Död 1771.
Engelsk geograf och kartograf. Han var en duktig landskapsmålare och kopparstickare som etablerade ett kartförlag i London och gav ut en rad specialkartor och atlaser över engelska områden, Amerika, Västindien etc. Han gav även ut en rad geografiska verk och fick titeln 'Geographer to the King' (George III). Han intresserade sig framförallt för amerikanska farvatten, och sysselsatte sig bl.a. med 'The Great Probability of a North-West Passage' (1768). Efter hans död utkom 1775 ett stort sjökartverk: 'The North American Pilot', utgiven under tillsyn av den berömde upptäcktsresanden, kapten James Cook.
Bland arbeten.
The Great Probability of a North-West Passage.
The North American Pilot.
Dict. nat. biogr.
1757-1824.
Kartograf och kartförläggare.
Bland arbeten.
Kriegsschauplatz oder Graenzkarte zwischen Deutschland u. Franckreich... ca 1795.
1562-1622.
Plancius was a theologian and minister of the Dutch Reformed Church who fled with many of his compatriots from religious persecution in Flanders to settle in Amsterdam in 1585. There he became interested in navigation and cartography and, being fortunate enough to have access to nautical charts recently brought from Portugal, he was soon recognized as an expert on the shipping routes to India. He was interested, too, in the idea of a North East passage until the failure of Willem Barentsz's third voyage in 1597 seemed to preclude the possibility of such a route. In 1602 he was appointed cartographer to the new Dutch East India Company.
Although Plancius produced no atlases his individual maps and charts, over 100 in all, exercised much influence on the work of other cartographers at the turn of the century. His very large wall map of the world dated 1592 was of particular significance.
Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734
'Stadsplanekontorets karta över Stockholm med omgivningar'. - 1927-1940.
Kartorna kommer från två olika utgåvor, dels den första tryckt 1815 samt ett fåtal kartor från 1830-40 talens utgåvor. Det är på dessa angivet både rättelsedatum och utgivningsår.
På kartorna är information om vattendjup, kompassens missvisning, bottenförhållanden och i vissa fall topografisk information inritat.
Kartorna har i vissa fall teckenförklaring. Dubbla skalor anges oftast och även var nollmeridianen är placerad samt betydande orters längdgrader.
"Sweriges Sjö-Atlas" - G. af Klint 1815.
"Hans Majt Konungen
egnas
Sweriges Sjö-Atlas
underdånigst
af
Gust. af Klint
Contre Amiral"
Under senare delen av sitt liv ägnade sig Gustaf af Klint - så ofta som det gavs möjlighet till att utarbeta det storartade verket Sveriges sjöatlas som är en samling sjökartor över rikets egna farvatten och kuster samt över de farvatten, som besöks av svenska sjöfarande från Kattegatt till norra delen af Svarta havet. Verket, som består av drygt femtio plåtar, av vilka Klint själv utarbetade och delvis även graverade, omfattar "allmänna kartor" (i skalan l: 3 000 000), "passkartor" (i skalan l: 1 000 000), "kustkartor" (i skalan 1: 200 000) samt "beskrivningar över Östersjön och dess vikar, Kattegatt och Norges kust". På eget ansvar och nästan uteslutande på egen bekostnad (efter 1818 tilldelades honom dock ett offentligt årligt understöd av 1 000 rdr till verkets kompletterande) utförde Klint detta verk, sedan det på statens bekostnad påbörjade sjökarteverket över Östersjön av brist på medel i slutet av 1790-talet måste inställas.
Kort biografi om Gustaf af Klint.af KLINT, GUSTAF (1771-1840), före adlandet Klint, sjöofficer, kartograf, ämbetsman, f. 31 maj 1771 i Karlskrona, d. 30 april 1840 i Stockholm. Son till Erik af Klint. - K. visade tidigt en okuvlig lust för sjömanslivet. Vid åtta års ålder började han rita sjökort, och tolv år gammal uppgjorde han ett eget signalsystem för kadetternas övningar med en båteskader. År 1781 blev han kadett och 1782 fänrik; officersexamen avlade han 1787. Därefter blev han bitr. lärare och senare informationsofficer vid kadettskolan i Karlskrona; efter dess införlivande med Krigsakad. på Karlberg 1792 fortsatte han där i samma tjänst i femton år.
Under det ryska kriget 1788-90 tjänstgjorde K. mestadels på faderns fartyg Gustaf III och utförde dessutom värdefulla lodningar och farledsundersökningar i skärgården. I sjöslaget vid Ölands s. udde 1789 tjänstgjorde K. ombord på det från ryssarna vid Hogland tagna linjeskeppet Vladislaff. Trots sin ungdom gjorde sig K. under kriget känd för sitt goda omdöme; utbrytningen från Viborgska viken 1790 verkställdes sålunda enligt den plan, som föreslagits av K. i strid mot andra förslag. Vid krigets slut blev K. kapten och 1799 major; år 1814 utnämndes han till överste vid flottan. Som flaggkapten hos generalamiralen Puke bidrog han väsentligt till det snabba avslutandet av kriget mot Norge, vilket medförde hans befordran till konteramiral. Viceamiral blev han 1825 och ordf. i Sjöförsäkringsöverrätten 1837.
Sin väsentligaste insats gjorde emellertid K. som kartograf. Efter ryska kriget bedrev han hela sitt liv, vid sidan av sin tjänst, ett energiskt kartritningsarbete. K. sökte, stödd av sin fader Erik af Klint, förgäves utverka anslag till ett statligt sjökortsarkiv. År 1798 övertog K. sjökortutgivningen på entreprenad, men verksamheten gick ekonomiskt ihop endast därigenom att K. ej själv tog någon ersättning och offrade sina egna medel. Först 1848, efter K:s död, inlöstes den storartade samlingen av staten och införlivades med Sjökartearkivet. K:s kartverk "Sveriges sjöatlas" omfattade sjökort såväl över sv. farvatten som ett antal främmande kusthav. Dessa sjökort ha varit av utomordentlig nytta både för det sv. sjövapnet och för sjöfarten i allmänhet. K:s verk är hugfäst bl.a. genom att ett av våra nuv. sjömätningsfartyg bär hans namn.
K. blev led. av Örlogsmannasällskapet 1797 samt av Krigsvet. akad. 1804 och av Vet. akad. 1819. Vet. akad. lät 1884 prägla en minnespenning över honom. - Gift 1800 med Kerstin Akrel [dotter till gravören Fredrik Akrel].
(Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948)
Sex exemplar av Gustaf af Klints Sveriges sjöatlas.
Björn Lundquist
På Kungliga Biblioteket i Stockholm finns det sex stycken exemplar av Sveriges sjöatlas, av Gustaf af Klint.
Det intressanta med dessa exemplar är att ingen är den andra lik avseende de bundna sjökorten. Troligen gjordes dessa bindningar, vilka är officiella av banden att döma, på beställning och då beställdes även vilka sjökort som skulle ingå.
Exemplar 1.
1. Generalkarta.
2. Norra Östersjön.
3. Sydöstra Östersjön.
4. Sydvästra Östersjön, Sundet och Belterna.
5. Kattegatt och Bohusbugten.
6. Nordsjön.
7. Norra Nordsjön.
8. Nordöstra Nordsjön och Skagerack.
9. Södra Nordsjön.
10. Brittiska öarna.
11. Engelska Canalen, (hela Franska bukten och hela Iberiska halvön) 1798.
12. Engelska Canalen.
13. Upgående grunden. Kanalerna St George och Bristol.
14. Franska bugten.
15. Nordvästra kusterna, Spanien och Portugal.
16. Gibraltars sund.
17. Westra Medelhavet.
18. Mellersta Medelhavet, 1820.
19. Östra Medelhavet, 1820.
Exemplar 2.
1. Generalkarta.
2. U.T. (Bottenhavet och Bottenviken) (Ursprungligen med kartusch och titel "Generalkarta till Sveriges Sjöatlas andra delen")
3. Hvita havet, 1846.
4. Brittiska öarna.
5. Engelska Canalen, Franska bugten, Portugisiska sjön, 1798-1834.
6. Westra Medelhavet.
7. Mellersta Medelhavet.
8. Östra Medelhavet.
9. Bottenviken.
10. Bottenhavet.
11. Finska viken.
12. Norra Östersjön.
13. Södra Östersjön.
14. Sydvästra Östersjön, Sundet och Belterna.
15. Kattegatt och Bohusbugten.
16. Nordsjön, af G. klint förnyad af E. G. Klint, 1845.
17. Norges kust, norr om Trondheim, 1839.
18. Nordvästra kusten av Norge.
19. Norra Nordsjön.
20. Nordöstra Nordsjön.
21. Westra Nordsjön, Scotland.
22. Östra Nordsjön, Hamburgska bugten.
23. Södra Nordsjön, Hofden.
24. Engelska Canalen.
25. Upgående grunden. Kanalerna St George och Bristol.
26. Franska bugten.
27. Nordvästra kusterna, Spanien och Portugal.
28. Gibraltars sund.
Exemplar 3.
1. Generalkarta.
2. U.T. (Bottenhavet och Bottenviken) (Ursprungligen med kartusch och titel "Generalkarta till Sveriges Sjöatlas andra delen")
3. Nordsjön.
4. Brittiska öarna.
5. Engelska Canalen, Franska bugten, Portugisiska sjön, 1798-1834.
6. Westra Medelhavet.
7. Mellersta Medelhavet.
8. Östra Medelhavet.
9. Bottenviken.
10. Bottenhavet.
11. Finska viken.
12. Norra Östersjön.
13. Södra Östersjön (ev. gamla sydöstra).
14. Sydvästra Östersjön, Sundet och Belterna.
15. Kattegatt och Bohusbugten.
16. Nordvästra kusten av Norge.
17. Norra Nordsjön.
18. Nordöstra Nordsjön.
19. Westra Nordsjön, Scotland.
20. Östra Nordsjön, Hamburgska bugten.
21. Södra Nordsjön, Hofden.
22. Engelska Canalen.
23. Upgående grunden. Kanalerna St George och Bristol.
24. Franska bugten.
25. Nordvästra kusterna, Spanien och Portugal.
26. Gibraltars sund.
Exemplar 4.
1. Bohusbugten, (utvikbar del med Oslofjorden)
2. Sundet.
3. Hanöbugten.
4. Kalmarsund.
5. Norrköpingsbugten.
6. Gottland.
7. Stockholms skärgård.
8. Åland och Åbo skärgårdar.
9. Westra Finska viken.
10. Östra Finska viken.
11. Dagö och Ösel.
12. Rigiska wiken.
13. Kurlands kust.
14. Memelska bugten.
15. Danzigbugten.
16. Pommerska kusten.
17. Pommerska bugten.
18. Svenska samt Jutska kusten.
19. Södra Belten.
20. Norra Belten.
21. Karta öfver insjöarne Mälaren och Hjälmaren.
22. Vättern, Göta kanal, Hjälmaren, 1838.
23. Vänern, Göta älv, Lurö och Kollandsö.
24. Geflebugten.
25. Norrlands kust, Hudiksvall.
26. Norra Qvarken.
27. Kusten af Westerbotten, Bjuröklubb - Kalix.
28. Österbottens kust, Torneå - Gamla Carleby.
29. Finska kusten, Wasa - Björneborg.
30. Finska kusten, Björneborg - Åbo.
31. Norges kust, Fredriksvärn - Lindersnäs.
32. Norges kust, Lindersnäs - Karmösund, Erik Gustaf Klint 1842.
33. Norges kust, Karmösund - Feye fjord.
34. Norges kust, Bredsund - Suleöarna.
35. Norges kust, Romdalsöarna - Trondheim, 1847.
Exemplar 5.
1. Generalkarta.
2. Östra delen av Kattegatt.
3. Sundet.
4. Hanöbugten.
5. Kalmarsund.
6. Norrköpingsbugten.
7. Gottland.
8. Stockholms skärgård.
9. Åland och Åbo skärgårdar.
10. Westra Finska viken.
11. Östra Finska viken.
12. Dagö och Ösel.
13. Rigiska wiken.
14. Kurlands kust.
15. Memelska bugten.
16. Danzigbugten.
17. Pommerska kusten.
18. Pommerska bugten.
19. Mecklenburgska bugten.
20. Södra Belten.
21. Norra Belten.
Exemplar 6.
1. Generalkarta.
2. U.T. (Bottenhavet och Bottenviken) (Ursprungligen med kartusch och titel "Generalkarta till Sveriges Sjöatlas andra delen")
3. Svenska samt Jutska kusten.
4. Sundet.
5. Hanöbugten.
6. Kalmarsund.
7. Norrköpingsbugten.
8. Gottland.
9. Stockholms skärgård.
10. Åland och Åbo skärgårdar.
11. Westra Finska viken.
12. Östra Finska viken.
13. Dagö och Ösel.
14. Rigiska wiken.
15. Kurlands kust.
16. Memelska bugten.
17. Danzigbugten.
18. Pommerska kusten.
19. Pommerska bugten.
20. Mecklenburgska bugten.
21. Södra Belten.
22. Norra Belten.
23. Karta öfver insjöarne Mälaren och Hjälmaren, 1832.
24. Geflebugten.
25. Norrlands kust.
26. Norra Qvarken.
27. Kusten af Westerbotten, Bjuröklubb - Kalix.
28. Österbottens kust, Torneå - Gamla Carleby, 1833.
29. Finska kusten, Wasa - Björneborg, 1836.
30. Finska kusten, Björneborg - Åbo.