Ca 1665-1749. Föddes ca 1665 i Vimmerby och dog samt begravdes 1749 i Djursdala, Orremåla.
Kronolänsman i Sevede, 'År 1998 gav han (Owe Gustavs) ut i Rostock en mycket vacker skrift Schwedische Landesaufnahme 1692-1709. Hiddensee 1695 (ISBN 3-9806246-0-9). I denna reproduceras den 2 meter långa kartan (i skala c. 1:8.100) med beskrivande text. Kartan ritades av Olof Spaak, som tillhörde Gunno Eurelius värmländska skara'.
'Framvistes för rätten Länsmannens Olof Spaaks skrifteliga bevittnade förordnande under den 27 nästlidne martü, heremedelst han förklarar sin vilja vara att dess yngsta barn, Olof, Lars, Hans och Annicka, skola efter hans död vara lika arvtagare i löst och fast, samt att de öfrige hans barn, icke den ringaste utalan derå göra skola eller något af hans efterlemnade egendom hafva att fordra, som anteknades åliggandes förenämnde som testamentet fått enligt lag det å nyo efter givarens död för rätten uppvisa, och tillika en riktig afskrift deraf ingifva.'
(E VII aac 1749 volym 111. - Utdrag ur Sevedes Härads ting den 19 Maj 1749.)
Kart & Bildteknik 2003:3, artikel "Från Nyen till Hiddensee. Svensk kartläggning under 1600-talet". Av Ulla Ehrensvärd.
Son till MORTIER, PIETER. 1721 ingick han kompanjonskap med Johannes Covens (se denne), och förde sin fars verksamhet vidare under firmanamnet Cóvens et Mortier. Deras kartproduktion, nämnt under Cóvens, var förvisso den viktigaste delen av verksamheten, men bokproduktionen verkar också ha varit ganska omfattande. Under viss tid samarbetade de med brodern Pierre Mortier (död 1754) som hade sin egen verksamhet, bl.a. om utgivningen av ett stort illustrerat bibelverk.
Kleerkooper.
1754-1835.
Greve. Gjorde en världskarta 1773, blev major 1783. Vistades en period i St Petersburg. Gav ut en atlas över Livland, 'Liivimaa atlasest', 1798-1810 bestående av 14 kartor. Kartorna över Tallinn förstördes då Paldiski län och Tallinn län styrdes av en och samma guvernör under åren 1783-1796, efter 1796 så återskapades Harju län.
Sündis Tuhala mõisas, teenis Vene armees, osales aktiivselt balti poliitikas, avaldas arvukalt kirjutisi ajaloost, geograafiast, põllumajandusest jm. Laiemalt ja tänaseni tuntuks sai ta aga kartograafina. 1773. a sai Mellin kindralstaabi teenistusse Peterburis, osales mitmel sõjakäigul kuni läks majoriaukraadis 1783. a erru. Nüüd sai temast poliitikategelane - Liivimaa ülemkonsistooriumi direktor ja president, Liivimaa maanõunik jne. Muude tegemiste juures sai krahv Mellini suurtööks informatsioonirohke jääva väärtusega 'Liivimaa atlas' (ilmus 1798-1810), mis koosneb üld- ja 14. kreisikaardist. Atlasesse kuulus ka siin eksponeeritud Tallinna kreisi kaart. Tallinna ja Paldiski k...
Bland arbeten.
Liivimaa atlasest.
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
Utö - O. J. Hagelstam 1806.