Family of Dutch cartographers and globemakers.
Tooley
1699-1777.
Jacob Faggot, skrevs med sina båda -troligtvis- äldre bröder vid 14 års ålder in vid Uppsala Universitet och började som informatör hos landshövdingen friherre Nils Reuterholm. År 1724 erhöll Faggot auskultant i Bergskollegium. Från 1727 och framåt fanns han i Lantmäteriet. Då inte bara som lantmätare utan även t.ex. som lärare i geometri. Faggot var ledamot av kommissionen för justering av mått och vikt (1733 och 1739), och komissionen att överse och förbättra skogsordningar. Han var även engagerad i kartläggningen av Finland och ledde storskiftesverket i Finland och Skåne Faggot fungerade som sekreterare för KVA 1741-1744 samt delar av 1757 och 1760. Emellertid kom Faggot tidigt på kant med KVA då han angrep latiniteten och försvarade svenska språket. Som en följd därav blev Faggot en av initiativtagarna till Svenska Tungomålsgillet (ST). Faggot ansökte om kunglig auktorisering av detta gille. Dock lyckades det ledningen för KVA att hindra detta och även förekomma gillet i samma ärende. Då ST tynade bort oc...
1848-1917. Född och död i Bergen.
norsk officer. Han blev 1870 officer, anställd vid Bergenske infanteribrigade, 1889 kapten och 1908 major. Han var mycket anlitad som ingenjör och konstruktör av vägar och kajer på Vestlandet. Han gav även ut flera kartor över Bergen, Vossevangen, Ålesund, Nordland och Finnmarken.
Slekten Vedeler. - U.B.
Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936
'Italia' - G. U. A. Vieth 1800.
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
"Hur Carta marina kom till Uppsala"
Av Lars Munkhammar.
I februari i år bröts förseglingen till en samling brev som kastar ljus över Uppsala universitetsbiblioteks förvärv av Carta marina 1962. Breven är skrivna av den polske greven Emeryk Hutten-Czapski (1897-1979) och mottagaren är Józef Trypu´cko (1910-1983), sedemera professor i slaviska språk i Uppsala. Av breven framgår att Hutten-Czapski var den som sålde kartan till universitetsbiblioteket och att Trypu´cko var den som förmedlade affären. Hutten-Czapski hade haft offentliga uppdrag i Polen före andra världskriget, bland annat som riksdagsman. Efter kriget levde han i exil och var en stor samlare, inte minst av kartor. Han donerade sedermera sina samlingar till Nationalmuseet i Kraków, där de nu utgör en egen avdelning. Carta Marina fanns i två kända exemplar (det andra ägdes av Stadsbiblioteket i München) och priset var 150 000 svenska kronor (ca 1,3 miljoner i dagens penningvärde), en summa som var svår att uppbringa för biblioteket i ett slag. Lyckligtvis erbjöd sig direktör Göran Z. Haeggström, Almqvist & Wiksell, att förskottera pengarna. Senare kunde kostnaderna täckas med bidrag från ”Kungafonden” och andra donatorer. En dag i november 1962 anlände förste bibliotekarien på Carolina till Gèneve, där Carta Marina och dess ägare befann sig. Nästa dag kom Haeggström med pengarna. Kartan besiktigades och affären gjordes upp. Sedan satte sig Sallander åter på tåget och Haeggström flög med Carta marina (i famnen får man förmoda) tillbaka till Sverige. Kartan befann sig i tryggt förvar i Uppsala redan samma kväll. Carta marina trycktes 1539 i Venedig. Upphovsmannen var Olaus Magnus, ”Sveriges siste katolske ärkebiskop” (utnämnd, men aldrig tillträdd, reformationen kom emellan). Den är epokgörande bl. a. därför att den visar Nordens länder för första gången återgivna med ganska korrekta proportioner. Den är tryckt i träsnitt på nio sammanfogade blad. Kartan omtalades redan av upphovsmannen själv, men senare uttrycktes ibland tvivel på att den någonsin existerat i verkligheten. 1886 återfanns dock ett exemplar i Hof- und Staatsbibliothek (nuvarande Bayerische Staatsbibliothek) i München. Att dessa exemplar i vissa ögon var en svensk nationalklenod i exil, illustreras av att Kungliga biblioteket omkring 1960 underhandlande med biblioteket i München om att få byta till sig kartan. Var Uppsalaexemplaret av Carta marina befunnit sig innan det kom i greve Emeryk Hutten-Czapskis ägo är fortfarande okänt. Utlagt med tillstånd av förf., erhållet den 2 juni 2006 med e-post.
