Född 1707 19/12 i Bettna sn (Söd.), död 1747 12/1 i Stockholm (Jakob).
Brukspredikant och komminister. Kopparstickare. Son av kyrkoherden Anders G. Och Catharina Bergander. Elev av Johan van den Aveelen o. 1724. Student vid Uppsala universitet 1725, brukspredikant vid Vällinge i Salems sn (Sthlm) 1737, komminister i Jakobs och Johannes församlingar i Stockholm 1740. Kusinen C. E. Bergquist har graverat ett porträtt av sin lärare Geringius med följande omskrift:
»Den oss i koppar har så mänga bilder visat
Blir här i koppar sjelf af eftervärlden prisat
Som prest och konstnär har han tjent sitt fosterland
Var nitisk i sitt kall och konstrik i sin hand.»
Bland arbeten.
O. CELSIUS d. ä., De insula Melita, diss., resp. A. Geringius, Uppsala 1725: karta över Malta.
Antependium i Riddarholmskyrkan, 1726, kpst., avsett för J. Possieths tillämnade beskrivning över Riddarholmskyrkan.
P. TILLAEUS, Karta över Stockholm, efter P. Wallrave, 1733, utförd i samarbete med C. E. Bergquist, jämte porträtt av Fredrik I, efter M. Mijtens, kpst.
Karta över Mälaren, 1739.
Karta över Södermanland, 1743.
M. A. SAHLSTEDT, Stora Tuna i Dahlom och Bergom minnesdöme, Sthlm 1743: karta över Stora Tuna.
Hultmark, 1944.
Se HOLM, THOMAS CAMPANIUS.
Grasset de Sainte-Sauveur, Jaques
Montreal 1757 - Paris 1810.
A late eighteenth and early nineteenth century French (Canadian) artist, writer and diplomat, Jacques Grasset de Saint-Sauveur left Montreal in 1764 and began his studies with the Jesuits of Sainte-Barbe, in Paris. His first published book, Costumes civils de tous les peoples connus, dates from 1784. It deals with his lifelong passion of chronicling the peoples of other lands, particularly in remote areas. His other works include, Tableaux cosmographiques de l'Europe, l'Asie, l'Afrique et l'Amerique (1787), L'Antique Rome (1795), Encyclopedie des voyages (1796), and Voyage picturesque dans les autres parties du monde (1806). Groenlandais (Native of Greenland) was engraved by Labrousse for the c. 1797 publication, Costumes de different pays. Jacques Grasset de Saint-Sauveur both designed the engravings and wrote the text for all of these publications. Besides being an artist and writer Jacques Grasset de Saint-Sauveur also led an active diplomatic career. He served as France's vice-consul in Hungary and elsewh...
Bland arbeten.
Costumes civils de tous les peoples connus (1784), Tableaux cosmographiques de l'Europe, l'Asie, l'Afrique et l'Amerique (1787), L'Antique Rome (1795), Encyclopedie des voyages (1796), Voyage picturesque dans les autres parties du monde (1806), Costumes de different pays (c. 1797).
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
Kap Verde öarna. - J. N. Bellin, 1740-talet.
Korta fakta om Olaus Magnus "Carta Marina"
av Roland de Thorey
Det finns bara två kända originalexemplar av Olaus Magnus världsberömda karta "Carta Marina" eller som den fullständiga titeln lyder, "SJÖKARTA OCH BESKRIVNING ÖVER DE NORDLIGA LANDEN OCH DERAS MÄRKVÄRDIGHETER SORGFÄLLIGT UTARBETAD ANNO 1539".
Ett - tidigare helt okänt exemplar - förvärvades år 1962 av Uppsala Universitetsbibliotek från en privatperson i Schweiz för 150.000 kronor. Det andra exemplaret är känt sedan 1886 då det hittades av en forskare i Hof- und Staatsbibliothek i München där det fortfarande förvaras. Detta exemplar erbjöds Sverige att köpa år 1950 för 250.000 DM. Affären genomfördes inte eftersom pengar ej kunde anskaffas.
Under 12 års tid arbetade Olaus Magnus med sin Carta Marina innan den slutligen trycktes i Venedig 1539. Tryckningen gjordes efter nio stycken trästockar - således nio blad som sedan sattes samman till en stor karta. Den träsnittare som utfört graveringen av stockarna har mästerligt behandlat sitt material. På en normal arbetsdag kunde en duktig träsnittare gravera högst en kvadratdecimeter. Carta Marina omfattar totalt 212 kvadratdecimeter varför arbetet i sin helhet kan ha utförts på cirka sex månader. Olaus Magnus - Sveriges sista katolska ärkebiskop - född 1490 - död 1557 - grundlade med sin stora karta den svenska kartografin.
De idag kända originalexemplaren är båda okolorerade. Givetvis måste under 1500-talet åtskilliga kartor ha sålts från Venedig och genom litteraturen känner man till två exemplar - båda kolorerade.
Geografen Giambattista Ramusio i Venedig sände ett kolorerat exemplar - i guld och andra färger - av Carta Marina till guvernören över spanska Västindien, Gonzalo Fernández de Oviedo y Valdés. Lyriskt har denne i sin tur beskrivit kartan i sitt verk "Historia natural y general de las Indias".
Genom bevarade kataloger vet man också att ett exemplar år 1593 kom till biblioteket i kungliga slottet El Escorial nordväst om Madrid. I katalogen beskrivs detta exemplar som praktfullt illuminerat.
Att exemplaret i El Escorial anlände 1593 är kanske inte någon tillfällighet. Samma år kom konung Sigismund Vasa till Sverige för att bland annat försöka återföra svenskarna till den katolska tron. Aktionen stöddes av påven och spanska kungen Filip II. Kriget mot England hade misslyckats och den spanska armadan var krossad. Kanske satt Filip lutad över Carta Marina för att följa Sigismund på hans motreformationsattack mot Sverige.
Båda dessa - i litteraturen beskrivna exemplar - är idag försvunna.
Under modern tid har olika nytryck - mer eller mindre lyckade - utförts. Den bästa nyutgåvan är reproduktionen av München-exemplaret - utgiven 1949 - av dåvarande föreståndaren för Kungliga Bibliotekets kart- och planschavdelning - J. Haglund. Tryckningen utfördes i ljustrycksteknik - på specialtillverkat gultonat linnepapper - av hovintendenten John Kroon i Malmö.
VÖBAM i Vallentuna är ägare av hela den kvarvarande upplagan av Kroonska editionen från 1949. Utifrån denna ges nu kartan ut helt handmålad.
Kartan målas i olika tekniker. Total upplaga för hela världen är 100 exemplar. Dessa numreras och kan förses med sina ägares initialer. Olaus Magnus har på sin Carta Marina lämnat två stycken sköldar "vita" för att ägaren där skulle kunna placera sina vapenbilder.
Källor:
- Studier av Carta Marina, Uppsala Universitetsbiblioteks kart- och bildavdelning, hösten 1990
- de Oviedo y Valdés, G.H. (1478-1557), spansk historieskrivare, ståthållare i Cartagena i Nya Grenada (nuvarande Columbia). "Historia general y natural de las Indias". Delar utkom 1535 och 1557. I sin helhet utgiven 1851-1855.
- Richter Herman. Olaus Magnus Carta Marina 1539. Lund 1967. Studies and sources published by the Swedish History of Science Society, 11:2.
Detalj ur kartans högra övre hörn.