1794-1873. Född i Krakow, död i Paris.
Polsk officer. Redan 1813 var han ute i fält som underofficer, kastade sig sedan över militära och matematiska studier, och blev 1822 lärare vid artilleriskolan i Warszawa. 1830 var han på nytt ute i fält som kapten och tvingades därefter gå i landsflykt. Under några år vistades han i Frankrike och England och kom 1835 till Norge. Där blev han efter hand betrodd med olika offentliga ingenjörsarbeten, speciellt i 'Vassdragsvesenet', och blev 1846 anställd som kanaldirektör. Bland hans stora arbeten kan nämnas kanalen vid Moss. 1848 sade han upp sig från sitt arbete och reste till Paris för att deltaga i polackernas frihetskamp. Efter en tid återvände han till Norge och blev på nytt anställd inom kanal- och havsväsendet. 1855 kallade hans landsmän åter på honom och han lämnade då Norge för gott. Han blev senare lärare vid olika krigsakademier. Han lyckades aldrig återse sitt hemland.
Tids-Tavler, b. II, 1873.
JACOBSZ, THEUNIS (eller ANTHEUNIS).
Ca. 1607-50. Född och död i Amsterdam.
c. 1606-50
JACOB JACOB5Z (LOOTSMAN) (son) d. 1679
Holländsk kartograf. Han var boktryckare och bokhandlare. 1648 gav han ut 't'Nieuw groot Straets-boeck, inhoudende d'Middelantse Zee'. Efter sin död gav sonen Jacob Theunisz (se denne) ut 't'Nieuwe en vergroote Zeeboeck, dat is des Piloots ofte Lootsmans Zee-Spiegel, inhoud de Zee-kusten vande Noordsche, Oosterzee ende Westersche Schipvaert' (1653). Båda dessa atlaser kom senare i flera utgåvor.
Anthonie Jacobsz founded a printing and publishing business in Amsterdam in which he specialized in the production of pilot books and sea atlases. As he died at a comparatively early age most of the numerous editions of his works appeared after his death published by his sons, Jacob and Caspar, who took the name 'Lootsman' (sea pilot) to distinguish them from another printer of the name Jacobsz.
Following Blaeu and Colom, Anthonie Jacobsz was the most important compiler of sea charts in Amsterdam in the first half of the seventeenth century. In his new ZeeSpiegel issued in 1643 he increased the number of ch...
Bland arbeten.
t'Nieuw groot Straets-boeck, inhoudende d'Middelantse Zee.
t'Nieuwe en vergroote Zeeboeck, dat is des Piloots ofte Lootsmans Zee-Spiegel, inhoud de Zee-kusten vande Noordsche, Oosterzee ende Westersche Schipvaert.
Kleerkooper. - Phillips.
Född 1787 27/10 i Stockholm (Ad. Fredr.), död 1853 17/5 i samma stad (Hedv. El).
Gravör. Son av trädgårdsmästaren Nils H. och Catharina Lind. Elev vid Konstakademien, där han erhöll en tredjemedalj 1805. Blev 1846 4/9 omyndigförklarad och ställd under bokhållaren Gustaf Himbergs fömynderskap.
Bland arbeten.
N. G. WERMING, Kartor öfver svenska städer, u. o. [1806-19]: 3 blad, bl.a. Belägenheten af Falkenberg, 1813, och Belägenheten af Ängelholm, 1815. (Hultmark, 1944.)
Karta öfver Stockholm. - 1904.
Brudbröd, Flipendula hexapetala - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
Carta Marina et descriptIo
septemtrionalivm terrarvm ac mirAbilIvm rervm in eis contentarvum diligentissime
eleborata anno dni 1539
~
Sjökarta och beskrivning över de nordliga landen och deras märkligheter sorgfälligt utarbetad anno 1539.
A innefattar inom sitt område ön Island, som prisas för ovanliga underverk; på denna ö finns vid den lilla bokstaven A ~ tre berg, vars högsta toppar lyser av evig snö och vars fot flammar av evig eld. B ~ Fyra källor av mycket olika natur, av vilket en genom sin eviga hetta förvandlar allt som kastas i den till sten, under det att dess tidigare form bevaras, den andra är outhärdligt kall, den tredje frambringar ”öl”, den fjärde utdunstar fördärvlig smitta. C ~ En eld som förtär vatten och inte bränner upp blånorna. D ~ Vita korpar, falkar, skator, björnar, vargar och harar; dock finns även helt svarta vargar. E ~ Isen, som låter höra tjut av mänskliga röster och förvissar en om att människornas själar plågas där. F ~ Ett klippblock som tycks flyga genom utdunstningarnas storlek. G ~ Så stor mängd fisk att den staplas upp lika högt som husen under bar himmel för att säljas. H ~ En otrolig mängd smör. I ~ Betets så stora yppighet, att om inte boskapen hålls borta från betesmarkerna, fördärvas den av övergödning. K ~ Havsvidunder, stora som berg, välter skeppet om de inte skräms bort genom ljudet av basuner eller genom att man kastar tomma tunnor i havet. L ~ Sjömän, som kastar ankar på vidundrens ryggar i tron att dessa är öar, svävar ofta i livsfara. M ~ Handelsskepp, som angriper varandra med kanoner i kamp om företräde till hamnarna och vinsterna. N ~ Norges och Islands vapen.
C visar vid bokstaven A ~ skogsmänniskor som nattetid angriper sjömännen men om dagen ingenstans står att finna. B ~Avgudadyrkare tillber som gudomlighet ett rött tygstycke, uppsatt på en stång. C ~ Starchaterus, en svensk knytnävskämpe, fordom mycket berömd i hela Europa. D ~ En magnetisk ö, 30 mil från polen, bortom vilken seglarens vägvisare, den s.k. kompassen, mister sina krafter. E ~ En stor örn höljer sina ägg i den avflådda pälsen av en hare; genom den fruktbara värmen kläcks ungarna. F ~Den stora vita sjön (Vita havet), vari finns fiskar och fåglar av oräkneligt antal olika arter. G ~ En bröllopsrit hos avgudadyrkarna med eld, som slås med flinta över huvudet på brudparet. H ~ Byte av förnödenheter utan hjälp av pengar. I ~ En strid mellan konungar, av vilka den ene med renar och fotfolk på brädor (skidor) med bågar har besegrat den andre, som strider till häst. K ~ Renar drar en vagn eller kärra (släde) över snö och is. L ~ Sälfiske på isflak och ett otroligt överflöd av lax och gädda. M ~ Mård, sobel, hermelin, olika slags ekorrar, överallt en ofantlig mängd bäver. N ~ Moskovitiska köpmän, som drar sina båtar mellan sjöarna för att idka byteshandel.
D visar vid lilla A ~ Öarna och stiftet Färöarna vars fiskätande invånare styckar och delar mellan sig de stora havsdjur som kastas upp av stormarna. B ~ Här ges såsom tribut till områdets styresman korphuvuden som tecken att man dödat den skadliga fågeln, som där dödar får och lamm. C ~ Vid inloppet till dessa öar framträder en hög klippa, som sjömännen kallar Munken – ett förträffligt skydd mot stormar. D ~ Det förskräckliga havsvidundret Ziphius, som slukar en säl. E ~ Ett annat hemskt odjur, okänt till namnet, som lurar på det (d.v.s. Ziphius) vid dess sida. F ~ Här ligger ön Tyle. G ~ Hetlandiska (Shetlands-) öarna och biskopsdömet, ett bördigt land med de skönaste kvinnor. H ~ Orkadiska (Orkney-) öarna, 33 stycken, vilka fordom hade namn av kungarike. I ~ Änder som kläcks ur trädens frukter. K ~ Ett havsvidunder som liknar ett svin.
E innehåller vid A ~ namn på ön Scandia, från vilken fordom de mäktigaste folk dragit ut i hela världen. B ~ Konungariket Sveriges vapen, tre kronor. C ~ Konungariket Norges vapen, ett lejon beväpnat med bila. D ~ Här försöker men från en klippa mäta havets outgrundliga djup. E ~ Ett noshörningsliknande vidunder slukar en 12 fot lång hummer. F ~ Plattor binds som sköldar vid hästarnas fötter, för att de inte ska sjunka ned i snön. G ~ Tamrenar ger utmärkt mjölk. H ~ Lodjur slukar vildkatter. I ~ Vargars strid mot älgar på isen. K ~ Pyramider och väldiga stenar, som innehåller fädernas bragder beskrivna med gotiska bokstäver. * betecknar järnfyndighet. * Koppartillgång. * Rikedom av utmärkt silver. L ~En sjö. Som aldrig fryser till. M ~ En havsorm, 30 eller 40 fot lång.
F Under lilla A ~ Det händer ofta att havet fryser till och kan bära de tyngsta vagnar (slädar) och samtidigt härmed ger framkomlig väg åt de sjöfarande, som tävlar med vagnar i snabbhet. B ~ Vildåsnor eller älgar drar mycket snabbt vagnen över snön. C ~ En strid mellan herdar och ormar. D ~ Fasaner eller skogshöns ligger dolda upp till flera månader utan föda under snön. E ~ Andra fåglar, helt vita snöfåglar, som aldrig visar sig annat än vid sträng vinter. F ~ En svart flod av omätligt djup; den innehåller bara svarta fiskar, men dessa är välsmakande. G ~ Utbrott av ett outhärdligt dån, när något levande kastas in i den viborgska grottan eller hålan. H ~ Bävrarnas bo delvis på land, delvis i vatten; hur de drar ihop trästycken, till byggandet. I ~ Pelikan, en fågel stor som en gås, ger ifrån sig ett mycket starkt läte med strupen fylld med vatten. K ~ Uttern tämjs till att fiska och föra fisken till kocken. L ~ Människor löper snabbt över det oändliga tillfrusna havet med ben under fötterna (skridskor av ben). M ~ Kärl för gästabud, kallat Kåsa. N ~ På vintern strider man på isen liksom på sommaren till sjös.
G Visar hela kartans förklaring samt delar av konungarikena England, Skottland och Holland.
H innehåller vid bokstaven A ~ det gamla konungariket Frisland, där det finns förträffliga hästar, och sedan konungariket Danmark, splittrat genom sina många öar och sin krigiska befolkning. B ~ De mäktiga och ståtliga vendiska (vandaliska) städerna, vars hamnar belyses av ständigt ljus för att inte sjömännen av oförsiktighet skall råka i fara. C ~ Allmänna härbärgen byggs ibland upp på det tillfrusna havet. D ~ Insamlande av bärnsten på den preussiska kusten. E ~ Staden Danzig; bebos av välbärgade och ärliga borgare. F ~ Godheten hos de fiskar som kallas rocka på gotiska och Raya på italienska, ty de beskyddar den simmande mannen och räddar honom från att upp slukas av havsvidundren. G ~ Konungariket Gothia, goternas förstafädernesland. H ~ Ön Gotland, efter namnets etymologi goternas land, där man än idag söker sin rätt i sjömål. I ~ Eldar tänds på kustbergen i krigstid. K ~ Den kungliga staden Stockholm, väl skyddad genom befästningskonst, naturformationer och vatten. L ~ Mäkta stora fartyg för strid, på alla sidor bestyckade med stora kanoner, från vilka avfyras järnstycken inneslutna i tunnor.
I innehåller först vid bokstaven A
~ landet Livland, som Lyder under tyskarnas Heliga Jungfruns orden. B
~ Kurland, på vars kust sker ständiga skeppsbrott och föga tröst finns för
de drabbade. C
~ Samogethia, så kallat efter goternas bosättning där. D ~ Storhertigdömet Litauen, underställt
Polens konung. E
~ visar en uroxe som med sina horn med lätthet lyfter och kastar iväg en
bepansrad man. F
~ Björnar som krafsar honung ur träden, blir nedslagna av järnbeslagna
klubbor som hängts upp där. Slutligen visar en tavla namnen på ett antal
folk, som enligt skrifternas samstämmiga vittnesbörd utgått från ön Scandia.
Före den egentliga kommentaren till kartan har Olaus Magnus låtit trycka det privilegiebrev, som år 1539 utfärdades av påven Paulus III. Häri förbjuds för en period av 10 år allt eftertryck av den karta (De nordiska ländernas geographia eller beskrivning), som Olaus under lång tid och med stor möda sammanställt, och även av de böcker, som beskriver de nordiska länderna. Den som överträder förbudet hotas med bannlysning och böter om 200 gulddukater. Efter beskrivningen noteras att kartan kan köpas i Thomas de Rubis’ butik vid Rialtobron i Venedig.