Överstelöjtnant, guvernör. Född c:a 1782 död 1818.
Överstelöjtnant i flottan, sedermera guvernör på St. Barthélemy. Född i Stockholm 31 juli 1782, son till överstelöjtnant Carl Reinhold Rosensvärd [född Pettersén], död på Nevis i Västindien 10 december 1818. Verksam inom Sjömätningskåren, bl.a. under dess karteringar av västkusten 1803-1805. Den 9 maj 1815 utsågs majoren vid arméns flotta, 33-årige Johan Samuel Rosensvärd till överstelöjtnant och disktriktschef. Vid detta tillfälle kom meningsskiljaktigheter rörande utnämningen i dagen. Sista levnadsåret guvernör på S:t Barthelemy. Gift med Kristina Sofia Apelqvist, avliden ej långt efter maken i Gustavia på S:t Barthelemy. Deras son Johan Henrik föddes på S:t Barthelemy 13 oktober 1813. Han återfördes till Sverige av släktingar och genomgick en framgångsrik karriär, rikt dekorerad med utmärkelser, och var krigsminister då St Barthelemy återfördes till Frankrike. Se vidare Sveriges Sjökarta, Dahlgren - Richter, Stockholm 1944 sid 120. I samma arbete beskrivs på sidan 252 o.s.v. utförligt om kartograferingar...
Bland arbeten.
Grundkarta Havstenssund 1803-1805 Grundkarta Fjällbacka 1803-1805
Tingbrand, Per – Who Was Who in St. Bartholomew during the Swedish epoch? Sveriges Sjökarta, Dahlgren - Richter, Stockholm 1944"
"10346
1490-1557. Född i Linköping, död i Rom.
Svensk präst och författare. Under åren 1510-17 studerade han vid tyska universitet och fick en magistergrad. Han innehade senare ett antal olika teologiska ställningar i Sverige och blev även nyttjad som diplomat av Gustav Vasa. Vid Sveriges övergång till protestantismen blev han avsatt från sitt ämbete och tvingades i landsflykt. Då brodern Johannes Magnus 1545 dog fick Olaus Magnus titeln ärkebiskop över Sverige. Från 1545 var han svensk delegat vid kyrkomötet i Trient och arbetade ihärdigt för att få den katolska kyrkan upprättad i Norden. Studier av Nordens historia upptog hans tid under ett antal år. 1539 gav han ut sin stora karta "Carta Marina" som innebar en väsentlig förbättring av kartbilden över de skandinaviska länderna och 1555 fullföljde han sitt främsta verk "Historia de gentibus septentrionalibus". Verket vann stor popularitet och utkom senare i en rad utgåvor på flera olika språk. Bokens rika illustrationer gör att den idag är en ovärderlig källa till 1500-talets kulturhistoria. Olaus Magnus...
Bland arbeten.
Carta Marina.
Sveriges sjökartor – A. Hedin."
"10256
Engelsk bokhandel- och förlagsfirma grundlagd i London 1724 av Thomas Longman (se denne). Bland förlagets författare under den första tiden finner vi David Hume - en senare innehavare av Thomas Norton Longman (1771-1842). Under hans tid möter vi Walter Scott, Thomas Moore m.fl. Förlagets produktion spände även över kartor, men de verkar ha varit i mer begränsad skala. Under årens lopp har firman övertagit flera andra förlag. Under firmanamnet Longmans, Green & Co. driver det idag en världsomspännande verksamhet med filialer över hela det brittiska imperiet.
Dict. nat. biogr."
"10240
Karta öfver Stockholm. - 1904.
'Jaffenapatam.' - 1700-talets mitt.
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
"Hur Carta marina kom till Uppsala"
Av Lars Munkhammar.
I februari i år bröts förseglingen till en samling brev som kastar ljus över Uppsala universitetsbiblioteks förvärv av Carta marina 1962. Breven är skrivna av den polske greven Emeryk Hutten-Czapski (1897-1979) och mottagaren är Józef Trypu´cko (1910-1983), sedemera professor i slaviska språk i Uppsala. Av breven framgår att Hutten-Czapski var den som sålde kartan till universitetsbiblioteket och att Trypu´cko var den som förmedlade affären. Hutten-Czapski hade haft offentliga uppdrag i Polen före andra världskriget, bland annat som riksdagsman. Efter kriget levde han i exil och var en stor samlare, inte minst av kartor. Han donerade sedermera sina samlingar till Nationalmuseet i Kraków, där de nu utgör en egen avdelning. Carta Marina fanns i två kända exemplar (det andra ägdes av Stadsbiblioteket i München) och priset var 150 000 svenska kronor (ca 1,3 miljoner i dagens penningvärde), en summa som var svår att uppbringa för biblioteket i ett slag. Lyckligtvis erbjöd sig direktör Göran Z. Haeggström, Almqvist & Wiksell, att förskottera pengarna. Senare kunde kostnaderna täckas med bidrag från ”Kungafonden” och andra donatorer. En dag i november 1962 anlände förste bibliotekarien på Carolina till Gèneve, där Carta Marina och dess ägare befann sig. Nästa dag kom Haeggström med pengarna. Kartan besiktigades och affären gjordes upp. Sedan satte sig Sallander åter på tåget och Haeggström flög med Carta marina (i famnen får man förmoda) tillbaka till Sverige. Kartan befann sig i tryggt förvar i Uppsala redan samma kväll. Carta marina trycktes 1539 i Venedig. Upphovsmannen var Olaus Magnus, ”Sveriges siste katolske ärkebiskop” (utnämnd, men aldrig tillträdd, reformationen kom emellan). Den är epokgörande bl. a. därför att den visar Nordens länder för första gången återgivna med ganska korrekta proportioner. Den är tryckt i träsnitt på nio sammanfogade blad. Kartan omtalades redan av upphovsmannen själv, men senare uttrycktes ibland tvivel på att den någonsin existerat i verkligheten. 1886 återfanns dock ett exemplar i Hof- und Staatsbibliothek (nuvarande Bayerische Staatsbibliothek) i München. Att dessa exemplar i vissa ögon var en svensk nationalklenod i exil, illustreras av att Kungliga biblioteket omkring 1960 underhandlande med biblioteket i München om att få byta till sig kartan. Var Uppsalaexemplaret av Carta marina befunnit sig innan det kom i greve Emeryk Hutten-Czapskis ägo är fortfarande okänt. Utlagt med tillstånd av förf., erhållet den 2 juni 2006 med e-post.
