Född 1782 25/12 i Stockholm, utbildad på Karlbergs krigsskola, fänrik vid Arméns Flotta 1798, avsked 1811 med löjtnants grad.
Johan Gustaf af Lund tillhörde en gammal soldatsläkt, Södermanlands regemente, där hans farfars far tjänstgjorde, hans farfar slogs vid Poltava och Bender, hans far såg strid i Pommerska kriget och adlades för medverkan i Gustav III:s kupp 1772. Han själv kom att tjänstgöra i Arméns flotta.
Johan Gustaf af Lund utförde ett antal aldrig utgivna kartor, bland annat den ovan nämnda kartan och kartor utförda under Finska kriget 1808-09.
Bland arbeten.
Manuskriptkarta över Bohuslän 1804.
Född 1700, dp 2/2, trol. i Malungs sn (Kopp.), där samtliga kyrkböcker för detta år brunnit, död 1755 23/2 i Stockholm (Klara).
Kopparstickare och kartograf. Konduktör vid Fortifikationen. Ingenjör. Son av komministern Petrus B. och Elisabet Persdotter. Ingenjör vid Lantmäterikontoret och föreståndare för dess tryckeri 1739
Bland arbeten.
A. GIESE, Prospect af Stockholms stad, jämte deviser, hörande till frögdebetygelsen vid K. Fredriks hemkomst från Hessen, 1731, kpst.
GRÖNWALL, De lacu Siljan, diss., resp. O. Silieström, Uppsala 1730: Siön Sillian, kpst.
Karta över Uppland. 1742.
Karta över Västmanland, 1742.
Vägvisare til och ifrån alla städer och namnkunnige orter uti Svea och Götha riken samt storfurstendömet Finland, Sthlm 1743.
Karta över Närke. 1745
Karta över Svea och Göta riken med Finland och Norrland, 1747.
Karta över Stockholm med dess malmar och förstäder, 1751.
Karta över Skåne, 1752.
Vägkartor över Sverige och Finland.
Hultmark, 1944.
1704-1781.
Rysk amiral. Nagaev skickades 1715 till Marinakademin i St Petersburg där han sex år senare blev underofficer. Redan efter några månader började Nagaev undervisa kadetter och detta pågick fram till 1724 på Kronstadt och sedan på Marinakademin i St Petersburg fram till 1729. Under dessa år hann Nagaev även med att övervaka arbetena på en kanal i Kronstadt. År 1723 publicerades tre nya sjökort i tredje upplagan av ryska sjöatlasen över Östersjön vilka Nagaev och I. L. Lyuberas hade uppmätt. Dessa är de första ryskproducerade sjökorten i den första ryska sjöatlasen över Östersjön. De två tidigare utgåvorna var i sin helhet kopior av Geddas svenska sjöatlas. Efter att mellan 1729 och 1733 karterat Kaspiska havet runt Astrakhan återvände Nagaev 1735 till St Petersburg. Åren 1741-42 förde Nagaev befäl på två resor mellan Arkangelsk och St Petersburg. På den andra resan sjönk hans fartyg och Nagaev ställdes inför rätta men frikändes och återinsattes i tjänst. Efter Vitus Berings död så sändes Nagaev iväg till Kamcha...
Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936
Näsby - Nay 1881.
Kartorna kommer från två olika utgåvor, dels den första tryckt 1815 samt ett fåtal kartor från 1830-40 talens utgåvor. Det är på dessa angivet både rättelsedatum och utgivningsår.
På kartorna är information om vattendjup, kompassens missvisning, bottenförhållanden och i vissa fall topografisk information inritat.
Kartorna har i vissa fall teckenförklaring. Dubbla skalor anges oftast och även var nollmeridianen är placerad samt betydande orters längdgrader.
Förteckning över kartorna.
"Sweriges Sjö-Atlas" - G. af Klint 1815.
"Hans Majt Konungen
egnas
Sweriges Sjö-Atlas
underdånigst
af
Gust. af Klint
Contre Amiral"
Sveriges sjöatlas.
Under senare delen av sitt liv ägnade sig Gustaf af Klint - så ofta som det gavs möjlighet till att utarbeta det storartade verket Sveriges sjöatlas som är en samling sjökartor över rikets egna farvatten och kuster samt över de farvatten, som besöks av svenska sjöfarande från Kattegatt till norra delen af Svarta havet. Verket, som består av drygt femtio plåtar, av vilka Klint själv utarbetade och delvis även graverade, omfattar "allmänna kartor" (i skalan l: 3 000 000), "passkartor" (i skalan l: 1 000 000), "kustkartor" (i skalan 1: 200 000) samt "beskrivningar över Östersjön och dess vikar, Kattegatt och Norges kust". På eget ansvar och nästan uteslutande på egen bekostnad (efter 1818 tilldelades honom dock ett offentligt årligt understöd av 1 000 rdr till verkets kompletterande) utförde Klint detta verk, sedan det på statens bekostnad påbörjade sjökarteverket över Östersjön av brist på medel i slutet av 1790-talet måste inställas.
Kort biografi om Gustaf af Klint.af KLINT, GUSTAF (1771-1840), före adlandet Klint, sjöofficer, kartograf, ämbetsman, f. 31 maj 1771 i Karlskrona, d. 30 april 1840 i Stockholm. Son till Erik af Klint. - K. visade tidigt en okuvlig lust för sjömanslivet. Vid åtta års ålder började han rita sjökort, och tolv år gammal uppgjorde han ett eget signalsystem för kadetternas övningar med en båteskader. År 1781 blev han kadett och 1782 fänrik; officersexamen avlade han 1787. Därefter blev han bitr. lärare och senare informationsofficer vid kadettskolan i Karlskrona; efter dess införlivande med Krigsakad. på Karlberg 1792 fortsatte han där i samma tjänst i femton år.
Under det ryska kriget 1788-90 tjänstgjorde K. mestadels på faderns fartyg Gustaf III och utförde dessutom värdefulla lodningar och farledsundersökningar i skärgården. I sjöslaget vid Ölands s. udde 1789 tjänstgjorde K. ombord på det från ryssarna vid Hogland tagna linjeskeppet Vladislaff. Trots sin ungdom gjorde sig K. under kriget känd för sitt goda omdöme; utbrytningen från Viborgska viken 1790 verkställdes sålunda enligt den plan, som föreslagits av K. i strid mot andra förslag. Vid krigets slut blev K. kapten och 1799 major; år 1814 utnämndes han till överste vid flottan. Som flaggkapten hos generalamiralen Puke bidrog han väsentligt till det snabba avslutandet av kriget mot Norge, vilket medförde hans befordran till konteramiral. Viceamiral blev han 1825 och ordf. i Sjöförsäkringsöverrätten 1837.
Sin väsentligaste insats gjorde emellertid K. som kartograf. Efter ryska kriget bedrev han hela sitt liv, vid sidan av sin tjänst, ett energiskt kartritningsarbete. K. sökte, stödd av sin fader Erik af Klint, förgäves utverka anslag till ett statligt sjökortsarkiv. År 1798 övertog K. sjökortutgivningen på entreprenad, men verksamheten gick ekonomiskt ihop endast därigenom att K. ej själv tog någon ersättning och offrade sina egna medel. Först 1848, efter K:s död, inlöstes den storartade samlingen av staten och införlivades med Sjökartearkivet. K:s kartverk "Sveriges sjöatlas" omfattade sjökort såväl över sv. farvatten som ett antal främmande kusthav. Dessa sjökort ha varit av utomordentlig nytta både för det sv. sjövapnet och för sjöfarten i allmänhet. K:s verk är hugfäst bl.a. genom att ett av våra nuv. sjömätningsfartyg bär hans namn.
K. blev led. av Örlogsmannasällskapet 1797 samt av Krigsvet. akad. 1804 och av Vet. akad. 1819. Vet. akad. lät 1884 prägla en minnespenning över honom. - Gift 1800 med Kerstin Akrel [dotter till gravören Fredrik Akrel].
(Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948)
Sex exemplar av Gustaf af Klints Sveriges sjöatlas.
Björn Lundquist
På Kungliga Biblioteket i Stockholm finns det sex stycken exemplar av Sveriges sjöatlas, av Gustaf af Klint.
Det intressanta med dessa exemplar är att ingen är den andra lik avseende de bundna sjökorten. Troligen gjordes dessa bindningar, vilka är officiella av banden att döma, på beställning och då beställdes även vilka sjökort som skulle ingå.
Exemplar 1.
1. Generalkarta.
2. Norra Östersjön.
3. Sydöstra Östersjön.
4. Sydvästra Östersjön, Sundet och Belterna.
5. Kattegatt och Bohusbugten.
6. Nordsjön.
7. Norra Nordsjön.
8. Nordöstra Nordsjön och Skagerack.
9. Södra Nordsjön.
10. Brittiska öarna.
11. Engelska Canalen, (hela Franska bukten och hela Iberiska halvön) 1798.
12. Engelska Canalen.
13. Upgående grunden. Kanalerna St George och Bristol.
14. Franska bugten.
15. Nordvästra kusterna, Spanien och Portugal.
16. Gibraltars sund.
17. Westra Medelhavet.
18. Mellersta Medelhavet, 1820.
19. Östra Medelhavet, 1820.
Exemplar 2.
1. Generalkarta.
2. U.T. (Bottenhavet och Bottenviken) (Ursprungligen med kartusch och titel "Generalkarta till Sveriges Sjöatlas andra delen")
3. Hvita havet, 1846.
4. Brittiska öarna.
5. Engelska Canalen, Franska bugten, Portugisiska sjön, 1798-1834.
6. Westra Medelhavet.
7. Mellersta Medelhavet.
8. Östra Medelhavet.
9. Bottenviken.
10. Bottenhavet.
11. Finska viken.
12. Norra Östersjön.
13. Södra Östersjön.
14. Sydvästra Östersjön, Sundet och Belterna.
15. Kattegatt och Bohusbugten.
16. Nordsjön, af G. klint förnyad af E. G. Klint, 1845.
17. Norges kust, norr om Trondheim, 1839.
18. Nordvästra kusten av Norge.
19. Norra Nordsjön.
20. Nordöstra Nordsjön.
21. Westra Nordsjön, Scotland.
22. Östra Nordsjön, Hamburgska bugten.
23. Södra Nordsjön, Hofden.
24. Engelska Canalen.
25. Upgående grunden. Kanalerna St George och Bristol.
26. Franska bugten.
27. Nordvästra kusterna, Spanien och Portugal.
28. Gibraltars sund.
Exemplar 3.
1. Generalkarta.
2. U.T. (Bottenhavet och Bottenviken) (Ursprungligen med kartusch och titel "Generalkarta till Sveriges Sjöatlas andra delen")
3. Nordsjön.
4. Brittiska öarna.
5. Engelska Canalen, Franska bugten, Portugisiska sjön, 1798-1834.
6. Westra Medelhavet.
7. Mellersta Medelhavet.
8. Östra Medelhavet.
9. Bottenviken.
10. Bottenhavet.
11. Finska viken.
12. Norra Östersjön.
13. Södra Östersjön (ev. gamla sydöstra).
14. Sydvästra Östersjön, Sundet och Belterna.
15. Kattegatt och Bohusbugten.
16. Nordvästra kusten av Norge.
17. Norra Nordsjön.
18. Nordöstra Nordsjön.
19. Westra Nordsjön, Scotland.
20. Östra Nordsjön, Hamburgska bugten.
21. Södra Nordsjön, Hofden.
22. Engelska Canalen.
23. Upgående grunden. Kanalerna St George och Bristol.
24. Franska bugten.
25. Nordvästra kusterna, Spanien och Portugal.
26. Gibraltars sund.
Exemplar 4.
1. Bohusbugten, (utvikbar del med Oslofjorden)
2. Sundet.
3. Hanöbugten.
4. Kalmarsund.
5. Norrköpingsbugten.
6. Gottland.
7. Stockholms skärgård.
8. Åland och Åbo skärgårdar.
9. Westra Finska viken.
10. Östra Finska viken.
11. Dagö och Ösel.
12. Rigiska wiken.
13. Kurlands kust.
14. Memelska bugten.
15. Danzigbugten.
16. Pommerska kusten.
17. Pommerska bugten.
18. Svenska samt Jutska kusten.
19. Södra Belten.
20. Norra Belten.
21. Karta öfver insjöarne Mälaren och Hjälmaren.
22. Vättern, Göta kanal, Hjälmaren, 1838.
23. Vänern, Göta älv, Lurö och Kollandsö.
24. Geflebugten.
25. Norrlands kust, Hudiksvall.
26. Norra Qvarken.
27. Kusten af Westerbotten, Bjuröklubb - Kalix.
28. Österbottens kust, Torneå - Gamla Carleby.
29. Finska kusten, Wasa - Björneborg.
30. Finska kusten, Björneborg - Åbo.
31. Norges kust, Fredriksvärn - Lindersnäs.
32. Norges kust, Lindersnäs - Karmösund, Erik Gustaf Klint 1842.
33. Norges kust, Karmösund - Feye fjord.
34. Norges kust, Bredsund - Suleöarna.
35. Norges kust, Romdalsöarna - Trondheim, 1847.
Exemplar 5.
1. Generalkarta.
2. Östra delen av Kattegatt.
3. Sundet.
4. Hanöbugten.
5. Kalmarsund.
6. Norrköpingsbugten.
7. Gottland.
8. Stockholms skärgård.
9. Åland och Åbo skärgårdar.
10. Westra Finska viken.
11. Östra Finska viken.
12. Dagö och Ösel.
13. Rigiska wiken.
14. Kurlands kust.
15. Memelska bugten.
16. Danzigbugten.
17. Pommerska kusten.
18. Pommerska bugten.
19. Mecklenburgska bugten.
20. Södra Belten.
21. Norra Belten.
Exemplar 6.
1. Generalkarta.
2. U.T. (Bottenhavet och Bottenviken) (Ursprungligen med kartusch och titel "Generalkarta till Sveriges Sjöatlas andra delen")
3. Svenska samt Jutska kusten.
4. Sundet.
5. Hanöbugten.
6. Kalmarsund.
7. Norrköpingsbugten.
8. Gottland.
9. Stockholms skärgård.
10. Åland och Åbo skärgårdar.
11. Westra Finska viken.
12. Östra Finska viken.
13. Dagö och Ösel.
14. Rigiska wiken.
15. Kurlands kust.
16. Memelska bugten.
17. Danzigbugten.
18. Pommerska kusten.
19. Pommerska bugten.
20. Mecklenburgska bugten.
21. Södra Belten.
22. Norra Belten.
23. Karta öfver insjöarne Mälaren och Hjälmaren, 1832.
24. Geflebugten.
25. Norrlands kust.
26. Norra Qvarken.
27. Kusten af Westerbotten, Bjuröklubb - Kalix.
28. Österbottens kust, Torneå - Gamla Carleby, 1833.
29. Finska kusten, Wasa - Björneborg, 1836.
30. Finska kusten, Björneborg - Åbo.
