Italiensk boktryckare och förläggare som verkade i Venedig i slutet av 1700-talet. 1797 fick han titeln stadsboktryckare. Zatta utvecklade en omfattande bokproduktion som är känd främst för alla vackra illustrationer (frontespis, vinjetter, friser m.m..). Under åren 1779-85 utgav han en 'Atlas novissimo' med 218 kartor.
Bland arbeten.
Atlas novissimo.
Encicl. Ital. - Tooley.
Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
1735-1798.
Lantmätare, verksam i Dalarna.
Bland arbeten.
Fahlustads tomt charta. Charta öfver Fahlu stad. Författad åren 1781 och 1782 af Nils Källström. Transporterad år 1797 af Carl Linderberg och copierad år 1830 af A.G. Théel.
Charta öfver Björnshytte masugnsvärks skog och inägor, med underliggande hemman och kolare torp, uti Stora Koppabergs höfdingedöme, Wästra Järnbergslagen och Grangärdes socken. Författad åren 1765, 1766, 1767 och 1772 af Nils Kiellström och Lars Henric Hilleström.
Charta öfwer Pehr Janssons och Pehr Hans Hemmans gårdsplatser uti Wik och Söderbärkes sochn.
Charta öfver Fahlu stad Författad Åren 1761, 1781 och 1782 af Nils Kiellström.
Charta öfver Fahlu stad Författad och Afmätt År 1761 af Nils Kiellström och Abr. Hölin.
Charta öfver Tvistige Rågången Imellan Husby och Hedemora Soknar Uti Stora Kopparbergs Höfdingedöme Och Näsgårds Län Författad År 1773. af Ordinarie Landtmätaren Nils Kjellström och Commiss. Landtmät: L: H: Hilleström. Afritad i Kongel: General Landtmäteri Contoiret År 1776, af Jon: Brodin
Charta öfwer Billsjö hytte och masugns wärks inägor och skog med underliggande torpp och hemman i Birs byn. Belägen uti Kopparbergs höfdingedöme, Västra jernsbergslagen och Söderbärkes socken. Författad dels åren 1753, 1754 och 1756 af framledna ordinarie landmätaren Melchior Ekström och Magnus [---]ström och åren 1784, 1785 och 1786 af Nils Kiellström. Renoverad år 1822 af J.U. Nyrén.
Plan Ritning öfver Fahlu Stads Hospitals Åbyggnad och Tomt Författad 1793 af N: K
Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734
'Hanöbugten och Bornholm.' - Stockholm 1884.
DODOENS, REMBERT. [DODONAEUS, REMBERTUS] [DODONAEI, REMBERTI]
Biografiska uppgifter:Mechelen June 29, 1517 – Leyden March 10, 1585
Rembert Dodoens was a Flemish physician and botanist, also known under his Latinized name Rembertus Dodonaeus.
In 1530 he started his studies of medicine, cosmography and geography at the University of Louvain, where he graduated in 1535. He established himself as a physician in Mechelen in 1538. He married Kathelijne De Bruyn(e) in 1539. He had a short stay in Basel (1542-1546). He turned down a chair at the University of Louvain in 1557. He equally turned down an offer to become court physician of emperor Philip II of Spain. He became the court physician of the Austrian emperor Rudolph II in Vienna (1575-1578). He then became professor in medicine at the University of Leiden in 1582.
Dodoens' herbal Cruydeboeck with 715 images (1554) was influenced by that of Leonhart Fuchs. He divided the plant kingdom in six groups. It treated in detail especially the medicinal herbs, which made this work, in the eyes of many, a pharmacopoeia.
It was translated first into French in 1557 by Charles de L'Ecluse ('Histoire des Plantes') and later into Latin in 1583. In his times, it was the most translated book after the Bible. It became a work of worldwide renown, used as a reference book for two centuries.
Dodoens's last book, Stirpium historiae pemptades sex (1583) was the Latin translation of his Cruydeboeck. It was used as a source by John Gerard for his Herball.
Dodoens is commemorated in the plant genus Dodonaea, which was named after him by Carolus Linnaeus.
Bland arbeten:
Herbarium (1533)
Den Nieuwen Herbarius (1543)
Cosmographica in astronomiam et geographiam isagoge (1548)
De frugum historia (1552)
Trium priorum de stirpium historia commentariorum imagines (1553)
Posteriorum trium de stirpium historia commentariorum imagines (1554)
Cruydeboeck (1554)
Physiologices medicinae tabulae (1580)
Medicinalium observationum exempla rara (1581)
Stirpium historiae pemptades sex (1583)
Praxis medica (1616) (posthumous)
Ars medica, ofte ghenees-kunst (1624) (posthumous)
