Ermanno Stradelli è il più importante esploratore italiano dell'Amazzonia. Nato nel 1852 a Borgotaro (Parma) in una famiglia nobile da cui eredita il titolo di conte, studia nel collegio Santa Caterina di Pisa, si iscrive alla facoltà di giurisprudenza di quell'ateneo e compone versi, ma ben presto si dedica per conto proprio a studi di etnologia, topografia, farmacologia e omeopatia, botanica e zoologia, fotografia, portoghese e spagnolo, tutto quanto cioè gli è necessario per realizzare il suo sogno di diventare esploratore e geografo. Nel 1879, a sue spese, si reca in Brasile, arrivando a Manaus, base delle sue spedizioni in vari punti dell'Amazzonia. Visita la regione del Vaupés una prima volta nel 1881 e di nuovo nel 1882, quando risale il Vaupés fino a Yavaraté e il Papurí fino a Piracuara. Rientra in Italia nel 1884 per terminare rapidamente gli studi universitari di diritto ed esercita per qualche tempo a Genova. Ma l'innamoramento per la selva è sempre forte: nel 1885 pubblica a Piacenza Eiara, poeme...
Feltrinelli Traveller 1999.
1573-1649.
Engelsk upptäcktsresande och kartograf. Han studerade i Oxford och blev framförallt duktig i matematik. 1594 ledde han en expedition till Västindien och han var även i Orinoco och Ghana. Han slog sig senare ner i Florens där han höll på med skeppsbygge och annat ingenjörsarbete. 1646-47 gav han ut ett stort verk, "Dell Arcano del Mare" som i 6 delar behandlar sjörätt, praktiskt sjömanskap och navigation, skeppsbygge m.m., samt 131 sjökort över hela världen. En nyutgåva kom 1661. Båda hör till rariteterna inom sitt område.
Bland arbeten.
Dell Arcano del Mare.
Phillips. - Tooley.
Född i Gävle 1807 eller 1808. Död i Schweiz 1860.
En svensk uppfinnare, ingenjör, konstnär (tecknare och grafiker) och Stockholmsskildrare. Han är representerad på Nationalmuseum. Tollin tecknade politiska karikatyrer som han gav ut i litograferade album. Tollin publicerade 1845 under pseudonymen J. L. Nygren en bok under namnet Hjelpreda för lånsökande. Boken förtecknade diverse ockrare i Stockholm, däribland Claes Christer Horn, greve och ståthållare på Stockholms slott, och C. R. af Robsahm, major och riddarhusledamot. Boken utkom i tre upplagor, men sedan blev Tollin åtalad för ärekränkning och flydde från Sverige, först till Tyskland och sedan till Schweiz. I Tyskland gjorde han illustrationer till läroböcker i fäktning och var fäktmästare. Han hamnade senare i Genève. I mitten på 1800-talet tog han ut ett patent på en slagvingedriven flygmaskin, och 1852 gav han i Genève ut skriften L'aéronautique d'après nature. Science positive nouvelle et son application pratique, vilket har medfört att han kallats "den förste svenske flygteknikern". Han försökte oc...
Bland arbeten.
Ringaren i Notre Dame 1844. Kungliga begrafningen och kröningen 1844. Panorama från Mosebacke 1844. Hjälpreda för lånesökande 1845. Neue illustrirte fechtschule 1851. L'aéronautique d’après nature. Science positive nouvelle et son application pratique, Genève, Schweiz, 1852.
Nordisk Familjebok, andra upplagan. Svenskt Biografiskt handlexikon.
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
Sveriges ätliga och giftiga svampar - Fries - 1861
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
"Hur Carta marina kom till Uppsala"
Av Lars Munkhammar.
I februari i år bröts förseglingen till en samling brev som kastar ljus över Uppsala universitetsbiblioteks förvärv av Carta marina 1962. Breven är skrivna av den polske greven Emeryk Hutten-Czapski (1897-1979) och mottagaren är Józef Trypu´cko (1910-1983), sedemera professor i slaviska språk i Uppsala. Av breven framgår att Hutten-Czapski var den som sålde kartan till universitetsbiblioteket och att Trypu´cko var den som förmedlade affären. Hutten-Czapski hade haft offentliga uppdrag i Polen före andra världskriget, bland annat som riksdagsman. Efter kriget levde han i exil och var en stor samlare, inte minst av kartor. Han donerade sedermera sina samlingar till Nationalmuseet i Kraków, där de nu utgör en egen avdelning. Carta Marina fanns i två kända exemplar (det andra ägdes av Stadsbiblioteket i München) och priset var 150 000 svenska kronor (ca 1,3 miljoner i dagens penningvärde), en summa som var svår att uppbringa för biblioteket i ett slag. Lyckligtvis erbjöd sig direktör Göran Z. Haeggström, Almqvist & Wiksell, att förskottera pengarna. Senare kunde kostnaderna täckas med bidrag från ”Kungafonden” och andra donatorer. En dag i november 1962 anlände förste bibliotekarien på Carolina till Gèneve, där Carta Marina och dess ägare befann sig. Nästa dag kom Haeggström med pengarna. Kartan besiktigades och affären gjordes upp. Sedan satte sig Sallander åter på tåget och Haeggström flög med Carta marina (i famnen får man förmoda) tillbaka till Sverige. Kartan befann sig i tryggt förvar i Uppsala redan samma kväll. Carta marina trycktes 1539 i Venedig. Upphovsmannen var Olaus Magnus, ”Sveriges siste katolske ärkebiskop” (utnämnd, men aldrig tillträdd, reformationen kom emellan). Den är epokgörande bl. a. därför att den visar Nordens länder för första gången återgivna med ganska korrekta proportioner. Den är tryckt i träsnitt på nio sammanfogade blad. Kartan omtalades redan av upphovsmannen själv, men senare uttrycktes ibland tvivel på att den någonsin existerat i verkligheten. 1886 återfanns dock ett exemplar i Hof- und Staatsbibliothek (nuvarande Bayerische Staatsbibliothek) i München. Att dessa exemplar i vissa ögon var en svensk nationalklenod i exil, illustreras av att Kungliga biblioteket omkring 1960 underhandlande med biblioteket i München om att få byta till sig kartan. Var Uppsalaexemplaret av Carta marina befunnit sig innan det kom i greve Emeryk Hutten-Czapskis ägo är fortfarande okänt. Utlagt med tillstånd av förf., erhållet den 2 juni 2006 med e-post.
