VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

GRUNDSTRÖM, CARL GUSTAF.

Född 1771 29/5, död under finska kriget 1808-09.
Fältväbel vid Åbo läns infanteriregemente. Kartograf och gravör.
.


Bland arbeten.
Karta över Skagshamn jämte stilprov.


Hultmark, 1944.


Tollin, Ferdinand.

Född i Gävle 1807 eller 1808. Död i Schweiz 1860.
En svensk uppfinnare, ingenjör, konstnär (tecknare och grafiker) och Stockholmsskildrare. Han är representerad på Nationalmuseum.
Tollin tecknade politiska karikatyrer som han gav ut i litograferade album.
Tollin publicerade 1845 under pseudonymen J. L. Nygren en bok under namnet Hjelpreda för lånsökande. Boken förtecknade diverse ockrare i Stockholm, däribland Claes Christer Horn, greve och ståthållare på Stockholms slott, och C. R. af Robsahm, major och riddarhusledamot. Boken utkom i tre upplagor, men sedan blev Tollin åtalad för ärekränkning och flydde från Sverige, först till Tyskland och sedan till Schweiz.
I Tyskland gjorde han illustrationer till läroböcker i fäktning och var fäktmästare. Han hamnade senare i Genève. I mitten på 1800-talet tog han ut ett patent på en slagvingedriven flygmaskin, och 1852 gav han i Genève ut skriften L'aéronautique d'après nature. Science positive nouvelle et son application pratique, vilket har medfört att han kallats 'den förste svenske flygteknikern'. Han fö
...
Bland arbeten.
Ringaren i Notre Dame 1844.
Kungliga begrafningen och kröningen 1844.
Panorama från Mosebacke 1844.
Hjälpreda för lånesökande 1845.
Neue illustrirte fechtschule 1851.
L'aéronautique d’après nature. Science positive nouvelle et son application pratique, Genève, Schweiz, 1852.


Nordisk Familjebok, andra upplagan. Svenskt Biografiskt handlexikon.


HANS RUDOLF MANUEL DEUTSCH.

1525-1571.
Hans Rudolf Manuel (Deutsch) was a painter, designer and poet. Probably apprenticed with Maximilian Wischack in Basel in the early 1540s, he often designed for publishers in that city, although he lived in Bern. Less than a dozen known independent pen drawings and stained-glass designs bear dates (1540-50) and the monogram RMD. He designed greatly acclaimed topographical views of cities for Cosmographia. From 1562 he was governor of Morges in the canton of Waadt.




Bland arbeten.
Stadsvyer till Sebastian Münsters Kosmographica.


Vortecpan Maps & Prints.



Karta öfver Stockholm. - 1904.



'Regni Hungariae...' - L. Euler 1760.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10598

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

Erdmann, Edvard.

Biografiska uppgifter:31 oktober 1840 - 8 september 1923.
Edvard Erdmann, född 31 oktober 1840 i Stockholm, död 8 september 1923 i Saltsjö-Duvnäs, var en svensk geolog, son till Axel Erdmann och far till Axel Erdmann.

Erdman genomgick Teknologiska institutet, antogs 1861 såsom biträdande geolog vid Sveriges geologiska undersökning (SGU), var 1870-1910 geolog vid nämnda verk och var från 1871 tillika amanuens vid det därmed förenade, nybildade geologiska museet. Han var en av stiftarna av Geologiska Föreningen i Stockholm, i vilken han 1873-76 var sekreterare och 1882, 1888 och 1897 ordförande. År 1875 företog han, med statsbidrag, en vetenskaplig resa till Tyskland, Schweiz och England.

Såsom tjänsteman vid SGU utarbetade han de geologiska kartbladen Lindsbro (1865), Nyköping (1867), Baldersnäs (1870; tillsammans med David Hummel), Rydboholm[förtydliga] (1871), Breven (1878), Helsingborg (1881), Landskrona (1881), Askersund (1889) och Grisslehamn (1895), jämte åtföljande beskrivningar. Utöver nedanstående skrifter översatte och bearbetade han Archibald Geikies 'Geology' ('Geologi', 1876; utgörande femte häftet av 'Naturvetenskapernas första grunder') samt redigerade och utgav 'Samling af svenska mineraler, berg- och jordarter' (1876).

Vid Uppsala universitets Linnéfest 1907 kreerades han till filosofie hedersdoktor och efter pensioneringen 1910 fortsatte han sina undersökningar av Skånes stenkolsförande formation, och 1915 fullbordades hans stora arbete därom (De skånska stenkolsfälten och deras tillgodogörande, geologisk och teknisk beskrifning, med atlas af 16 tavlor, 1911-15). Den därtill hörande geologiska kartan över Skåne (1:400 000) utkom särskilt till internationella geologkongressen i Stockholm 1910. Den geologiska behandlingen av Skånes stenkolsfält och hela Skånes geologi i samband därmed är hans största geologiska arbete, och egentligen är ovannämnda arbete att betrakta som tredje upplagan, i det att han redan 1872 och 1887 hade utgivit 'beskrifningar' över Skånes stenkolsförande bildningar.

Över sitt andra stora geologiska livsverk, SGU:s museum, gav han 1916 en utförlig historik (Sveriges Geologiska Undersöknings Museum, dess första anläggning samt tillväxt, innehåll och utseende m.m. före flyttningen till Frescati 1915, 1916), då detsamma flyttats från den lokal vid Mäster Samuelsgatan i Tekniska skolans hus, där det 1871 upprättades och öppnades för allmänheten. För sitt arbete om de skånska stenkolsfälten erhöll han 1917 Fysiografiska sällskapets minnesmedalj för arbete i tillämpad naturvetenskap, rörande Skånes lantbruk, dess binäringar eller industri.

Tillbaka till början.