VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

NORDENCREUTZ, FREDRIK JAKOB.

Född 1723, död 1793.
Öfverste och chef för finska fortifikationsbrigaden. Son till Filip Nordencreutz.

Bland arbeten.
Manuskriptkarta - 'Special hydrographisk carta öfwer Öster-Giötlands skiärgård ifrån Näfweqwarn till Walmarswijk [Kartografiskt material] : med dess öar, holmar ock siöar, samt skiär, hamnar ock redder, med segellederne för stora ock små fartyg / observerat, plicktat ock peijlat uti Augusti månad 1734 af Nils Strömcrona. Renowerad ock efter andre cartor tillökt af F.I. Nordencreutz'

Manuskriptkarta, 1749 - 'Carta no. 1 öfwer södre delen af Sawolax [Kartografiskt material] : utwisandes de större ock mindre wägar ifrån den nu projecterade gräntzen in åt Sawolax ock Tawastehus läner, samt huru de med siöar ock watten befinnas coupperade / sammandragen af Fred. Iac. Nordencreutz'


ROGIER, JEAN de.

1600-1684.
One of Sweden's first surveyors. Worked in the provinces of Östergötland and Värmland.

Jean de Rogier (1600-84) var en produktiv och skicklig lantmätare. Han föddes i Frankrike men var från l630-talet verksam som lantmätare, huvudsakligen i Östergötland. Under perioden 1636-50 utgav han geometriska kartor över Norrköpings stad,bergslagen Vånga, Hällestad, Tjällmo och Godegård samt häraderna Östkind, Bråbo, Björkekind, Memming och Hammarkind.
Rogier fortsatte sedan med en geografisk kartläggning av landskapet. Fyra delar i skala ca 1:50 000 utgavs:

Östanstång, landskapet mellan Stångån, Motala ström, Östersjön och Småland (1653).
Västanstång, Östgötaslätten väster om Stångån (1657). Originalet finns i Stifts- och landsbiblioteket i Linköping. En andra upplaga utkom 1660.
Ydre och Kinda härader (1660), omfattar även de sydligaste delarna av Hanekinds, Valkebo, Vifolka och Göstrings härader. (Ydre och Kinda härader hade så sent som 1645 införlivats med Östergötlands län.)
Bergslagen, dv
...


Sveriges sjökartor – A. Hedin.


BRY, THEODORE de.

1528-98.
Graverade vissa av kartorna till Waghenaers (se denne) sjöatlas. Arbetade också med sönerna Joh. Israel och Johann Thoedore (se dessa). Tillsammans gav de bl a. ut verket 'India Orientalis' som kom i flera band omkring 1599 och i senare utgåvor.


Bland arbeten.
India Orientalis.



Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734



'Kattegat. Sydlige del.' - Köpenhamn 1941.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10469

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

DODOENS, REMBERT. [DODONAEUS, REMBERTUS] [DODONAEI, REMBERTI]

Biografiska uppgifter:Mechelen June 29, 1517 – Leyden March 10, 1585
Rembert Dodoens was a Flemish physician and botanist, also known under his Latinized name Rembertus Dodonaeus.
In 1530 he started his studies of medicine, cosmography and geography at the University of Louvain, where he graduated in 1535. He established himself as a physician in Mechelen in 1538. He married Kathelijne De Bruyn(e) in 1539. He had a short stay in Basel (1542-1546). He turned down a chair at the University of Louvain in 1557. He equally turned down an offer to become court physician of emperor Philip II of Spain. He became the court physician of the Austrian emperor Rudolph II in Vienna (1575-1578). He then became professor in medicine at the University of Leiden in 1582.
Dodoens' herbal Cruydeboeck with 715 images (1554) was influenced by that of Leonhart Fuchs. He divided the plant kingdom in six groups. It treated in detail especially the medicinal herbs, which made this work, in the eyes of many, a pharmacopoeia.
It was translated first into French in 1557 by Charles de L'Ecluse ('Histoire des Plantes') and later into Latin in 1583. In his times, it was the most translated book after the Bible. It became a work of worldwide renown, used as a reference book for two centuries.
Dodoens's last book, Stirpium historiae pemptades sex (1583) was the Latin translation of his Cruydeboeck. It was used as a source by John Gerard for his Herball.
Dodoens is commemorated in the plant genus Dodonaea, which was named after him by Carolus Linnaeus.

Bland arbeten:
Herbarium (1533)
Den Nieuwen Herbarius (1543)
Cosmographica in astronomiam et geographiam isagoge (1548)
De frugum historia (1552)
Trium priorum de stirpium historia commentariorum imagines (1553)
Posteriorum trium de stirpium historia commentariorum imagines (1554)
Cruydeboeck (1554)
Physiologices medicinae tabulae (1580)
Medicinalium observationum exempla rara (1581)
Stirpium historiae pemptades sex (1583)
Praxis medica (1616) (posthumous)
Ars medica, ofte ghenees-kunst (1624) (posthumous)

Tillbaka till början.