1788-1841.
Kartograf och gravör verksam för franska Depot de la Marine. Producerade flera atlaser, bland annat över en av Napoleons kampanjer. Han gjorde även den stora Atlas Hydrographique vilken publicerades i Paris 1822.
Bland arbeten.
Atlas Hydrographique.
BL.
16 april 1822 - 25 september 1878.
August Heinrich Petermann, född 16 april 1822 i Bleicherode, Sachsen, död genom självmord 25 september 1878 i Gotha, var en tysk kartograf och geograf.
Petermann arbetade 1839-45 vid Heinrich Berghaus kartografiska institut i Potsdam, där han huvudsakligen sysslade med Berghaus 'Physikalischer Atlas'. Han tecknade även kartor till skrifter av Alexander von Humboldt. År 1845 begav han sig till Edinburgh för att biträda Alexander Keith Johnston vid den engelska bearbetningen av nämnda atlas och grundlade 1847 i London en kartografisk anstalt. År 1854 anställdes han hos Justus Perthes i Gotha och utgav sedan 1855 'Mitteilungen aus Justus Perthes geographischer Anstalt', vilken tidskrift, vanligen kallad 'Petermanns Mitteilungen', blev ett centralorgan för den geografiska vetenskapen.
Som kartograf utmärkte Petermann sig genom ett omsorgsfullt och kritiskt arbete med de mest skilda källor. Särskild kända är hans stora karta över det inre Afrika, hans karta i sex blad över USA samt hans karta i nio blad över...
Bland arbeten.
'Mitteilungen aus Justus Perthes geographischer Anstalt'
'Physikalischer Atlas'
'Stieler'
Nordisk Familjebok.
1527-98. Född i Fregenal de la Sierra, död i Sevilla.
Spansk teolog. Arias studerade teologi och klassiska språk i Alcala, där han doktorerade i teologi. Han reste mycket i Europa och deltog bl.a. i kyrkomötet i Trient. Från 1568 bodde han i Antwerpen där han på kung Filip II:s befallning förestod utgivningen av den kungliga polyglottbibeln i 8 band (tryckt av Christopher Plantin 1569-72). Bandet med kommentarer, 'Apparatus Biblicus', innehåller flera kartor som belyser bibelhistorien. Arias gav även ut en rad andra teologiska skrifter, de flesta bibelkommentarer.
Bland arbeten.
Apparatus Biblicus.
Th. und K.
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
Hertigdömet Västmanlands vapen - Svecia Antiqua et Hodierna.
DODOENS, REMBERT. [DODONAEUS, REMBERTUS] [DODONAEI, REMBERTI]
Biografiska uppgifter:Mechelen June 29, 1517 – Leyden March 10, 1585
Rembert Dodoens was a Flemish physician and botanist, also known under his Latinized name Rembertus Dodonaeus.
In 1530 he started his studies of medicine, cosmography and geography at the University of Louvain, where he graduated in 1535. He established himself as a physician in Mechelen in 1538. He married Kathelijne De Bruyn(e) in 1539. He had a short stay in Basel (1542-1546). He turned down a chair at the University of Louvain in 1557. He equally turned down an offer to become court physician of emperor Philip II of Spain. He became the court physician of the Austrian emperor Rudolph II in Vienna (1575-1578). He then became professor in medicine at the University of Leiden in 1582.
Dodoens' herbal Cruydeboeck with 715 images (1554) was influenced by that of Leonhart Fuchs. He divided the plant kingdom in six groups. It treated in detail especially the medicinal herbs, which made this work, in the eyes of many, a pharmacopoeia.
It was translated first into French in 1557 by Charles de L'Ecluse ('Histoire des Plantes') and later into Latin in 1583. In his times, it was the most translated book after the Bible. It became a work of worldwide renown, used as a reference book for two centuries.
Dodoens's last book, Stirpium historiae pemptades sex (1583) was the Latin translation of his Cruydeboeck. It was used as a source by John Gerard for his Herball.
Dodoens is commemorated in the plant genus Dodonaea, which was named after him by Carolus Linnaeus.
Bland arbeten:
Herbarium (1533)
Den Nieuwen Herbarius (1543)
Cosmographica in astronomiam et geographiam isagoge (1548)
De frugum historia (1552)
Trium priorum de stirpium historia commentariorum imagines (1553)
Posteriorum trium de stirpium historia commentariorum imagines (1554)
Cruydeboeck (1554)
Physiologices medicinae tabulae (1580)
Medicinalium observationum exempla rara (1581)
Stirpium historiae pemptades sex (1583)
Praxis medica (1616) (posthumous)
Ars medica, ofte ghenees-kunst (1624) (posthumous)
