LAZIUS, [LAZIO, LATZEN], WOLFGANG.
(1514-65). Hungarian cartographer, Prof. Medicine Vienna, and Secretary to Thomas Bakocz, Archbishop of Esztergom. Oldest known map of Hungary known as Lazar's map (78.3x54.8 cm.) published by Tanstetter in 1528 includes Slovakia. His maps of Austria, Hungary and Bavaria weer used by Mercator, Ortelius &c.,
Bland arbeten.
Austria 1545, 1556 (4 sh.),
Hungary 1556 (10 sh.),
Bavaria 1545,
Greece 1558 (4 sh.),
Peloponese 1558,
Tyrol 1561,
Atlas of Austrian Provinces 1561.
Tooley
Född d. 4 juni 1694. Död d. 1 september 1715 i Arras, Frankrike.
Arkitekt, page, tecknare. Föräldrar: assessorn Magnus Bechius, adlad P., och Helena Catharina Pontin.
P., som blev student i Uppsala 1706, var page hos Carl Gustaf Tessins mor (enligt en anteckning av Tessin på en handteckning i Nationalmuseum) och medföljde Tessin på hans första utrikesresa 1714. Den tyste och tillbakadragne P. skulle vara den unge Tessin behjälplig med att kopiera arkitektur och trädgårdskonst och över huvud taget leda hans konstnärliga studier men avled helt ung i Arras. Sex pennteckningar av P., delvis stora kompositioner, såldes på den Tessinska auktionen 1786. – Representerad i Nationalmusei gravyravdelning med omkring 30 teckningar.
(Svenskt konstnärslexikon)
1563-1611.
Holländsk kartograf. Född i Wacken i Gent, död i Amsterdam. Växte upp i Gent där han fick undervisning i konst och olika vetenskaper. För sin vidare utbildnings skull reste han 1583 till London. Där specialiserade han sig på framställning av matematiska instrument, jordglober och kartor. Omkring år 1593 slog han sig ner i Amsterdam. 1604 köpte han kartplåtarna till Gerard Mercatos (se denne) atlas. 1605 gav han ut Mercators Ptolemaus-atlas på nytt och från 1606 ombesörjde han en rad nyutgåvor av Mercators atlas. Den stora popularitet detta medförde gav honom idén att kopiera den i mindre skala under titeln 'Atlas minor', som även den fick en stor utbredning. - Hondius utförde även enkla kopparstick, lösa planscher och bokillustrationer , men som kopparstickare är han av mindre betydelse. 1594 gav han ut en liten bok, 'Theatrum artis sribendi', med skriftprover av en rad berömda kalligrafer. Hans kartverk fördes vidare av sönerna Joducus d.y. och Hendrik Hondius, samt svärsonen Joannes Janssonius.
Bland arbeten.
Atlas minor.
Theatrum artis sribendi.
Nederl. biogr.
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
'Kytö - Tallörn' - Finland 1934.
DODOENS, REMBERT. [DODONAEUS, REMBERTUS] [DODONAEI, REMBERTI]
Biografiska uppgifter:Mechelen June 29, 1517 – Leyden March 10, 1585
Rembert Dodoens was a Flemish physician and botanist, also known under his Latinized name Rembertus Dodonaeus.
In 1530 he started his studies of medicine, cosmography and geography at the University of Louvain, where he graduated in 1535. He established himself as a physician in Mechelen in 1538. He married Kathelijne De Bruyn(e) in 1539. He had a short stay in Basel (1542-1546). He turned down a chair at the University of Louvain in 1557. He equally turned down an offer to become court physician of emperor Philip II of Spain. He became the court physician of the Austrian emperor Rudolph II in Vienna (1575-1578). He then became professor in medicine at the University of Leiden in 1582.
Dodoens' herbal Cruydeboeck with 715 images (1554) was influenced by that of Leonhart Fuchs. He divided the plant kingdom in six groups. It treated in detail especially the medicinal herbs, which made this work, in the eyes of many, a pharmacopoeia.
It was translated first into French in 1557 by Charles de L'Ecluse ('Histoire des Plantes') and later into Latin in 1583. In his times, it was the most translated book after the Bible. It became a work of worldwide renown, used as a reference book for two centuries.
Dodoens's last book, Stirpium historiae pemptades sex (1583) was the Latin translation of his Cruydeboeck. It was used as a source by John Gerard for his Herball.
Dodoens is commemorated in the plant genus Dodonaea, which was named after him by Carolus Linnaeus.
Bland arbeten:
Herbarium (1533)
Den Nieuwen Herbarius (1543)
Cosmographica in astronomiam et geographiam isagoge (1548)
De frugum historia (1552)
Trium priorum de stirpium historia commentariorum imagines (1553)
Posteriorum trium de stirpium historia commentariorum imagines (1554)
Cruydeboeck (1554)
Physiologices medicinae tabulae (1580)
Medicinalium observationum exempla rara (1581)
Stirpium historiae pemptades sex (1583)
Praxis medica (1616) (posthumous)
Ars medica, ofte ghenees-kunst (1624) (posthumous)
