1616-75.
Holländsk kartograf. Utmärkte sig som kopparstickare och verkade som sådan i Amsterdam, men är först och främst känd för sina sjökartverk. 'De Lichtende Colomne ofte Zee-Spiegel' som kom ut i 12 utgåvor 1654-88, och 'Zee-Atlas ofte Waer-Weerelt' som kom ut i 16 utgåvor under 10 år (1666-76). Som förläggare gav han ut ett flertal verk om navigation och besläktade ämnen.
Dutch cartographer and copperplate engraver based in Amsterdam. Famous for his marine maps in De Lichtende Colomne ofle Zee-Spiegel published 1654-88, and Zee-Atlas ofle Waer-Wereld published 1666-76. Goos also produced works on navigation.
Abraham Goos son, Pieter, continued and extended his father's business and became one of the group of well-known engravers of sea charts active in Amsterdam in the middle years of the seventeenth century. In common with Colom, Doncker and Jacobsz he published a pilot guide, the Zee-Spiegel, basing it on plates obtained from Jacobsz. This went through many editions in different languages under ...
Bland arbeten.
De Lichtende Colomne ofte Zee-Spiegel.
Zee-Atlas ofte Waer-Weerelt.
Nederl. biogr., X. - Wieder. Sveriges sjökartor – A. Hedin.
'A fine full figure portrait of the swedish king Karl XIV Johan (Jean Baptiste Bernadotte) executed by Sweden´s finest engraver Christian Forssell. This is the best of his swedish work. Forssell worked for many years in Amsterdam and Paris and had a fine reputation as an engraver. Among other things he oversaw the production of the engravings to Napoleon´s great work on Egypt. The present engraving is an iconic image of the king executed after the french painter Francois Gerard´s original oil painting.'
Hammarlund.
1715-1766.
Chief surveyor in Hudiksvall. [Sveriges sjökartor – A. Hedin]
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
Sminkrot, Lithospermum arvense - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
Kartorna kommer från två olika utgåvor, dels den första tryckt 1815 samt ett fåtal kartor från 1830-40 talens utgåvor. Det är på dessa angivet både rättelsedatum och utgivningsår.
På kartorna är information om vattendjup, kompassens missvisning, bottenförhållanden och i vissa fall topografisk information inritat.
Kartorna har i vissa fall teckenförklaring. Dubbla skalor anges oftast och även var nollmeridianen är placerad samt betydande orters längdgrader.
Förteckning över kartorna.
"Sweriges Sjö-Atlas" - G. af Klint 1815.
"Hans Majt Konungen
egnas
Sweriges Sjö-Atlas
underdånigst
af
Gust. af Klint
Contre Amiral"
Sveriges sjöatlas.
Under senare delen av sitt liv ägnade sig Gustaf af Klint - så ofta som det gavs möjlighet till att utarbeta det storartade verket Sveriges sjöatlas som är en samling sjökartor över rikets egna farvatten och kuster samt över de farvatten, som besöks av svenska sjöfarande från Kattegatt till norra delen af Svarta havet. Verket, som består av drygt femtio plåtar, av vilka Klint själv utarbetade och delvis även graverade, omfattar "allmänna kartor" (i skalan l: 3 000 000), "passkartor" (i skalan l: 1 000 000), "kustkartor" (i skalan 1: 200 000) samt "beskrivningar över Östersjön och dess vikar, Kattegatt och Norges kust". På eget ansvar och nästan uteslutande på egen bekostnad (efter 1818 tilldelades honom dock ett offentligt årligt understöd av 1 000 rdr till verkets kompletterande) utförde Klint detta verk, sedan det på statens bekostnad påbörjade sjökarteverket över Östersjön av brist på medel i slutet av 1790-talet måste inställas.
Kort biografi om Gustaf af Klint.af KLINT, GUSTAF (1771-1840), före adlandet Klint, sjöofficer, kartograf, ämbetsman, f. 31 maj 1771 i Karlskrona, d. 30 april 1840 i Stockholm. Son till Erik af Klint. - K. visade tidigt en okuvlig lust för sjömanslivet. Vid åtta års ålder började han rita sjökort, och tolv år gammal uppgjorde han ett eget signalsystem för kadetternas övningar med en båteskader. År 1781 blev han kadett och 1782 fänrik; officersexamen avlade han 1787. Därefter blev han bitr. lärare och senare informationsofficer vid kadettskolan i Karlskrona; efter dess införlivande med Krigsakad. på Karlberg 1792 fortsatte han där i samma tjänst i femton år.
Under det ryska kriget 1788-90 tjänstgjorde K. mestadels på faderns fartyg Gustaf III och utförde dessutom värdefulla lodningar och farledsundersökningar i skärgården. I sjöslaget vid Ölands s. udde 1789 tjänstgjorde K. ombord på det från ryssarna vid Hogland tagna linjeskeppet Vladislaff. Trots sin ungdom gjorde sig K. under kriget känd för sitt goda omdöme; utbrytningen från Viborgska viken 1790 verkställdes sålunda enligt den plan, som föreslagits av K. i strid mot andra förslag. Vid krigets slut blev K. kapten och 1799 major; år 1814 utnämndes han till överste vid flottan. Som flaggkapten hos generalamiralen Puke bidrog han väsentligt till det snabba avslutandet av kriget mot Norge, vilket medförde hans befordran till konteramiral. Viceamiral blev han 1825 och ordf. i Sjöförsäkringsöverrätten 1837.
Sin väsentligaste insats gjorde emellertid K. som kartograf. Efter ryska kriget bedrev han hela sitt liv, vid sidan av sin tjänst, ett energiskt kartritningsarbete. K. sökte, stödd av sin fader Erik af Klint, förgäves utverka anslag till ett statligt sjökortsarkiv. År 1798 övertog K. sjökortutgivningen på entreprenad, men verksamheten gick ekonomiskt ihop endast därigenom att K. ej själv tog någon ersättning och offrade sina egna medel. Först 1848, efter K:s död, inlöstes den storartade samlingen av staten och införlivades med Sjökartearkivet. K:s kartverk "Sveriges sjöatlas" omfattade sjökort såväl över sv. farvatten som ett antal främmande kusthav. Dessa sjökort ha varit av utomordentlig nytta både för det sv. sjövapnet och för sjöfarten i allmänhet. K:s verk är hugfäst bl.a. genom att ett av våra nuv. sjömätningsfartyg bär hans namn.
K. blev led. av Örlogsmannasällskapet 1797 samt av Krigsvet. akad. 1804 och av Vet. akad. 1819. Vet. akad. lät 1884 prägla en minnespenning över honom. - Gift 1800 med Kerstin Akrel [dotter till gravören Fredrik Akrel].
(Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948)
Sex exemplar av Gustaf af Klints Sveriges sjöatlas.
Björn Lundquist
På Kungliga Biblioteket i Stockholm finns det sex stycken exemplar av Sveriges sjöatlas, av Gustaf af Klint.
Det intressanta med dessa exemplar är att ingen är den andra lik avseende de bundna sjökorten. Troligen gjordes dessa bindningar, vilka är officiella av banden att döma, på beställning och då beställdes även vilka sjökort som skulle ingå.
Exemplar 1.
1. Generalkarta.
2. Norra Östersjön.
3. Sydöstra Östersjön.
4. Sydvästra Östersjön, Sundet och Belterna.
5. Kattegatt och Bohusbugten.
6. Nordsjön.
7. Norra Nordsjön.
8. Nordöstra Nordsjön och Skagerack.
9. Södra Nordsjön.
10. Brittiska öarna.
11. Engelska Canalen, (hela Franska bukten och hela Iberiska halvön) 1798.
12. Engelska Canalen.
13. Upgående grunden. Kanalerna St George och Bristol.
14. Franska bugten.
15. Nordvästra kusterna, Spanien och Portugal.
16. Gibraltars sund.
17. Westra Medelhavet.
18. Mellersta Medelhavet, 1820.
19. Östra Medelhavet, 1820.
Exemplar 2.
1. Generalkarta.
2. U.T. (Bottenhavet och Bottenviken) (Ursprungligen med kartusch och titel "Generalkarta till Sveriges Sjöatlas andra delen")
3. Hvita havet, 1846.
4. Brittiska öarna.
5. Engelska Canalen, Franska bugten, Portugisiska sjön, 1798-1834.
6. Westra Medelhavet.
7. Mellersta Medelhavet.
8. Östra Medelhavet.
9. Bottenviken.
10. Bottenhavet.
11. Finska viken.
12. Norra Östersjön.
13. Södra Östersjön.
14. Sydvästra Östersjön, Sundet och Belterna.
15. Kattegatt och Bohusbugten.
16. Nordsjön, af G. klint förnyad af E. G. Klint, 1845.
17. Norges kust, norr om Trondheim, 1839.
18. Nordvästra kusten av Norge.
19. Norra Nordsjön.
20. Nordöstra Nordsjön.
21. Westra Nordsjön, Scotland.
22. Östra Nordsjön, Hamburgska bugten.
23. Södra Nordsjön, Hofden.
24. Engelska Canalen.
25. Upgående grunden. Kanalerna St George och Bristol.
26. Franska bugten.
27. Nordvästra kusterna, Spanien och Portugal.
28. Gibraltars sund.
Exemplar 3.
1. Generalkarta.
2. U.T. (Bottenhavet och Bottenviken) (Ursprungligen med kartusch och titel "Generalkarta till Sveriges Sjöatlas andra delen")
3. Nordsjön.
4. Brittiska öarna.
5. Engelska Canalen, Franska bugten, Portugisiska sjön, 1798-1834.
6. Westra Medelhavet.
7. Mellersta Medelhavet.
8. Östra Medelhavet.
9. Bottenviken.
10. Bottenhavet.
11. Finska viken.
12. Norra Östersjön.
13. Södra Östersjön (ev. gamla sydöstra).
14. Sydvästra Östersjön, Sundet och Belterna.
15. Kattegatt och Bohusbugten.
16. Nordvästra kusten av Norge.
17. Norra Nordsjön.
18. Nordöstra Nordsjön.
19. Westra Nordsjön, Scotland.
20. Östra Nordsjön, Hamburgska bugten.
21. Södra Nordsjön, Hofden.
22. Engelska Canalen.
23. Upgående grunden. Kanalerna St George och Bristol.
24. Franska bugten.
25. Nordvästra kusterna, Spanien och Portugal.
26. Gibraltars sund.
Exemplar 4.
1. Bohusbugten, (utvikbar del med Oslofjorden)
2. Sundet.
3. Hanöbugten.
4. Kalmarsund.
5. Norrköpingsbugten.
6. Gottland.
7. Stockholms skärgård.
8. Åland och Åbo skärgårdar.
9. Westra Finska viken.
10. Östra Finska viken.
11. Dagö och Ösel.
12. Rigiska wiken.
13. Kurlands kust.
14. Memelska bugten.
15. Danzigbugten.
16. Pommerska kusten.
17. Pommerska bugten.
18. Svenska samt Jutska kusten.
19. Södra Belten.
20. Norra Belten.
21. Karta öfver insjöarne Mälaren och Hjälmaren.
22. Vättern, Göta kanal, Hjälmaren, 1838.
23. Vänern, Göta älv, Lurö och Kollandsö.
24. Geflebugten.
25. Norrlands kust, Hudiksvall.
26. Norra Qvarken.
27. Kusten af Westerbotten, Bjuröklubb - Kalix.
28. Österbottens kust, Torneå - Gamla Carleby.
29. Finska kusten, Wasa - Björneborg.
30. Finska kusten, Björneborg - Åbo.
31. Norges kust, Fredriksvärn - Lindersnäs.
32. Norges kust, Lindersnäs - Karmösund, Erik Gustaf Klint 1842.
33. Norges kust, Karmösund - Feye fjord.
34. Norges kust, Bredsund - Suleöarna.
35. Norges kust, Romdalsöarna - Trondheim, 1847.
Exemplar 5.
1. Generalkarta.
2. Östra delen av Kattegatt.
3. Sundet.
4. Hanöbugten.
5. Kalmarsund.
6. Norrköpingsbugten.
7. Gottland.
8. Stockholms skärgård.
9. Åland och Åbo skärgårdar.
10. Westra Finska viken.
11. Östra Finska viken.
12. Dagö och Ösel.
13. Rigiska wiken.
14. Kurlands kust.
15. Memelska bugten.
16. Danzigbugten.
17. Pommerska kusten.
18. Pommerska bugten.
19. Mecklenburgska bugten.
20. Södra Belten.
21. Norra Belten.
Exemplar 6.
1. Generalkarta.
2. U.T. (Bottenhavet och Bottenviken) (Ursprungligen med kartusch och titel "Generalkarta till Sveriges Sjöatlas andra delen")
3. Svenska samt Jutska kusten.
4. Sundet.
5. Hanöbugten.
6. Kalmarsund.
7. Norrköpingsbugten.
8. Gottland.
9. Stockholms skärgård.
10. Åland och Åbo skärgårdar.
11. Westra Finska viken.
12. Östra Finska viken.
13. Dagö och Ösel.
14. Rigiska wiken.
15. Kurlands kust.
16. Memelska bugten.
17. Danzigbugten.
18. Pommerska kusten.
19. Pommerska bugten.
20. Mecklenburgska bugten.
21. Södra Belten.
22. Norra Belten.
23. Karta öfver insjöarne Mälaren och Hjälmaren, 1832.
24. Geflebugten.
25. Norrlands kust.
26. Norra Qvarken.
27. Kusten af Westerbotten, Bjuröklubb - Kalix.
28. Österbottens kust, Torneå - Gamla Carleby, 1833.
29. Finska kusten, Wasa - Björneborg, 1836.
30. Finska kusten, Björneborg - Åbo.
