SCHULTÉN, NATHANAEL GERHARD af.
1750-1825. Född i Nagu socken af Finland d. 29 okt. 1750.
Matematiker, astronom. - Föräldrar: juris professorn vid akademien i Åbo Samuel Schultén och Beata Maria Palander. - Vid två års ålder förlorade S. sin far men underhölls af släktingar vid universitetet, där han blef magister primus 1772 och året därefter kallades till docent i astronomi. Sedan han en tid tjänstgjort vid observatorierna i Stockholm och Uppsala, förordnades han 1777 att förestå fysiska professuren i Åbo samt befodrades 1779 till 'professor vid arméns flotta'. I denna egenskap verkställde han 1779-86 astronomiska observationer och triangelmätningar öfver en stor del af Sveriges, Finlands och Ålands skärgårdar samt afgick sist nämnda år till Medelhafvet för att i teoretisk och praktisk astronomi undervisa några medföljande yngre officerare. Vid öppnandet af krigsakademien på Karlberg 1792 blef S. professor därstädes, erhöll 1805 kansliråds titel, utnämndes 1808 till öfverste vid arméns flotta, chef för sjömätningskåren och öfverdirektör för lotsverket samt hugnades 1809 med adlig värdighet, hvar...
Bland arbeten.
Sammandrag af sferiska trigonometrien.
Läran om globerna.
Grunderna till mekaniken.
Logaritmiska och till sjöväsendet hörande tabeller.
Sveriges sjökartor – A. Hedin.
Cartographer.
Bland arbeten.
Groninga Dominium 1630, used by Blaeu and Hondius.
Tooley.
Född 7 september 1661 i Örs socken Dalsland, död 7 september 1709 i Pommern.
Gunno Dahlstierna, var en svensk lantmätare och skald, adlad 1702 (före adlandet hette han Eurelius). Han var son till kontraktsprosten Andreas Eurenius och Margareta Bluthera.
Dahlstierna blev student i Uppsala 1677 och inspirerades av Olof Rudbeck att från 1681 engagera såsom lantmätare i Livland, med särskilt uppdrag att kartlägga detta landskaps område och gränser, och begav sig 1685 till Tyskland, där han studerade vid flera universitet, bland annat i Leipzig, där han (1687) försvarade en avhandling, De electro, på sådant sätt, att en professur erbjöds honom. Han återvände det oaktat till Sverige, där han 1690 utnämndes till lantmäteriinspektör. Från 1691 var hans verksamhet förlagd till Pommern, även sedan han 1699 utnämnts till direktör för svenska lantmäteriet. Genom hans försorg fick Pommern ordentliga och tydliga kartor.
Som skald ägnade han sig åt patriotisk diktning, inspirerad från tyska och italienska förebilder. Han skildrar gärna sin hembygd i Dalsland och då med idylliska förtecken i b...
Bland arbeten.
Giöta kiämpa-wisa om kåningen och härr Pädar.
Swea lands frids-frögd i Saxen.
Kart & Bildteknik 2003:3, artikel "Från Nyen till Hiddensee. Svensk kartläggning under 1600-talet". Av Ulla Ehrensvärd. VÖBAM. Kjell Åberg.
Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936
Finska viken westra delen. - Stockholm 1888.
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
Korta fakta om Olaus Magnus "Carta Marina"
av Roland de Thorey
Det finns bara två kända originalexemplar av Olaus Magnus världsberömda karta "Carta Marina" eller som den fullständiga titeln lyder, "SJÖKARTA OCH BESKRIVNING ÖVER DE NORDLIGA LANDEN OCH DERAS MÄRKVÄRDIGHETER SORGFÄLLIGT UTARBETAD ANNO 1539".
Ett - tidigare helt okänt exemplar - förvärvades år 1962 av Uppsala Universitetsbibliotek från en privatperson i Schweiz för 150.000 kronor. Det andra exemplaret är känt sedan 1886 då det hittades av en forskare i Hof- und Staatsbibliothek i München där det fortfarande förvaras. Detta exemplar erbjöds Sverige att köpa år 1950 för 250.000 DM. Affären genomfördes inte eftersom pengar ej kunde anskaffas.
Under 12 års tid arbetade Olaus Magnus med sin Carta Marina innan den slutligen trycktes i Venedig 1539. Tryckningen gjordes efter nio stycken trästockar - således nio blad som sedan sattes samman till en stor karta. Den träsnittare som utfört graveringen av stockarna har mästerligt behandlat sitt material. På en normal arbetsdag kunde en duktig träsnittare gravera högst en kvadratdecimeter. Carta Marina omfattar totalt 212 kvadratdecimeter varför arbetet i sin helhet kan ha utförts på cirka sex månader. Olaus Magnus - Sveriges sista katolska ärkebiskop - född 1490 - död 1557 - grundlade med sin stora karta den svenska kartografin.
De idag kända originalexemplaren är båda okolorerade. Givetvis måste under 1500-talet åtskilliga kartor ha sålts från Venedig och genom litteraturen känner man till två exemplar - båda kolorerade.
Geografen Giambattista Ramusio i Venedig sände ett kolorerat exemplar - i guld och andra färger - av Carta Marina till guvernören över spanska Västindien, Gonzalo Fernández de Oviedo y Valdés. Lyriskt har denne i sin tur beskrivit kartan i sitt verk "Historia natural y general de las Indias".
Genom bevarade kataloger vet man också att ett exemplar år 1593 kom till biblioteket i kungliga slottet El Escorial nordväst om Madrid. I katalogen beskrivs detta exemplar som praktfullt illuminerat.
Att exemplaret i El Escorial anlände 1593 är kanske inte någon tillfällighet. Samma år kom konung Sigismund Vasa till Sverige för att bland annat försöka återföra svenskarna till den katolska tron. Aktionen stöddes av påven och spanska kungen Filip II. Kriget mot England hade misslyckats och den spanska armadan var krossad. Kanske satt Filip lutad över Carta Marina för att följa Sigismund på hans motreformationsattack mot Sverige.
Båda dessa - i litteraturen beskrivna exemplar - är idag försvunna.
Under modern tid har olika nytryck - mer eller mindre lyckade - utförts. Den bästa nyutgåvan är reproduktionen av München-exemplaret - utgiven 1949 - av dåvarande föreståndaren för Kungliga Bibliotekets kart- och planschavdelning - J. Haglund. Tryckningen utfördes i ljustrycksteknik - på specialtillverkat gultonat linnepapper - av hovintendenten John Kroon i Malmö.
VÖBAM i Vallentuna är ägare av hela den kvarvarande upplagan av Kroonska editionen från 1949. Utifrån denna ges nu kartan ut helt handmålad.
Kartan målas i olika tekniker. Total upplaga för hela världen är 100 exemplar. Dessa numreras och kan förses med sina ägares initialer. Olaus Magnus har på sin Carta Marina lämnat två stycken sköldar "vita" för att ägaren där skulle kunna placera sina vapenbilder.
Källor:
- Studier av Carta Marina, Uppsala Universitetsbiblioteks kart- och bildavdelning, hösten 1990
- de Oviedo y Valdés, G.H. (1478-1557), spansk historieskrivare, ståthållare i Cartagena i Nya Grenada (nuvarande Columbia). "Historia general y natural de las Indias". Delar utkom 1535 och 1557. I sin helhet utgiven 1851-1855.
- Richter Herman. Olaus Magnus Carta Marina 1539. Lund 1967. Studies and sources published by the Swedish History of Science Society, 11:2.
Detalj ur kartans högra övre hörn.
