VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

OTTENS, R. & I.

JOACHIM OTTENS 1663-1719
REINER OTTENS (son) 1698-1750
JOSHUA OTTENS (son) 1704-65
Holländskt kartförlag, etablerat i Amsterdam 1726 av bröderna Reiner och Iosua Ottens vid deras övertag av ett äldre konst- och kartföretag. Firman utgav en större atlas och en 'Atlas Minor' i en rad odaterade utgåvor. De ombesörjde även nyutgåvor av Louis Renards (se denne) navigationsatlas. Detta kan tyda på att det var hans företag som de övertog.

The family business of print and map selling was founded by Joachim Ottens but the active period of map publishing was concentrated in the years between 1720 and 1750 when the brothers, Reiner and Joshua, produced enormous collections of maps, some as large as 15 volumes. These, including copies of practically all maps available at the time, were made up to order and were magnificently coloured. Besides these specially prepared collections they also issued single-volume atlases with varying contents as well as pocket atlases.
Bland arbeten.
Atlas Minor.


Kleerkooper. - Phillips.


VAULX, PIERRE de.


Nämnd som 'Cosmographer and Navigator in le Havre' (1613). Utförde bl.a. en karta över Atlantiska Oceanen.


(RdeT.


AKREL, FREDRIK A.

1748-1804.
Kopparstickare, f. 1748 i Södermanland, d. 1804 i Stockholm, tillhörande släkten Achrelius (se d. o.). Under studenttiden i Upsala var han elev af globtillverkaren A. Åkerman, och 1773 gjorde han en studieresa till Paris, men måste redan följande år af brist på medel återvända till Sverige. Han blef 1776 gravör vid Vetenskaps-akademien och några år därefter föreståndare för Kosmografiska sällskapets globtillverkning samt ledamot af Konstakademien. Globtillverkning och kartritning voro A:s hufvuduppgifter, och hans i flere afseenden förbättrade glober funno god afsättning både inom och utom fäderneslandet. Dessutom utvecklade han Flodings manér att dels med stickeln, dels med torr nål underhjälpa etsningen, men hans arbeten förråda ofta ett handtverksmässigt utförande.



Bland arbeten.
Bland hans gravyrer märkas porträtt af Gustaf III, Ehrenstrahl, Stiernhielm, Linné och K. G. Tessin.


Nordisk Familjebok, Uggleupplagan.



Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936



Sök efter biografi:

Du sökte på: 10308

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

PERINGSKIÖLD, JOHAN.

Biografiska uppgifter:Född 6 oktober 1654 i Strängnäs, död 24 mars 1720 i Stockholm.
Fram till adlandet 1693 Peringer, fornforskare. Yngre bror till orientalisten Gustaf Peringer, adlad Lillieblad.
Johan Peringer blev student i Uppsala 1677, antogs 1680 till 'ämnesven' vid Antikvitetskollegium och blev 1682 kanslist. Han erhöll sedan i uppdrag att i sällskap med Johan Hadorph göra resor i landsorten för att uppleta och avteckna gamla minnesmärken och runstenar. Då samlades det första materialet till det stora runstensverk, som längre fram utgavs under namn av Bautil.
Sedan han 1689 blivit assessor i Antikvitetskollegiet, ägnade Peringer sig huvudsakligen åt samlandet av ett svenskt diplomatarium samt genealogier. 18 folianter förstördes visserligen vid slottsbranden 1697, men arbetena gjordes om, och han lämnade efter sig betydande, hos Vitterhetsakademien förvarade avskriftssamlingar ('Bullarium', m.m.; se art. Svenskt Diplomatarium). 1693 blev Peringer efter Hadorph sekreterare vid Antikvitetsarkivet och riksantikvarie samt adlades samma år med namnet Peringskiöld. Han var 1698-1711 även isländsk translator. Peringskiöld erhöll 1719 kansliråds värdighet.
1697 utgav P. Snorre Sturlassons 'Heimskringla' med latinsk och svensk översättning, 1699 Johannes Cochlæus' Vita Theodorici, regis ostrogothorum med anmärkningar och 1700-1705 Messenius' Scondia illustrata. Av hans egna arbeten må här nämnas Then första boken af Swea och Götha minnings-merken vthi Uplandz första del Thiundaland (Monumentorum sveo-gothicorum liber primus etc., 1710; på sv. och lat.), Monumenta ullerakerensia...; eller Ulleråkers Häradz minnings-merken, med Nya Upsala (1719; på sv.) och En book af menniskiones slächt och Jesu Christi börd (1713). Bland hans övriga arbeten märkas en tolkning av Wilkina (1715), en upplaga av Anna Fickesdotter Bülows Chronicum genealogicum (1718) samt Ättartal för Swea och Götha konunga hus (1725), tryckt först efter hans död, fastän utarbetat redan 1692.
Dessutom utgav han åtskilligt annat, och i handskrift efterlämnade han bl.a. sin ännu alltjämt brukbara samling 'Minningsmärken, gamla och nyare eller Monumenta sueogothica' (i KB), de till riddarhusarkivet inlösta genealogiska samlingarna samt åtskilliga i Riksarkivet förvarade volymer av biografiskt innehåll.
Som forskare är Peringskiöld befryndad med Olof Rudbeck, och särskilt som genealog har han för de äldre tiderna tillåtit sig ganska djärva kombinationer, ja rena dikter. Det senare visar sig till fullo för den, som studerar vår adels ättartavlor i deras nu föreliggande skick. Stort samlingsnit och betydande arbetsförmåga ägde han däremot, och många av hans verk är därför ännu källor, som kan, om än med urskillning, rådfrågas.
Far till filologen och antikvarien Johan Fredrik Peringskiöld (1689-1725).

Tillbaka till början.