VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Regeringsgatan 77, Mån-Fre 12-18, 08-102121.
Biografier.

WILKINSON, ROBERT.


Engelsk kartograf omkring år 1800. 1794 gav han ut "A general Atlas" som kom i flera upplagor och 1797 "Atlas classica" som även den kom i flera upplagor.
Bland arbeten.
A general Atlas. Atlas classica.


Phillips." "10444


PALM, ANNA SOFIA

Född 25 december 1859, död 15 februari 1924 i Italien.
Dotter till G. V. Palm. Gift 1901 med italienske officeren A. de Rosa. Anna Palm var akvarellist och har utfört en mängd motiv från Stockholm och skärgården samt även franska och italienska landskap med staffage av bönder och hästar.


" "10474


RUDBECK, OLOF.

1630-1702. Född i Västerås, död i Uppsala.
Svensk naturforskare. 1648-54 studerade han medicin i Uppsala och vid holländska universitet, 1655 blev han adjunkt vid universitetet i Uppsala, 1658 professor i teoretisk medicin (med fysik, botanik, anatomi och kemi). Han var en betydande botaniker och medicinsk forskare. Hans mest berömda verk är "Atlantica sive Manheim" i tre band (1677-98). Där försökte han med stor lärdom bevisa att Sverige var identiskt med Platons Atlantis.
Bland arbeten.
Atlantica sive Manheim.


Sv. män och kv." "10350



'Karta öfver Segellederna ifrån Landsort och Säfösund till Södertelge...'.



Mellersta Östersjön med svenska ostkusten samt Öland och Gotland. - Petter Gedda 1694.


Carta Marina
  • Björkbom, C - "En kort historik över Olaus Magnus Gothus... samt orienterande förklaringar till Carta Marina."
  • Blaisus (Påven Paulus III) - "Påven Paulus III:s tillståndsbevis för Olaus Magnus:"
  • Brenner, Oscar - "Die ächte Karte des Olaus Magnus vom Jahre 1539 nach dem Exemplar der Münchener Staatsbibliothek"
  • Collijn, Isak - "Olaus Magnus - Ett försök till karakteristik och några önskemål."
  • Magnus, Olaus - Carta Marina 1539.
    Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
    Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
  • Magnus, Olaus - Olaus Magnus brev till Gustav Vasa, daterat Rom 1 maj 1554.
  • Munkhammar, Lars - "Hur Carta marina kom till Uppsala"
  • Sallander, Hans - "Olaus Magnus' Carta marina av år 1539. Några anteckningar i samband med ett nyupptäckt andra exemplar." - 1962.
  • TV-sänd intervjuv med Hans Sallander med anledning av återkomsten av Carta Marina till Sverige.
  • De Thorey, Roland. - Korta fakta om Olaus Magnus Carta Marina.
  • De Thorey, Roland. - Breves notas sobre la "Carta Marina" de Olaus Magnus.


  • Bureus karta över norden
  • Bäärnhielm, Göran - "Om kartan och dess upphovsmän."


  • Kartor och atlaser
  • Norra och Södra Kartverkets kartor samt konceptkartor. - Förteckning.
  • Sverige - Svenska kartrariteter under trehundra år, 1500-1800.
  • Svenska stadskartor. - Ljunggren m.fl. Förteckning.
  • "General hydrographisk Chart-book öfwer Östersiön, och Katte-gatt." - Petter Gedda.
  • Ehrensvärd, Ulla - "Chart-Book öfver Öster-Siön och Katte-Gatt."
  • "A Compleat Sett of New Charts." - Sr John Norris
  • Gehlin, Åke - "Fulväderjacks spionkartor". Sir John Norris.
  • "Atlas Vsego Baltijskago Morja." - Nagaev
  • "Atlas of the Gulf of Finland." - Spafarieff
  • "Sweriges Sjö-Atlas." - Gustaf af Klint
  • Lundquist, Björn. - Sex exemplar av Gustaf af Klints Sveriges sjöatlas.


  • Bilder och planschverk
  • Heraldik och genealogi - Tersmedens handmålade vapensköldar samt graverade Tysk-Baltiska.
  • "Sveriges Industri, dess Stormän och Befrämjare" - 1890-1910. Planschförteckning.
  • "Suecia Antiqua" - Erik Dahlberg. Planschförteckning.
  • "Fordna och närvarande Sverige" - Thersner. Planschförteckning.
  • Botanik. - Besler och Lindman. Planschförteckning.


  • Teckenförklaringar
  • Sverige - Ekonomiska och Topografiska kartor. - 1872. [bild]
  • Sverige - Ekonomiska och Topografiska kartor. - 1900. [bild]
  • Övriga artiklar
  • Abrahamsson, Åke - "Två stockholmsutsikter från 1570-talet av Franz Hogenberg".
  • Bagrow, Leo - Aleksei Ivanovich Nagaev, Russian admiral 1704-1781.
  • Bagrow, Leo - Italiens insatser inom skandinavisk kartografi.
  • Bagrow, Leo - "Maps of the Neva river and adjacent areas in swedish archives."
  • Bagrow, Leo - "Vingboons' maps in Sweden"
  • Beatus världskarta.
  • Blaeu - "Short notice about some Blaeu atlases."
  • De Thorey, Roland - Kort introduktion till F. Boberg's "Svenska bilder".
  • "Svenska bilder" ur "Bobergiana, anteckningar av och om Anna och Ferdinand Boberg".
  • Upmark, Gustaf - Ferdinand Bobergs "Svenska bilder".
  • Svenska bilder i Anna och Ferdinand Bobergs fotspår - efter hundra år. - Extern länk, öppnas i nytt fönster.
  • Collijn, Isak - "Våra äldsta boktryckare."
  • Covens et Mortier - "Short notice about the Covens et Mortier edition of de l'Isle's map of America."
  • Ehrensvärd, Ulla - "Andreas Bureus: Gothia, utgiven 1649 av Joan Blaeu."
  • Ekström, Georg - Linné, Landskapsresorna och kartorna." [extern länk]
  • Enequist, Gerd - "De äldre ekonomiska kartorna i Mälarområdet"
  • Enequist, Gerd - short summary in English "The old economic maps in the Region of Mälaren"
  • Eriksson, Erik - ur "Sex berömda kartblad. En introduktion..."
  • Frölich Hans - Svenska vyer ur "Bröderna Elias och Johan Fredrik Martins gravyrer."
  • Hassler, Göran - Carl Larsson.
  • "Kommentar till... Harmonia Macrocosmica av Andreas Cellarius."
  • Krogt, Peter van der. - "The History of Globe Making."
  • Krogt, Peter van der. - "The Mapping of Mars."
  • Louwman, Peter J. K. - "Bibliography of atlases published in the Netherlands."
  • Marelius, Nils - "Beskrifning Til Chartan öfver Sjön Wenern." [PDF-fil, 14 Mb]
  • Marelius, Nils - "Beskrifning Til Chartan öfver de til Segelfarten tienlige Siöar och Strömmar imellan Götheborg och Norrköping." [PDF-fil, 30 Mb]
  • Niklasson, Bruno - "General Charta öfwer Stockholm med Malmarna 1733." - 2001.
  • Nya Dagligt Allehanda - "Stockholmare har enastående kartsamling i Europa." - 1935.
  • Olsson, Ulf - Sjömätningarna i Göteborgs skärgård och Bohuslän 1803-1805.
  • Propper, Gerold - "Något om tryckta ortskartor över Stockholm och deras bakgrund."
  • Rudbeck, Olof - Förkortningar av kartografer använda av Olof Rudbeck i "Atlantica".
  • "Saxa Loquunatur - Stenarna talar" - Lunds Universitetsbibliotek.
  • Strindberg, August - "Philipp Johann von Strahlenberg och hans karta öfver Asien".
  • Tallgren, Bruno - Ortelius, "SEPENTRIONALIUM REGIONUM DESCRIP. ANTVERPIAE 1570". - Ortelius karta över Norden. No. 45. i 'Theatrum Orbis Terrarum'.
  • Tallström, Björn - Östgötakartor. [extern länk]

  • Två stockholmsutsikter från 1570-talet
    av Franz Hogenberg

    Vyerna, med staden sedd från norr och söder, markerar en ny syn på verkligheten – och konsten. Tidigare stockholmsbilder avsåg främst att förmedla politiska och religiösa budskap, inte att i detalj återge den fysiska miljön. De hade mer karaktären av förenklade topografiska kartor. Med renässansen blev dock konstens uppgift att efterlikna naturen, att återskapa verkligheten som bild. Det är också så som våra aktuella konstnärer – tecknaren Hieronymus Scholeus och kopparstickaren Franz Hogenberg – har gått till väga. För första gången ser vi den svenska huvudstaden framställd på ett visuellt trovärdigt sätt inom ramen för ett nytt centralperspektiv. Till skillnad från äldre, vertikalt anlagda panoramor lanseras även en horisontal kompositionsprincip, med staden utbredd på tvären – inte minst för att framhäva det begynnande stormaktsväldets tillväxt. Försöket att fånga betraktaren mellan två motsatta bilder syftade samtidigt till upplevelsen av att själv vara på plats.

    Framför oss ligger Erik XIVs och Johan IIIs Stockholm, en senmedeltida, muromgärdad stad med anspråk på att tillhöra en europeisk renässanskultur. Från norr dominerar den mäktiga Vasaborgen med sina ståtliga tinnar och torn, det största krönt med de tre gyllene kronor (uppsatta 1544) vilka givit kärntornet – och slottet – dess namn. Som motvikt till kungamaktens residens reser sig Storkyrkan med sin himlasträvande tornspira. Mitt emellan syns Köpmansportens kupoltorn, ledande till Köpmangatan och Stortorgets marknadsplats. Runt Stadsholmens täta bebyggelse löper en skyddande pålkrans, på Saltsjösidan inrymmande konungens skeppsgård. Gråmunkeholmen – senare Riddarholmen – med sitt kloster är ännu tämligen öde. Till vänster om Helgeandsholmen med sina vattenkvarnar, slaktar- och brygghus, ligger den lilla holmen Stockholm, stadens ursprung, och till höger det oansenliga Stenskär, sedermera Strömsborg.

    Norreport och Norrbro leder till förgrundens Norra malmen och den höga Brunkebergsåsen, vars ännu orörda topografi för ett naturtroget intryck. Nedanför berget, på den Östra och Västra malmen, trängs en vildvuxen timmerhusbebyggelse som 80 år senare skulle försvinna i samband med stormaktstidens stadsplanereglering. Samma sak med de enklare fiskarhusen på den ännu lantliga Södra malmen. Ovanför kålgårdar och betesmarker som snart skulle ersättas av rätlinjiga stadskvarter, står Mariabergets väderkvarnar vända mot Mälarens vindar och det avlägsna Munkelägret – våra dagars Kungsholmen. Den runda befästningen med sin vall och vallgrav var färdigbyggd 1553. Bortom ligger den yttre och den inre Söderport med sina krenelerade torn och murar. Den tornprydda och trappgavlade byggnaden i början av Skeppsbron är det gamla våghuset, vars motsatta sida vette mot stadens ekonomiska centrum – Järntorget. På Strömmen samsas handels- och örlogsskepp med vildsvanor och runt slottstornet kretsar skärgårdens måsar i sällskap med norrflygande tranor.

    De båda utsikterna ingick i ett samlingsverk av stadsbilder, varav en del i handkolorerad praktupplaga, som utgavs i Köln av Georg Braun och Franz Hogenberg åren 1572-1618. Avsikten var att visa upp Europas viktigaste städer i en inbördes makt- och skönhetstävlan. De både realistiska och idylliska stockholmsbilderna blev också synnerligen populära, och kom att utgöra underlag för flera uppdaterade bearbetningar allteftersom staden växte i rykte och omfång. Sista gången i början av 1800-talet, då en engelsk variant presenterade den svenska huvudstaden i mer moderna kläder. Trots stadspanoramats utveckling och blomstring under 1600- och 1700-talen, inte minst i Erik Dahlbergs Sueciasvit, kom alltså de Hogenbergska dubbelvyerna att leva vidare som urbilder och historiska dokument vilka än idag präglar vår uppfattning av det sena 1500-talets Stockholm.

    Om Franz Hogenberg vet vi att han föddes före 1540 i Mecheln, Belgien och dog i Köln, enligt uppgift 1590. Fadern, målaren och kopparstickaren Nikolaus Hogenberg kom ursprungligen från München och ingick – liksom sonen – i en tysk konstnärsfamilj, verksam under 1500- och 1600-talen. Till Franz' konstnärliga utbildning bidrog även styvfadern, kartografen Hendrik Terbruggen, genom vilken han fick medverka i flera av de stora kart- och illustrationsverk som nederländska förlag hade under utgivning. År 1570 flyttade han till Köln och kom i kontakt med Georg Braun, i vars praktverk Civitates orbis terrarum Hogenberg bidrog med ett stort antal bilder, däribland de båda stockholmsvyerna. I sin rika och varierande produktion framställde han också kartor, krigs- och folklivsbilder samt porträtt.

    Åke Abrahamsson
    Fil.dr, Antikvarie vid
    Stockholms stadsmuseum