Född 7 september 1661 i Örs socken Dalsland, död 7 september 1709 i Pommern.
Gunno Dahlstierna, var en svensk lantmätare och skald, adlad 1702 (före adlandet hette han Eurelius). Han var son till kontraktsprosten Andreas Eurenius och Margareta Bluthera.
Dahlstierna blev student i Uppsala 1677 och inspirerades av Olof Rudbeck att från 1681 engagera såsom lantmätare i Livland, med särskilt uppdrag att kartlägga detta landskaps område och gränser, och begav sig 1685 till Tyskland, där han studerade vid flera universitet, bland annat i Leipzig, där han (1687) försvarade en avhandling, De electro, på sådant sätt, att en professur erbjöds honom. Han återvände det oaktat till Sverige, där han 1690 utnämndes till lantmäteriinspektör. Från 1691 var hans verksamhet förlagd till Pommern, även sedan han 1699 utnämnts till direktör för svenska lantmäteriet. Genom hans försorg fick Pommern ordentliga och tydliga kartor.
Som skald ägnade han sig åt patriotisk diktning, inspirerad från tyska och italienska förebilder. Han skildrar gärna sin hembygd i Dalsland och då med idylliska förtecken i b...
Bland arbeten.
Giöta kiämpa-wisa om kåningen och härr Pädar.
Swea lands frids-frögd i Saxen.
Kart & Bildteknik 2003:3, artikel "Från Nyen till Hiddensee. Svensk kartläggning under 1600-talet". Av Ulla Ehrensvärd. VÖBAM. Kjell Åberg.
1735-1813.
Lantmätare, verksam i Dalarna.
Bland arbeten.
Charta öfver Björnshytte masugnsvärks skog och inägor, med underliggande hemman och kolare torp, uti Stora Koppabergs höfdingedöme, Wästra Järnbergslagen och Grangärdes socken. Författad åren 1765, 1766, 1767 och 1772 af Nils Kiellström och Lars Henric Hilleström.
'Charta öfver Skommarbobys ägor. Författad år 1773 af Nils Kiellström och Lars H. Hilleström'. (1 karta och 1 beskrivning).
Charta öfver Tvistige Rågången Imellan Husby och Hedemora Soknar Uti Stora Kopparbergs Höfdingedöme Och Näsgårds Län Författad År 1773. af Ordinarie Landtmätaren Nils Kjellström och Commiss. Landtmät: L: H: Hilleström. Afritad i Kongel: General Landtmäteri Contoiret År 1776, af Jon: Brodin
Falun. Charta öfver Staden Falun och Stora Kopparbergs Grufwa. Författad Åren. 1780, 1781 och 1782 af L.H.Hilleström. Transporterad År 1800. Stora. Kopparbergslagets Respective Ledamöter i ödmjukhet tillegnad af Carl. Linderberg. Gravyr i färg. Tryckt år 1800.
Kort beskrifning öfver staden Falun och Stora Kopparbergs grufvan, med bifogade kartor och vuer. Utgifven af Carl Linderberg ... Stockholm, tryckt hos Carl Delén, 1804.
'Charta öfwer Tuna Hästbergs Grufskog, Tillika med en å Laxsjö sidan Pretenderad Skogstrand emot Tuna Socken, uti Stora Kopparbergs Höfdingedöme, Säthers Län. Och ofvannämde Socken belägne, Författad år 1787 Af Lars Henric Hilleström'.
Tjänstgjorde i svenska fortifikationskåren. 'Rodenburgh tillhörde en gammal adelssläkt i Flandern. Efter att ha skaffat sig erfarenhet i nederländsk sjöfart och i fält, gick han i rysk tjänst och blev översteingenjör hos storfursten av Moskva, innan han 1637 erbjöd sina tjänster åt generalguvernören i Livland Bengt Oxenstierna'.
Kart & Bildteknik 2003:3, artikel "Från Nyen till Hiddensee. Svensk kartläggning under 1600-talet". Av Ulla Ehrensvärd.
Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936
Öresund, södra delen. - Stockholm 1934.
JACOBSZ, THEUNIS (eller ANTHEUNIS).
Biografiska uppgifter:Ca. 1607-50. Född och död i Amsterdam.
c. 1606-50
JACOB JACOB5Z (LOOTSMAN) (son) d. 1679
Holländsk kartograf. Han var boktryckare och bokhandlare. 1648 gav han ut 't'Nieuw groot Straets-boeck, inhoudende d'Middelantse Zee'. Efter sin död gav sonen Jacob Theunisz (se denne) ut 't'Nieuwe en vergroote Zeeboeck, dat is des Piloots ofte Lootsmans Zee-Spiegel, inhoud de Zee-kusten vande Noordsche, Oosterzee ende Westersche Schipvaert' (1653). Båda dessa atlaser kom senare i flera utgåvor.
Anthonie Jacobsz founded a printing and publishing business in Amsterdam in which he specialized in the production of pilot books and sea atlases. As he died at a comparatively early age most of the numerous editions of his works appeared after his death published by his sons, Jacob and Caspar, who took the name 'Lootsman' (sea pilot) to distinguish them from another printer of the name Jacobsz.
Following Blaeu and Colom, Anthonie Jacobsz was the most important compiler of sea charts in Amsterdam in the first half of the seventeenth century. In his new ZeeSpiegel issued in 1643 he increased the number of charts normally included in these books and enlarged them to folio size, which evidently proved popular. Editions in many forms appeared until 1715 and they were copied or reprinted by Pieter Goos, Hendrick Doncker and Jan Jansson, sometimes in competition with each other but usually in cooperation with the Lootsman brothers.
Bland arbeten:
t'Nieuw groot Straets-boeck, inhoudende d'Middelantse Zee.
t'Nieuwe en vergroote Zeeboeck, dat is des Piloots ofte Lootsmans Zee-Spiegel, inhoud de Zee-kusten vande Noordsche, Oosterzee ende Westersche Schipvaert.
(Kleerkooper. - Phillips.)
