1744-1820. Född och död i Stockholm.
Svensk kartograf och friherre. 1770 blev han bergsmästare och 1781 bergsråd. Han gjorde även en förtjänstfull insats som kartograf genom att ta upp en gammal plan om geografisk beskrivning och kartläggning av Sverige och Finland. Verket påbörjades 1795 och avslutades 1818 med totalt 33 kartor med titeln 'Geographiske chartor öfver Swerige i 4 afdelingar'. Det 'Hermelinska kartverket', som är den första svenska rikskartan i atlasform, fick stort erkännande. Arbetet med kartorna försatte honom i svåra ekonomiska omständigheter. Hermelin var medlem av en rad lärda sällskap både i Sverige och utomlands.
Bland arbeten.
Kartor i verket Geographiske chartor.
Finland.
1. Storfurstendömet Finland.
2. Nylands och Tavastehus samt Kymmene-gårds höfdingedömen.
3. Savolax och Karelens eller Kuopio höfdingedömen.
4. Uleåborgs höfdingedöme.
5. Wasa höfdingedöme.
6. Åbo och Björnebergs höfdingedöme med Åland.
Sverige.
1. Swerige med tillgränsande länder.
2. Carlstads höfdingedöme eller Wärmeland. (2 blad).
3. Elfsborgs höfdingedöme.
4. Göta rike eller Södra delen af Sverige.
5. Göteborgs och Bohusläns höfdingedöme.
6. Halmstads höfdingedöme eller Halland.
7. Helsingland och Gestrikland.
8. Herjeådalaen.
9. Jönköpings, Kronobergs och Blekings höfdingedömen.
10. Kalmar höfdingedöme med Öland.
11. Kopparbergs Säters, Näsgårds och Wester bergslags fögderier i St. Kopparbergs höfd.
12. Linköpings höfdingedöme eller Östergötland.
13. Nyköpings höfdingedöme.
14. Skaraborgs höfdingedöme.
15. Skåne eller Malmöhus och Christianstads höfdingedömen. (2 blad).
16. Stockholms höfdingedöme.
17. Stora Kopparbergs höfdingedöme eller Dalarne.
18. Svea rike och Norrland.
19. Upsala höfdingedöme.
20. Westerbotten och Lappmarken, eller Umeå höfdingedöme.
21. Westerås höfdingedöme.
22. Wisby höfdingedöme eller Gottland.
23. Ångermanland, Medelpad och Jämtland eller Wester Norrlands höfdingedöme.
24. Örebro höfdingedöme.
I atlasen ingår även 3 vyer / utsikter.
1. Utsigt af ett Wattenfall i Lappmarken.
2. Utsigt af en Belägenhet i Finland.
3. Utsigt af Stockholm.
Totalt 33 kopparstick.
(Lönborg, s. 193-209. - Sv. män och kv.
Prof. Mathematics at Leiden, cartographer.
Bland arbeten.
Bergen op Zoom, Blaeu 1630 etc. and Jansson (1636).
Tooley.
Född 1732 15/1 i Valsberga, Åkers sn (Söd.), död 1797 4/11 på Bråtorp i ovann. sn.
Kommissionslantmätare. Kartgravör. Son av kronolänsmannen Olof Å. och Maria Ekström. Student vid Uppsala universitet 1754. Blev sedan enligt egen utsago »informator hos löjtnant Ridderhjerta, dels ock vid Kungsör hos slottsinspektoren Jesper Petrseus att informera dess dotterson Jesper Gillberg, hvarmed fortsattes till 1756. År 1757 antog jag station hos akademigravören Åkerman, hvilken jag hjälpte med gravyr af bokstäfver, så att jag fanns skicklig gravera alla namn, som stå på den första här i riket utgifna jordgloben med en fots diameter, fast jag ej fick hedern att mitt namn sattes på globen» (EKSTRAND). Kommissionslantmätare 1781. Ägde Bråtorp.
Bland arbeten.
A. BERCH, Oeconomisk beskrifning öfver Wadsbo härad uti Westergöthland och Skaraborgs höfdingedöme, diss., resp. G. F. Bergman, Uppsala 1759: karta över Vadsbo härad.
Karta över Tveta härad i Småland. 17601.
Stockholms magazin, 1780: striden vid Brunnbäck jämte karta över Grytnäs och Folkärna socknar, efter G. Halstenson 1652.
Svenskarna under Wilhelm Carpelan förstöra den preussiska flottiljen i Frisches Haff 1759, efter C. Rutensparre, kpst.
Hultmark, 1944.
Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936
St Petersburg och Finska viken med Kronstadt, Seskari samt Karelska- och Ingermanländska kusten. - A. Nagaev 1757.
DODOENS, REMBERT. [DODONAEUS, REMBERTUS] [DODONAEI, REMBERTI]
Biografiska uppgifter:Mechelen June 29, 1517 – Leyden March 10, 1585
Rembert Dodoens was a Flemish physician and botanist, also known under his Latinized name Rembertus Dodonaeus.
In 1530 he started his studies of medicine, cosmography and geography at the University of Louvain, where he graduated in 1535. He established himself as a physician in Mechelen in 1538. He married Kathelijne De Bruyn(e) in 1539. He had a short stay in Basel (1542-1546). He turned down a chair at the University of Louvain in 1557. He equally turned down an offer to become court physician of emperor Philip II of Spain. He became the court physician of the Austrian emperor Rudolph II in Vienna (1575-1578). He then became professor in medicine at the University of Leiden in 1582.
Dodoens' herbal Cruydeboeck with 715 images (1554) was influenced by that of Leonhart Fuchs. He divided the plant kingdom in six groups. It treated in detail especially the medicinal herbs, which made this work, in the eyes of many, a pharmacopoeia.
It was translated first into French in 1557 by Charles de L'Ecluse ('Histoire des Plantes') and later into Latin in 1583. In his times, it was the most translated book after the Bible. It became a work of worldwide renown, used as a reference book for two centuries.
Dodoens's last book, Stirpium historiae pemptades sex (1583) was the Latin translation of his Cruydeboeck. It was used as a source by John Gerard for his Herball.
Dodoens is commemorated in the plant genus Dodonaea, which was named after him by Carolus Linnaeus.
Bland arbeten:
Herbarium (1533)
Den Nieuwen Herbarius (1543)
Cosmographica in astronomiam et geographiam isagoge (1548)
De frugum historia (1552)
Trium priorum de stirpium historia commentariorum imagines (1553)
Posteriorum trium de stirpium historia commentariorum imagines (1554)
Cruydeboeck (1554)
Physiologices medicinae tabulae (1580)
Medicinalium observationum exempla rara (1581)
Stirpium historiae pemptades sex (1583)
Praxis medica (1616) (posthumous)
Ars medica, ofte ghenees-kunst (1624) (posthumous)
