MASSA [MASSART, MASSAERT], ISAAC.
Baptized October 7, 1586 in Haarlem, died 1643.
Dutch cartographer and traveller to Moscow.
Isaac Abrahamszoon Massa was a Dutch grain trader, traveller and diplomat, the envoy to Muscovy, author of memoirs witnessing the Time of Troubles and the maps of Eastern Europe and Siberia. Massa's experience in and knowledge of Muscovy transformed him into a Dutch 'Kremlinologist.' The Isaac Massa Foundation in Groningen aims to stimulate scientific and cultural contacts between the Russian Federation and the Netherlands.
Isaac Massa was born in a wealthy silk merchant's family that relocated from Liege to Haarlem before his birth. His ancestors could have been Italian huguenots who fled their homeland in the beginning of the Reformation. The family surname was also known as Massart, Massaert.
In 1601 Isaac left Haarlem for Moscow to assist the family trade. Isaac has been witness to the second half of Boris Godunov's reign that evolved into a civil war now known as the Time of Troubles. He survived the capture of Moscow by False Dmitriy I and left Russi...
Bland arbeten.
Plans of Moscow 1610, 1618;
N. Russia 1612 and
South Russia, used by Blaeu & Jansson.
Tooley.
1795-1876. Född och död i Hafslo.
Norsk officer och historiker. Blev 1811 officer och strax efter anställd som mättekniker vid 'Den Geografiske Opmaaling'. 1815-16 deltog han vid utarbetandet av den norska delen av den stora generalkartan över den skandinaviska halvön, utgiven 1826 av C.G. Forsell (se denne). Under åren 1817-43 var han lärare i kalligrafi och teckning vid Krigsskolan i Norge. 1825 utnämnd till kapten i armen men blev 1845 tvungen att ta avsked på grund av försämrad syn. Tillsammans med N.A. Ramm (se denne) utarbetade han de första länskartorna i Norge. - Munthe hade starka historiska intressen och bedrev omfattande studier av det gamla Norges geografi och stadsnamn, samt medeltidens släkthistoria. Författare av en rad avhandlingar. 1832 var han med om att stifta 'Samfundet for det Norske Folks Sprog og Historie'. Medlem av Vetenskapsakademin i Trondheim.
N. biogr. leks. - de Seue.
1490-1557. Född i Linköping, död i Rom.
Svensk präst och författare. Under åren 1510-17 studerade han vid tyska universitet och fick en magistergrad. Han innehade senare ett antal olika teologiska ställningar i Sverige och blev även nyttjad som diplomat av Gustav Vasa. Vid Sveriges övergång till protestantismen blev han avsatt från sitt ämbete och tvingades i landsflykt. Då brodern Johannes Magnus 1545 dog fick Olaus Magnus titeln ärkebiskop över Sverige. Från 1545 var han svensk delegat vid kyrkomötet i Trient och arbetade ihärdigt för att få den katolska kyrkan upprättad i Norden. Studier av Nordens historia upptog hans tid under ett antal år. 1539 gav han ut sin stora karta 'Carta Marina' som innebar en väsentlig förbättring av kartbilden över de skandinaviska länderna och 1555 fullföljde han sitt främsta verk 'Historia de gentibus septentrionalibus'. Verket vann stor popularitet och utkom senare i en rad utgåvor på flera olika språk. Bokens rika illustrationer gör att den idag är en ovärderlig källa till 1500-talets kulturhistoria. Olaus Magnus...
Bland arbeten.
Carta Marina.
Sveriges sjökartor – A. Hedin.
Karta öfver Stockholm. - 1904.
'Karta öfver Herjeådalen...' - Hermelin 1797.
"Hur Carta marina kom till Uppsala"
Av Lars Munkhammar.
I februari i år bröts förseglingen till en samling brev som kastar ljus över Uppsala universitetsbiblioteks förvärv av Carta marina 1962. Breven är skrivna av den polske greven Emeryk Hutten-Czapski (1897-1979) och mottagaren är Józef Trypu´cko (1910-1983), sedemera professor i slaviska språk i Uppsala. Av breven framgår att Hutten-Czapski var den som sålde kartan till universitetsbiblioteket och att Trypu´cko var den som förmedlade affären. Hutten-Czapski hade haft offentliga uppdrag i Polen före andra världskriget, bland annat som riksdagsman. Efter kriget levde han i exil och var en stor samlare, inte minst av kartor. Han donerade sedermera sina samlingar till Nationalmuseet i Kraków, där de nu utgör en egen avdelning. Carta Marina fanns i två kända exemplar (det andra ägdes av Stadsbiblioteket i München) och priset var 150 000 svenska kronor (ca 1,3 miljoner i dagens penningvärde), en summa som var svår att uppbringa för biblioteket i ett slag. Lyckligtvis erbjöd sig direktör Göran Z. Haeggström, Almqvist & Wiksell, att förskottera pengarna. Senare kunde kostnaderna täckas med bidrag från ”Kungafonden” och andra donatorer. En dag i november 1962 anlände förste bibliotekarien på Carolina till Gèneve, där Carta Marina och dess ägare befann sig. Nästa dag kom Haeggström med pengarna. Kartan besiktigades och affären gjordes upp. Sedan satte sig Sallander åter på tåget och Haeggström flög med Carta marina (i famnen får man förmoda) tillbaka till Sverige. Kartan befann sig i tryggt förvar i Uppsala redan samma kväll. Carta marina trycktes 1539 i Venedig. Upphovsmannen var Olaus Magnus, ”Sveriges siste katolske ärkebiskop” (utnämnd, men aldrig tillträdd, reformationen kom emellan). Den är epokgörande bl. a. därför att den visar Nordens länder för första gången återgivna med ganska korrekta proportioner. Den är tryckt i träsnitt på nio sammanfogade blad. Kartan omtalades redan av upphovsmannen själv, men senare uttrycktes ibland tvivel på att den någonsin existerat i verkligheten. 1886 återfanns dock ett exemplar i Hof- und Staatsbibliothek (nuvarande Bayerische Staatsbibliothek) i München. Att dessa exemplar i vissa ögon var en svensk nationalklenod i exil, illustreras av att Kungliga biblioteket omkring 1960 underhandlande med biblioteket i München om att få byta till sig kartan. Var Uppsalaexemplaret av Carta marina befunnit sig innan det kom i greve Emeryk Hutten-Czapskis ägo är fortfarande okänt. Utlagt med tillstånd av förf., erhållet den 2 juni 2006 med e-post.