VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

SCHEEL, HEINRICH OTTO von.

1745-1808. Född i Rendsburg, död i Berlin.
Dansk-tysk historiker. 1762 blev han officer i artilleriet, 1773 kapten och 1785 major. 1778-79 deltog han i ett fälttåg med den preussiska armén. 1787 tog han avsked från dansk krigstjänst och gick över i preussisk. 1788 blev han direktör vid Ingeniörsakademiet i Potsdam, 1796 överste och 1800 generalmajor. 1777 utgav han 'Memoires d'artillerie' och 1785 'Almindeligt Udkast af Krigens Skueplads eller geographisk, topographisk og historisk Beskrivelse over Danmark, Norge og Sveriig.. som Inledning till Fredrik IV's KrigsHistorie'.

Bland arbeten.
Memoires d'artillerie.
Almindeligt Udkast af Krigens Skueplads eller geographisk, topographisk og historisk Beskrivelse over Danmark, Norge og Sveriig.. som Inledning till Fredrik IV's KrigsHistorie.


Ehrencron.


CRONSTEDT, FREDRIK ADOLF ULRIK.

1744-1829. Född i Stockholm d. 1 dec. 1744.
Landshöfding, konstnär. C. blef hofintendent 1765 och företog 1770-73 en längre utrikes resa. I Rom blef han vän med Sergel, studerade konst och inköpte en präktig samling gamla taflor. C. beklädde 1781-1812 landshöfdingsposten i Gefle. Död i Stockholm d. 19 april 1829. Ledamot af Målare- och bildhuggareakademien samt Musik. akademien. C. utförde rätt goda etsningar och porträttmedaljonger. Gift 1777 med friherrinnan Juliana Duvall, som i Gefle stiftade ordenssällskapet »Idka dygden».
Cronstedt som var son till kakelugnens fader, Carl Johan Cronstedt, förekommer med sitt namn på kartor och då som utgivare bl.a. i sin egenskap av landshövding.


Svenskt biografiskt handlexikon.


DAHLSTIERNA, GUNNO EURELIUS.

Född 7 september 1661 i Örs socken Dalsland, död 7 september 1709 i Pommern.
Gunno Dahlstierna, var en svensk lantmätare och skald, adlad 1702 (före adlandet hette han Eurelius). Han var son till kontraktsprosten Andreas Eurenius och Margareta Bluthera.
Dahlstierna blev student i Uppsala 1677 och inspirerades av Olof Rudbeck att från 1681 engagera såsom lantmätare i Livland, med särskilt uppdrag att kartlägga detta landskaps område och gränser, och begav sig 1685 till Tyskland, där han studerade vid flera universitet, bland annat i Leipzig, där han (1687) försvarade en avhandling, De electro, på sådant sätt, att en professur erbjöds honom. Han återvände det oaktat till Sverige, där han 1690 utnämndes till lantmäteriinspektör. Från 1691 var hans verksamhet förlagd till Pommern, även sedan han 1699 utnämnts till direktör för svenska lantmäteriet. Genom hans försorg fick Pommern ordentliga och tydliga kartor.
Som skald ägnade han sig åt patriotisk diktning, inspirerad från tyska och italienska förebilder. Han skildrar gärna sin hembygd i Dalsland och då med idylliska förtecken i b
...
Bland arbeten.
Giöta kiämpa-wisa om kåningen och härr Pädar.
Swea lands frids-frögd i Saxen.


Kart & Bildteknik 2003:3, artikel "Från Nyen till Hiddensee. Svensk kartläggning under 1600-talet". Av Ulla Ehrensvärd. VÖBAM. Kjell Åberg.



Karta öfver Stockholm. - 1904.



Karta öfver Norra delen af Nord Sjön. - G. af Klint 1805.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10005

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

AKRELL, KARL FREDRIK.

Biografiska uppgifter:1779-1868.
Son till Fredrik A. Akrel. Militär, kopparstickare, f. 13 jan. 1779 i Stockholm, inskrefs 1793 i Landtmäterikontoret, men öfvergick snart till Fortifikationen, där han 1796 utnämndes till konduktör. Under de följande tio åren utmärkte han sig som ingenjör vid åtskilliga viktiga arbeten, såsom Trollhätte (gamla) kanal- och slussverksbyggnad samt befästningsarbetena i Stockholms skärgård och vid Stralsund. 1806 fick han löjtnants grad vid den då inrättade Fältmätningskåren samt utnämndes 1807 till kapten i armén och lärare i fortifikation vid krigsakademien på Karlberg. På sistnämnda post inlade han genom förträffliga föreläsningar och afhandlingar stor förtjänst om den svenska militärbildningen. En öfversättning af hans Föreläsningar i fortifikation (1811) nyttjades en tid äfven vid militärskolorna i Ryssland. 1812 befordrades han till major i armén. Under Karl Johan deltog han såsom öfveradjutant i 1813 års tyska fälttåg mot Napoleon och var med i slagen vid Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig, där han vid stormningen 19 okt. af en kula svårt sårades i bröstet. Han återvände från kriget såsom öfverstelöjtnant och blef 1819 upphöjd i adligt stånd. 1828 blef han öfverste i armén, 1831 chef för den s. å. organiserade topografiska kåren, 1832 generaladjutant, 1843 generalmajor och 1854 generallöjtnant samt chef för Sveriges telegrafverk, hvars grundläggning och snabba utveckling hufvudsakligen var denne rastlöst verksamme styresmans förtjänst. Han lämnade denna befattning 1862 och afled i Stockholm 11 sept. 1868. Under sin långa, mångsidiga och hedrande verksamhet i statens tjänst hade A. beredt sig tillfälle att förvärfva ett namn äfven som konstnär. På hvarje ledig stund egnade han sig nämligen med kärlek och talang åt sin faders yrke, och han var en tid den ende akvatinta-gravören i Sverige. Utom en mängd land- och sjökartor, såsom karta öfver Stockholm (1805), kartor öfver Sverige och till Sveriges sjöatlas af Klint, graverade han öfver hundra planscher till Thersners 'Fordna och närvarande Sverige', åtskilliga blad till Skjöldebrands 'Voyage pittoresque au Cap Nord' (i akvatinta och efter Skjöldebrands teckningar), planscherna till Le Chevaliers 'Resa i Propontiden', Klinckowströms 'Bref om Förenta staterna' och Schmidts 'Reise durch Schweden' samt därjämte planscher till åtskilliga vetenskapliga arbeten. Se lefnadsteckning öfver A. af Henning Hamilton i 'Lefnadsteckningar öfver Kongl. svenska vet. akademiens led.'
Bland arbeten:
Fordna och närvarande Sverige.
Voyage pittoresque au Cap Nord.
Resa i Propontiden.
Bref om Förenta staterna.
Reise durch Schweden.
(Nordisk Familjebok, Uggleupplagan.)

Tillbaka till början.