VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Regeringsgatan 77, Mån-Fre 12-18, 08-102121.
Biografier.

ÖRNEHUFVUD, OLOF HANSSON SWART.

Född 1600 i jan. i Nya Lödöse, död 1644 27/8 i lägret vid Kattarps by i Västra Skrävlinge sn (Malm.).
Fortifikationsofficer. Kartograf. Tecknare och kopparstickare. Son av handlanden Hans Olofsson och Anna Eriksdotter. Student vid universitetet i Rostock. Skrivare i hertog Johans kanslo 1617 och i kungl. kansliet 1619-24. Fick 1624 Gustav II Adolfs befallning att öva sig i ritare- och ingenjöreskonsten under Anders Bures [Bureus] ledning. Utnämndes 1625 till "geographus". Blev 1628 konduktör och 1632 generalkvaratermästare vid Fortifikationen. Adlades 1635 med namned Örnehufvud. Kallade sig tidigare Olof Hansson, Olawus Johannis Gothus och Oluff Hansson Swart. "Avtecknade såsom åsyna vittne de flesta svenska aktioner och belägringar under tyska kriget; avritade slutligen ävenledes en längd av rikets provinser, synnerligast de vid gränserna med alla dess skärgårdar och hamnar".
Bland arbeten.
Rigas kapitulation 1621, kopparstick.


Elgenstierna.


KULLENBERG, MÅRTEN.

1695-1753.
Pilot director and commander in Karlskrona. Married a sister of Olof von Rajalin.


Sveriges sjökartor – A. Hedin].


ÖSTERBERG, ERIC.

Född 1746 12/6 i Uppsala, död före 1779 i dec., trol. i Lovisa.
Akademigravör. Underofficer. Son av ullkammaren Carl Ö. och Brita Menlös. Elev av Anders Åkerman i Uppsala från 1759. Volontär vid Fortifikationen 1771. Överflyttade 1773 till Åbo, där han var verksam som akademigravör till 1777. "Graveuren wid kongl. academien härstädes Eric Österberg har till allmänhetens och i synnerhet scholornes tjänst, i koppar stuckit en swensk och latinsk föreskrift, jämwähl alphabeterne, som med wacker stil och accuratesse äro förfärdigade, och säljes i partie för 2 dal. 26 öre, men styckewis för 5 dal. K:mt..." (Tidningar utgifne af et sällskap i Åbo 1776 29/2). Ö. begav sig 1777 till Lovisa, där han tog tjänst som underofficer vid ett värvat regemente.
Bland arbeten.
S. DURAEUS, De visu, diss., resp. J. Södervall, Uppsala 1765: schematisk framställning av ögat jämte geometriska figurer, kpst. Ö. graverade ett flertal geometriska figurer för matematiska dissertationer vid Åbo akademi och Uppsala universitet under presidium, av bl.a. M. J. ALOPAEUS, Åbo 1764-74, O. S. WETTERQUIST, Uppsala 1765, S. DUILEUS, Uppsala 1766, H. H. WALLENBERG, Uppsala 1766, samt för A. PLANMAN, Åbo 1776. Karta över Bornholm, efter T. Cöhler, 1765. A. ÅKERMAN, Atlas juvenilis. 1:a uppl., Uppsala 1768: 16 kolor, kartblad över Europa; 2:a uppl., u. o. [1774]: 20 kolor. kartblad över Europa. C.F. GEORGII, De insula Sela, Sudermanniae, diss., resp. E. Humbla, Uppsala 1771: karta över Selö i Mälaren. DENS., De paroecia Braenkyrka toerneae meridionalis in Sudermannia, diss., I, resp. J. W. Brannius, Uppsala 1769: tab. med kufiska mynt, etsn. J. IHRE, De runarum in Suecia antiquitate, diss., resp. U. von Troil, Uppsala 1769: tab. med 3 runstenar och runalfabet, etsn. H. G. PORTHAN, Narratio R. V. Pauli Juusten episcopi Aboénsis de legatione sua russica, diss., I, resp. G. W. Rydman, Åbo 1775: vapensköld, etsn. J. LINDELL, Cantilenae selectiores, Åbo 1776: titelblad, titel och vignett med lekande skolpojkar, inom rik rokokoram, efter G. P. Nordberg, kpst., samt 15 text-och notsidor, kpst.



Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734



Ljusterö - O. J. Hagelstam 1806.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10207

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

KEULEN van.

Holländsk bokhandlarfirma, grundlagd i Amsterdam 1678 av Joannes van Keulen (se denne). Denne handlade med sjökort samt matematiska och nautiska böcker och instrument som han till viss del gjorde förarbetet till. Som förläggare gav han ut en rad stora sjökartverk som "De lichtende Zeefaakkel" (1680-84), "Zee Atlas" (1680) och "De groote nieuwe vermeerderde Zee Atlas ofte water werelt" (1695). Dessa verk kom i flera nyutgåvor. - Hans son, Gerard van Keulen, fortsatte verksamheten, reviderade de gamla kartorna och kompletterade med nya. Efter hans död 1726 fortsatte företaget under ledning av Johannes van Keulen d.y. (d. 1755). 1728 utkom en fransk utgåva, "Flambeau de la mer" i 4 band, och 1753 en reviderad utgåva, "De nieuwe groote lichtende Zee fakkel". Från 1779 var Gerard Hulst van Keulen (se denne) innehavare av företaget och ombesörjde flera nyutgåvor av firmans atlaser. 1802 hade "Zee-Fakkel" (med text på holländska, franska och spanska) kommit ut i 26 utgåvor, och "Zee-Atlas" (utan text) i 15 utgåvor. Den siste av dessa kom 1734. - Firman fanns ännu kvar 1858 och var då världens äldsta specialaffär inom sitt område. -
Bland arbeten:
De lichtende Zeefaakkel. Zee Atlas. De groote nieuwe vermeerderde Zee Atlas ofte water werelt. Flambeau de la mer. De nieuwe groote lichtende Zee fakkel.
(Nissen. - Nouv. biogr. gen. - Phillips. - Wieder.)

Tillbaka till början.