Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
Född 1774 1/10 på Malma i Badelunda sn (Västm.), död 1855 3/6 i Stockholm (Hedv. El.).
Miniatyr- och landskapsmålare, tecknare, gravör, litograf. Ritmästare. Major. Son av Jacob Gillberg och Agneta Dorotea Hellberg. Elev av fadern samt vid Konstakademien från dec. 1785. Fortsatte sedermera sin utbildning för Louis Belanger och Johan Fredrik Martin. Konduktör vid Fortifikationen s. å., löjtnant i armén 1809, erhöll 1832 avsked som kapten i Ingenjörskåren och fick 1840 majors n. h. o. v. Ritmästare vid Krigsakademien å Karlberg 1811-40.
Bland arbeten.
S. G. HERMELIN, Special kartor och ritningar till beskrifning öfver Sverige, Sthlm 1806: Utsigt af fjällsträckningen emellan Herjeådalen och Norrige från Funnesdalsberget, efter C. M. Robsahm 1796, kpst., jämte 3 lappar, bl. a. Sjockjocks lappen Pål Larsson Tjerkats från Luleå lappmark, akvatint.
Principer uti landskaps teckningen för cadetterna vid Kongl. Krigs academien, efter J. Gillberg, 1793, titelblad och 2 trädstudier, crayongravyrer.
Hultmark, 1944.
1688-1766. Född och död i Paris.
Fransk geograf. Släkt med familjen Sanson. Blev tidigt inblandad i familjens kartografiska verksamhet och övertog företaget efter sin farbror Pierre Moulard Sanson. 1748 gav han ut en 'Petit Atlas' i två band (203 kartor) och 1757 'Atlas Universel' med 108 kartor. Ritningen av kartorna överläts åt duktiga konstnärer som även utsmyckade dem med kartuscher. Hovet, med Madame Pompadour i spetsen, gav sitt stöd till detta. 1762 utom 'Atlas portatif' innehållande 52 kartor. - Förutom atlaser gav han även ut andra geografiska verk, som 'Géographie sacrée et historique de l'Ancien et du Nouveau Testament' i tre band (1742) och 'Usage des globes celeste et terrestre' (1752). Robert de Vaugondy hade titeln som 'Géographe ordinaire du Roi' och var medlem av 'l'Académie Rle des Sciences et Belle-Lettres' i Nancy. Hans verk övertogs av sonen Didier Robert de Vaugondy (se denne).
Bland arbeten.
Petit Atlas.
Atlas Universel.
Atlas portatif.
Géographie sacrée et historique de l'Ancien et du Nouveau Testament.
Usage des globes celeste et terrestre.
Nouv. biogr. gen.
Karta öfver Stockholm. - 1904.
'Randers Fjord.' - Köpenhamn 1914.
DODOENS, REMBERT. [DODONAEUS, REMBERTUS] [DODONAEI, REMBERTI]
Biografiska uppgifter:Mechelen June 29, 1517 – Leyden March 10, 1585
Rembert Dodoens was a Flemish physician and botanist, also known under his Latinized name Rembertus Dodonaeus.
In 1530 he started his studies of medicine, cosmography and geography at the University of Louvain, where he graduated in 1535. He established himself as a physician in Mechelen in 1538. He married Kathelijne De Bruyn(e) in 1539. He had a short stay in Basel (1542-1546). He turned down a chair at the University of Louvain in 1557. He equally turned down an offer to become court physician of emperor Philip II of Spain. He became the court physician of the Austrian emperor Rudolph II in Vienna (1575-1578). He then became professor in medicine at the University of Leiden in 1582.
Dodoens' herbal Cruydeboeck with 715 images (1554) was influenced by that of Leonhart Fuchs. He divided the plant kingdom in six groups. It treated in detail especially the medicinal herbs, which made this work, in the eyes of many, a pharmacopoeia.
It was translated first into French in 1557 by Charles de L'Ecluse ('Histoire des Plantes') and later into Latin in 1583. In his times, it was the most translated book after the Bible. It became a work of worldwide renown, used as a reference book for two centuries.
Dodoens's last book, Stirpium historiae pemptades sex (1583) was the Latin translation of his Cruydeboeck. It was used as a source by John Gerard for his Herball.
Dodoens is commemorated in the plant genus Dodonaea, which was named after him by Carolus Linnaeus.
Bland arbeten:
Herbarium (1533)
Den Nieuwen Herbarius (1543)
Cosmographica in astronomiam et geographiam isagoge (1548)
De frugum historia (1552)
Trium priorum de stirpium historia commentariorum imagines (1553)
Posteriorum trium de stirpium historia commentariorum imagines (1554)
Cruydeboeck (1554)
Physiologices medicinae tabulae (1580)
Medicinalium observationum exempla rara (1581)
Stirpium historiae pemptades sex (1583)
Praxis medica (1616) (posthumous)
Ars medica, ofte ghenees-kunst (1624) (posthumous)
