WERGELAND, HARALD NICOLAI STORM.
1814-93. Född i Bergen, död i Christiania (Oslo).
Norsk officer. Tog examen 1831 vid Krigsskolan, år 1849 blev han kapten i artilleribrigaden, 1852 överstelöjtnant vid Generalstaben, 1856 överste och chef för 'Kristiansandske infanteribrigaden'. Under åren 1857-60 var han chef för Generalstaben i Norge och 1859 blev han utnämnd till generalmajor och var 1860-68 chef för norska armédepartementet. Efter att ha tagit avsked som statsråd blev han chef för '2:a Akershusiske infanteribrigaden' och 1875 utnämnd till generallöjtnant. Från 1840 var Wergeland under några år anställd som trigonometrist vid 'Norges Geografiska Opmaaling'. 1849 deltog han i norsk-ryska gränsdragningen. Waligorskis och Wergelands vägkarta utgavs första gången 1847 och kom fram till 1893 i 8 nyutgåvor. Wergeland var ofta anlitad i militärt organisationsarbete och var dessutom den förste medlemmen i 'Norsk Jaeger- og Fiskerforening'.
Halvorsen.
1649-1709.
Sonson till Claes Visscher.
Nicolaes I werd opgevolgd door zijn zoon Nicolaes II. Hij verkreeg in 1682-1683 een zelfde soort octrooi als zijn vader. Er is een catalogus bekend uit die jaren die veel duidelijk maakt over het soort materiaal die de uitgeverij aanbood. Slechts 10 % bestond uit kaarten, de rest had betrekking op prentwerk. De Visschers zagen hun winkel in de eerste plaats als een kunsthandel, maar er was ook een grote keus aan kaarten voorhanden. De catalogus vermeldt ook de grote wandkaarten waarvan er weinig bewaard zijn gebleven.
Atlas-uitgaven van Nicolaes II:
Atlas Minor” uit 1683.
Germania Inferior” uit 1684.
Stoel des Oorlogs in Nederland” uit 1694.
De “Atlas Minor” was niet zo klein als gelijknamige atlassen uit die tijd. De uitgave was op folio formaat (ongeveer het huidige A4) en bevatte tussen de 60 en 150 kaarten. Wat Visscher’s uitgaven onderscheidt van die van hun concurrenten is hun nadruk op het uitbeelden van de oorlogshandelingen uit die dage...
Bland arbeten.
Atlas Minor, uit 1683.
Germania Inferior, uit 1684.
Stoel des Oorlogs in Nederland, uit 1694.
1779-1868.
Son of engraver Fredric Akrel. Worked on the fortification of the Trollhätte Canal and defence posts in the Stockholm archipelago. Served as major and senior aide-de-camp for King Karl Johan in the First Napoleonic War and was seriously wounded in the chest in the storming of Leipzig. Was made a noble in 1819. Promoted to lieutenant general and appointed head of the Telegraph administration in 1854. A hobby engraver, producing among others the maps for Sweden 's Marine Atlas (Sveriges SjöatIas).
Bland arbeten.
Sveriges SjöatIas.
Sveriges sjökartor – A. Hedin.
Stockholm - Mentzer ca 1860.
Ahvenanmeri - Ålands hav. - Finland 1924.
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
"Hur Carta marina kom till Uppsala"
Av Lars Munkhammar.
I februari i år bröts förseglingen till en samling brev som kastar ljus över Uppsala universitetsbiblioteks förvärv av Carta marina 1962. Breven är skrivna av den polske greven Emeryk Hutten-Czapski (1897-1979) och mottagaren är Józef Trypu´cko (1910-1983), sedemera professor i slaviska språk i Uppsala. Av breven framgår att Hutten-Czapski var den som sålde kartan till universitetsbiblioteket och att Trypu´cko var den som förmedlade affären. Hutten-Czapski hade haft offentliga uppdrag i Polen före andra världskriget, bland annat som riksdagsman. Efter kriget levde han i exil och var en stor samlare, inte minst av kartor. Han donerade sedermera sina samlingar till Nationalmuseet i Kraków, där de nu utgör en egen avdelning. Carta Marina fanns i två kända exemplar (det andra ägdes av Stadsbiblioteket i München) och priset var 150 000 svenska kronor (ca 1,3 miljoner i dagens penningvärde), en summa som var svår att uppbringa för biblioteket i ett slag. Lyckligtvis erbjöd sig direktör Göran Z. Haeggström, Almqvist & Wiksell, att förskottera pengarna. Senare kunde kostnaderna täckas med bidrag från ”Kungafonden” och andra donatorer. En dag i november 1962 anlände förste bibliotekarien på Carolina till Gèneve, där Carta Marina och dess ägare befann sig. Nästa dag kom Haeggström med pengarna. Kartan besiktigades och affären gjordes upp. Sedan satte sig Sallander åter på tåget och Haeggström flög med Carta marina (i famnen får man förmoda) tillbaka till Sverige. Kartan befann sig i tryggt förvar i Uppsala redan samma kväll. Carta marina trycktes 1539 i Venedig. Upphovsmannen var Olaus Magnus, ”Sveriges siste katolske ärkebiskop” (utnämnd, men aldrig tillträdd, reformationen kom emellan). Den är epokgörande bl. a. därför att den visar Nordens länder för första gången återgivna med ganska korrekta proportioner. Den är tryckt i träsnitt på nio sammanfogade blad. Kartan omtalades redan av upphovsmannen själv, men senare uttrycktes ibland tvivel på att den någonsin existerat i verkligheten. 1886 återfanns dock ett exemplar i Hof- und Staatsbibliothek (nuvarande Bayerische Staatsbibliothek) i München. Att dessa exemplar i vissa ögon var en svensk nationalklenod i exil, illustreras av att Kungliga biblioteket omkring 1960 underhandlande med biblioteket i München om att få byta till sig kartan. Var Uppsalaexemplaret av Carta marina befunnit sig innan det kom i greve Emeryk Hutten-Czapskis ägo är fortfarande okänt. Utlagt med tillstånd av förf., erhållet den 2 juni 2006 med e-post.
