Often called 'Donis' from a misapprehension of the title 'Donnus' or 'Donus' an abbreviated form of 'Dominus.
A fifteenth-century cartographer, place of birth, and date of birth and death unknown. The first allusion to him of authentic date is an injunction of Duke Borso d'Este (15 March, 1466) to his referendary and privy counselor, Ludovico Casella, at Ferrara, to have the 'Cosmographia of Don Nicolò' thoroughly examined and then to determine a recompense for it. The duke, on the thirtieth of the same month, called upon his treasurers for 100 florins in gold 'to remit as a mark of his appreciation to Donnus Nicolaus Germanus for his excellent book entitled 'Cosmographia''. On 8 April, 1466, the duke again drew thirty golden florins to present to the Rev. Nicolaus, who 'in addition to that excellent Cosmography' (ultra illud excellens Cosmographie opus) had dedicated to the duke a calendar made to cover many years to come ('librum tacuini multorum annorum'). The 'Cosmographia' as preserved in the Biblioth...
FISCHER, Nicolaus Germanus in Entdeckungen der Normannen in Amerika (Freiburg, 1902), 75-90, 113 sqq. (Eng. tr., London, 1903), 72-86, 108 sqq.
ÖRNEHUFVUD, OLOF HANSSON SWART.
Född 1600 i jan. i Nya Lödöse, död 1644 27/8 i lägret vid Kattarps by i Västra Skrävlinge sn (Malm.).
Fortifikationsofficer. Kartograf. Tecknare och kopparstickare. Son av handlanden Hans Olofsson och Anna Eriksdotter. Student vid universitetet i Rostock. Skrivare i hertog Johans kanslo 1617 och i kungl. kansliet 1619-24. Fick 1624 Gustav II Adolfs befallning att öva sig i ritare- och ingenjöreskonsten under Anders Bures [Bureus] ledning. Utnämndes 1625 till 'geographus'. Blev 1628 konduktör och 1632 generalkvaratermästare vid Fortifikationen. Adlades 1635 med namned Örnehufvud. Kallade sig tidigare Olof Hansson, Olawus Johannis Gothus och Oluff Hansson Swart. 'Avtecknade såsom åsyna vittne de flesta svenska aktioner och belägringar under tyska kriget; avritade slutligen ävenledes en längd av rikets provinser, synnerligast de vid gränserna med alla dess skärgårdar och hamnar'.
Bland arbeten.
Rigas kapitulation 1621, kopparstick.
Elgenstierna.
1607-74.
An engraver and publisher active in Antwerp who produced a small number of maps including one of the British Isles based on an earlier map by N. Visscher.
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
Algers omgivningar. - 'Dépôt général de la Guerre. 1830.'
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
"Hur Carta marina kom till Uppsala"
Av Lars Munkhammar.
I februari i år bröts förseglingen till en samling brev som kastar ljus över Uppsala universitetsbiblioteks förvärv av Carta marina 1962. Breven är skrivna av den polske greven Emeryk Hutten-Czapski (1897-1979) och mottagaren är Józef Trypu´cko (1910-1983), sedemera professor i slaviska språk i Uppsala. Av breven framgår att Hutten-Czapski var den som sålde kartan till universitetsbiblioteket och att Trypu´cko var den som förmedlade affären. Hutten-Czapski hade haft offentliga uppdrag i Polen före andra världskriget, bland annat som riksdagsman. Efter kriget levde han i exil och var en stor samlare, inte minst av kartor. Han donerade sedermera sina samlingar till Nationalmuseet i Kraków, där de nu utgör en egen avdelning. Carta Marina fanns i två kända exemplar (det andra ägdes av Stadsbiblioteket i München) och priset var 150 000 svenska kronor (ca 1,3 miljoner i dagens penningvärde), en summa som var svår att uppbringa för biblioteket i ett slag. Lyckligtvis erbjöd sig direktör Göran Z. Haeggström, Almqvist & Wiksell, att förskottera pengarna. Senare kunde kostnaderna täckas med bidrag från ”Kungafonden” och andra donatorer. En dag i november 1962 anlände förste bibliotekarien på Carolina till Gèneve, där Carta Marina och dess ägare befann sig. Nästa dag kom Haeggström med pengarna. Kartan besiktigades och affären gjordes upp. Sedan satte sig Sallander åter på tåget och Haeggström flög med Carta marina (i famnen får man förmoda) tillbaka till Sverige. Kartan befann sig i tryggt förvar i Uppsala redan samma kväll. Carta marina trycktes 1539 i Venedig. Upphovsmannen var Olaus Magnus, ”Sveriges siste katolske ärkebiskop” (utnämnd, men aldrig tillträdd, reformationen kom emellan). Den är epokgörande bl. a. därför att den visar Nordens länder för första gången återgivna med ganska korrekta proportioner. Den är tryckt i träsnitt på nio sammanfogade blad. Kartan omtalades redan av upphovsmannen själv, men senare uttrycktes ibland tvivel på att den någonsin existerat i verkligheten. 1886 återfanns dock ett exemplar i Hof- und Staatsbibliothek (nuvarande Bayerische Staatsbibliothek) i München. Att dessa exemplar i vissa ögon var en svensk nationalklenod i exil, illustreras av att Kungliga biblioteket omkring 1960 underhandlande med biblioteket i München om att få byta till sig kartan. Var Uppsalaexemplaret av Carta marina befunnit sig innan det kom i greve Emeryk Hutten-Czapskis ägo är fortfarande okänt. Utlagt med tillstånd av förf., erhållet den 2 juni 2006 med e-post.
