlängts och delar Torstenssonska gården i två delar. Ytterliga vägar är inritade i sydöstra delen av gården med sträckning söderut. Dessa ändringar har genomfört direkt på kartan och återfinns sålunda inte på plåtarna!
Stadsarkivets exemplar Ti IV är på liknande vis ”korrigerat” genom en direkt på kartan inritad förlängning av Storgatan. Sträckningen är dock något annorlunda än på KBs exemplar.
Källor
(1) Svenska män och kvinnor. Biografisk uppslagsbok. Stockholm 1954
(2) Avertissiment ang abonnemang på Tilaeus` karta. Allmän kungörelse Kungl Biblioteket..
(3) Dahlgren E W. Stockholm Sveriges hufvudstad. Skildrad med anledning av Allmänna konst- och industriutställningen 1897. Stockholm 1897, s 170.
2001-04-12
B Niklasson