1588-1664.
In 1612, married one of cartographer Jodocus Hondius's daughters and began working as a publisher in Amsterdam. From 1616 until his death, Janssonius published numerous maps of various parts of Europe. From the 1630s, he worked in partnership with his brother-in-law Henricus Hondius.
Sveriges sjökartor – A. Hedin.
Ca. 1664-1721.
Holländsk bokhandlare, son till Hendrick Doncker (se denne).
"A fine full figure portrait of the swedish king Karl XIV Johan (Jean Baptiste Bernadotte) executed by Sweden´s finest engraver Christian Forssell. This is the best of his swedish work. Forssell worked for many years in Amsterdam and Paris and had a fine reputation as an engraver. Among other things he oversaw the production of the engravings to Napoleon´s great work on Egypt. The present engraving is an iconic image of the king executed after the french painter Francois Gerard´s original oil painting."
Hammarlund.
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
Ekorrbär, Majanthemum bifolium - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
"Hur Carta marina kom till Uppsala"
Av Lars Munkhammar.
I februari i år bröts förseglingen till en samling brev som kastar ljus över Uppsala universitetsbiblioteks förvärv av Carta marina 1962. Breven är skrivna av den polske greven Emeryk Hutten-Czapski (1897-1979) och mottagaren är Józef Trypu´cko (1910-1983), sedemera professor i slaviska språk i Uppsala. Av breven framgår att Hutten-Czapski var den som sålde kartan till universitetsbiblioteket och att Trypu´cko var den som förmedlade affären. Hutten-Czapski hade haft offentliga uppdrag i Polen före andra världskriget, bland annat som riksdagsman. Efter kriget levde han i exil och var en stor samlare, inte minst av kartor. Han donerade sedermera sina samlingar till Nationalmuseet i Kraków, där de nu utgör en egen avdelning. Carta Marina fanns i två kända exemplar (det andra ägdes av Stadsbiblioteket i München) och priset var 150 000 svenska kronor (ca 1,3 miljoner i dagens penningvärde), en summa som var svår att uppbringa för biblioteket i ett slag. Lyckligtvis erbjöd sig direktör Göran Z. Haeggström, Almqvist & Wiksell, att förskottera pengarna. Senare kunde kostnaderna täckas med bidrag från ”Kungafonden” och andra donatorer. En dag i november 1962 anlände förste bibliotekarien på Carolina till Gèneve, där Carta Marina och dess ägare befann sig. Nästa dag kom Haeggström med pengarna. Kartan besiktigades och affären gjordes upp. Sedan satte sig Sallander åter på tåget och Haeggström flög med Carta marina (i famnen får man förmoda) tillbaka till Sverige. Kartan befann sig i tryggt förvar i Uppsala redan samma kväll. Carta marina trycktes 1539 i Venedig. Upphovsmannen var Olaus Magnus, ”Sveriges siste katolske ärkebiskop” (utnämnd, men aldrig tillträdd, reformationen kom emellan). Den är epokgörande bl. a. därför att den visar Nordens länder för första gången återgivna med ganska korrekta proportioner. Den är tryckt i träsnitt på nio sammanfogade blad. Kartan omtalades redan av upphovsmannen själv, men senare uttrycktes ibland tvivel på att den någonsin existerat i verkligheten. 1886 återfanns dock ett exemplar i Hof- und Staatsbibliothek (nuvarande Bayerische Staatsbibliothek) i München. Att dessa exemplar i vissa ögon var en svensk nationalklenod i exil, illustreras av att Kungliga biblioteket omkring 1960 underhandlande med biblioteket i München om att få byta till sig kartan. Var Uppsalaexemplaret av Carta marina befunnit sig innan det kom i greve Emeryk Hutten-Czapskis ägo är fortfarande okänt. Utlagt med tillstånd av förf., erhållet den 2 juni 2006 med e-post.
