(1812–1879) was a British born American artist working in watercolor, gouache, lithography, and engraving.
Hill's work focussed primarily upon natural subjects including landscapes, still lifes, and ornithological and zoological subjects. In the 1850s, influenced by John Ruskin and Hill's association with American followers of the Pre-Raphaelite Brotherhood, his attention turned from technical illustration toward still life and landscape.
Hill was the son of British aquatint engraver John Hill. He emigrated with his parents from London to the United States in 1819, initially living in Philadelphia. In 1822 the family moved to New York, where Hill apprenticed in aquatint engraving in his father's shop.
In 1838 Hill married Catherine Smith - their children included the astronomer George William Hill and the painter John Henry Hill.
In watercolor and aquatint engravings, Hill employed a stipple technique, building up planes of softly gradated colors made of tiny brushstrokes–a process commonly seen in painted miniatures. Applied to a larger scale on canvas the result was a form of objective real...
Tjänstgjorde i svenska fortifikationskåren. '.. var av balttysk härstamning och sedan 1632 stadsingeniör i Riga'.
Kart & Bildteknik 2003:3, artikel "Från Nyen till Hiddensee. Svensk kartläggning under 1600-talet". Av Ulla Ehrensvärd.
Född 17 oktober 1802 i Stockholm, död 3 juli 1878 i Stockholm.
Johan Elias Cardon var en svensk konstnär, litograf och hovgravör.
Gift med Britta Kristina Sundberg född 14 september 1812 död 7 juli 1894. Far till två döttrar, Ida Cardon född 13 juli 1839 och död 10 mars 1881 och Kerstin Cardon samt bror till litograferna Carl Oskar och Oskar Daniel Cardon.
Cardon var av vallonsk släkt. Efter ett års studier i handelslära i Härnösand hoppade Cardon av utbildningen för att bli elev hos kopparstickaren Christian Forssell i Stockholm samtidigt studerade han vid Konstakademien. På ett kungligt stipendium studerade han litografins teknik i Paris 1830-1831 och 1833-1834 samt i München 1832. Han blev agré vid Konstakademien 1835 och ledamot 1843 med titeln kunglig litograf.
Tillsammans med A. M. Spong startade han 1835 ett litografiskt tryckeri där man införde de moderna litografimetoder Cardon studerat i Tyskland och Frankrike.
Hans produktion omfattar omkring 600 blad huvudsakligen med porträtt bilder. Hans största samlade porträttverk gavs ut 1842 under namnet Gal...
Stockholm - Mentzer ca 1860.
Ålands och Åbo Skärgårdar. - Stockholm 1941.
Biografiska uppgifter:Född 20 juli 1812 i Stockholm. Död 3 maj 1899 i Stockholm.
Carl Oscar Cardon, den föregåendes broder (Johan Elias Cardon), f. 20 juli 1812 i Stockholm, d. 3 maj 1899 därstädes. Elev hos K. D. Forssell och vid Konstakademien 1833—38. Ägnade sig åt litografisk verksamhet; hjälplärare vid Konstakademiens principskola 19 mars 1855; erhöll pension på indragningsstat från 1 jan. 1879 enligt K. brev 31 maj 1878.
Gift 1) 15 sept. 1838 med Anna Kristina Berg, f. 28 sept. 1802 eller 1804 (i Kalmar, Uppsala stift, enligt betyg från Rönö 1834), d. 14 jan. 1847, änka efter protokollssekreteraren Leonard Palmblad; 2) 30 sept. 1861 med Gustava Elisabet Liljedahl, f. 8 sept. 1813, d. 15 apr. 1896, dotter till traktören Johan Liljedahl.
I ett par gravyrer, som tillskrivas C, använder han ett maner, som erinrar om punktgravyrerna i K. D. Forssells »Ett år i Sverige», vilket tyder på, att vi här ha att spåra om än svaga intryck av den Forssellska skolan. Liksom sin äldre broder övergav C. tidigt gravyren och blev liksom denne en synnerligen produktiv litograf. I fråga om stil skiljer han sig knappast från J. E. Cardon men är i allmänhet svagare. Ingen utbildning utomlands väckte hans eventuella anlag för en självständig produktion. Han har endast undantagsvis tecknat efter naturen direkt på sten (t. ex. ett porträtt av brodern) och är även som översättare av andras målningar mer bunden av förebilden och osjälvständigare. För G. H. Mellins »Sveriges store män ... samt märkvärdigaste fruntimmer» (1840—49) utförde han 201 porträtt, alla av enklaste slag. Det fyrtiotal andra porträtt han utfört — efter Maria Röbl, V.Wohlfahrt (för dennes »Salon musical et dramatique»), J. G. Sandberg, Per Krafft d. y., O. J. Södermark och Fr. Westin — kunna icke på något sätt mäta sig med broderns. Intressanta äro Fredrika Bremer s porträtt efter Uno Troili, J. Boklunds efter J. A. Wetterbergli och K. Wahlboms efter K. P. Mazer. I porträttet av A. M. Spong, broderns kompanjon, har han på grundval av egen teckning kommit till ett överraskande gott resultat.
C. har vidare utfört ett halvt hundratal andra litografier, huvudsakligen landskap, såsom den stora vyen av Riddarhustorget efter Ferdinand Tollin och Stadsport i Haarlem (1850) efter J. Stack. Han bidrog även med fem planscher till »Wickenbergs album» (1847—50) och med fyra planscher till »Byströms skulpturgalleri» (1849—52) efter Guglielmi och Riepenhausen. Med K. J. Billmark trädde han i förbindelse, då han efter dennes original litograferade »Från Stockholm till Göteborg» med text av Orvar Odd (1841—44). Att resultatet ej tillfredsställde den kräsne Billmark synes av att denne år 1852 själv litograferade och utgav sina skisser i »Svenska vyer». I små, ytterst enkla litografier har C. reproducerat bilder av B. Nordenberg, J. F. Höckert, L. A. Lindholm, K. T. Staaff m. fl. En Hästgrupp efter Wahlbom är ganska lyckad. Äldre förebild har han endast undantagsvis sökt, så i den bekanta Bellmansbilden efter Per Hilleström. — I Nordiska museet förvaras ett litografiskt arbetsbord, som tillhört C.
- Se bild.
