TVÅ STOCKHOLMSUTSIKTER FRÅN 1570-TALET AV FRANZ HOGENBERG.

SEUTTER, MATTHAEUS .

1678-1757. Född och död i Augsburg.
Tysk kartograf, son till en guldsmed. Hans föräldrar ville att han skulle bli ölbryggare men han såg till att bli lärling i kartgravering hos J.B. Homann i Nürnberg 1697. Efter lärlingstiden återvände Seutter till sin hemstad Augsburg och började arbeta hos Jeremias Wolff på dennes förlag. Från och med år 1707 arbetade han självständigt som kartgravör i Augsburg. 1710 började han ge ut kartor under eget namn och 1728 var han en namnkunnig kartograf. 1730/1732 fick han titeln 'Kaiserlicher Geograph', kejserlig geograf. Totalt skapade Seutter och hans medhjälpare uppemot 400-500 landskartor, stadsplaner och översikter, genealogiska och kronologiska tabeller m.m.. Av atlasverk kom 'Atlas geographicus' 1725 med 46 kartor, 'Atlas novus indicibus instructus' kom ca. 1730 i Augsburg och Wien. En utökad utgåva av den senare med 131 kartor kom 1734/1735 och slutligen utkom ca. 1744 en 'Atlas minor' med 64 kartor i ett mindre format. I atlasen från 1734/1735 delade Seutter upp kartorna i rutor och lät utarbeta stadsreg...
Bland arbeten.
- Atlas Geographicus oder Accurate Vorstellung der Ganzen Welt, 1725
- Atlas Compendiosus oder die ganze Welt in den nothwendigsten Geographischen Charten
- Atlas Compendiosus Scholasticus
- Atlas Novus Indicubus Instructus, 1728
- Grosser Atlas, 1734
- Atlas Minor, 1744

SEUTTER, M. Nova et accurata delineatio Ingriae et Careliae... Matthaeus Seutter,... Aug. Vind. [engraved map]. Augsburg, [c.1744].
The Seutter edition of the Grimmel map of Carelia and Ingria.
SEUTTER, M. Teshenije Nevy reky... = Fluwius Newa e lacu Ladoga Petropolin... [engraved map] Augsburg, [c.1744].
The Seutter-version of the Grimmel map of Ingria. [Kartan över Neva från Ladoga till St Petersburg].

Allg. d. Biogr.Christian Sandler: Seutter, Matthäus. In: Allgemeine Deutsche Biographie (ADB). Band 34, Duncker & Humblot, Leipzig 1892, S. 70–72.Christian Sandler: Matthäus Seutter (1678–1757) und seine Landkarten. 3. Reprintauflage. Bad Langensalza: Verlag Rockstuhl, 2009 (1. Auflage: 1894). ISBN 978-3-936030-03-7Peter H. Meurer: Das Druckprivileg für Matthäus Seutter. In: Cartographica Helvetica Heft 8 (1993) S. 32–36 VolltextMichael Ritter: Die Augsburger Landkartenverlage Seutter, Lotter und Probst. In: Cartographica Helvetica Heft 25 (2002) S. 2–10 Volltext

FADEN, WILLIAM.

1750-1836.
Engelsk kartförläggare som övertog Thomas Jeffreys (se denne) affär och gav ut en lång rad med anmärkningsvärt fina kartor, glober, stadsplaner, atlaser etc. En katalog från Faden, tryckt 1822 registrerar över 350 publikationer. Till hans mest värdefulla verk räknas 'North American Atlas' (1777). 1798 gav han ut 'Atlas minimus universalis' med 55 kartor. I övrigt utförde han ingen standardatlas, men satte samman enkla kartor till atlaser efter olika beställares önskemål. Samlingarna blev försedda med tryckta titelblad, men varierar stort beträffande innehåll och storlek.

Bland arbeten.
North American Atlas.
Atlas minimus universalis.

Phillips. - Tooley.

GRIMMEL, JOHANN ELIAS.

1703-1759. Född i Memmingen, Bayern.
Målare, gravör och konstruktionsritare. Anlände till St Petersburg 1741 tillsammans med gravören Johann Stenglein. Grimmel medverkade bl.a. i utgivningen av en 'Atlas Russicus' 1745 (Inte d'Isles atlas som kom samma år med samma namn.), samt gav även ut ett arbete i fyra blad 'Ladoga-kanal' 1741-42.
En av Grimmels elever vid vetenskapsakademin var Mikhail Makhayev.
Matthaeus Seutter gjorde kopior på vissa av Grimmels kartor så tidigt som under 1740-talet, bland annat 'Ingria et Carelia' samt 'Teshenije Nevy reky...'.
Bland arbeten.
Finskoj zaliv ot Kronshtata do Sanktpeterburga... = Der Sinus Finnicus von Cronstad bis St.Petersbürg benebst den aug seinen Kusten befindlichen Lusthöfen [engraved map] / J. Grimmel del. [St. Petersburg, c.1742].
Karta Ingermanlandii i Karelii. [The Academy of Sciences in St Petersburg]; Grimel del. - [St. Petersburg, c.1742].
Ladozhkoj kanal. Canalis Ladogensis [engraved map] / J. Grimmel del. [St. Petersburg, c.1742].
Ladozhskoe Ozero i Finskii zaliv s prilezhashchimi mestami. Lacus Ladoga et sinus Finnicus. [The Academy of Sciences in St Petersburg]; J. Grimel del. [St. Petersburg, c.1742].
Magnus Ducatus Finlandiae. [The Academy of Sciences in St Petersburg]; Grimel del. - [St. Petersburg, c.1743].
Techenije Nevy reky iz Ladozhgago ozera k St.Peterburgu = Fluwius Newa... [engraved map] / J: Grimmel del. - [St. Petersburg, c.1741-42].

Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.

Wattrang - C. H. Tersmeden ca 1900.

Två stockholmsutsikter från 1570-talet
av Franz Hogenberg

Vyerna, med staden sedd från norr och söder, markerar en ny syn på verkligheten – och konsten. Tidigare stockholmsbilder avsåg främst att förmedla politiska och religiösa budskap, inte att i detalj återge den fysiska miljön. De hade mer karaktären av förenklade topografiska kartor. Med renässansen blev dock konstens uppgift att efterlikna naturen, att återskapa verkligheten som bild. Det är också så som våra aktuella konstnärer – tecknaren Hieronymus Scholeus och kopparstickaren Franz Hogenberg – har gått till väga. För första gången ser vi den svenska huvudstaden framställd på ett visuellt trovärdigt sätt inom ramen för ett nytt centralperspektiv. Till skillnad från äldre, vertikalt anlagda panoramor lanseras även en horisontal kompositionsprincip, med staden utbredd på tvären – inte minst för att framhäva det begynnande stormaktsväldets tillväxt. Försöket att fånga betraktaren mellan två motsatta bilder syftade samtidigt till upplevelsen av att själv vara på plats.

Framför oss ligger Erik XIVs och Johan IIIs Stockholm, en senmedeltida, muromgärdad stad med anspråk på att tillhöra en europeisk renässanskultur. Från norr dominerar den mäktiga Vasaborgen med sina ståtliga tinnar och torn, det största krönt med de tre gyllene kronor (uppsatta 1544) vilka givit kärntornet – och slottet – dess namn. Som motvikt till kungamaktens residens reser sig Storkyrkan med sin himlasträvande tornspira. Mitt emellan syns Köpmansportens kupoltorn, ledande till Köpmangatan och Stortorgets marknadsplats. Runt Stadsholmens täta bebyggelse löper en skyddande pålkrans, på Saltsjösidan inrymmande konungens skeppsgård. Gråmunkeholmen – senare Riddarholmen – med sitt kloster är ännu tämligen öde. Till vänster om Helgeandsholmen med sina vattenkvarnar, slaktar- och brygghus, ligger den lilla holmen Stockholm, stadens ursprung, och till höger det oansenliga Stenskär, sedermera Strömsborg.

Norreport och Norrbro leder till förgrundens Norra malmen och den höga Brunkebergsåsen, vars ännu orörda topografi för ett naturtroget intryck. Nedanför berget, på den Östra och Västra malmen, trängs en vildvuxen timmerhusbebyggelse som 80 år senare skulle försvinna i samband med stormaktstidens stadsplanereglering. Samma sak med de enklare fiskarhusen på den ännu lantliga Södra malmen. Ovanför kålgårdar och betesmarker som snart skulle ersättas av rätlinjiga stadskvarter, står Mariabergets väderkvarnar vända mot Mälarens vindar och det avlägsna Munkelägret – våra dagars Kungsholmen. Den runda befästningen med sin vall och vallgrav var färdigbyggd 1553. Bortom ligger den yttre och den inre Söderport med sina krenelerade torn och murar. Den tornprydda och trappgavlade byggnaden i början av Skeppsbron är det gamla våghuset, vars motsatta sida vette mot stadens ekonomiska centrum – Järntorget. På Strömmen samsas handels- och örlogsskepp med vildsvanor och runt slottstornet kretsar skärgårdens måsar i sällskap med norrflygande tranor.

De båda utsikterna ingick i ett samlingsverk av stadsbilder, varav en del i handkolorerad praktupplaga, som utgavs i Köln av Georg Braun och Franz Hogenberg åren 1572-1618. Avsikten var att visa upp Europas viktigaste städer i en inbördes makt- och skönhetstävlan. De både realistiska och idylliska stockholmsbilderna blev också synnerligen populära, och kom att utgöra underlag för flera uppdaterade bearbetningar allteftersom staden växte i rykte och omfång. Sista gången i början av 1800-talet, då en engelsk variant presenterade den svenska huvudstaden i mer moderna kläder. Trots stadspanoramats utveckling och blomstring under 1600- och 1700-talen, inte minst i Erik Dahlbergs Sueciasvit, kom alltså de Hogenbergska dubbelvyerna att leva vidare som urbilder och historiska dokument vilka än idag präglar vår uppfattning av det sena 1500-talets Stockholm.

Om Franz Hogenberg vet vi att han föddes före 1540 i Mecheln, Belgien och dog i Köln, enligt uppgift 1590. Fadern, målaren och kopparstickaren Nikolaus Hogenberg kom ursprungligen från München och ingick – liksom sonen – i en tysk konstnärsfamilj, verksam under 1500- och 1600-talen. Till Franz' konstnärliga utbildning bidrog även styvfadern, kartografen Hendrik Terbruggen, genom vilken han fick medverka i flera av de stora kart- och illustrationsverk som nederländska förlag hade under utgivning. År 1570 flyttade han till Köln och kom i kontakt med Georg Braun, i vars praktverk Civitates orbis terrarum Hogenberg bidrog med ett stort antal bilder, däribland de båda stockholmsvyerna. I sin rika och varierande produktion framställde han också kartor, krigs- och folklivsbilder samt porträtt.

Åke Abrahamsson
Fil.dr, Antikvarie vid
Stockholms stadsmuseum