DODOENS, REMBERT. [DODONAEUS, REMBERTUS] [DODONAEI, REMBERTI]
Mechelen June 29, 1517 – Leyden March 10, 1585
Rembert Dodoens was a Flemish physician and botanist, also known under his Latinized name Rembertus Dodonaeus.
In 1530 he started his studies of medicine, cosmography and geography at the University of Louvain, where he graduated in 1535. He established himself as a physician in Mechelen in 1538. He married Kathelijne De Bruyn(e) in 1539. He had a short stay in Basel (1542-1546). He turned down a chair at the University of Louvain in 1557. He equally turned down an offer to become court physician of emperor Philip II of Spain. He became the court physician of the Austrian emperor Rudolph II in Vienna (1575-1578). He then became professor in medicine at the University of Leiden in 1582.
Dodoens' herbal Cruydeboeck with 715 images (1554) was influenced by that of Leonhart Fuchs. He divided the plant kingdom in six groups. It treated in detail especially the medicinal herbs, which made this work, in the eyes of many, a pharmacopoeia.
It was translated first into French in 1557 by Charles de L'Ecluse ('H...
Bland arbeten.
Herbarium (1533)
Den Nieuwen Herbarius (1543)
Cosmographica in astronomiam et geographiam isagoge (1548)
De frugum historia (1552)
Trium priorum de stirpium historia commentariorum imagines (1553)
Posteriorum trium de stirpium historia commentariorum imagines (1554)
Cruydeboeck (1554)
Physiologices medicinae tabulae (1580)
Medicinalium observationum exempla rara (1581)
Stirpium historiae pemptades sex (1583)
Praxis medica (1616) (posthumous)
Ars medica, ofte ghenees-kunst (1624) (posthumous)
HASE [HASIUS, HASIUES, HAAS, HAASE, HASIO], JOHANN MATTHIAS [JOHANNES].
14 januari 1684 - 24 september 1742.
Tysk matematiker och geograf. Född och död i Augsburg (enligt vissa källor i Wittenberg). Studerade teologi och matematik, och fick 1707 en magistersgrad vid universitetet i Leipzig. 1720 professor i matematik i Wittenberg. Förutom matematik och astronomi kom han där att ägna sig mycket åt historisk geografi och kartografi. Bland hans större arbeten kan nämnas 'Historiae universalis politicae idea plane, etc.' (1742). Efter hans död utkom 'Atlas historicus comprehendens imperia maxima seu monarchias orbis antiqui' (1746-50). Hasius ritade också en rad aktuella kartor varav de enkla specialkartorna över tyska provinser räknas bland de bästa inom sitt fack under 1700-talet. Verksamheten bidrog mycket till att frigöra tysk kartografi från främmande inflytande. (Allg. d. Biogr.)
Hase gjorde flertalet kartor som gavs ut av Homans arvingar.
Als Sohn eines Lehrers der Mathematik lernte Hase zunächst an seinem Geburtsort am St.-Anna-Gymnasium und wurde schon früh von seinem Vater für die Mathematik begeiste...
Bland arbeten.
* Specimen algebrae ad artem fortificatoriam applicatae. Magisterarbeit, Leipzig 1707
* Sciagraphia integri tractatus de constructione mapparum omnis generis, geographicarum, hydrographicarum et astronomicarum et in specie de projectionibus sphaerarum imprimis stereographica. Leipzig 1717
* Dissertatio physico-mathematica de tubis stentoreis, in qua de figura & constructione exponitur earum et auctorum qui de eis egerunt, sententiae explicantur ac momento suo ponderantur. Leipzig 1719
* Dissertatio De Tubis Stentoreis, Earumqve Forma Et Structura, Fundamenta Ejus Praxeos Exhibens / Qvam D.F.G. Pro Loco In Fac. Phil. Lips. Obtinendo Postrema Vice Disputaturus Ad Diem XVIII. Mart. MDCCXIX. Leipzig 1719
* Pithometriae sive doliorum mensurae theoria nova algebrae ope eruta et perfecta. 2 Bände Wittenberg 1723
* Dissertatio academica de nihilo mathematico et formulis affinibus harumque in specie illis, quibus nihilo minores quantitates exprimuntur. Wittenberg 1727
* Dissertatio Mathematica De Pulchritudine Architectonica Prior. Wittenberg 1727
* Phosphorus historiarum, vel prodromus theatri summorum imperiorum : hoc est, historiae politicae universalis partis potioris et principalis, sistens recensionem, catalogos, vel si mavis, sciagraptiam, aut tabulas principum vel imperantium in illis imperiis, etiamque ... quis eisdem connexis, una cum enumeratione ditionum geographica. Leipzig 1728
* Laudatio funebris ..., Leichenrede auf Christiane Eberhardine von Brandenburg-Bayreuth, Wittenberg 1728
* De Quantitatis Et Unitatis Arithmeticae Vera Notione. Wittenberg 1732
* Disputatio Mathematica In Qua Doctrinam De Effectu Lentium Simplicium Tam Extra Oculum Quam In Oculo Ope Algebrae Expeditiorem Redditam Sub Praesidio ... Wittenberg 1735
* Africa Secundum legitimas Projectionis Stereographicae regulas et juxta recentissimas relationes et observationes in subsidium vocatis quoquo veterum Leonis Africani Nubiensis Geographi et aliorum monumentis et eliminatis fabulosis aliorum desiganationibus pro praesenti statu ejus aptius exhibita; Cum Privil. S. C. M. nec non S. R. M. Polon. et Elect. Sax. Nürnberg 1737
* Regni Davidici et Salomonaei descriptio geographica et historica. Nürnberg 1739
* Phosphorus Historiarum vel Prodromus theatri summorum imperiorum. Leipzig 1742
* De Magnitudine Comparata Et Determinata Urbium : Quae Propter Ipsam Mangnitudinem Celebres Habentur Potissimum In Antiquitate ... Consideratione Quorundam Operum Veterum Ex Magnificentissimis. 1739
* Evropa : in partes suas X Methodicas a primariis regnis denominata secundum divisa fidem recentissimarum observationum Mathematicarum et Historicarum , et exhibita secundum legitimas projectionis Stereographis leges = L'Evrope Divise'e en ses X Principales Parties, Cum Priv. Sac. Caes. Majest. Grat. / a Ioh. Matth. Hasio, I. M. Seeligmann sc. Nor., sculp., I. C. Reinsperger sculpsit. Nürnberg 1743
* Circvli Sveviae Mappa = Le Cercle de Svabe / ex subsidijs Michalianis delineata & a D.no I. M. Hasio M. P. P. quo ad accuratam singulorum Statuum determinationem emendata & ad L L. magis legitimae project reducta. Opus summi Geographi posthumum, & adjuncta Tabula explanatoria editum opera Homannianorum Heredum. Nürnberg 1743
* Karte von dem russischen Reich und der grossen so wohl als kleinen crimischen Tartarey : nebst dem Entwurff einer Erklärung darüber abgefasset und der unüberwindlichsten und großmächtigsten Kaiserin Anna decidirt Nürnberg 1738 „Historiae universalis politicae idea”. Nürnberg 1743, Nachdruck Stuttgart 1976
* Planiglobii terrestris mappa universalis. 1746
* Dvcatvs Silesiae Tabvla Altera Svperiorem Silesiam = La Haute Silesie, qui comprend les Principautes de Neise, de Munsterberg, de Iaegerndorf, de Troppau, d' Oppeln, de Ratibor, de Teschen; Cum Priv. Sac. Cæs. Maj. / exhibens ex mappa Hasiana majore desumta & excusa per Homannianos Heredes. Nürnberg 1746
* Circuli Sueviae 1748 Nachdruck Stuttgart 1989
* Dvcatvs Silesiae Tabvla Geographica Prima Inferiorem Eivs Partem, seu Novem Principatvs, quorum insignia hic adjecta sunt, secundum statum recentissimium complectens = La Basse Silesiae qui comprend les Principautes de Schweidnitz, de Iaer, de Glogau, de Breslau, die Liegnitz, de Brieg, de Wolau, de Oels & de Sagan / Ad mentem Hasiani avtographi majoris legitime delineata et edita curis Homann. Heredum. Nürnberg nach 1750
* Descriptio geographico-historica regni Davidici et Salomonei cum delineatione Syriae et Aegypti : juncta est urbium maximarum veterum et recentiorum comparatio, multis mappis geographicis et ichnographicis adornata Nürnberg 1754
TRAUTMAN, VALENTIN STAFFANSSON.
Född o. 1580 i Tyskland, död 1629 i Stockholm (Tyska förs.), där specif. verifikationer saknas 1618-35.
Tecknare, kopparstickare och träsnidare. Inkom till Sverige troligen 1616 och erhöll 1617 17/2 fullmakt att bo i landet utan 'borgerlig tunga och besvär'. Bosatt i Stockholms norra förstad 1621 enligt stadens tänkebok s. å. 23/11. Uppbar 1624 16 dlr smt för gravering å en prinsessas likkista. 1627 utstack han vapen och namn på prinsessan Agnes’ av Holstein-Gottorp kista i Riddarholmskyrkan för 40 dlr smt. Sistn. år 9/1 var »Fallenteen kåpparstijkare … stämbd at svara Adam Rickertz [då] Dee Laskepelles [De la Chapelle] löitnant, war icke till wedermåls» (Norra förstadens tänkeb.). I boskapsräkningen 1628 skattade »Pfallentijn kapperstik» i norra förstadens östra kvarter för ett »gammalt svijn». Kungen var synbarligen vid T:s frånfälle orolig för kvarlåtenskapen enligt Riks. reg. 1629 19/12: »Gustaff Adolph etc. Wår gunst etc. Effter dhet Wij förnumne at kopparstickaren på Norremalm är dödh och hoos honom äre allehanda kopparplåtar som medh stoor kostnadt utstukne äre, derföre på dhet dhe icke måge förkomma, sk...
Bland arbeten.
A BURE, Orbis Arctoi, imprimisque amplissimi regni Sueciae tabula, jämte porträttmedaljonger av Gustav II Adolf och Maria Eleonora 1626, kpst,
Hultmark, 1944.
Stockholm - Mentzer ca 1860.
'Motala Varf i Norrköping.' - Gustaf Pabst 1870-1879.
General Charta öfwer Stockholm med Malmarna 1733.
Bruno Niklasson
Allmänt om kartan
Kartan består av tolv stycken graverade kopparplåtar i storleken 620x500. Hela kartan blir då monterad 190x150 och är i skala 1:4000.
Kartan är daterad 1733, vilket är det första tryckåret. Den trycktes då i xx exemplar.
Initiativtagare till den karta, som är den första oficiella kartan över Stockholm, var stadsingeniören Petrus Tillaeus. På hemställan från stadmyndigheterna fick Tillaeus år 1731 ett s k kungligt privilegium att under tio år utge en karta över Stockholm. T bjöd ut kartan i till allmänheten i form att ett abonnemang, som kostade 1 dukat, bestämde man sig inte för denna förbeställning utlovades, att senare förvärv inte skulle kunna göras för under 2 dukater)(2) Som belöning för sitt kartarbete fick T 1750 2000 daler silvermynt. Utgivningsrätten hade förlängts 1734.
Kartan finns reproducerad i en mångfald olika storlekar och utföranden. Den intar en central plats i Stockholms kartografi
Allmänt om Tillaeus
Petrus (Petter) Tillaeus föddes 1679 i Falun som son till kontraktsprosten och kyrkoherden i Rättvik Anders Tillaeus och Elisabet Dalborg.
T blev student vid Uppsala universitet 1699 och studerade där i tolv år. Efter att från 1713 ha varit auskultant i Bergskollegium blev han 1717 stadsingenjör i Stockholm. 1748 utnämndes han till rådman där, sedan han först ett år tjänstgjort hos magistraten. (1)
T var en skicklig stadsingenjör, särskilt berömd för sina kartor. Tillaeus-kartan är hans viktigaste arbete.
T avled i Stockholm den 11 februari 1754.
Originalutgåvan
Denna version trycktes år 1733 i xx exemplar.
Den karakteriseras av
1. Riddarhustomten är tydligt avgränsad genom normal tomtgränsmarkering mot såväl genomfarten till Riddarholmen som Riddarhusgränden och Riddarholmen. I tomtens sydöstra hörn ligger en mindre byggnad. Tomten gick då ut till halva det nuvarande torget ”och var inhägnad med plank ”(1)
Riddarhusets entré är markerad med en omfattande trappkonstruktion. (någon omfattande trappkonstruktion vid Riddarhusets entré kan inte ses på samtida kopparstick!)
2. Skeppsbron är kantad av ett antal trappor som leder ner mot vattnet. Några mindre byggnader finns på kajens norra ända.
Vilket papper man använt vid originaltryckningen har inte kunnat bestämmas .
Kända exemplar
.
KB har ett exemplar, icke kolorerat och utan ytbehandling, uppklistrat på väv, i dåligt skick med tidiga lagningar.
Ett exemplar har under senare år förekommit på marknaden, salufört av Björk&Börjesson i London. Det ligger omonterat i kassett, enligt text på kassetten ”en gåva till överståthållaren Barnekow 17.” Nuvarande ägare okänd.
Utgåva 2
1. Skeppsbron har kompletterats med en allé av träd.
I denna version har kartan tryckts upp i xx exemplar ( )
Tryckåret är okänt . Planteringen på Skeppsbron gjordes 1734. Träden trivdes dock inte och försvann därför ganska snart. (3), varför utgåvan gjordes i ganska nära anslutning till originalutgivningen.
Kända exemplar
Stadsarkivets har ett exemplar (Ti VI), kolorerat och fernissat, som är uppmonterat på grov väv på rulle.
Krigsarkivet har ett icke monterat exemplar, där alltså papperskvaliteten kan studeras. Detta har ännu icke gjorts.
Utgåva 3
I plåten har gjorts ytterligare en ändring:
En planerad bro mellan Drottninggatans förlängning och Mynttorget är inritad med streckmarkering.
Det är en öppen fråga när detta tillägg gjordes. Man kan dock notera att Brolins karta från 1771 inte har någon sådan bro inritad.
Denna broplacering diskuterades i samband med ett förslag 1794 från överståthållaren Modée till reglering av Helgeandsholmen. (3, sid xx ).
En gissning är, att denna ändring – i likhet med alléträden på Skeppsholmen –
Gjordes i ganska nära anslutning till originalutgåvan och så länge T själv levde (d v s före 1754)
Denna utgåva har tryckts i xx exemplar. Ingen pappersidentitet har kunnat fastställas.
Kända exemplar
Stadsarkivet har ett exemplar (Ti I) som är handkolorerat och fernissat samt monterat på väv och med rulle.
Utgåva 4
Följande förändringar har gjorts:
1. Den tidigare tydliga markeringen av Riddarhustomten har tagits bort, liksom den lilla byggnaden i sydöstra hörnet. Riddarhustomtens södra del bildar härigenom huvuddelen av ett nyskapat torg, Riddarhustorget. Sydvästra tomtgränsmarkeringen har ersatts med en inritad mur.
2. Trappkonstruktionen framför Riddarhuset har till större delen tagits bort.
3. Statyn föreställande Gustav Vasa, placerad centralt på Riddarhustorget, är inritad.
Till Riddarhuset hörde en fyrkantig, inhägnad plan, men år 1765 uppläts denna till Riddarhustorget var vid början av 1700-talet ganska oregelbundet. ”emedan till torgets utvidgande, ridderskapets äganderätt dock okränkt” (3)
Den av Lárchevesque utförda Gustav Vasastatyn uppställdes centralt på Riddarhustorget år 1773. Den flyttades antagligen flera gånger från denna plats, beroende på den aktuella tidens disposition av torget. (t ex spårvagnsspåren vid sekelskiftet, vilka faktiskt drogs fram mellan statyn och Riddarhuset.)
Ändringen på kartplåtarna gjordes 1770 av kopparstickaren P G Floding (alltså tre år innan Gustav Vasastatyn installerades på Riddarhustorget) (4)
De närmare omständigheterna kring ändringen av Riddarhustorget på originalplåtarna är obekanta, men kan antas vara intressanta, eftersom ett antal andra, minst lika bemärkta ändringar i statsplanen aldrig avsatte några spår på kartplåtarna. ”År 1800 aftäcktes obelisken, som Gustaf III beslutat uppresa såsom minnesmärke af borgerskapets trohet under ryska kriget. Borgerskapet å sin sida uppreste Gustafs staty på Skeppsbron, som samtidigt måste ordnas. Bodarna försvunno, likaså en mastkran; en afrundad utfyllning gjordes i sjön” (3) Den här nämna utrundningen har inte påträffats med originalutgåvans plåtar.och Gustaf-statyn är tydligt markerade på Akrels karta
I denna version har kartan trycks upp i vid ett flertal tillfällen, kanske löpande vid behov. En upptryckning skedde enligt uppgift från Stadsarkivet inför världsutställningen i Stockholm 1897.
Kända exemplar
Såväl Stadsarkivet som Kungl Biblioteket har ett antal exemplar monterade på väv och rulle. I allmänhet är dessa exemplar handkolorerade och fernissade.
På Stadsarkivet förvaras även ett antal exemplar i omonterat skick. Ett exemplar är tryckt på papper med vattenstämpel bestående av en större vapenkartusch, namnet Adrian Rogge samt namnschiffer AR. Övriga exemplar är framställda på papper med vattenstämpel ”Tumba” samt lilla riksvapnet och årtalet 1896.
Stadsarkivet har ett flertal exemplar, de flesta uppmonterade på väv och kartrulle, fernissade och i dåligt skick (har antagligen hängt hos stadsdelsförvaltningarna)
KB har två exemplar, båda uppmonterade på rulle, med botten av väv, förnissade och kolorerade.
.
Ett exemplar, okolorerat och i ark, sålt på Auktionsverkets bokauktion hösten 2000 till Bruno Niklasson, Stockholm
Ett exemplar, okolorerat och uppmonterat på papper, sålt av Vöbam 2001 till Lars Olofsson, Stockholm
Kuriositet
KB har ett uppmonterat exemplar, där ”Stora gatan”, d v s Storgatan, har förlängts och delar Torstenssonska gården i två delar. Ytterliga vägar är inritade i sydöstra delen av gården med sträckning söderut. Dessa ändringar har genomfört direkt på kartan och återfinns sålunda inte på plåtarna!
Stadsarkivets exemplar Ti IV är på liknande vis ”korrigerat” genom en direkt på kartan inritad förlängning av Storgatan. Sträckningen är dock något annorlunda än på KBs exemplar.
Källor
(1) Svenska män och kvinnor. Biografisk uppslagsbok. Stockholm 1954
(2) Avertissiment ang abonnemang på Tilaeus` karta. Allmän kungörelse Kungl Biblioteket..
(3) Dahlgren E W. Stockholm Sveriges hufvudstad. Skildrad med anledning av Allmänna konst- och industriutställningen 1897. Stockholm 1897, s 170.
2001-04-12
B Niklasson