Född 1800 21/9 i Tortuna sn (Västm.), död 1863 18/7 i Stockholm (Klara).
Gravör vid Sjökarteverket, tecknare och målare. Son av kopparstickaren Samuel A. Och Charlotta Christina Lindius Elev vid Konstakademien, där han 1816 erhöll en jetton. Lärde sig samtidigt gravera för C. D. Forssell.
Bland arbeten.
W. M. CARPELAN, Handatlas, Sthlm 1827-34: 21 kolor. kartblad över Europa.
Hultmark, 1944.
Grasset de Sainte-Sauveur, Jaques
Montreal 1757 - Paris 1810.
A late eighteenth and early nineteenth century French (Canadian) artist, writer and diplomat, Jacques Grasset de Saint-Sauveur left Montreal in 1764 and began his studies with the Jesuits of Sainte-Barbe, in Paris. His first published book, Costumes civils de tous les peoples connus, dates from 1784. It deals with his lifelong passion of chronicling the peoples of other lands, particularly in remote areas. His other works include, Tableaux cosmographiques de l'Europe, l'Asie, l'Afrique et l'Amerique (1787), L'Antique Rome (1795), Encyclopedie des voyages (1796), and Voyage picturesque dans les autres parties du monde (1806). Groenlandais (Native of Greenland) was engraved by Labrousse for the c. 1797 publication, Costumes de different pays. Jacques Grasset de Saint-Sauveur both designed the engravings and wrote the text for all of these publications. Besides being an artist and writer Jacques Grasset de Saint-Sauveur also led an active diplomatic career. He served as France's vice-consul in Hungary and elsewh...
Bland arbeten.
Costumes civils de tous les peoples connus (1784), Tableaux cosmographiques de l'Europe, l'Asie, l'Afrique et l'Amerique (1787), L'Antique Rome (1795), Encyclopedie des voyages (1796), Voyage picturesque dans les autres parties du monde (1806), Costumes de different pays (c. 1797).
Född i Kalmar 25 mars 1792, död 3 maj 1878 i Stockholm.
Bror till Johan August Anckarswärd.
Artist, grefve efter den föregåendes död, f. 25 mars 1792 i Kalmar, utexaminerades 1808 som fänrik från krigsakademien och tjänstgjorde 1809 i arméns
värmländska fördelning såväl vid norska gränsen som i Stockholm. Med Svea lifgarde gjorde han som löjtnant tyska och norska fälttågen 1813 och 1814, blef kapten 1817, s. å. ordonnansofficer och 1829 adjutant hos Karl Johan samt tio år senare öfverstelöjtnant i armén. Därjämte egnade han sig åt konststudier, hufvudsakligen åt landskapsmålningen, och gjorde 1819–22 studieresor i utlandet. 1828 blef han ledamot och 1843 hedersledamot af konstakademien, och han var en af dem, som stiftade konstföreningen, 1832. Under åren 1844–58 var han öfverintendent och preses i konstakademien, hvilken därunder fick förnyade statuter och ny anordning af sitt läroverk och sin förvaltning. Inom vår planschverkslitteratur intog A. på 1820- och 30-talen ett framstående rum genom sina af honom själf litografierade arbeten Sveriges märkvärdiga...
Bland arbeten.
Fordna och närvarande Sverige
Nordisk Familjebok, Uggleupplagan
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
von Lieven - C. H. Tersmeden ca 1900.
DODOENS, REMBERT. [DODONAEUS, REMBERTUS] [DODONAEI, REMBERTI]
Biografiska uppgifter:Mechelen June 29, 1517 – Leyden March 10, 1585
Rembert Dodoens was a Flemish physician and botanist, also known under his Latinized name Rembertus Dodonaeus.
In 1530 he started his studies of medicine, cosmography and geography at the University of Louvain, where he graduated in 1535. He established himself as a physician in Mechelen in 1538. He married Kathelijne De Bruyn(e) in 1539. He had a short stay in Basel (1542-1546). He turned down a chair at the University of Louvain in 1557. He equally turned down an offer to become court physician of emperor Philip II of Spain. He became the court physician of the Austrian emperor Rudolph II in Vienna (1575-1578). He then became professor in medicine at the University of Leiden in 1582.
Dodoens' herbal Cruydeboeck with 715 images (1554) was influenced by that of Leonhart Fuchs. He divided the plant kingdom in six groups. It treated in detail especially the medicinal herbs, which made this work, in the eyes of many, a pharmacopoeia.
It was translated first into French in 1557 by Charles de L'Ecluse ('Histoire des Plantes') and later into Latin in 1583. In his times, it was the most translated book after the Bible. It became a work of worldwide renown, used as a reference book for two centuries.
Dodoens's last book, Stirpium historiae pemptades sex (1583) was the Latin translation of his Cruydeboeck. It was used as a source by John Gerard for his Herball.
Dodoens is commemorated in the plant genus Dodonaea, which was named after him by Carolus Linnaeus.
Bland arbeten:
Herbarium (1533)
Den Nieuwen Herbarius (1543)
Cosmographica in astronomiam et geographiam isagoge (1548)
De frugum historia (1552)
Trium priorum de stirpium historia commentariorum imagines (1553)
Posteriorum trium de stirpium historia commentariorum imagines (1554)
Cruydeboeck (1554)
Physiologices medicinae tabulae (1580)
Medicinalium observationum exempla rara (1581)
Stirpium historiae pemptades sex (1583)
Praxis medica (1616) (posthumous)
Ars medica, ofte ghenees-kunst (1624) (posthumous)
