VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

WERGELAND, HARALD NICOLAI STORM.

1814-93. Född i Bergen, död i Christiania (Oslo).
Norsk officer. Tog examen 1831 vid Krigsskolan, år 1849 blev han kapten i artilleribrigaden, 1852 överstelöjtnant vid Generalstaben, 1856 överste och chef för 'Kristiansandske infanteribrigaden'. Under åren 1857-60 var han chef för Generalstaben i Norge och 1859 blev han utnämnd till generalmajor och var 1860-68 chef för norska armédepartementet. Efter att ha tagit avsked som statsråd blev han chef för '2:a Akershusiske infanteribrigaden' och 1875 utnämnd till generallöjtnant. Från 1840 var Wergeland under några år anställd som trigonometrist vid 'Norges Geografiska Opmaaling'. 1849 deltog han i norsk-ryska gränsdragningen. Waligorskis och Wergelands vägkarta utgavs första gången 1847 och kom fram till 1893 i 8 nyutgåvor. Wergeland var ofta anlitad i militärt organisationsarbete och var dessutom den förste medlemmen i 'Norsk Jaeger- og Fiskerforening'.


Halvorsen.


JACOBSZ, THEUNIS (eller ANTHEUNIS).

Ca. 1607-50. Född och död i Amsterdam.
c. 1606-50
JACOB JACOB5Z (LOOTSMAN) (son) d. 1679
Holländsk kartograf. Han var boktryckare och bokhandlare. 1648 gav han ut 't'Nieuw groot Straets-boeck, inhoudende d'Middelantse Zee'. Efter sin död gav sonen Jacob Theunisz (se denne) ut 't'Nieuwe en vergroote Zeeboeck, dat is des Piloots ofte Lootsmans Zee-Spiegel, inhoud de Zee-kusten vande Noordsche, Oosterzee ende Westersche Schipvaert' (1653). Båda dessa atlaser kom senare i flera utgåvor.

Anthonie Jacobsz founded a printing and publishing business in Amsterdam in which he specialized in the production of pilot books and sea atlases. As he died at a comparatively early age most of the numerous editions of his works appeared after his death published by his sons, Jacob and Caspar, who took the name 'Lootsman' (sea pilot) to distinguish them from another printer of the name Jacobsz.
Following Blaeu and Colom, Anthonie Jacobsz was the most important compiler of sea charts in Amsterdam in the first half of the seventeenth century. In his new ZeeSpiegel issued in 1643 he increased the number of ch
...
Bland arbeten.
t'Nieuw groot Straets-boeck, inhoudende d'Middelantse Zee.
t'Nieuwe en vergroote Zeeboeck, dat is des Piloots ofte Lootsmans Zee-Spiegel, inhoud de Zee-kusten vande Noordsche, Oosterzee ende Westersche Schipvaert.


Kleerkooper. - Phillips.


VEEN, ADRIEN.

1572-ca. 1632.
Holländsk kartograf. Gjorde sig främst berömd för konstruktionen av en ny typ av sjökort. Han hävdade att den vanliga plana formen gav en felaktig framställning av kartbilden och försökte istället 'gebulte kaarten' så att den följde jordens buktning. De första kartorna av denna typ kom ut under åren 1595-98. De blev mycket omstridda och var knappast länge i bruk. Han samarbetade senare med Jodocus Hondius d.y. (se denne). År 1613 gav de förutom en Nordenkarta, även ut en himmelsglob.


Nederl. biogr., II. - Orbis., s. XV.



Stockholm - Mentzer ca 1860.



Kärrtistel, Cirsium palustre - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10487

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

ANCKARSWÄRD, MIKAEL GUSTAF.

Biografiska uppgifter:Född i Kalmar 25 mars 1792, död 3 maj 1878 i Stockholm.
Bror till Johan August Anckarswärd.
Artist, grefve efter den föregåendes död, f. 25 mars 1792 i Kalmar, utexaminerades 1808 som fänrik från krigsakademien och tjänstgjorde 1809 i arméns
värmländska fördelning såväl vid norska gränsen som i Stockholm. Med Svea lifgarde gjorde han som löjtnant tyska och norska fälttågen 1813 och 1814, blef kapten 1817, s. å. ordonnansofficer och 1829 adjutant hos Karl Johan samt tio år senare öfverstelöjtnant i armén. Därjämte egnade han sig åt konststudier, hufvudsakligen åt landskapsmålningen, och gjorde 1819–22 studieresor i utlandet. 1828 blef han ledamot och 1843 hedersledamot af konstakademien, och han var en af dem, som stiftade konstföreningen, 1832. Under åren 1844–58 var han öfverintendent och preses i konstakademien, hvilken därunder fick förnyade statuter och ny anordning af sitt läroverk och sin förvaltning. Inom vår planschverkslitteratur intog A. på 1820- och 30-talen ett framstående rum genom sina af honom själf litografierade arbeten Sveriges märkvärdigaste ruiner (1828–30) samt svenska och norska utsigter (1830–37). Han afled i Stockholm 3 maj 1878 och slöt den grefliga ätten A.
Bland arbeten:
Fordna och närvarande Sverige
(Nordisk Familjebok, Uggleupplagan)

Tillbaka till början.