VALLBERG [WALLBERG], MATHIAS JONAS.
Född 1737 i Vadstena, död 1808 i Linköping.
Son till föreg. Student 1754 (Linnés lärjunge). Examen 1756. Kom.-lantmätare. 1757. Ord. 1760. Förste lantmätare. 1802. Justerare. Ägde Klosterorlunda. Gift 1761 med (sin systers svägerska) Ingrid Margareta Ljunggren; en son, se nedan.
V. har sammandragit en karta öfver Östergötl., sedermera omarbetad af K. P. Hällström.
Bland arbeten.
'Charta öfver Östergötlands NordWästra Del. Efter påliteliga mätningar författad 1805 af M. Wallberg.'
Ekstrand - Svenska landtmätare.
Né à Paris en 1795 est un géographe français.
Auguste Henri Dufour étudia avec Lapie et travailla avec lui à plusieurs cartes du Dépot de la Marine. En 1824, il publia pour la première fois, sous son nom seul, une Analyse géographique de la carte de Palestine, et prit part dès ce moment à une foule de publications historiques ou topographiques dont il dressa et dessina les plans et les cartes. Ses ouvrages principaux sont :
* l'atlas élémentaire et universel de géographie ancienne et moderne (1828)
* plusieurs Précis de système planétaire et de cosmographie
* l'atlas joint à la France illustrée de Victor Adolphe Malte-Brun (1855)
* l'atlas Dufour, atlas universel, physique, historique et politique de la France, de ses départements et de ses colonies (106 cartes). (1857)
Parmi les élèves d'Auguste Henri Dufour figure Alexandre Vuillemin.
1639-1710.
Sjöofficer, vitterlekare, f. i nov. 1639 på Müntenhof i Estland, d. 5 dec. 1710 i Karlskrona, ingick vid flottan 1658 samt befordrades till löjtnant, kommendör och major (1676). Till följd af sitt välförhållande i slaget vid Bornholm s. å. befordrades R. Till amirallöjtnant, deltog sedan i slaget vid Kjögebukten 1677, förde 1678 en transportflotta af 22 fartyg till Rügen och tillbaka samt erhöll 1679 inspektion öfver alla styrmän vid amiralitetet, utnämndes 1680 till vice amiral och 1700 till holmamiral. Under fredstiden verkade R. för att höja Sveriges sjömakt dels genom hydrografiska undersökningar i Östersjön och Kattegatt, hvilka sedan under hans ledning bearbetades i sjökort af P. Gedda, dels genom utgifvande af Navigation eller styrmanskonst (1693), ett för sin tid utmärkt och i hög grad behöfligt arbete.
Han utgaf äfven Stockholmia, en stor plankarta med vyer af hufvudstaden (1702), åtföljd af hans Låfdicht öfver Stockholms stad, en tabell öfver utländsk och svensk vikt (1698) m. m. Som diktare ...
Nordisk Familjebok, Uggleupplagan.
Sveriges sjökartor – A. Hedin.
Karta öfver Stockholm. - 1904.
Mälaren. Östra delen. - Stockholm 1928.
"Hur Carta marina kom till Uppsala"
Av Lars Munkhammar.
I februari i år bröts förseglingen till en samling brev som kastar ljus över Uppsala universitetsbiblioteks förvärv av Carta marina 1962. Breven är skrivna av den polske greven Emeryk Hutten-Czapski (1897-1979) och mottagaren är Józef Trypu´cko (1910-1983), sedemera professor i slaviska språk i Uppsala. Av breven framgår att Hutten-Czapski var den som sålde kartan till universitetsbiblioteket och att Trypu´cko var den som förmedlade affären. Hutten-Czapski hade haft offentliga uppdrag i Polen före andra världskriget, bland annat som riksdagsman. Efter kriget levde han i exil och var en stor samlare, inte minst av kartor. Han donerade sedermera sina samlingar till Nationalmuseet i Kraków, där de nu utgör en egen avdelning. Carta Marina fanns i två kända exemplar (det andra ägdes av Stadsbiblioteket i München) och priset var 150 000 svenska kronor (ca 1,3 miljoner i dagens penningvärde), en summa som var svår att uppbringa för biblioteket i ett slag. Lyckligtvis erbjöd sig direktör Göran Z. Haeggström, Almqvist & Wiksell, att förskottera pengarna. Senare kunde kostnaderna täckas med bidrag från ”Kungafonden” och andra donatorer. En dag i november 1962 anlände förste bibliotekarien på Carolina till Gèneve, där Carta Marina och dess ägare befann sig. Nästa dag kom Haeggström med pengarna. Kartan besiktigades och affären gjordes upp. Sedan satte sig Sallander åter på tåget och Haeggström flög med Carta marina (i famnen får man förmoda) tillbaka till Sverige. Kartan befann sig i tryggt förvar i Uppsala redan samma kväll. Carta marina trycktes 1539 i Venedig. Upphovsmannen var Olaus Magnus, ”Sveriges siste katolske ärkebiskop” (utnämnd, men aldrig tillträdd, reformationen kom emellan). Den är epokgörande bl. a. därför att den visar Nordens länder för första gången återgivna med ganska korrekta proportioner. Den är tryckt i träsnitt på nio sammanfogade blad. Kartan omtalades redan av upphovsmannen själv, men senare uttrycktes ibland tvivel på att den någonsin existerat i verkligheten. 1886 återfanns dock ett exemplar i Hof- und Staatsbibliothek (nuvarande Bayerische Staatsbibliothek) i München. Att dessa exemplar i vissa ögon var en svensk nationalklenod i exil, illustreras av att Kungliga biblioteket omkring 1960 underhandlande med biblioteket i München om att få byta till sig kartan. Var Uppsalaexemplaret av Carta marina befunnit sig innan det kom i greve Emeryk Hutten-Czapskis ägo är fortfarande okänt. Utlagt med tillstånd av förf., erhållet den 2 juni 2006 med e-post.