ERATOSTHENES, (grek. Eratosthen'es),
Grekisk astronom (276-194 f.Kr.), född i Cyrene, av Ptolemaios III Euergetes kallad till bibliotekarie vid museet i Alexandria. E. utförde den första vetenskapliga bestämningen av jordens storlek. I Syene i Afrika kastade en gnomon vid sommarsolståndet icke någon skugga, då däremot vid samma tid solen i Alexandria var 7,2 grader (=360:50 grader) från zenit. Då avståndet mellan Syene och Alexandria enl. E. var 5.000 stadier, så följer, att jordens omkrets är = 50x5.000 = 250.000 stadier. Värdet på E:s stadie är ej säkert bekant, men följer man Plinius' uppgifter, är en stadie = 157,5 m, och i så afll blir alltså jordens omkrets = 39.375.000 m, nära överensstämmande med senare mätningar (40.000.000 m), en överensstämmelse, som dock kan betraktas som helt och hållet tillfällig.
Eratosthenes framställde även en världskarta.
Svensk uppslagsbok, 1948.
CAROLUS FLANDRO [CARL] JORIS [GEORGIUS].
1601-1625.
Pilot and map maker. Compiled various MS maps and map of Iceland, printed by Hondius 1631, and Blaeu. Worked to improve Waghemaer's Het niewe Vermeerde Licht 1634.
Carolus, Joris [Georgius], holländsk skeppare och kartograf i början 1600-talet. Han var en välkänd skeppare i nordliga farvatten och deltog i tre expeditioner för att finna Nordvästpassagen. 1625 besökte han Island, och erbjöd sig i ett brev därifrån att gå i tjänst hos Danmarks konung Christian IV, vilket troligtvis aldrig blev av. Efter hemkomsten till Holland gav han 1626 ut en karta över nämnda trakt, 'Nieuwe pascaert van Ijsland, Fretum Davids ende de landen daer by westen' och 1634 utgav han ett nautiskt verk, 'Hetnieuw vermeerde Licht... des Grooten Zeevaerts', som innehöll en ny karta över dessa farvatten. Han utarbetade en specialkarta över Island som publicerades första gången i J.J. Pontanus: 'Rerum Danicarum historia' (1631). Förläggaren av detta verk var Joannes Janssonius (se denne) som senare tog med kartan i sin atlas. Den f...
Bland arbeten.
Nieuwe pascaert van Ijsland, Fretum Davids ende de landen daer by westen.
Hetnieuw vermeerde Licht... des Grooten Zeevaerts.
Islands karta i Rerum Danicarum historia.
Tooley. H. Hermannsson i Islandica, b. XVII, s. 22f., och b. XXI, s. 36f.
Engelsk kartförläggare under början av 1700-talet. - Se MOUNT & PAGE.
Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734
Höjd- och Djupkarta öfver Stockholm. - G. de Geer och K. Sondén 1897.
DODOENS, REMBERT. [DODONAEUS, REMBERTUS] [DODONAEI, REMBERTI]
Biografiska uppgifter:Mechelen June 29, 1517 – Leyden March 10, 1585
Rembert Dodoens was a Flemish physician and botanist, also known under his Latinized name Rembertus Dodonaeus.
In 1530 he started his studies of medicine, cosmography and geography at the University of Louvain, where he graduated in 1535. He established himself as a physician in Mechelen in 1538. He married Kathelijne De Bruyn(e) in 1539. He had a short stay in Basel (1542-1546). He turned down a chair at the University of Louvain in 1557. He equally turned down an offer to become court physician of emperor Philip II of Spain. He became the court physician of the Austrian emperor Rudolph II in Vienna (1575-1578). He then became professor in medicine at the University of Leiden in 1582.
Dodoens' herbal Cruydeboeck with 715 images (1554) was influenced by that of Leonhart Fuchs. He divided the plant kingdom in six groups. It treated in detail especially the medicinal herbs, which made this work, in the eyes of many, a pharmacopoeia.
It was translated first into French in 1557 by Charles de L'Ecluse ('Histoire des Plantes') and later into Latin in 1583. In his times, it was the most translated book after the Bible. It became a work of worldwide renown, used as a reference book for two centuries.
Dodoens's last book, Stirpium historiae pemptades sex (1583) was the Latin translation of his Cruydeboeck. It was used as a source by John Gerard for his Herball.
Dodoens is commemorated in the plant genus Dodonaea, which was named after him by Carolus Linnaeus.
Bland arbeten:
Herbarium (1533)
Den Nieuwen Herbarius (1543)
Cosmographica in astronomiam et geographiam isagoge (1548)
De frugum historia (1552)
Trium priorum de stirpium historia commentariorum imagines (1553)
Posteriorum trium de stirpium historia commentariorum imagines (1554)
Cruydeboeck (1554)
Physiologices medicinae tabulae (1580)
Medicinalium observationum exempla rara (1581)
Stirpium historiae pemptades sex (1583)
Praxis medica (1616) (posthumous)
Ars medica, ofte ghenees-kunst (1624) (posthumous)
