VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

PHILLIPS, RICHARD Sir.

1767-1840. Född och död i Paris.
Fransk historiker. Bedrev privatundervisning i historia och geografi och hade en ställning som 'censeur royal'. Av hans författarskap kan nämnas 'Essai de Géographie' (1774), 'Analyse chronologique de l'Histoire universelle' (1752), 'Cosmographie universelle' (1769) och 'Révolutions de l'Universe' (1763). Han var huvudförfattare till 'Atlas universel' som kom 1787. Medlem av 'L'Académie des Sciences et belle-lettres' i Angers.

Bland arbeten.
Essai de Géographie.
Analyse chronologique de l'Histoire universelle.
Cosmographie universelle.
Révolutions de l'Universe.
Atlas universel.


Nouv. biogr. gen.


HAMMER, CHRISTOPHER BLIX.

1720-1804. Född och död i Gran.
Norsk ämbetsman och naturhistoriker. Började 1738 att studera och läste olika ämnen under ett antal år. 1750 blev han anställd av den stora bok- och kartsamlaren greve Joh. L. Holstein för att måla grevskapet Ledreborg vid Roskilde. 1752 utnämnd till generalkonduktör vid Akershus stift. Han hade titeln kansliråd, senare justitieråd. Medlem av 'Det kgl. Videnskabers Selskab' i Trondheim och 'Det kgl. danske Landhusholdningsselskab'. - Av hans författarskap, som framförallt omfattar naturhistoriska avhandlingar, kan nämnas 'Indbydelse til de Norske Karter', en uppfodring att sända honom kartor och dokument som stöd för ett påtänkt norskt kartverk (1766), samt 'Subscriptions Plan Till En Norsk Atlas eller Land-Beskrivelse over Kongeriget Norge' (1773). Detta verk blev emellertid aldrig utgivet. Sina samlingar, däribland en betydande kartsamling, och en stor del av sin förmögenhet testamenterade han till 'Videnskabsselskabet' i Trondheim.

Bland arbeten.
Subscriptions Plan Till En Norsk Atlas eller Land-Beskrivelse over Kongeriget Norge.
Indbydelse til de Norske Karter.


Ehrencron.


LINDSTRÖM, FRANS.


I vår förra årsbok berättade vi om Frans Lindström och en del andra Stockholmskonstnärer, som var föga kända. Det var egentligen en omarbetning av en liknande artikel i vår årsbok 1951, då Frans Lindström för första gången gjordes känd för allmänheten. På grund av det stora intresset för Lindströms akvareller har emellertid årsboken 1951 sedan flera år tillbaka varit totalt slut. Att vi återigen tar upp detta ämne beror på att vi alldeles nyligen fått bekräftat att Frans Lindström var vår utan jämförelse produktivaste Stockholmsskildrare i bild och att vi fått tillgång till troligen hela hans konstnärliga kvarlåtenskap.

I slutet av förra året fick vi kontakt med Lindströms systerson Folke Fredin och genom honom med Lindströms dotter, fru Dagny Jansson, den enda kvarlevande av Lindströms tre barn. Hon hade i förvar - på sätt och vis utan att riktigt veta om det - faderns många hundra skisser till akvareller och en mängd bildmaterial av olika slag. Då Lindström avled 80-årig 1954 tog sonen Gösta hand om
...


Ur Stockholms borgargilles årsbok 1973.



Gulddistriktet Klondike - ca 1897.



Rast, Lycopsis Arvensis L. - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10545

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

Tollin, Ferdinand.

Biografiska uppgifter:Född i Gävle 1807 eller 1808. Död i Schweiz 1860.
En svensk uppfinnare, ingenjör, konstnär (tecknare och grafiker) och Stockholmsskildrare. Han är representerad på Nationalmuseum.
Tollin tecknade politiska karikatyrer som han gav ut i litograferade album.
Tollin publicerade 1845 under pseudonymen J. L. Nygren en bok under namnet Hjelpreda för lånsökande. Boken förtecknade diverse ockrare i Stockholm, däribland Claes Christer Horn, greve och ståthållare på Stockholms slott, och C. R. af Robsahm, major och riddarhusledamot. Boken utkom i tre upplagor, men sedan blev Tollin åtalad för ärekränkning och flydde från Sverige, först till Tyskland och sedan till Schweiz.
I Tyskland gjorde han illustrationer till läroböcker i fäktning och var fäktmästare. Han hamnade senare i Genève. I mitten på 1800-talet tog han ut ett patent på en slagvingedriven flygmaskin, och 1852 gav han i Genève ut skriften L'aéronautique d'après nature. Science positive nouvelle et son application pratique, vilket har medfört att han kallats 'den förste svenske flygteknikern'. Han försökte också ge ut en svenskspråkig version av denna skrift som Naturens luftseglare. Det manuskript han skickade in till Kungliga Vetenskapsakademien bedömdes dock som ointressant av akademien, och godkändes inte för publicering.

Efter i Uppsala absolverad juridisk examen ingick T. en tid i Svea hofrätt, men öfvergaf snart ämbetsmannabanan för att lefva på sin talang såsom tecknare och ritlärare. Skicklig framställare af perspektivstycken, Vyer af Stockholm och Gäfle o. s. v., fördes han af omständigheterna in på ett område, »där han ej skördade guld, än mindre lagrar», nämligen den politiska karrikatyrens. Hans teckningar i denna genre, uppgående till ett tjugutal, utmärka sig för fyndighet och ledig, ehuru ofta mindre korrekt, framställning. Bland andra alster af hans ritstift må nämnas Planscher till Ringaren i Notre Dame 1844 samt utsikter och bilder från kungliga begrafningen och kröningen s. å. Han utställde då äfven en större rundmålning, återgifvande utsikten från Mosebacke. En af honom 1845, under pseudonymen J. L. Nygren, utgifven broschyr Hjälpreda för lånesökande, som var riktad mot Stockholms procentare, skaffade honom ett åtal på halsen. Dömd till böter och offentlig afbön, undandrog han sig straffet genom att lämna fäderneslandet. I Tyskland, där han skall hafva deltagit i 1848 års oroligheter, utgaf han 1851 Neue illustrirte fechtschule, kallande sig på titelbladet »köngl. fechtsmeister zu Uppsala». Han skall hafva aflidit i Schweiz på 1860-talet.
I grunden rikt begåfvad – han hade bland annat uppfunnit en numreringsmaskin för numrerande af rikets sedelmynt – men karaktärslös och öfverspänd, gick han ohjälpligt förlorad för en konst, som eljest af hans anlag haft det bästa att hoppas.
Bland arbeten:
Ringaren i Notre Dame 1844.
Kungliga begrafningen och kröningen 1844.
Panorama från Mosebacke 1844.
Hjälpreda för lånesökande 1845.
Neue illustrirte fechtschule 1851.
L'aéronautique d’après nature. Science positive nouvelle et son application pratique, Genève, Schweiz, 1852.
(Nordisk Familjebok, andra upplagan. Svenskt Biografiskt handlexikon.)

Tillbaka till början.