Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
fl. 1614-43
Abraham Goos was a noted engraver in Amsterdam who prepared plates for many maps published in well-known atlases of his time including Speed's A Prospect ofthe Most Famous Parts of the World (1627) and the 1632 edition of Speed's Atlas. He was related to the Hondius family by whom he was also employed as an engraver. In 1616 he issued a book of maps, the Nieuw Nederlandtsh Caertboeck (4to) which was re-issued in 1619 and 1625.
His son, Pieter, continued and extended his father's business and became one of the group of well-known engravers of sea charts active in Amsterdam in the middle years of the seventeenth century. In common with Colom, Doncker and Jacobsz he published a pilot guide, the Zee-Spiegel, basing it on plates obtained from Jacobsz. This went through many editions in different languages under the startling titles so popular at the time. In addition to publishing his Zee-Spiegel in the usual Parts 1 and II (Europe and Atlantic coasts) and Part III (Mediterranean) he broke new ground in pre...
Född 1779 26/12 i Eetikka, Kuopio sn (Kuopio), död 1854 i Stockholm, kastade sig i Norrström och omkom.
Kopparstickare och kartgravör. Son av landsgevaldigern Israel L. och Catharina Ulrika Blankensten. Utbildade sig på egen hand som gravör. Var från början av 1800-talet verksam i Sverige och inskrevs 1811 i finska förs. i Stockholm. Arbetade i stor utsträckning för Lantmäterikontoret och uppbar härför under en längre tid ett årligt arvode av 300 rdr. »Anhålles att de, som åstunda kopparsticks-arbeten större eller mindre utförda af gravören Carl Gustaf Lundgren måtte helst sjelfwa … sig hos honom infinna . . . huset no 28 wid Regeringsgatan, lilla trappan från gårdssidan 3 tr. upp.» (Dagl. Alleh. 1835 28/11.) Kämpade under senare år med stora ekonomiska svårigheter, då litografien vid mitten av 1800-talet alltmera började uttränga kopparstickskonsten.
Bland arbeten.
N. G. WERMING, Kartor öfver svenska städer, u. o. [1806-19]: 7 blad, bl. a. Karta öfver kanalen vid Södertelge 1806, Plan öfver slaget vid Enzersdorf 1809 och Läget af Carlskrona 1813.
Karta_över Kalmar län och Öland, 1818.
Karta över södra delen av Sverige och Norge, 1819-26, efter G. Af Forsell.
L. HAMMARSKÖLD, Beskrifning öfver kongl. lustslottet Rosersberg, Sthlm 1821: karta över Rosersbergs omgivningar, efter S. P. Nordstedt.
J. BERGGREN, Resor i Europa och Österländerna, I-III, Sthlm 1826-28: 3 titelvignetter,
bl. a. Hagia Sofia, kpst., och karta över Bosporen.
Hultmark, 1944.
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
Rödklöver, Trifolium pratense - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
Korta fakta om Olaus Magnus "Carta Marina"
av Roland de Thorey
Det finns bara två kända originalexemplar av Olaus Magnus världsberömda karta "Carta Marina" eller som den fullständiga titeln lyder, "SJÖKARTA OCH BESKRIVNING ÖVER DE NORDLIGA LANDEN OCH DERAS MÄRKVÄRDIGHETER SORGFÄLLIGT UTARBETAD ANNO 1539".
Ett - tidigare helt okänt exemplar - förvärvades år 1962 av Uppsala Universitetsbibliotek från en privatperson i Schweiz för 150.000 kronor. Det andra exemplaret är känt sedan 1886 då det hittades av en forskare i Hof- und Staatsbibliothek i München där det fortfarande förvaras. Detta exemplar erbjöds Sverige att köpa år 1950 för 250.000 DM. Affären genomfördes inte eftersom pengar ej kunde anskaffas.
Under 12 års tid arbetade Olaus Magnus med sin Carta Marina innan den slutligen trycktes i Venedig 1539. Tryckningen gjordes efter nio stycken trästockar - således nio blad som sedan sattes samman till en stor karta. Den träsnittare som utfört graveringen av stockarna har mästerligt behandlat sitt material. På en normal arbetsdag kunde en duktig träsnittare gravera högst en kvadratdecimeter. Carta Marina omfattar totalt 212 kvadratdecimeter varför arbetet i sin helhet kan ha utförts på cirka sex månader. Olaus Magnus - Sveriges sista katolska ärkebiskop - född 1490 - död 1557 - grundlade med sin stora karta den svenska kartografin.
De idag kända originalexemplaren är båda okolorerade. Givetvis måste under 1500-talet åtskilliga kartor ha sålts från Venedig och genom litteraturen känner man till två exemplar - båda kolorerade.
Geografen Giambattista Ramusio i Venedig sände ett kolorerat exemplar - i guld och andra färger - av Carta Marina till guvernören över spanska Västindien, Gonzalo Fernández de Oviedo y Valdés. Lyriskt har denne i sin tur beskrivit kartan i sitt verk "Historia natural y general de las Indias".
Genom bevarade kataloger vet man också att ett exemplar år 1593 kom till biblioteket i kungliga slottet El Escorial nordväst om Madrid. I katalogen beskrivs detta exemplar som praktfullt illuminerat.
Att exemplaret i El Escorial anlände 1593 är kanske inte någon tillfällighet. Samma år kom konung Sigismund Vasa till Sverige för att bland annat försöka återföra svenskarna till den katolska tron. Aktionen stöddes av påven och spanska kungen Filip II. Kriget mot England hade misslyckats och den spanska armadan var krossad. Kanske satt Filip lutad över Carta Marina för att följa Sigismund på hans motreformationsattack mot Sverige.
Båda dessa - i litteraturen beskrivna exemplar - är idag försvunna.
Under modern tid har olika nytryck - mer eller mindre lyckade - utförts. Den bästa nyutgåvan är reproduktionen av München-exemplaret - utgiven 1949 - av dåvarande föreståndaren för Kungliga Bibliotekets kart- och planschavdelning - J. Haglund. Tryckningen utfördes i ljustrycksteknik - på specialtillverkat gultonat linnepapper - av hovintendenten John Kroon i Malmö.
VÖBAM i Vallentuna är ägare av hela den kvarvarande upplagan av Kroonska editionen från 1949. Utifrån denna ges nu kartan ut helt handmålad.
Kartan målas i olika tekniker. Total upplaga för hela världen är 100 exemplar. Dessa numreras och kan förses med sina ägares initialer. Olaus Magnus har på sin Carta Marina lämnat två stycken sköldar "vita" för att ägaren där skulle kunna placera sina vapenbilder.
Källor:
- Studier av Carta Marina, Uppsala Universitetsbiblioteks kart- och bildavdelning, hösten 1990
- de Oviedo y Valdés, G.H. (1478-1557), spansk historieskrivare, ståthållare i Cartagena i Nya Grenada (nuvarande Columbia). "Historia general y natural de las Indias". Delar utkom 1535 och 1557. I sin helhet utgiven 1851-1855.
- Richter Herman. Olaus Magnus Carta Marina 1539. Lund 1967. Studies and sources published by the Swedish History of Science Society, 11:2.
Detalj ur kartans högra övre hörn.
