1653-1701.
Officer, kartograf. B. var 1672-74 i utländsk krigstjänst, deltog i hela skånska kriget som fortifikationsofficer, tjänstgjorde sedan som generalkvartermästarlöjtnant i Skåne och inlade stor förtjänst om befästandet av Malmö, bevistade med statsstipendium fälttågen i Flandern 1693-94, överstelöjtnant 1695. B. var en av 1600-talets skickligaste svenska kartografer med en teknik som kartografien i allmänhet kom att uppnå först under 1700-talet.
Under skånska kriget hade B. goda tillfällen att lära känna Skånes topografi och ännu bättre under året 1680, då han drog omkring och avritade ett 50-tal skånska herrgårdar (utgivna av A. Fischer 1756). (En andra upplaga kom 1856 när Buhrmans bilder gavs ut i andra upplagan av Svecia Antiqua et Hodierna, VÖBAM's anm.). På våren 1681 fick B. i uppdrag att kartlägga Jämtland och Värmland, på hösten samma år att kartlägga Skåne. Skånekartan blev färdig 1684, en annan 1687 (original i Krigsarkivet). Den utgör den första tillförlitliga kartan över provinsen och användes a...
Bland arbeten.
Eric Dahlbergs Suecia antiqua & hodierna. Supplement,
Prospecter af åtskillige märkvärdige byggnader, säterier och herre-gårdar uti Skåne
/ ... och blifvit år 1680 aftagne, ritade och samlade af ingenieur-capitain Burman
; men nu till det allmännas tjenst, förnyade och ... på trycket utgifne år 1756 af
Abraham Fischer
Sv. Uppslag.bok 2:a uppl., band 5 1947, sp.271-72. Litt. H. Richter, "Skånes karta från mitten av 1500-talet till omkr. 1700".
16 april 1822 - 25 september 1878.
August Heinrich Petermann, född 16 april 1822 i Bleicherode, Sachsen, död genom självmord 25 september 1878 i Gotha, var en tysk kartograf och geograf.
Petermann arbetade 1839-45 vid Heinrich Berghaus kartografiska institut i Potsdam, där han huvudsakligen sysslade med Berghaus 'Physikalischer Atlas'. Han tecknade även kartor till skrifter av Alexander von Humboldt. År 1845 begav han sig till Edinburgh för att biträda Alexander Keith Johnston vid den engelska bearbetningen av nämnda atlas och grundlade 1847 i London en kartografisk anstalt. År 1854 anställdes han hos Justus Perthes i Gotha och utgav sedan 1855 'Mitteilungen aus Justus Perthes geographischer Anstalt', vilken tidskrift, vanligen kallad 'Petermanns Mitteilungen', blev ett centralorgan för den geografiska vetenskapen.
Som kartograf utmärkte Petermann sig genom ett omsorgsfullt och kritiskt arbete med de mest skilda källor. Särskild kända är hans stora karta över det inre Afrika, hans karta i sex blad över USA samt hans karta i nio blad över...
Bland arbeten.
'Mitteilungen aus Justus Perthes geographischer Anstalt'
'Physikalischer Atlas'
'Stieler'
Nordisk Familjebok.
1802-88. Född och död i Kirkhill.
Skotsk kartograf, bror till JOHNSTON, ALEXANDER KEITH. Efter sin lärotid som kartgravör etablerade han 1826 tillsammans med sin bror det ansedda kartförlaget W. & A. K. Johnston i Edinburgh. William Johnston hade under årens lopp en rad olika offentliga förtroendeuppdrag. Bla. var han under några år borgmästare i Edinburgh. 1867 drog han sig tillbaka från företaget.
Dict. nat. biogr.
Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936
'Graecia Nova et Mare Aegeum s.Archipelagus...' - Lotter ca 1770.
DODOENS, REMBERT. [DODONAEUS, REMBERTUS] [DODONAEI, REMBERTI]
Biografiska uppgifter:Mechelen June 29, 1517 – Leyden March 10, 1585
Rembert Dodoens was a Flemish physician and botanist, also known under his Latinized name Rembertus Dodonaeus.
In 1530 he started his studies of medicine, cosmography and geography at the University of Louvain, where he graduated in 1535. He established himself as a physician in Mechelen in 1538. He married Kathelijne De Bruyn(e) in 1539. He had a short stay in Basel (1542-1546). He turned down a chair at the University of Louvain in 1557. He equally turned down an offer to become court physician of emperor Philip II of Spain. He became the court physician of the Austrian emperor Rudolph II in Vienna (1575-1578). He then became professor in medicine at the University of Leiden in 1582.
Dodoens' herbal Cruydeboeck with 715 images (1554) was influenced by that of Leonhart Fuchs. He divided the plant kingdom in six groups. It treated in detail especially the medicinal herbs, which made this work, in the eyes of many, a pharmacopoeia.
It was translated first into French in 1557 by Charles de L'Ecluse ('Histoire des Plantes') and later into Latin in 1583. In his times, it was the most translated book after the Bible. It became a work of worldwide renown, used as a reference book for two centuries.
Dodoens's last book, Stirpium historiae pemptades sex (1583) was the Latin translation of his Cruydeboeck. It was used as a source by John Gerard for his Herball.
Dodoens is commemorated in the plant genus Dodonaea, which was named after him by Carolus Linnaeus.
Bland arbeten:
Herbarium (1533)
Den Nieuwen Herbarius (1543)
Cosmographica in astronomiam et geographiam isagoge (1548)
De frugum historia (1552)
Trium priorum de stirpium historia commentariorum imagines (1553)
Posteriorum trium de stirpium historia commentariorum imagines (1554)
Cruydeboeck (1554)
Physiologices medicinae tabulae (1580)
Medicinalium observationum exempla rara (1581)
Stirpium historiae pemptades sex (1583)
Praxis medica (1616) (posthumous)
Ars medica, ofte ghenees-kunst (1624) (posthumous)
