Född 1726 [felaktigt, troligen 1760-tal, död 1810.
Son till Mathias Vallberg. Student i Åbo 1782. Examen 1783. E. ord. 1787. Andre lantmätare. 1802. Ägde Klosterorlunda. Gift 1808 med Kristina Elisabet Braun, f 9/8 1776, d. 12/5 1857.
Ekstrand - Svenska landtmätare.
(c. 1596, Neuhausen, – 1665, Hoorn)
Cellarius was a Dutch-German cartographer, best known for his Harmonia Macrocosmica of 1660, a major star atlas, published by Johannes Janssonius in Amsterdam.
He was born in Neuhausen (now a part of Worms), and was educated in Heidelberg. The Protestant Cellarius may have left Heidelberg at the onset of the Thirty Years' War in 1618 or in 1622 when the city came in Catholic hands. His activities are unclear at this time but based on his later works it is conjectured he spent time in Poland and may have even worked as a military engineer there. In 1625 he married Catharina Elt(e)mans in Amsterdam, where he worked as school master of a Latin School. After a brief stay in The Hague, the family moved to Hoorn. From 1637 until his death he was rector of the Latin School in Hoorn, where Pieter Anthoniszoon Overtwater was conrector.
He published on fortification and on Poland.
The minor planet 12618 Cellarius is named in his honour.
Andreas Cellarius
The Dutch-German mathematician and cosmogr...
Bland arbeten.
Harmonia macrocosmica sea atlas universalis et novus. Amsterdam: G. Valck and P. schenk, 1708.
Folio (530 x 320mm), allegorical title engraved by F. H. van Hoven, printed in red and black with woodcut vignette, letterpress title with contents and 29 double-page engraved cosmographical charts finely coloured by hand, without text.
One of the most fascinating achievement from the golden age of Dutch cartography. The Harmonia macrocosmica is the only atlas of the period dealing with astronomy.
Unlike the late celestial atlases, the Cellarius charts demonstrated various ancient and contemporary cosmological ideas, rather than just the names and positions of the stars. The purpose of the book was to assess different attempts to discover the underlying harmony of the universe. The charts represent the highest levels of seventeenth-century astronomical thought, with the diagram showing aspects of the three great theories on the nature of the universe; the Ptolemaic, the Copernican and the Brahean.
1750-1836.
Engelsk kartförläggare som övertog Thomas Jeffreys (se denne) affär och gav ut en lång rad med anmärkningsvärt fina kartor, glober, stadsplaner, atlaser etc. En katalog från Faden, tryckt 1822 registrerar över 350 publikationer. Till hans mest värdefulla verk räknas 'North American Atlas' (1777). 1798 gav han ut 'Atlas minimus universalis' med 55 kartor. I övrigt utförde han ingen standardatlas, men satte samman enkla kartor till atlaser efter olika beställares önskemål. Samlingarna blev försedda med tryckta titelblad, men varierar stort beträffande innehåll och storlek.
Bland arbeten.
North American Atlas.
Atlas minimus universalis.
Phillips. - Tooley.
Stockholm - Mentzer ca 1860.
Krebs - C. H. Tersmeden ca 1900.
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
"Hur Carta marina kom till Uppsala"
Av Lars Munkhammar.
I februari i år bröts förseglingen till en samling brev som kastar ljus över Uppsala universitetsbiblioteks förvärv av Carta marina 1962. Breven är skrivna av den polske greven Emeryk Hutten-Czapski (1897-1979) och mottagaren är Józef Trypu´cko (1910-1983), sedemera professor i slaviska språk i Uppsala. Av breven framgår att Hutten-Czapski var den som sålde kartan till universitetsbiblioteket och att Trypu´cko var den som förmedlade affären. Hutten-Czapski hade haft offentliga uppdrag i Polen före andra världskriget, bland annat som riksdagsman. Efter kriget levde han i exil och var en stor samlare, inte minst av kartor. Han donerade sedermera sina samlingar till Nationalmuseet i Kraków, där de nu utgör en egen avdelning. Carta Marina fanns i två kända exemplar (det andra ägdes av Stadsbiblioteket i München) och priset var 150 000 svenska kronor (ca 1,3 miljoner i dagens penningvärde), en summa som var svår att uppbringa för biblioteket i ett slag. Lyckligtvis erbjöd sig direktör Göran Z. Haeggström, Almqvist & Wiksell, att förskottera pengarna. Senare kunde kostnaderna täckas med bidrag från ”Kungafonden” och andra donatorer. En dag i november 1962 anlände förste bibliotekarien på Carolina till Gèneve, där Carta Marina och dess ägare befann sig. Nästa dag kom Haeggström med pengarna. Kartan besiktigades och affären gjordes upp. Sedan satte sig Sallander åter på tåget och Haeggström flög med Carta marina (i famnen får man förmoda) tillbaka till Sverige. Kartan befann sig i tryggt förvar i Uppsala redan samma kväll. Carta marina trycktes 1539 i Venedig. Upphovsmannen var Olaus Magnus, ”Sveriges siste katolske ärkebiskop” (utnämnd, men aldrig tillträdd, reformationen kom emellan). Den är epokgörande bl. a. därför att den visar Nordens länder för första gången återgivna med ganska korrekta proportioner. Den är tryckt i träsnitt på nio sammanfogade blad. Kartan omtalades redan av upphovsmannen själv, men senare uttrycktes ibland tvivel på att den någonsin existerat i verkligheten. 1886 återfanns dock ett exemplar i Hof- und Staatsbibliothek (nuvarande Bayerische Staatsbibliothek) i München. Att dessa exemplar i vissa ögon var en svensk nationalklenod i exil, illustreras av att Kungliga biblioteket omkring 1960 underhandlande med biblioteket i München om att få byta till sig kartan. Var Uppsalaexemplaret av Carta marina befunnit sig innan det kom i greve Emeryk Hutten-Czapskis ägo är fortfarande okänt. Utlagt med tillstånd av förf., erhållet den 2 juni 2006 med e-post.
