1642-1727
Agner, Eric Nilsson, f. i Angsta, Arnäs socken, omkr. 1642, d 1727. Bondson. E. o. lantmätare 1680; fick kammarkollegiets fullmakt på ord. lantmätarbeställningen i Södermanlands län 20 juli 1683; erhöll avsked 1720; bodde sedan på Bönsta gård IV2 mil från Nyköping.
Gift med Dorotea Sofia Njure, d 1716.
A. var en för sin tid ganska betydande matematiker och utgav läroböcker både i matematik och lantmäteri. Han ger dock vanligen ej förklaringar till sina metoder utan låter exemplen tala för sig själva. Hans räknelära om bråk är tydlig och lättfattlig. I allmänhet använder han sig ej av decimalbråk vid sina räkneuppgifter. Till bråkläran hör ett appendix, huvudsakligen innehållande exempel på ränta på ränta, uträknade medelst logaritmer och här med användning av, decimalbråk. Logaritmerna äro nästan alltid riktigt om än något ovigt behandlade, såväl här som i hans lilla skrift om rotutdragning medelst logaritmer. A. räknar mycket handels- och växelräkning både med in- och utländska sorter, och han ...
Bland arbeten.
Tryckta arbeten: Arithmetica fractionum, thet är: Räknekonst vthi brutné-tahl, innehållandes the dehlar och stycken som der wid fordras (och på fölljande blad upteknade finnas) uti en så klar method framwijste och utharbetade, at en incipient som uti speciebus arithmeticis integris någorlunda öfwader, den samma utan särdeles möda, allenast af egen flijt skal kunna fatta och begrijpa. Fäderneslandsens vngdom til nytta och bruk af åtskillige authorer, i ett kort begrep sammanfattadt. Sthm 1710. 4:.o 4 bl., 130 s. — Kort och ny method til at extrahera radices quantitatum per tabulam logarithmorum. Anwist och i Huset bracht. Sthm 1710. 4: o 8 bl. — Geodaesia Suecana eller Örtuga delo-bok, hwar uti följande , delar hufwudsakeligen beskrifwes: I. Om jorde-mätning i gemen, dess grund-skepelser, samt huru man deras innehåld och wärde finna kan. II. Om instrumenter som til mätningens afgörande fordras, deras bruk, samt en kort berättelse om Sweriges gamla myntz gällande. III. Huru jorde-ägor emellan åtskillige lått-lagare lageligen samt konsteligen fördelas böra. IV. .Öm råå och rör eller gräntzemärkens tilstånd och beskaffenheter &c. Theoretico-practice sammanskrifwen. (Med 'Appendix, innehållande åtskil- lige curieuse problemata eller lustiga frågor, samt deruppa uti mathesi grundade swar) Sthm 1730. 4: o 8 bl., 154 s. + 1 karta jämte 12 bl. innehållande K. Maj:ts instruktion för lantmätare av 20 apr. IIIb. — Aritn-metica eller Räkne-konst, med nödige grund-reglor och pfnings-monster försedd. Och till fädernes-landets tienst och nytto sammanskrefwen. Sthm 1743. 4: o 2 bl., 176 s. Handskrifter: I KB: Fundamenta et gymnasmata geometriae, thet är Mäte-wishetens grund-lära och öfningz-mönster, hufwudsakhn fördelt til plani-raetriam och solidimetriam til alla studerandes nytta sammanskrefwen. 263 bl. — Analogisk beskrifning öfwer Neperi logarithmi-tahls tabell. Här jemte, till arbetets mera facilitet, min nylige uthräknad och förfärdigat proportional tabell, samt Ett öfningz-mönster för ungdomen. 1725. 116 bl. — Dessutom nämnas i Acta literaria Sueciaä, Vol. 1, följande arbeten av A.: Dec-arithmetica. Räknekonst uti tionddelige bråkz-tahl. — Cochmat Haschiur seu Problemata selectiora & curiosa circa figurarum constructiones, divisiones ft- area.'! rariores artis mensorias pragmatias, analysin speciosam, &c. — Intro- ductio ad algebram. Inledning til algebra räkne-konst.
Eric Nilsson Agner, urn:sbl:5594, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Philip.), hämtad 2015-04-05.
Var ansvarig för de ca 4200 geografiska artiklarna i Yverdon-encyclopedin.
Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
1689-1758.
Surveyor on Gotland island.
Sveriges sjökartor – A. Hedin.
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
Charta öfver Engelska Canalen, Franska Bugten, Portugisiska Sjön och en del af Medel Hafvet. - G. af Klint 1798.
DODOENS, REMBERT. [DODONAEUS, REMBERTUS] [DODONAEI, REMBERTI]
Biografiska uppgifter:Mechelen June 29, 1517 – Leyden March 10, 1585
Rembert Dodoens was a Flemish physician and botanist, also known under his Latinized name Rembertus Dodonaeus.
In 1530 he started his studies of medicine, cosmography and geography at the University of Louvain, where he graduated in 1535. He established himself as a physician in Mechelen in 1538. He married Kathelijne De Bruyn(e) in 1539. He had a short stay in Basel (1542-1546). He turned down a chair at the University of Louvain in 1557. He equally turned down an offer to become court physician of emperor Philip II of Spain. He became the court physician of the Austrian emperor Rudolph II in Vienna (1575-1578). He then became professor in medicine at the University of Leiden in 1582.
Dodoens' herbal Cruydeboeck with 715 images (1554) was influenced by that of Leonhart Fuchs. He divided the plant kingdom in six groups. It treated in detail especially the medicinal herbs, which made this work, in the eyes of many, a pharmacopoeia.
It was translated first into French in 1557 by Charles de L'Ecluse ('Histoire des Plantes') and later into Latin in 1583. In his times, it was the most translated book after the Bible. It became a work of worldwide renown, used as a reference book for two centuries.
Dodoens's last book, Stirpium historiae pemptades sex (1583) was the Latin translation of his Cruydeboeck. It was used as a source by John Gerard for his Herball.
Dodoens is commemorated in the plant genus Dodonaea, which was named after him by Carolus Linnaeus.
Bland arbeten:
Herbarium (1533)
Den Nieuwen Herbarius (1543)
Cosmographica in astronomiam et geographiam isagoge (1548)
De frugum historia (1552)
Trium priorum de stirpium historia commentariorum imagines (1553)
Posteriorum trium de stirpium historia commentariorum imagines (1554)
Cruydeboeck (1554)
Physiologices medicinae tabulae (1580)
Medicinalium observationum exempla rara (1581)
Stirpium historiae pemptades sex (1583)
Praxis medica (1616) (posthumous)
Ars medica, ofte ghenees-kunst (1624) (posthumous)
