Född 1664 i Marstrand, död 1740 24/1 i Karlskrona.
Kommendör och lotsdirektör. Tecknare, kartograf och kopparstickare. Son av rådmannen Thorved Nilsson S. och Margareta Mattsdotter. Student i Köpenhamn och i Lund 1686. Lotsdirektör 1697, kommendör 1717. »Idkade som ung kopparstickskonsten» (Eichhorn) och var även flitigt verksam som kartograf. Adlades 1727.
Bland arbeten.
W. VON ROSENFELDT, Navigationen eller styrmans-konsten, Sthlm 1693: hydrografisk karta över Östersjön och Kattegatt med porträttmedaljong av~Hans Wachtmeister, kpst., samt 8 tab. med geometriska figurer, etsn.
Landstigningen på Själland 1700, kpst.
Hultmark, 1944.
Född 1763, död 1834.
Öfverstelöjtnant och fortifikationsbefälhafvare i Landskrona, voro framstående fortifikationsofficerare. Den förre var lärare i fortifikationsvetenskapen för prinsarna Gustaf, Karl och Fredrik Adolf och ledde 1776 utarbetandet af en militärkarta öfver Finland. Den senare var 1793-96 lärare i fortifikation för konung Gustaf IV Adolf och uppförde Uppsala universitets orangeribyggnad. Son till Fredrik Jakob Nordencreutz.
1645-ca. 1718. Född i Elberfeld i Preussen, död i Amsterdam.
Holländsk kopparstickare och kartograf. Han kom i tidiga år till Holland och blev elev till kopparstickare Gerard Valck (se denne) i Amsterdam. Han utförde till att börja med topografiska planscher, senare porträtt och stick med historiska och bibliska motiv. Totalt känner man till över 600 av hans arbeten. Tillsammans med sin lärare och svärfar, G. Valck, drev han en omfattande konst- och karthandel, vari de bl.a. tog upp J. Janssonius' (se denne) atlas. 1702 gav han ut en samling stadsöversikter, 'Hecatompoli' i 100 blad, och ca. 1709 en 'Atlas Contractus'. 1731 upprättade hans änka och sonen Leonard Schenk en överenskommelse om firmans framtid. En annan son, Peter Schenk, hade under åren 1730-50 en bokhandel i Amsterdam och var även kartutgivare.
Bland arbeten.
Hecatompoli.
Atlas Contractus.
Kleerkooper. - Phillips. - Thieme-Becker. - Tooley.
Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936
Lyhundra härad. Kartlagt 1904.
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
Korta fakta om Olaus Magnus "Carta Marina"
av Roland de Thorey
Det finns bara två kända originalexemplar av Olaus Magnus världsberömda karta "Carta Marina" eller som den fullständiga titeln lyder, "SJÖKARTA OCH BESKRIVNING ÖVER DE NORDLIGA LANDEN OCH DERAS MÄRKVÄRDIGHETER SORGFÄLLIGT UTARBETAD ANNO 1539".
Ett - tidigare helt okänt exemplar - förvärvades år 1962 av Uppsala Universitetsbibliotek från en privatperson i Schweiz för 150.000 kronor. Det andra exemplaret är känt sedan 1886 då det hittades av en forskare i Hof- und Staatsbibliothek i München där det fortfarande förvaras. Detta exemplar erbjöds Sverige att köpa år 1950 för 250.000 DM. Affären genomfördes inte eftersom pengar ej kunde anskaffas.
Under 12 års tid arbetade Olaus Magnus med sin Carta Marina innan den slutligen trycktes i Venedig 1539. Tryckningen gjordes efter nio stycken trästockar - således nio blad som sedan sattes samman till en stor karta. Den träsnittare som utfört graveringen av stockarna har mästerligt behandlat sitt material. På en normal arbetsdag kunde en duktig träsnittare gravera högst en kvadratdecimeter. Carta Marina omfattar totalt 212 kvadratdecimeter varför arbetet i sin helhet kan ha utförts på cirka sex månader. Olaus Magnus - Sveriges sista katolska ärkebiskop - född 1490 - död 1557 - grundlade med sin stora karta den svenska kartografin.
De idag kända originalexemplaren är båda okolorerade. Givetvis måste under 1500-talet åtskilliga kartor ha sålts från Venedig och genom litteraturen känner man till två exemplar - båda kolorerade.
Geografen Giambattista Ramusio i Venedig sände ett kolorerat exemplar - i guld och andra färger - av Carta Marina till guvernören över spanska Västindien, Gonzalo Fernández de Oviedo y Valdés. Lyriskt har denne i sin tur beskrivit kartan i sitt verk "Historia natural y general de las Indias".
Genom bevarade kataloger vet man också att ett exemplar år 1593 kom till biblioteket i kungliga slottet El Escorial nordväst om Madrid. I katalogen beskrivs detta exemplar som praktfullt illuminerat.
Att exemplaret i El Escorial anlände 1593 är kanske inte någon tillfällighet. Samma år kom konung Sigismund Vasa till Sverige för att bland annat försöka återföra svenskarna till den katolska tron. Aktionen stöddes av påven och spanska kungen Filip II. Kriget mot England hade misslyckats och den spanska armadan var krossad. Kanske satt Filip lutad över Carta Marina för att följa Sigismund på hans motreformationsattack mot Sverige.
Båda dessa - i litteraturen beskrivna exemplar - är idag försvunna.
Under modern tid har olika nytryck - mer eller mindre lyckade - utförts. Den bästa nyutgåvan är reproduktionen av München-exemplaret - utgiven 1949 - av dåvarande föreståndaren för Kungliga Bibliotekets kart- och planschavdelning - J. Haglund. Tryckningen utfördes i ljustrycksteknik - på specialtillverkat gultonat linnepapper - av hovintendenten John Kroon i Malmö.
VÖBAM i Vallentuna är ägare av hela den kvarvarande upplagan av Kroonska editionen från 1949. Utifrån denna ges nu kartan ut helt handmålad.
Kartan målas i olika tekniker. Total upplaga för hela världen är 100 exemplar. Dessa numreras och kan förses med sina ägares initialer. Olaus Magnus har på sin Carta Marina lämnat två stycken sköldar "vita" för att ägaren där skulle kunna placera sina vapenbilder.
Källor:
- Studier av Carta Marina, Uppsala Universitetsbiblioteks kart- och bildavdelning, hösten 1990
- de Oviedo y Valdés, G.H. (1478-1557), spansk historieskrivare, ståthållare i Cartagena i Nya Grenada (nuvarande Columbia). "Historia general y natural de las Indias". Delar utkom 1535 och 1557. I sin helhet utgiven 1851-1855.
- Richter Herman. Olaus Magnus Carta Marina 1539. Lund 1967. Studies and sources published by the Swedish History of Science Society, 11:2.
Detalj ur kartans högra övre hörn.
