Cassini de Thury, César-François
17 June 1714 – 4 September 1784
César-François Cassini de Thury (17 June 1714 – 4 September 1784), also called Cassini III or Cassini de Thury, was a French astronomer and cartographer. Cassini de Thury was born in Thury-sous-Clermont (Oise), the second son of Jacques Cassini and Suzanne Françoise Charpentier de Charmois. He was a grandson of Giovanni Domenico Cassini, and would become the father of Jean-Dominique Cassini, Comte de Cassini. In 1735, he became a member of the French Academy of Sciences as a supernumerary adjunct astronomer, in 1741 as an adjunct astronomer, and in 1745 as a full member astronomer. In January, 1751 he was elected a Fellow of the Royal Society. He succeeded to his father’s official position in 1756 and continued the hereditary surveying operations. In 1744, he began the construction of a great topographical map of France, one of the landmarks in the history of cartography. Completed by his son Jean-Dominique, Cassini IV and published by the Académie des Sciences from 1744 to 1793, its 180 plates are known as t...
Kart- och planschhandlare i Amsterdam. Son till Gerard Valck (se denne).
1684-1743. Född i Paris, död i Amsterdam.
Fransk-holländsk präst. Han studerade först i Leiden och Amsterdam, senare i Cambridge och Oxford. Efter några års andlig verksamhet i London blev han 1721 präst i Haag och 1728 i Amsterdam. Han gav ut flera teologiska skrifter samt (anonymt) "Atlas historique, ou, nouvelle introduction à la chronologie & à la géographie ancienne & moderne" 1705-20 i 7 band. En nyutgåva utkom 1732-39.
Bland arbeten.
Atlas historique, ou, nouvelle introduction à la chronologie & à la géographie ancienne & moderne.
Nederl. biogr., VII. - Phillips.
Karta öfver Stockholm. - 1904.
Vitag, Rhynchospora alba - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
"Hur Carta marina kom till Uppsala"
Av Lars Munkhammar.
I februari i år bröts förseglingen till en samling brev som kastar ljus över Uppsala universitetsbiblioteks förvärv av Carta marina 1962. Breven är skrivna av den polske greven Emeryk Hutten-Czapski (1897-1979) och mottagaren är Józef Trypu´cko (1910-1983), sedemera professor i slaviska språk i Uppsala. Av breven framgår att Hutten-Czapski var den som sålde kartan till universitetsbiblioteket och att Trypu´cko var den som förmedlade affären. Hutten-Czapski hade haft offentliga uppdrag i Polen före andra världskriget, bland annat som riksdagsman. Efter kriget levde han i exil och var en stor samlare, inte minst av kartor. Han donerade sedermera sina samlingar till Nationalmuseet i Kraków, där de nu utgör en egen avdelning. Carta Marina fanns i två kända exemplar (det andra ägdes av Stadsbiblioteket i München) och priset var 150 000 svenska kronor (ca 1,3 miljoner i dagens penningvärde), en summa som var svår att uppbringa för biblioteket i ett slag. Lyckligtvis erbjöd sig direktör Göran Z. Haeggström, Almqvist & Wiksell, att förskottera pengarna. Senare kunde kostnaderna täckas med bidrag från ”Kungafonden” och andra donatorer. En dag i november 1962 anlände förste bibliotekarien på Carolina till Gèneve, där Carta Marina och dess ägare befann sig. Nästa dag kom Haeggström med pengarna. Kartan besiktigades och affären gjordes upp. Sedan satte sig Sallander åter på tåget och Haeggström flög med Carta marina (i famnen får man förmoda) tillbaka till Sverige. Kartan befann sig i tryggt förvar i Uppsala redan samma kväll. Carta marina trycktes 1539 i Venedig. Upphovsmannen var Olaus Magnus, ”Sveriges siste katolske ärkebiskop” (utnämnd, men aldrig tillträdd, reformationen kom emellan). Den är epokgörande bl. a. därför att den visar Nordens länder för första gången återgivna med ganska korrekta proportioner. Den är tryckt i träsnitt på nio sammanfogade blad. Kartan omtalades redan av upphovsmannen själv, men senare uttrycktes ibland tvivel på att den någonsin existerat i verkligheten. 1886 återfanns dock ett exemplar i Hof- und Staatsbibliothek (nuvarande Bayerische Staatsbibliothek) i München. Att dessa exemplar i vissa ögon var en svensk nationalklenod i exil, illustreras av att Kungliga biblioteket omkring 1960 underhandlande med biblioteket i München om att få byta till sig kartan. Var Uppsalaexemplaret av Carta marina befunnit sig innan det kom i greve Emeryk Hutten-Czapskis ägo är fortfarande okänt. Utlagt med tillstånd av förf., erhållet den 2 juni 2006 med e-post.
