1440-1514. Född och död i Nürnberg.
Tysk läkare och historiker. Studerade först vid universitetet i Leipzig där han år 1459 blev magister. Facken var de vanliga lärdomsämnena. Senare specialiserade han sig på läkarvetenskapen och tog 1466 en medicinsk doktorsgrad i Padua. Efter flera års verksamhet som läkare i olika städer verkade han från 1484 i Nürnberg. Redan som student visade han starkt intresse för historia. Han bedrev bl.a. en betydande samlarverksamhet, speciellt av handskrifter av olika slag och han blev efter hand väl ansedd i ledande humanistkretsar. På uppdrag av den berömde boktryckaren Anton Koburger utarbetade han en världskrönika som kom ut 1493 på latin och tyska, och senare i flera utgåvor. 'Nürnbergerkröniken' är inte något självständigt forskningsarbete utan ett resultat av Schedels samlarverksamhet. Det som är av störst intresse är illustrationerna, som utfördes i träsnitt av Michel Wolgemuth och Wilhelm Pleydenwurff. Med sina 1.809 träsnitt är boken det rikast illustrerade tyska verk från 1400-talet.
Bland arbeten.
Nürnbergerkröniken.
Haitz. - Lex. d. Buchw.
Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
Född 1727 22/6 på Västervik i Varnums sn (Värml), död 1793 26/12 i Vadstena.
Lantmätare, kartograf och kopparstickare. Ingenjör. Broder till Jacob Gillberg. Student vid Uppsala universitet 1748. Volontär vid Fortifikationen 1749. Avlade lantmäteriexamen. 1754, kommissionslantmätare 1757. Postmästare i Vadstena 1785-90
Bland arbeten.
J. L. GILLBERG, Historisk, oeconomisk och geographisk beskrifning öfwer Malmö hus lähn, Lund 1765: karta över Malmöhus hövdingedöme.
DENS., Historisk, oeconomisk och geographisfc beskrifning öfver Christianstads län, Lund 1767: karta över Kristianstads hövdingedöme.
Karta över Gästrikland och Hälsingland, efter O. Insulander 1789.
Hultmark, 1944.
Stockholm - Mentzer ca 1860.
'The World, on a Globular Projection...' - D. H. Vance, Philadelphia ca 1830.
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
"Hur Carta marina kom till Uppsala"
Av Lars Munkhammar.
I februari i år bröts förseglingen till en samling brev som kastar ljus över Uppsala universitetsbiblioteks förvärv av Carta marina 1962. Breven är skrivna av den polske greven Emeryk Hutten-Czapski (1897-1979) och mottagaren är Józef Trypu´cko (1910-1983), sedemera professor i slaviska språk i Uppsala. Av breven framgår att Hutten-Czapski var den som sålde kartan till universitetsbiblioteket och att Trypu´cko var den som förmedlade affären. Hutten-Czapski hade haft offentliga uppdrag i Polen före andra världskriget, bland annat som riksdagsman. Efter kriget levde han i exil och var en stor samlare, inte minst av kartor. Han donerade sedermera sina samlingar till Nationalmuseet i Kraków, där de nu utgör en egen avdelning. Carta Marina fanns i två kända exemplar (det andra ägdes av Stadsbiblioteket i München) och priset var 150 000 svenska kronor (ca 1,3 miljoner i dagens penningvärde), en summa som var svår att uppbringa för biblioteket i ett slag. Lyckligtvis erbjöd sig direktör Göran Z. Haeggström, Almqvist & Wiksell, att förskottera pengarna. Senare kunde kostnaderna täckas med bidrag från ”Kungafonden” och andra donatorer. En dag i november 1962 anlände förste bibliotekarien på Carolina till Gèneve, där Carta Marina och dess ägare befann sig. Nästa dag kom Haeggström med pengarna. Kartan besiktigades och affären gjordes upp. Sedan satte sig Sallander åter på tåget och Haeggström flög med Carta marina (i famnen får man förmoda) tillbaka till Sverige. Kartan befann sig i tryggt förvar i Uppsala redan samma kväll. Carta marina trycktes 1539 i Venedig. Upphovsmannen var Olaus Magnus, ”Sveriges siste katolske ärkebiskop” (utnämnd, men aldrig tillträdd, reformationen kom emellan). Den är epokgörande bl. a. därför att den visar Nordens länder för första gången återgivna med ganska korrekta proportioner. Den är tryckt i träsnitt på nio sammanfogade blad. Kartan omtalades redan av upphovsmannen själv, men senare uttrycktes ibland tvivel på att den någonsin existerat i verkligheten. 1886 återfanns dock ett exemplar i Hof- und Staatsbibliothek (nuvarande Bayerische Staatsbibliothek) i München. Att dessa exemplar i vissa ögon var en svensk nationalklenod i exil, illustreras av att Kungliga biblioteket omkring 1960 underhandlande med biblioteket i München om att få byta till sig kartan. Var Uppsalaexemplaret av Carta marina befunnit sig innan det kom i greve Emeryk Hutten-Czapskis ägo är fortfarande okänt. Utlagt med tillstånd av förf., erhållet den 2 juni 2006 med e-post.
