1717-1791. Född 31 oktober 1717. Död 25 oktober 1791.
Inskrevs vid Uppsala Universitet 1729. Han hamnade 1734 i Lantmäteriets tjänst där han 1747 utnämndes till förste lantmätare. Han var Lantmäteriets främste och flitigaste kartograf. Upprättade flera provinskartor och kartor över Vättern och Vänern. Han invaldes i KVA 1769.
Även författare till kartografiska skrifter och beskrivningar. Dessa läckra små skifter i liten 8:o är sällsynta och eftersökta.
Bland arbeten.
Beskrifning Til Chartan öfver Sjön Wenern.
Beskrifning Til Chartan öfver de til Segelfarten tienlige Siöar och Strömmar imellan Götheborg och Norrköping.
Matematiska institutionen, Uppsala universitet.
ÖRNEHUFVUD, OLOF HANSSON SWART.
Född 1600 i jan. i Nya Lödöse, död 1644 27/8 i lägret vid Kattarps by i Västra Skrävlinge sn (Malm.).
Fortifikationsofficer. Kartograf. Tecknare och kopparstickare. Son av handlanden Hans Olofsson och Anna Eriksdotter. Student vid universitetet i Rostock. Skrivare i hertog Johans kanslo 1617 och i kungl. kansliet 1619-24. Fick 1624 Gustav II Adolfs befallning att öva sig i ritare- och ingenjöreskonsten under Anders Bures [Bureus] ledning. Utnämndes 1625 till 'geographus'. Blev 1628 konduktör och 1632 generalkvaratermästare vid Fortifikationen. Adlades 1635 med namned Örnehufvud. Kallade sig tidigare Olof Hansson, Olawus Johannis Gothus och Oluff Hansson Swart. 'Avtecknade såsom åsyna vittne de flesta svenska aktioner och belägringar under tyska kriget; avritade slutligen ävenledes en längd av rikets provinser, synnerligast de vid gränserna med alla dess skärgårdar och hamnar'.
Bland arbeten.
Rigas kapitulation 1621, kopparstick.
Elgenstierna.
Utförde bl.a. 1689 en karta med titeln 'General Landkort och Geographisk Afritning öfwer Westergiöthland, Dahl, Hallan och Bahuus Lähn, med der uthi liggiande Lähn, Härader, slott, städer, k˙rckior, herregårdar, prestegårdar, siöer, floder och elfver, landsväger, landemärc och härads skillnader... siergårder med des öiger, holmer, skier, hampner, och seglationer med annat som notabelt kunde giöras. Hvilket alt finnis på chartan... specificerat och med sine nampn noterat'.
Bland arbeten.
General Landkort och Geographisk Afritning öfwer Westergiöthland, Dahl, Hallan och Bahuus Lähn, med der uthi liggiande Lähn, Härader, slott, städer, k˙rckior, herregårdar, prestegårdar, siöer, floder och elfver, landsväger, landemärc och härads skillnader... siergårder med des öiger, holmer, skier, hampner, och seglationer med annat som notabelt kunde giöras. Hvilket alt finnis på chartan... specificerat och med sine nampn noterat.
Karta öfver Stockholm. - 1904.
Graf von Romanzoff - Tyskland ca 1800.
DODOENS, REMBERT. [DODONAEUS, REMBERTUS] [DODONAEI, REMBERTI]
Biografiska uppgifter:Mechelen June 29, 1517 Leyden March 10, 1585
Rembert Dodoens was a Flemish physician and botanist, also known under his Latinized name Rembertus Dodonaeus.
In 1530 he started his studies of medicine, cosmography and geography at the University of Louvain, where he graduated in 1535. He established himself as a physician in Mechelen in 1538. He married Kathelijne De Bruyn(e) in 1539. He had a short stay in Basel (1542-1546). He turned down a chair at the University of Louvain in 1557. He equally turned down an offer to become court physician of emperor Philip II of Spain. He became the court physician of the Austrian emperor Rudolph II in Vienna (1575-1578). He then became professor in medicine at the University of Leiden in 1582.
Dodoens' herbal Cruydeboeck with 715 images (1554) was influenced by that of Leonhart Fuchs. He divided the plant kingdom in six groups. It treated in detail especially the medicinal herbs, which made this work, in the eyes of many, a pharmacopoeia.
It was translated first into French in 1557 by Charles de L'Ecluse ('Histoire des Plantes') and later into Latin in 1583. In his times, it was the most translated book after the Bible. It became a work of worldwide renown, used as a reference book for two centuries.
Dodoens's last book, Stirpium historiae pemptades sex (1583) was the Latin translation of his Cruydeboeck. It was used as a source by John Gerard for his Herball.
Dodoens is commemorated in the plant genus Dodonaea, which was named after him by Carolus Linnaeus.
Bland arbeten:
Herbarium (1533)
Den Nieuwen Herbarius (1543)
Cosmographica in astronomiam et geographiam isagoge (1548)
De frugum historia (1552)
Trium priorum de stirpium historia commentariorum imagines (1553)
Posteriorum trium de stirpium historia commentariorum imagines (1554)
Cruydeboeck (1554)
Physiologices medicinae tabulae (1580)
Medicinalium observationum exempla rara (1581)
Stirpium historiae pemptades sex (1583)
Praxis medica (1616) (posthumous)
Ars medica, ofte ghenees-kunst (1624) (posthumous)
