Född 1820 11/6 i München, död efter 1867.
Gravör och topograf. Son av kopparstickaren och litografen Carl Schleich d. y. S. anlände till Stockholm på pass från Berlin 1859 11/6. Var anställd vid Topografiska kåren 1861. Lämnade Sverige enligt pass av 1867 19/3 och for över Berlin till München. Deltog i Allm. industriutst., Sthlm 1866.
Bland arbeten.
Karta över Älvsborgs län, 1860.
Hultmark, 1944.
1489-1552.
Tysk kosmograf. Född i Ingelheim i Hessen, död i Basel. Studerade matematik, teologi och klassiska språk i Heidelberg och Tübingen. Blev senare fransiskanermunk och föreläste vid olika läroanstalter tills han 1529 utnämndes till professor i hebreiska vid universitetet i Basel. Münster bedrev ett betydande författarskap och hade rykte om sig som den tidens mest lärde, speciellt när det gällde hebreisk litteratur. I hans klassiska studier hade även matematik och kosmografi en naturlig plats. Hans första geografiska verk, som publicerades 1530, var ett band med upplysningar till en nyutgåva av en gammal Tysklandskarta, utarbetad av kardinal Nicolas Cusanus (se denne). 1532 slutförde han ett större kartverk: 'Typus Cosmographicus Universalis'. Senare följde 'Geographia Universalis, Vetus et Nova', (5 utgåvor 1540-52) och 'Cosmographia, Beschreibung aller Lender' (1544, och en rad senare utgåvor). Böckerna är rikt illustrerade med kartor, stadskartor och andra textillustrationer i träsnitt. Det är framförallt dess...
Bland arbeten.
Typus Cosmographicus Universalis.
Geographia Universalis, Vetus et Nova.
Cosmographia, Beschreibung aller Lender.
Allg. d. Biogr. - Bagrow. Sveriges sjökartor - A. Hedin.
Född på godset Wesselhof i Lettland 1898, död den 15/7 1988 i Sverige.
Konstnär och arkitekt. Född 1898 på släktgodset Wesselhof, dåvarande ryska guvernementet Livland idag Lettland. Ätten är urgammal svensk adel. Bodo von Campenhausen utbildade sig till konstnär och verkade som professor i keramik vid konstakademin i Berlin. Han lämnade Tyskland strax innan andra världskriget såsom motståndare till nazisterna och slog sig sedermera ner i Lund. Som konstnär målade han akvareller med stor framgång men är mest känd för sina kavaljersperspektiv, liknande fågelperspektiv, över städer.
Satte hunden på kartan för kärlekens skull - ur Sydöstran 7/7 2007.
Namnet Bodo von Campenhausen är det kanske inte många som känner till. Däremot är hans hans detaljerade karta över Karlshamn välbekant. Denna gjorde han under en resa till staden 1963. På kartan finns även en kvinna med hund. Den enda person han avbildade på sina kartor.
Strax innan andra världskriget bröt ut flydde arkitekten Bodo von Campenhausen från Tyskland till Sverige. Han var en stark motståndare till nazis...
Bland arbeten.
Åhus 1949
Lund 1953
Kristianstad 1958
Ystad 1960
Laholm 1961
Karlskrona 1962
Karlshamn 1963
Sölvesborg 1965
Lund Mårtensgatan till Tvärgatan 1966
Lund Stadskärnans sydvästra del 1967
Ronneby 1968
Växjö 1969
Kalmar 1970
Vimmerby 1971
Visby 1974
Simrishamn 1975
Helsingborg 1976
Perstorp 1977
Borgholm 1978
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
Cedercrantz - C. H. Tersmeden ca 1900.
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
"Kommentar till... Harmonia Macrocosmica av Andreas Cellarius."
Kommentar till handkolorerad kopparstickkarta ur världsatlasen Harmonia Macrocosmica av Andreas Cellarius.
Förläggare: Gerhard Valk och Peter Schenk Amsterdam 1708.
Framställning i rummet av himlens och jordens södra halvsfärer
Om tanken att framställa himlen och jorden gemensamt på en och samma karta stammar från Cellarius är inte känt; säkert är att det används mycket sällan och utgör en av egenheterna i Cellarius' världsatlas. Denna atlas frmastår bland övriga sedan sextonhundratalet utgivna stjärnatlaser som ett mästerverk såväl vetenskapligt som grafiskt; med full rätt ger honom Rudolf Wolf (1816-1893) särskilt erkännande i sin bekanta ”Geschichte der Astronomie” (München 1877).
Till grund för vår karta ligger antagandet att betraktaren ser genom himmelssfären ned på jordens södra halvklot. Centrum för kartan ligger i Atlantiska Oceanens södra del, sydöst om Rio de la Platas mynning. På jorden, vars omkrets på kartan löper 82 mm innanför himmelssfären, igenkänner man Sydamerika (rött) och Afrika (grönt), det ännu outforskade Antarktis vid jordens sydpol kännetecknas av gul färg. Tvivelsutan har vid kartans tillkomst större vikt lagts vid framställningen av himlavalvet. Liksom på alla stjärnkartor i Cellarius' ”Harmonia Macrocosmica” är stjärnbildernas figurer tecknade med största noggrannhet och stjärnorna i dem är framställda genom stjärnformade symboler av olika utseende och storlek. Användandet av olika symboler för de enskilda stjärnorna tjänar som kännetecken på dess ljusstyrka. Redan i äldsta tider var det brukligt att inordna stjärnorna i sex storleksklasser efter deras ljusstyrka varvid de ljusaste stjärnorna räknades till den första storleksklassen och de svagaste, för blotta ögat nätt och jämt skönjbara stjärnorna, till den sjätte. Cellarius använder på sina stjärnkartor för stjärnorna sex olika storlekar av en stjärnformig symbol där symbolen är större och har fler flikar ju ljusare stjärnan är. Denna indelning användes förmodligen redan i den numera förlorade stjärnkatalog som utgavs år 150 f. Kr. av den grekiske astronomen Hipparchos från Alexandria.
Cellarius hade inte behövt teckna in stjärnbildernas figurer på stjärnkartorna om han hade begagnat sig av det förfarande som Johannes Bayer (1572-1625) använt i sin stjärnatlas ”Uranometria” (Augsburg 1603). Han betecknade nämligen stjärnorna inom varje stjärnbild med grekiska och latinska bokstäver. Längre fram förde det allmänna bruket av hans tillvägagångssätt till att figurerna försvann från stjärnkartorna; då vi betraktar de praktfulla stjärnkartorna i världsatlasen ”Harmonia Macrocosmica” kommer vi att glädja oss åt att Cellarius fortfarande utformat sina kartor efter gammalt bruk.
