GERRITSZ [GERARD, GERARDUS, GHERRITSZOON van ASSUM].
Hessel 1581-1632.
Gerritsz was apprenticed to W. J. Blaeu as an engraver before starting in business on his own account. He worked closely with Petrus Plancius and his merit may be judged by the fact that he was appointed Cartographer to the Dutch East India Company in preference to Blaeu and subsequently held the same position in a newly formed West India Company. With the new company he came into touch with Johannes de
Laet for whom he prepared a number of new maps of America in the latter's Nieuwe Wereldt published in 1625. His most important early work was a chart showing Henry Hudson's discoveries in his voyage of 1610-11: it is the first to give an outline of Hudson's Bay and indicates Hudson's belief that he had found a way to the North West Passage.
Engraver, cartographer, publisher and bookseller, b. Assum, apprenticed as engraver to Blaeu, Cartographer to Dutch E. India Co. 1617, fl. 1607; from 1612 using sign 'in de Paskaert' or 'sub signo Tabulae Nauticae'. Addresses: (1) opt Water bij die oude Brug [1609...
Tooley.
1757-1819
Upptagen hos Tooley som 'Swedish Royal Geographer' med en karta 'Lands Wägarne genom södra Sverige 1792'. Det är möjligt att denna karta är den enda som Linnerhjelm har varit redaktör för.
Skalan är ca 1:1.100.000.
Bland arbeten.
Lands Wägarne genom södra Sverige 1792
RdeT Tooley
Född ca. 1649.
Holländsk bok-, konst- och karthandlare. Han fick borgerskap i Amsterdam 1674. Tillsammans med Johannes van Keulen (se denne) gav han 1679 ut 26 stycken nya sjökort. 1683 lät han ge ut 'Zee Atlas' med 20 kartor och 1689 en större engelsk utgåva, 'The new enlarged Lightning Sea Column' med 137 kartor. En stor del av dessa var tidigare arbeten av Theunis Jacobsz och Jacob Theunisz (se denne). Robijn omnämns sista gången 1707.
About 1675, shortly before the van Keulen publishing business was set up in Amsterdam, Robijn practised there as a map 'illuminator' and chart seller. After a short association with Johannes van Keulen he acquired publishing rights covering the Zee-Spiegel and Zee Atlas from the widow of Pieter Goos and used the plates to produce his own pilot book and sea atlas. Apart from a small number of plates prepared to his own order, most of Robijn's work cannot be said to be original: he issued Goos's charts and those of Roggeveen with a variety of texts by J. and C. Jacobsz (Lootsman), Ar...
Bland arbeten.
Zee Atlas.
The new enlarged Lightning Sea Column.
Stockholm - Mentzer ca 1860.
Granbräken, Dryopteris cristata - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
"Hur Carta marina kom till Uppsala"
Av Lars Munkhammar.
I februari i år bröts förseglingen till en samling brev som kastar ljus över Uppsala universitetsbiblioteks förvärv av Carta marina 1962. Breven är skrivna av den polske greven Emeryk Hutten-Czapski (1897-1979) och mottagaren är Józef Trypu´cko (1910-1983), sedemera professor i slaviska språk i Uppsala. Av breven framgår att Hutten-Czapski var den som sålde kartan till universitetsbiblioteket och att Trypu´cko var den som förmedlade affären. Hutten-Czapski hade haft offentliga uppdrag i Polen före andra världskriget, bland annat som riksdagsman. Efter kriget levde han i exil och var en stor samlare, inte minst av kartor. Han donerade sedermera sina samlingar till Nationalmuseet i Kraków, där de nu utgör en egen avdelning. Carta Marina fanns i två kända exemplar (det andra ägdes av Stadsbiblioteket i München) och priset var 150 000 svenska kronor (ca 1,3 miljoner i dagens penningvärde), en summa som var svår att uppbringa för biblioteket i ett slag. Lyckligtvis erbjöd sig direktör Göran Z. Haeggström, Almqvist & Wiksell, att förskottera pengarna. Senare kunde kostnaderna täckas med bidrag från ”Kungafonden” och andra donatorer. En dag i november 1962 anlände förste bibliotekarien på Carolina till Gèneve, där Carta Marina och dess ägare befann sig. Nästa dag kom Haeggström med pengarna. Kartan besiktigades och affären gjordes upp. Sedan satte sig Sallander åter på tåget och Haeggström flög med Carta marina (i famnen får man förmoda) tillbaka till Sverige. Kartan befann sig i tryggt förvar i Uppsala redan samma kväll. Carta marina trycktes 1539 i Venedig. Upphovsmannen var Olaus Magnus, ”Sveriges siste katolske ärkebiskop” (utnämnd, men aldrig tillträdd, reformationen kom emellan). Den är epokgörande bl. a. därför att den visar Nordens länder för första gången återgivna med ganska korrekta proportioner. Den är tryckt i träsnitt på nio sammanfogade blad. Kartan omtalades redan av upphovsmannen själv, men senare uttrycktes ibland tvivel på att den någonsin existerat i verkligheten. 1886 återfanns dock ett exemplar i Hof- und Staatsbibliothek (nuvarande Bayerische Staatsbibliothek) i München. Att dessa exemplar i vissa ögon var en svensk nationalklenod i exil, illustreras av att Kungliga biblioteket omkring 1960 underhandlande med biblioteket i München om att få byta till sig kartan. Var Uppsalaexemplaret av Carta marina befunnit sig innan det kom i greve Emeryk Hutten-Czapskis ägo är fortfarande okänt. Utlagt med tillstånd av förf., erhållet den 2 juni 2006 med e-post.
