1632-94. Född i Sachsen, död i Berlin.
Tysk-svensk historiker. Han studerade rättsvetenskap och filosofi i Leipzig och Jena, tog magistergraden 1656 och blev 1661 professor vid universitetet i Heidelberg. 1667 kallad att bli professor i natur- och folkrätt i Lund, och 1677 utnämnd till svensk rikshistoriograf. Han utgav en rad juridiska och historiska skrifter. Av störst intresse i detta sammanhang är det stora verk om Karl X Gustaf, 'De rebus a Carolo Gustavo, Sueciae regis, gestis commentariorum libri septem' som kom 1696. Verket är illustrerat med en mängd kartor och bilder i kopparstick.
Bland arbeten.
De rebus a Carolo Gustavo, Sueciae regis, gestis commentariorum libri septem.
Sv. män och kv.
THERSNER, THORA JOHANNA ULRIKA.
I bredd med våra författarinnor, men på en annan väg producerande, utmärker sig demoiselle Thersner. Ett allmänt kändt och värderadt arbete, 'Svecia Antiqva et Hodierna', utgafs i förra århundradet af grefve Dahlberg, ett dyrbart arbete, som näppeligen i vår tid skulle kunna utgifvas i koppartryck, ehuru det blifvit fortsatt lithografiskt. Det var, redan i början af innevarande århundrade, i det afseendet föråldradt, att efter lång mellankommen tid de teckningar, arbetet gifvit, icke mera svarade mot det nuvarande utseendet, äfvensom en mängd andra märkvärdiga ställen funnos, de der icke i Dahlbergs arbete voro intagna. Konung Carl XIII ansåg att ett nytt arbete, i planen likt det gamla, borde utgifvas, och uppmanade dertill kaptenen (sedermera öfverstelöjtnanten) Ulrik Thersner, som inom geniekorpsen gjort sig känd såsom tecknare. Man anser sig icke behöfva förbigå det denne man väl också gjort sig för öfrigt utmärkt. Såsom kommenderad att vid ingenjörsarbetena biträda general Boje under belägringen för den ...
Bland arbeten.
Fordna och närvarande Sverige
Anteckningar om svenska qvinnor
Född 1711 13/11 i Helgesta sn (Söd.), död 1781 3/12 i Stockholm. (Jakob).
Kopparstickare. Son av komministern Johannes B. och Christina Bergander. Elev av sin kusin Erik Geringius i Uppsala. Gravör vid Vetenskapsakademien 1739 6/6-1778 30/7. Var 1743-55 bosatt å Plongsta i Vansö sn (Söd.), återvände sistn. år till Stockholm. Kom 1757 genom gifte i besittning av gården Husby i ovann. sn.
Bland arbeten.
P. TILLAEUS, Karta över Stockholm, efter P. Wallrave, 1733, utförd i samarbete med Erik Geringius.
N. STRÖMCRONA. General- och åtskillige speciale passkartor öfver hela Östersjön och Sinu Finnico och Bothnico samt Skagerak, Kattegat och Bält, 1739, 10 blad.
P. EKERMAN, De Norcopia, diss., resp. P. W. Lithzénius, Uppsala 1742: plan av Norrköping 1741, kpst., samt tab. med sigill och mynt, efter Ph. J. Thelott, kpst.
C. von LINNÉ, öländsk resa, Sthlm 1745: karta över Öland.
G. WALLIN d. y., Gothländska samlingar, I, Sthlm 1747: grundritning av Roma kloster, kpst., samt 3 tab. med sigill, kpst.
C. von LINNEI Skånska resa, Sthlm 1751: karta över Skåne samt zoologiska tab., kpst.
O. GRAU, Beskrifning öfwer Wästmanland, Västerås 1754: ett flertal kyrkor, Västerås domkyrka, Arboga m. fl., kpst.
[A. F. BÜSCHING], Geographisk beskrifning öfwer Palästina eller juda-landet, samt Steniga Arabien, Sthlm 1770: karta över Palestina, 1770.
N. MARELIUS, Karta över Östergötland och Linköpings hövdingedöme, 1771.
DENS., Karta över sjön Vänern, 1773, utförd i samarbete med Fredrik Akrel.
Karta över Älvsborgs och Vänersborgs hövdingedöme, 1781.
Hultmark, 1944.
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
'A General Map of Great Britain and Ireland...' - Homann 1729.
DODOENS, REMBERT. [DODONAEUS, REMBERTUS] [DODONAEI, REMBERTI]
Biografiska uppgifter:Mechelen June 29, 1517 – Leyden March 10, 1585
Rembert Dodoens was a Flemish physician and botanist, also known under his Latinized name Rembertus Dodonaeus.
In 1530 he started his studies of medicine, cosmography and geography at the University of Louvain, where he graduated in 1535. He established himself as a physician in Mechelen in 1538. He married Kathelijne De Bruyn(e) in 1539. He had a short stay in Basel (1542-1546). He turned down a chair at the University of Louvain in 1557. He equally turned down an offer to become court physician of emperor Philip II of Spain. He became the court physician of the Austrian emperor Rudolph II in Vienna (1575-1578). He then became professor in medicine at the University of Leiden in 1582.
Dodoens' herbal Cruydeboeck with 715 images (1554) was influenced by that of Leonhart Fuchs. He divided the plant kingdom in six groups. It treated in detail especially the medicinal herbs, which made this work, in the eyes of many, a pharmacopoeia.
It was translated first into French in 1557 by Charles de L'Ecluse ('Histoire des Plantes') and later into Latin in 1583. In his times, it was the most translated book after the Bible. It became a work of worldwide renown, used as a reference book for two centuries.
Dodoens's last book, Stirpium historiae pemptades sex (1583) was the Latin translation of his Cruydeboeck. It was used as a source by John Gerard for his Herball.
Dodoens is commemorated in the plant genus Dodonaea, which was named after him by Carolus Linnaeus.
Bland arbeten:
Herbarium (1533)
Den Nieuwen Herbarius (1543)
Cosmographica in astronomiam et geographiam isagoge (1548)
De frugum historia (1552)
Trium priorum de stirpium historia commentariorum imagines (1553)
Posteriorum trium de stirpium historia commentariorum imagines (1554)
Cruydeboeck (1554)
Physiologices medicinae tabulae (1580)
Medicinalium observationum exempla rara (1581)
Stirpium historiae pemptades sex (1583)
Praxis medica (1616) (posthumous)
Ars medica, ofte ghenees-kunst (1624) (posthumous)
