Fransk ingenjör och geograf under slutet av 1700-talet. Han gav 1765 ut 'Tableau périodique du monde, ou la Géographie raisoneé et critique', 1766 'Atlas général, civil et ecclésiastique', samt under åren som följde en rad andra atlaser och geografiska verk. Hans sista verk, 'Atlas géographique et statistique de la France' utkom 1803.
Bland arbeten.
Tableau périodique du monde, ou la Géographie raisoneé et critique.
Atlas général, civil et ecclésiastique.
Atlas géographique et statistique de la France.
Nouv. biogr. gen.
1678-1757. Född och död i Augsburg.
Tysk kartograf, son till en guldsmed. Hans föräldrar ville att han skulle bli ölbryggare men han såg till att bli lärling i kartgravering hos J.B. Homann i Nürnberg 1697. Efter lärlingstiden återvände Seutter till sin hemstad Augsburg och började arbeta hos Jeremias Wolff på dennes förlag. Från och med år 1707 arbetade han självständigt som kartgravör i Augsburg. 1710 började han ge ut kartor under eget namn och 1728 var han en namnkunnig kartograf. 1730/1732 fick han titeln 'Kaiserlicher Geograph', kejserlig geograf. Totalt skapade Seutter och hans medhjälpare uppemot 400-500 landskartor, stadsplaner och översikter, genealogiska och kronologiska tabeller m.m.. Av atlasverk kom 'Atlas geographicus' 1725 med 46 kartor, 'Atlas novus indicibus instructus' kom ca. 1730 i Augsburg och Wien. En utökad utgåva av den senare med 131 kartor kom 1734/1735 och slutligen utkom ca. 1744 en 'Atlas minor' med 64 kartor i ett mindre format. I atlasen från 1734/1735 delade Seutter upp kartorna i rutor och lät utarbeta stadsreg...
Bland arbeten.
- Atlas Geographicus oder Accurate Vorstellung der Ganzen Welt, 1725
- Atlas Compendiosus oder die ganze Welt in den nothwendigsten Geographischen Charten
- Atlas Compendiosus Scholasticus
- Atlas Novus Indicubus Instructus, 1728
- Grosser Atlas, 1734
- Atlas Minor, 1744
SEUTTER, M. Nova et accurata delineatio Ingriae et Careliae... Matthaeus Seutter,... Aug. Vind. [engraved map]. Augsburg, [c.1744].
The Seutter edition of the Grimmel map of Carelia and Ingria.
SEUTTER, M. Teshenije Nevy reky... = Fluwius Newa e lacu Ladoga Petropolin... [engraved map] Augsburg, [c.1744].
The Seutter-version of the Grimmel map of Ingria. [Kartan över Neva från Ladoga till St Petersburg].
Allg. d. Biogr.Christian Sandler: Seutter, Matthäus. In: Allgemeine Deutsche Biographie (ADB). Band 34, Duncker & Humblot, Leipzig 1892, S. 70–72.Christian Sandler: Matthäus Seutter (1678–1757) und seine Landkarten. 3. Reprintauflage. Bad Langensalza: Verlag Rockstuhl, 2009 (1. Auflage: 1894). ISBN 978-3-936030-03-7Peter H. Meurer: Das Druckprivileg für Matthäus Seutter. In: Cartographica Helvetica Heft 8 (1993) S. 32–36 VolltextMichael Ritter: Die Augsburger Landkartenverlage Seutter, Lotter und Probst. In: Cartographica Helvetica Heft 25 (2002) S. 2–10 Volltext
1699-1755.
Se Longman & Co.
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
Åkers skeppslag. Kartlagt 1902-03.
Andreas Bureus: Gothia, utgiven 1649 av Joan Blaeu.
Av Ulla Ehrensvärd.
Generalmatematicus Andreas Bureus (1571-1646) brukar kallas "den svenska kartografins fader" med anledning av att han gav ut en väggkarta över Norden 1626 och två år senare lade grunden till den svenska lantmäteriets organisation. Väggkartan kom att flitigt kopieras även utomlands och förblev typkartan över Norden i kartlitteraturen under hela 1600-talet.
Förarbetet till denna hade pågått i drygt två decennier, och Bureus hade samlat in uppgifter om det svenska riket från alla möjliga håll. Han var anställd vid kungliga kansliet i Stockholm och sändes därifrån ut i förvaltnings- och domaruppdrag samt fredskommissioner. Själv hade han lärt sig att kartera och gravera av sin kusin, riksantikvarien Johannes Bureus. Under sina resor träffade han fogdar, jordrevningsmän och andra sakkunniga som kunde hjälpa honom med nödiga upplysningar. I kansliet i Stockholm fann han uppbördslängder, fiskeregister och andra kamerala handlingar av betydelse för kartarbetet. Men han utnyttjade även utländskt tryckt material och kom tidigt i kontakt med samtidens kartförläggare i Holland. Det var de som först kom med kritik mot Bureus' kartbild; främst när det gällde utformningen av Sydsverige.
Den onaturliga bredden på Götaland visar hur svårt det var att med dåtidens hjälpmedel finna exakta längden. Man gjorde astronomiska breddgradsbestämmelser på lämpliga platser och sammanställde dessa med det lokala kartmaterial som kom fram genom mätningar med kedja och avläsningar från mätbord, från kyrktorn, bergshöjder o. dyl. Många kartografer hemlighöll sina verk, eftersom kartorna kunde missbrukas av fienden. Detta anses vara anledningen till att bilden av de danska Skåneprovinserna är sämst på Bureus' kartor.
År 1634 reste det holländska sändebudet i Moskva, Isaac Massa, för tredje gången till Sverige. Eftersom Bureus just skulle till Ryssland träffades de båda, som kände varandra sedan ett decennium. Massa erhöll då en del rättelser och tillägg som gjorts på Nordenkartan och vidarebefodrade dessa till en gravör, som arbetade bl. a. för kartläggaren Willem Blaeu (1571-1638) i Amsterdam. Blaeu hade på 1590-talet varit elev hos Tycho Brahe på Ven och där grundlagt sitt intresse för nordisk kartografi. Redan 1635 publicerade han tillsammans med sonen Joan (1596-1673) i atlasen Theatrum orbis terrarum ett nygraverat blad över Sydsverige, vars kartbild överensstämde med den här reproduktionens. Men i det nedre vänstra hörnet på denna version står två soldater lutade mot en kartusch innehållande skaluppgiften. På detta blad har Blaeu korrigerat Skånes kartbild enligt sina egna och danska uppgifter.
År 1649 vände sig sonen Joan till Rådet i Stockholm med en anhållan att få del av Bureus' efterlämnade provinskartor, vilket beviljades först så småningom. I samband med detta lät Joan Blaeu gravera om detaljer på sina Sverigeblad, så att de dedicerades till tidens mest framstående svenskar. En av dem var fältmarskalken Lennart Torstensson, som under de tre sista åren av sitt liv, 1648-51, var generalguvernör i Västergötland, Dal, Värmland och Halland. Blaeu ersatte kartuschen med de två soldaterna med dedikationen till Torstensson i de upplagor av Theatrum orbis Terrarum som gavs ut 1649 och därefter. Den här reproducerade versionen ingick även i Joan Blaeu's Atlas maior 1662, århundradets främsta kartverk.
Ulla Ehrensvärd