Né ā Paris en 1795 est un géographe franįais.
Auguste Henri Dufour étudia avec Lapie et travailla avec lui ā plusieurs cartes du Dépot de la Marine. En 1824, il publia pour la premičre fois, sous son nom seul, une Analyse géographique de la carte de Palestine, et prit part dčs ce moment ā une foule de publications historiques ou topographiques dont il dressa et dessina les plans et les cartes. Ses ouvrages principaux sont :
* l'atlas élémentaire et universel de géographie ancienne et moderne (1828)
* plusieurs Précis de systčme planétaire et de cosmographie
* l'atlas joint ā la France illustrée de Victor Adolphe Malte-Brun (1855)
* l'atlas Dufour, atlas universel, physique, historique et politique de la France, de ses départements et de ses colonies (106 cartes). (1857)
Parmi les élčves d'Auguste Henri Dufour figure Alexandre Vuillemin.
Född 1766 11/4 på Lunds gård i Edsbergs sn (Ör.), död 1838 12/4 i Stockholm (Maria).
Bergsråd. Direktör. Industriell bruksledare. Kopparstickare, litograf och träsnidare. Författare. Son av kronofogden Gustaf B. och Anna Christina Robsahm. Elev av Jacob Gillberg. Student vid Uppsala universitet 1783. Auskultant i Bergskollegium 1788. Ledamot av Vetenskapsakademien 1797. Vistades 1797-99 i England för att studera järntillverkning. Bergsråds titel 1817, direktör för Mynt- och kontrollverket 1833.
Bland arbeten.
S. G. HERMELIN, Geographiske chartor öfver Sverige, I, Sthlm 1797: Karta över Ångermanland, Medelpad och Jämtland, 1797, samt Karta över Härjedalen, 1797.
S. G. HERMELIN, Försök till mineral historia öfver Lappmarken och Vesterbotten, Sthlm 1804: Swappawara koppar och järngrufwor uti Torneå lappmark, karta.
Hultmark, 1944.
Holländsk bok- och karthandlare i början av 1700-talet. 1721 ingick han kompanjonskap med Cornelius Mortier (se denne) och fortsatte under firmanamnet Cķvens et Mortier Pieter Mortiers (se denne) affär i Amsterdam. Firman gav ut flera stora atlaser, i de flesta fallen sammansatta med kartor utförda av flera kartritare under en relativt lång tid. Förutom ett par odaterade verk kan nämnas 'Nouvel Atlas' (ca. 1735) och 'Nieuve Atlas' (1730-39). 1761 kom 'Atlas nouveau' med kartor så långt bak i tiden som 1683. Firman fanns kvar till 1817.
Bland arbeten.
Nouvel Atlas (ca. 1735).
Nieuve Atlas (1730-39).
'Atlas nouveau (1761).
Kleerkooper. Phillips.
Karta öfver Stockholm. - 1904.
'Norrköpingsbugten.' - Stockholm 1885.
DODOENS, REMBERT. [DODONAEUS, REMBERTUS] [DODONAEI, REMBERTI]
Biografiska uppgifter:Mechelen June 29, 1517 Leyden March 10, 1585
Rembert Dodoens was a Flemish physician and botanist, also known under his Latinized name Rembertus Dodonaeus.
In 1530 he started his studies of medicine, cosmography and geography at the University of Louvain, where he graduated in 1535. He established himself as a physician in Mechelen in 1538. He married Kathelijne De Bruyn(e) in 1539. He had a short stay in Basel (1542-1546). He turned down a chair at the University of Louvain in 1557. He equally turned down an offer to become court physician of emperor Philip II of Spain. He became the court physician of the Austrian emperor Rudolph II in Vienna (1575-1578). He then became professor in medicine at the University of Leiden in 1582.
Dodoens' herbal Cruydeboeck with 715 images (1554) was influenced by that of Leonhart Fuchs. He divided the plant kingdom in six groups. It treated in detail especially the medicinal herbs, which made this work, in the eyes of many, a pharmacopoeia.
It was translated first into French in 1557 by Charles de L'Ecluse ('Histoire des Plantes') and later into Latin in 1583. In his times, it was the most translated book after the Bible. It became a work of worldwide renown, used as a reference book for two centuries.
Dodoens's last book, Stirpium historiae pemptades sex (1583) was the Latin translation of his Cruydeboeck. It was used as a source by John Gerard for his Herball.
Dodoens is commemorated in the plant genus Dodonaea, which was named after him by Carolus Linnaeus.
Bland arbeten:
Herbarium (1533)
Den Nieuwen Herbarius (1543)
Cosmographica in astronomiam et geographiam isagoge (1548)
De frugum historia (1552)
Trium priorum de stirpium historia commentariorum imagines (1553)
Posteriorum trium de stirpium historia commentariorum imagines (1554)
Cruydeboeck (1554)
Physiologices medicinae tabulae (1580)
Medicinalium observationum exempla rara (1581)
Stirpium historiae pemptades sex (1583)
Praxis medica (1616) (posthumous)
Ars medica, ofte ghenees-kunst (1624) (posthumous)
