APIAN, PETER (Apian, Appianus, Bienewitz, Bennewitz, Panewitz).
Född 1495 i Leisnig i Saxen.
Se A. Ortelii "Catalogus cartographorum" av Leo Bagrow. Del 1. Gotha Justus Perthes 1928.
Ca. 1700.
Holländsk skeppare och kartritare. Inga upplysningar hittade.
HASE [HASIUS, HASIUES, HAAS, HAASE, HASIO], JOHANN MATTHIAS [JOHANNES].
14 januari 1684 - 24 september 1742.
Tysk matematiker och geograf. Född och död i Augsburg (enligt vissa källor i Wittenberg). Studerade teologi och matematik, och fick 1707 en magistersgrad vid universitetet i Leipzig. 1720 professor i matematik i Wittenberg. Förutom matematik och astronomi kom han där att ägna sig mycket åt historisk geografi och kartografi. Bland hans större arbeten kan nämnas 'Historiae universalis politicae idea plane, etc.' (1742). Efter hans död utkom 'Atlas historicus comprehendens imperia maxima seu monarchias orbis antiqui' (1746-50). Hasius ritade också en rad aktuella kartor varav de enkla specialkartorna över tyska provinser räknas bland de bästa inom sitt fack under 1700-talet. Verksamheten bidrog mycket till att frigöra tysk kartografi från främmande inflytande. (Allg. d. Biogr.)
Hase gjorde flertalet kartor som gavs ut av Homans arvingar.
Als Sohn eines Lehrers der Mathematik lernte Hase zunächst an seinem Geburtsort am St.-Anna-Gymnasium und wurde schon früh von seinem Vater für die Mathematik begeiste...
Bland arbeten.
* Specimen algebrae ad artem fortificatoriam applicatae. Magisterarbeit, Leipzig 1707
* Sciagraphia integri tractatus de constructione mapparum omnis generis, geographicarum, hydrographicarum et astronomicarum et in specie de projectionibus sphaerarum imprimis stereographica. Leipzig 1717
* Dissertatio physico-mathematica de tubis stentoreis, in qua de figura & constructione exponitur earum et auctorum qui de eis egerunt, sententiae explicantur ac momento suo ponderantur. Leipzig 1719
* Dissertatio De Tubis Stentoreis, Earumqve Forma Et Structura, Fundamenta Ejus Praxeos Exhibens / Qvam D.F.G. Pro Loco In Fac. Phil. Lips. Obtinendo Postrema Vice Disputaturus Ad Diem XVIII. Mart. MDCCXIX. Leipzig 1719
* Pithometriae sive doliorum mensurae theoria nova algebrae ope eruta et perfecta. 2 Bände Wittenberg 1723
* Dissertatio academica de nihilo mathematico et formulis affinibus harumque in specie illis, quibus nihilo minores quantitates exprimuntur. Wittenberg 1727
* Dissertatio Mathematica De Pulchritudine Architectonica Prior. Wittenberg 1727
* Phosphorus historiarum, vel prodromus theatri summorum imperiorum : hoc est, historiae politicae universalis partis potioris et principalis, sistens recensionem, catalogos, vel si mavis, sciagraptiam, aut tabulas principum vel imperantium in illis imperiis, etiamque ... quis eisdem connexis, una cum enumeratione ditionum geographica. Leipzig 1728
* Laudatio funebris ..., Leichenrede auf Christiane Eberhardine von Brandenburg-Bayreuth, Wittenberg 1728
* De Quantitatis Et Unitatis Arithmeticae Vera Notione. Wittenberg 1732
* Disputatio Mathematica In Qua Doctrinam De Effectu Lentium Simplicium Tam Extra Oculum Quam In Oculo Ope Algebrae Expeditiorem Redditam Sub Praesidio ... Wittenberg 1735
* Africa Secundum legitimas Projectionis Stereographicae regulas et juxta recentissimas relationes et observationes in subsidium vocatis quoquo veterum Leonis Africani Nubiensis Geographi et aliorum monumentis et eliminatis fabulosis aliorum desiganationibus pro praesenti statu ejus aptius exhibita; Cum Privil. S. C. M. nec non S. R. M. Polon. et Elect. Sax. Nürnberg 1737
* Regni Davidici et Salomonaei descriptio geographica et historica. Nürnberg 1739
* Phosphorus Historiarum vel Prodromus theatri summorum imperiorum. Leipzig 1742
* De Magnitudine Comparata Et Determinata Urbium : Quae Propter Ipsam Mangnitudinem Celebres Habentur Potissimum In Antiquitate ... Consideratione Quorundam Operum Veterum Ex Magnificentissimis. 1739
* Evropa : in partes suas X Methodicas a primariis regnis denominata secundum divisa fidem recentissimarum observationum Mathematicarum et Historicarum , et exhibita secundum legitimas projectionis Stereographis leges = L'Evrope Divise'e en ses X Principales Parties, Cum Priv. Sac. Caes. Majest. Grat. / a Ioh. Matth. Hasio, I. M. Seeligmann sc. Nor., sculp., I. C. Reinsperger sculpsit. Nürnberg 1743
* Circvli Sveviae Mappa = Le Cercle de Svabe / ex subsidijs Michalianis delineata & a D.no I. M. Hasio M. P. P. quo ad accuratam singulorum Statuum determinationem emendata & ad L L. magis legitimae project reducta. Opus summi Geographi posthumum, & adjuncta Tabula explanatoria editum opera Homannianorum Heredum. Nürnberg 1743
* Karte von dem russischen Reich und der grossen so wohl als kleinen crimischen Tartarey : nebst dem Entwurff einer Erklärung darüber abgefasset und der unüberwindlichsten und großmächtigsten Kaiserin Anna decidirt Nürnberg 1738 „Historiae universalis politicae idea”. Nürnberg 1743, Nachdruck Stuttgart 1976
* Planiglobii terrestris mappa universalis. 1746
* Dvcatvs Silesiae Tabvla Altera Svperiorem Silesiam = La Haute Silesie, qui comprend les Principautes de Neise, de Munsterberg, de Iaegerndorf, de Troppau, d' Oppeln, de Ratibor, de Teschen; Cum Priv. Sac. Cæs. Maj. / exhibens ex mappa Hasiana majore desumta & excusa per Homannianos Heredes. Nürnberg 1746
* Circuli Sueviae 1748 Nachdruck Stuttgart 1989
* Dvcatvs Silesiae Tabvla Geographica Prima Inferiorem Eivs Partem, seu Novem Principatvs, quorum insignia hic adjecta sunt, secundum statum recentissimium complectens = La Basse Silesiae qui comprend les Principautes de Schweidnitz, de Iaer, de Glogau, de Breslau, die Liegnitz, de Brieg, de Wolau, de Oels & de Sagan / Ad mentem Hasiani avtographi majoris legitime delineata et edita curis Homann. Heredum. Nürnberg nach 1750
* Descriptio geographico-historica regni Davidici et Salomonei cum delineatione Syriae et Aegypti : juncta est urbium maximarum veterum et recentiorum comparatio, multis mappis geographicis et ichnographicis adornata Nürnberg 1754
Karta öfver Stockholm. - 1904.
Spergel, Spergula arvensis - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
Kartorna kommer från två olika utgåvor, dels den första tryckt 1815 samt ett fåtal kartor från 1830-40 talens utgåvor. Det är på dessa angivet både rättelsedatum och utgivningsår.
På kartorna är information om vattendjup, kompassens missvisning, bottenförhållanden och i vissa fall topografisk information inritat.
Kartorna har i vissa fall teckenförklaring. Dubbla skalor anges oftast och även var nollmeridianen är placerad samt betydande orters längdgrader.
Förteckning över kartorna.
"Sweriges Sjö-Atlas" - G. af Klint 1815.
"Hans Majt Konungen
egnas
Sweriges Sjö-Atlas
underdånigst
af
Gust. af Klint
Contre Amiral"
Sveriges sjöatlas.
Under senare delen av sitt liv ägnade sig Gustaf af Klint - så ofta som det gavs möjlighet till att utarbeta det storartade verket Sveriges sjöatlas som är en samling sjökartor över rikets egna farvatten och kuster samt över de farvatten, som besöks av svenska sjöfarande från Kattegatt till norra delen af Svarta havet. Verket, som består av drygt femtio plåtar, av vilka Klint själv utarbetade och delvis även graverade, omfattar "allmänna kartor" (i skalan l: 3 000 000), "passkartor" (i skalan l: 1 000 000), "kustkartor" (i skalan 1: 200 000) samt "beskrivningar över Östersjön och dess vikar, Kattegatt och Norges kust". På eget ansvar och nästan uteslutande på egen bekostnad (efter 1818 tilldelades honom dock ett offentligt årligt understöd av 1 000 rdr till verkets kompletterande) utförde Klint detta verk, sedan det på statens bekostnad påbörjade sjökarteverket över Östersjön av brist på medel i slutet av 1790-talet måste inställas.
Kort biografi om Gustaf af Klint.af KLINT, GUSTAF (1771-1840), före adlandet Klint, sjöofficer, kartograf, ämbetsman, f. 31 maj 1771 i Karlskrona, d. 30 april 1840 i Stockholm. Son till Erik af Klint. - K. visade tidigt en okuvlig lust för sjömanslivet. Vid åtta års ålder började han rita sjökort, och tolv år gammal uppgjorde han ett eget signalsystem för kadetternas övningar med en båteskader. År 1781 blev han kadett och 1782 fänrik; officersexamen avlade han 1787. Därefter blev han bitr. lärare och senare informationsofficer vid kadettskolan i Karlskrona; efter dess införlivande med Krigsakad. på Karlberg 1792 fortsatte han där i samma tjänst i femton år.
Under det ryska kriget 1788-90 tjänstgjorde K. mestadels på faderns fartyg Gustaf III och utförde dessutom värdefulla lodningar och farledsundersökningar i skärgården. I sjöslaget vid Ölands s. udde 1789 tjänstgjorde K. ombord på det från ryssarna vid Hogland tagna linjeskeppet Vladislaff. Trots sin ungdom gjorde sig K. under kriget känd för sitt goda omdöme; utbrytningen från Viborgska viken 1790 verkställdes sålunda enligt den plan, som föreslagits av K. i strid mot andra förslag. Vid krigets slut blev K. kapten och 1799 major; år 1814 utnämndes han till överste vid flottan. Som flaggkapten hos generalamiralen Puke bidrog han väsentligt till det snabba avslutandet av kriget mot Norge, vilket medförde hans befordran till konteramiral. Viceamiral blev han 1825 och ordf. i Sjöförsäkringsöverrätten 1837.
Sin väsentligaste insats gjorde emellertid K. som kartograf. Efter ryska kriget bedrev han hela sitt liv, vid sidan av sin tjänst, ett energiskt kartritningsarbete. K. sökte, stödd av sin fader Erik af Klint, förgäves utverka anslag till ett statligt sjökortsarkiv. År 1798 övertog K. sjökortutgivningen på entreprenad, men verksamheten gick ekonomiskt ihop endast därigenom att K. ej själv tog någon ersättning och offrade sina egna medel. Först 1848, efter K:s död, inlöstes den storartade samlingen av staten och införlivades med Sjökartearkivet. K:s kartverk "Sveriges sjöatlas" omfattade sjökort såväl över sv. farvatten som ett antal främmande kusthav. Dessa sjökort ha varit av utomordentlig nytta både för det sv. sjövapnet och för sjöfarten i allmänhet. K:s verk är hugfäst bl.a. genom att ett av våra nuv. sjömätningsfartyg bär hans namn.
K. blev led. av Örlogsmannasällskapet 1797 samt av Krigsvet. akad. 1804 och av Vet. akad. 1819. Vet. akad. lät 1884 prägla en minnespenning över honom. - Gift 1800 med Kerstin Akrel [dotter till gravören Fredrik Akrel].
(Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948)
Sex exemplar av Gustaf af Klints Sveriges sjöatlas.
Björn Lundquist
På Kungliga Biblioteket i Stockholm finns det sex stycken exemplar av Sveriges sjöatlas, av Gustaf af Klint.
Det intressanta med dessa exemplar är att ingen är den andra lik avseende de bundna sjökorten. Troligen gjordes dessa bindningar, vilka är officiella av banden att döma, på beställning och då beställdes även vilka sjökort som skulle ingå.
Exemplar 1.
1. Generalkarta.
2. Norra Östersjön.
3. Sydöstra Östersjön.
4. Sydvästra Östersjön, Sundet och Belterna.
5. Kattegatt och Bohusbugten.
6. Nordsjön.
7. Norra Nordsjön.
8. Nordöstra Nordsjön och Skagerack.
9. Södra Nordsjön.
10. Brittiska öarna.
11. Engelska Canalen, (hela Franska bukten och hela Iberiska halvön) 1798.
12. Engelska Canalen.
13. Upgående grunden. Kanalerna St George och Bristol.
14. Franska bugten.
15. Nordvästra kusterna, Spanien och Portugal.
16. Gibraltars sund.
17. Westra Medelhavet.
18. Mellersta Medelhavet, 1820.
19. Östra Medelhavet, 1820.
Exemplar 2.
1. Generalkarta.
2. U.T. (Bottenhavet och Bottenviken) (Ursprungligen med kartusch och titel "Generalkarta till Sveriges Sjöatlas andra delen")
3. Hvita havet, 1846.
4. Brittiska öarna.
5. Engelska Canalen, Franska bugten, Portugisiska sjön, 1798-1834.
6. Westra Medelhavet.
7. Mellersta Medelhavet.
8. Östra Medelhavet.
9. Bottenviken.
10. Bottenhavet.
11. Finska viken.
12. Norra Östersjön.
13. Södra Östersjön.
14. Sydvästra Östersjön, Sundet och Belterna.
15. Kattegatt och Bohusbugten.
16. Nordsjön, af G. klint förnyad af E. G. Klint, 1845.
17. Norges kust, norr om Trondheim, 1839.
18. Nordvästra kusten av Norge.
19. Norra Nordsjön.
20. Nordöstra Nordsjön.
21. Westra Nordsjön, Scotland.
22. Östra Nordsjön, Hamburgska bugten.
23. Södra Nordsjön, Hofden.
24. Engelska Canalen.
25. Upgående grunden. Kanalerna St George och Bristol.
26. Franska bugten.
27. Nordvästra kusterna, Spanien och Portugal.
28. Gibraltars sund.
Exemplar 3.
1. Generalkarta.
2. U.T. (Bottenhavet och Bottenviken) (Ursprungligen med kartusch och titel "Generalkarta till Sveriges Sjöatlas andra delen")
3. Nordsjön.
4. Brittiska öarna.
5. Engelska Canalen, Franska bugten, Portugisiska sjön, 1798-1834.
6. Westra Medelhavet.
7. Mellersta Medelhavet.
8. Östra Medelhavet.
9. Bottenviken.
10. Bottenhavet.
11. Finska viken.
12. Norra Östersjön.
13. Södra Östersjön (ev. gamla sydöstra).
14. Sydvästra Östersjön, Sundet och Belterna.
15. Kattegatt och Bohusbugten.
16. Nordvästra kusten av Norge.
17. Norra Nordsjön.
18. Nordöstra Nordsjön.
19. Westra Nordsjön, Scotland.
20. Östra Nordsjön, Hamburgska bugten.
21. Södra Nordsjön, Hofden.
22. Engelska Canalen.
23. Upgående grunden. Kanalerna St George och Bristol.
24. Franska bugten.
25. Nordvästra kusterna, Spanien och Portugal.
26. Gibraltars sund.
Exemplar 4.
1. Bohusbugten, (utvikbar del med Oslofjorden)
2. Sundet.
3. Hanöbugten.
4. Kalmarsund.
5. Norrköpingsbugten.
6. Gottland.
7. Stockholms skärgård.
8. Åland och Åbo skärgårdar.
9. Westra Finska viken.
10. Östra Finska viken.
11. Dagö och Ösel.
12. Rigiska wiken.
13. Kurlands kust.
14. Memelska bugten.
15. Danzigbugten.
16. Pommerska kusten.
17. Pommerska bugten.
18. Svenska samt Jutska kusten.
19. Södra Belten.
20. Norra Belten.
21. Karta öfver insjöarne Mälaren och Hjälmaren.
22. Vättern, Göta kanal, Hjälmaren, 1838.
23. Vänern, Göta älv, Lurö och Kollandsö.
24. Geflebugten.
25. Norrlands kust, Hudiksvall.
26. Norra Qvarken.
27. Kusten af Westerbotten, Bjuröklubb - Kalix.
28. Österbottens kust, Torneå - Gamla Carleby.
29. Finska kusten, Wasa - Björneborg.
30. Finska kusten, Björneborg - Åbo.
31. Norges kust, Fredriksvärn - Lindersnäs.
32. Norges kust, Lindersnäs - Karmösund, Erik Gustaf Klint 1842.
33. Norges kust, Karmösund - Feye fjord.
34. Norges kust, Bredsund - Suleöarna.
35. Norges kust, Romdalsöarna - Trondheim, 1847.
Exemplar 5.
1. Generalkarta.
2. Östra delen av Kattegatt.
3. Sundet.
4. Hanöbugten.
5. Kalmarsund.
6. Norrköpingsbugten.
7. Gottland.
8. Stockholms skärgård.
9. Åland och Åbo skärgårdar.
10. Westra Finska viken.
11. Östra Finska viken.
12. Dagö och Ösel.
13. Rigiska wiken.
14. Kurlands kust.
15. Memelska bugten.
16. Danzigbugten.
17. Pommerska kusten.
18. Pommerska bugten.
19. Mecklenburgska bugten.
20. Södra Belten.
21. Norra Belten.
Exemplar 6.
1. Generalkarta.
2. U.T. (Bottenhavet och Bottenviken) (Ursprungligen med kartusch och titel "Generalkarta till Sveriges Sjöatlas andra delen")
3. Svenska samt Jutska kusten.
4. Sundet.
5. Hanöbugten.
6. Kalmarsund.
7. Norrköpingsbugten.
8. Gottland.
9. Stockholms skärgård.
10. Åland och Åbo skärgårdar.
11. Westra Finska viken.
12. Östra Finska viken.
13. Dagö och Ösel.
14. Rigiska wiken.
15. Kurlands kust.
16. Memelska bugten.
17. Danzigbugten.
18. Pommerska kusten.
19. Pommerska bugten.
20. Mecklenburgska bugten.
21. Södra Belten.
22. Norra Belten.
23. Karta öfver insjöarne Mälaren och Hjälmaren, 1832.
24. Geflebugten.
25. Norrlands kust.
26. Norra Qvarken.
27. Kusten af Westerbotten, Bjuröklubb - Kalix.
28. Österbottens kust, Torneå - Gamla Carleby, 1833.
29. Finska kusten, Wasa - Björneborg, 1836.
30. Finska kusten, Björneborg - Åbo.
