Se ROBERT DE VAUGONDY.
1783-1848. Född i Järpås, död i Stockholm.
Svensk kartograf. Utmärkte sig som officer och avancerade till överste. Forsell kom tidigt med i lantmätnings- och kartläggningsarbetet i Sverige och utförde 1804-09 en rad lantmätningsarbeten för det stora Hermelinska kartverket (se denne). 1815-26 gav han ut 'Karta öfver södra delen af Sverige och Norrige' i 9 blad. 1824 blev han överdirektör vid Generallantmäterikontoret. Förutom kartarbeten gav han även ut flera topografiska och statistiska verk. Medlem av Krigsvetenskapsakademien i Sverige och hedersmedlem av Royal Geographical Society i London.
Bland arbeten.
'Karta öfver södra delen af Sverige och Norrige.
Lönborg, s. 204f. - Sv. män och kv.
1754-1835. Född i Stockholms län, död i Stockholm.
Svensk kopparstickare. Han var först elev hos kopparstickaren professor Per Floding och gick senare i lära hos medaljgravören Gustaf Ljungberger. 1781 blev han anställd i kartgravören Fredrik Akrels globverkstad i Stockholm. Omkring år 1790 utförde han graveringarna till Nordenankars (se denne) sjökort och ca. 1797 hans generalkarta. I övrigt ägnade Åkerland sig mycket åt kartor för skolbruk. Bland hans kopparstick kan särskilt nämnas porträtt, samt en stor översikt, 'Stockholm och dess sköna nejder'.
In 1781, was accepted as an apprentice in map engraver Fredric Akrel's Stockholm workshop. Produced some of the engravings for Nordenankar's sea charts. Åkerland and Carl Fredric Akrell were responsible for the copperplate engravings for Sweden's Marine Atlas (Sveriges Sjöatlas). Even after his 80th birthday, he worked producing maps 'for the tuition of youth'.
Kopparstickare, etsare och kartgravör. Född 1754 6/4 i Stockholms län, död 1835 11/11 i Stockholm (Klara). »Född bondson.» Kallade sig...
Bland arbeten.
Stockholm och dess sköna nejder.
A. M. PORTER, Don Sebastian, konung af Portugal, I-II, Sthlm 1825: 2 genrebilder, kpst.
Stockholm och dess sköna nejder, 51 byggnader och monument å samma bkd, efter C. G. Blom, kpst.
Ett flertal kartor, bl. a. över Ålands skärgård, 1779, Finska viken, 1788, och Norge med Kristiania, 1816.
Bataille emellan svenska flottan.. .och ryska flottan vid Ölands södra udde 1789, efter A. Sjöstierna, kpst.
M. SCHENSTRÖM, Afhandling om Strömsholms canal och slusswärk, Uppsala 1797: karta över Strömsholms kanal, efter G. Norenius.
C. H. BÄCK, Väg-visare genom Upsala höfdingedöme, Uppsala 1801: vägkarta, 1801.
A. SPARRMAN, Resa till Goda Hopps-udden, Södra pol-kretsen och omkring jordklotet, samt till Hottentott- och Cafferlanden, åren 1772-76, II, Sthlm 1802: ett 10-tal utsikter och folktyper från Afrika och Söderhavsöarna, kpst.
P. A. GRANBERG, Staden Göteborgs historia och beskrifning, I-II, Sthhn 1815: karta över Göteborgs skärgård, 1815.
Hultmark. - Lönborg. Hultmark, 1944. Sveriges sjökartor – A. Hedin.
Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734
Selebo Härad - 1902.
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
The old economic map
in the Region of Mälaren.
In connection with the enclose process (“laga skifte”) it was recommended
that a summary of the maps to generalized representation of whole parishes be
produced. This work was much furthered by the order that the parish maps could
serve as a sort of qualification works for surveyors. Summaries of the
enclosure maps were also put together as framework (“stomkartor”) both for
the topographic maps and for the economic maps that were drawn for "härad"
districts that consists of a group of parishes. The economic "härad"
maps were printed in the scale of 1:50 000 beginning with the maps of the
"härad" of Uppsala county (“län”) 1860. The economic maps of
Uppsala, Stockholm, Södermanland and Västmanland counties are here analyzed
as to their reliability as sources for geographical studies by means of a
comparison between the printed maps, the field maps (e.g. the revised "stomkartor")
and the underlying enclosure maps. The descriptions (“beskrivningar”)
belonging to the economic maps have been compared with official statistics
from the same years, if possible. As a result it can be said that the old
economic maps are well done and the field checking was very carefully
performed. Consequently the maps in question give a very fine synchronous view
of the regions. They should be more used by geographers, historians and
statisticians. Unfortunately all Sweden does not possess such maps.
