SÖK KARTOGRAFER, GRAVÖRER M.FL.

JANVIER, JEAN.

Fransk geograf i slutet av 1700-talet. Det finns en rad enkla kartor av honom från åren 1753-91 men ingen hel atlas. Titeln geograf anger han själv på kartorna. Inga ytterligare upplysningar om honom har funnits, om han inte är identisk med Jean Francois Augustin Janvier de Flainville (1717-91), som var advokat till 1759, inspektör vid krigsakademin vid revolutionen 1789 och senare borgmästare i Chartres och dessutom känd arkeolog.

Nouv. biogr. gen. - Phillips. - Tooley.

THORLAKSSON, GUDBRANDUR.

1541-1627.
Matematiker, kartograf, rektor i Skálholt och biskop i Hólar. Utbildad i Hólars katedralskola och sedan på Köpenhamns universitet. Utnämndes till biskop 1570 med uppgiften att driva igenom protestantismen på norra Island. Thorlaksson förblev biskop i Hólar till sin död 20 juli 1627.
Thorlaksson redigerade och publicerade minst 80 böcker under sin tid som biskop, bland annat första bibeln på isländska 1584 och den isländska lagboken. Han gjorde även den första användbara kartan över Island 1590, en karta som kom att kopieras under stor del av 1600-talet av alla stora kartografer.
Bland arbeten.
Island, 1570, använd av Ortelius 1595 och Blaeu 1643.
Celestial globe, 1575.
Norse discoveries America, 1606, manuskript.

VOGEL, SIGISMUND.

Född o. 1615, trol. i Dresden, där V:s namn dock icke anträffats 1610-20 i de tre förs., som ha sina dopböcker bevarade, död efter 1654.
Kopparstickare. Sannolikt son av målaren och kopparstickaren Christopher V., som 1615-50 var bosatt i Dresden. Vistades 1636-54 i Sverige och var här verksam för svenska hovet. Graverade 1639, 25 kopparmått »därefter målen i riket justeras skola». Fick 1642 23/7 i uppdrag att utföra fyra kopparstick till Finska bibeln för 339 dlr smt (Kammarkoll. prot.). Hade 1644 åt hovet »uthstucket een crona och 300 exemplar af stycket till waar tecken åt dem som skola gå och see balletten» för 15 dlr kmt (Hovstatsräk.). »Kopparstickaren Sigismundus Vogel blef kalladt och medh honom handlat at uthsticka uthi koppar 200 st. runiske saker» (Kammarkoll. prot. 1647 10/4). 1647 medföljde V. svenska beskickningen till Moskva och träffade där konterfejaren Johan Detters. Denne överlämnade till V. 15 »schillerier» till försäljning enligt Sigismunds utsago. Detters påstod sig emellertid ha sålt tavlorna till kopparstickaren. Kontroversen ledde till en långvarig process i Stockholm, som V. 1649 förlorade. — Uppbar 1650 31/10 67:16 d...
Bland arbeten.
J. MÅNSSON, Een siö-book … om siö-farten i öster-siön, Sthlm 1644: Johan Månsson, 1644, kpst. (Plåten förvaras i Statens hist. mus.).
Petrus Brahe, kpst. (2 varianter), jämte ätten Brahes stamträd och karta över grevskapet Visingsborg, å samma blad, kpst. (plåten förvaras å Skokloster), gravmonument över Birger Pedersson och hans hustru Ingeborg i Uppsala domkyrka, kpst., samt 5 vignetter med vapen och sigill, kpst.
O. LAURELIUS, Spiritualis forma regiminis, Västerås 1654: försättsblad, länstol med brinnande ljus på karmarna, etsn.
Descriptio pompae restitutionis ornamentorum equestris ordinis a periscelide Gustavi Magni, Gustav II Adolfs insignier till Strumpebandsorden återlämnas i London 1635, 1639, 2 sammanfogade blad, kpst.
De la Gardieska palatset Makalös i Stockholm, efter H. J. Kristler, 1647, kpst.
Totius orbis arctoi metropolis celeberrima Stockholmia, o. 1650, 6 sammansatta blad, kpst. (Plåtarna förvaras i NM.)
J. MÅNSSON, Pass cort öfver Öster siöön.

Hultmark, 1944.

Karta öfver Stockholm. - 1904.

Vintergröna, Pyrola rotundifolia - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.

NICOLAUS GERMANUS.

Often called 'Donis' from a misapprehension of the title 'Donnus' or 'Donus' an abbreviated form of 'Dominus.
A fifteenth-century cartographer, place of birth, and date of birth and death unknown. The first allusion to him of authentic date is an injunction of Duke Borso d'Este (15 March, 1466) to his referendary and privy counselor, Ludovico Casella, at Ferrara, to have the 'Cosmographia of Don Nicolò' thoroughly examined and then to determine a recompense for it. The duke, on the thirtieth of the same month, called upon his treasurers for 100 florins in gold 'to remit as a mark of his appreciation to Donnus Nicolaus Germanus for his excellent book entitled 'Cosmographia''. On 8 April, 1466, the duke again drew thirty golden florins to present to the Rev. Nicolaus, who 'in addition to that excellent Cosmography' (ultra illud excellens Cosmographie opus) had dedicated to the duke a calendar made to cover many years to come ('librum tacuini multorum annorum'). The 'Cosmographia' as preserved in the Bibliotheca Estensis at Modena comprises a Latin translation of the Geography of Ptolemy with maps. The version of the geographical text is substantially the same as that dedicated in 1410 to Pope Alexander V by Jacopo Angelo, a Florentine. In the execution of the maps, however, Nicolaus, instead of adhering to the flat projection of Ptolemy, chose what is known as the 'Donis-projection', because first worked out by him, in which the parallels of latitude are equi- distant, but the meridians are made to converge towards the pole. He likewise introduced new modes in delineating the outlines of countries and oceans, mountains and lakes, as well as in the choice of cartographic proportions. He reduced the awkward size to one which was convenient for use; the obscure and often unattractive mode of presentation he replaced by one both tasteful and easily intelligible; he endeavored to revise obsolete maps in accordance with later information and to supplement them with new maps. While his first recension embraced only the twenty-seven maps of Ptolemy (one map of the world, ten special maps of Europe, four of Africa, twelve of Asia), the second comprised thirty (including in addition modern maps of Spain, Italy, and the Northern countries: Sweden, Norway, and Greenland). The last-named enlarged recension he dedicated as priest to Pope Paul II (1464-71). He dedicated to the same pontiff his third recension, containing thirty-two maps, adding modern maps of France and the Holy Land. The works of the German cartographer were of great value in diffusing the knowledges of Ptolemy's Geography. The first recension, probably the very copy in the Lenox Library (New York), is the basis of the Roman editions of Ptolemy bearing the dates 1478, 1490, and 1507; on the third, certainly the copy preserved in Wolfegg Castle, are based the Ulm editions of 1482 and 1486. By combining the Roman and Ulm editions Waldseemüller produced the maps of Ptolemy in the Strasburg edition of 1513, which was frequently copied. The modern map of the Northern countries, made by Claudius Clavus, which Nicolaus embodied in his second recension of Ptolemy, was perhaps the source of the Zeni map which had such far-reaching influence, and likewise of the maritime charts of the Canerio and Cantino type. The revised map of the Northern countries in the third recension of Nicolaus, which placed Greenland north of the Scandinavian Peninsula, was a powerful factor in cartography for a century, especially as Waldseemuller gave the preference to this representation in his world and wall map of 1507, 'the baptismal certificate of America'. Because of these and other services to geography and cartography, as for example, by the revision of Buondelmonte's 'Insularium', it would be desirable to have it established whether Nicolaus was really, as I conjecture, a Benedictine father of the Badia at Florence.
(FISCHER, Nicolaus Germanus in Entdeckungen der Normannen in Amerika (Freiburg, 1902), 75-90, 113 sqq. (Eng. tr., London, 1903), 72-86, 108 sqq.)

Tillbaka till början.