REINECKE, JOHANN CHRISTOPH MATTHIAS.
1768-1818. Född i Halberstadt, död i Coburg.
Tysk lärare och kartograf. 1804 var han privatlärare i Eisenach, därefter professor och från 1806 direktör vid Gymnasium Casimirianum. Han ritade en rad kartor som bl.a. blev upptagna i 'Allgemeines Hand-Atlas', utgiven av A.C. Gaspari i Weimar 1821.
Bland arbeten.
Allgemeines Hand-Atlas.
Phillips - Thieme-Becker.
Född 1787 27/10 i Stockholm (Ad. Fredr.), död 1853 17/5 i samma stad (Hedv. El).
Gravör. Son av trädgårdsmästaren Nils H. och Catharina Lind. Elev vid Konstakademien, där han erhöll en tredjemedalj 1805. Blev 1846 4/9 omyndigförklarad och ställd under bokhållaren Gustaf Himbergs fömynderskap.
Bland arbeten.
N. G. WERMING, Kartor öfver svenska städer, u. o. [1806-19]: 3 blad, bl.a. Belägenheten af Falkenberg, 1813, och Belägenheten af Ängelholm, 1815. (Hultmark, 1944.)
1779-1868.
Son till Fredrik A. Akrel. Militär, kopparstickare, f. 13 jan. 1779 i Stockholm, inskrefs 1793 i Landtmäterikontoret, men öfvergick snart till Fortifikationen, där han 1796 utnämndes till konduktör. Under de följande tio åren utmärkte han sig som ingenjör vid åtskilliga viktiga arbeten, såsom Trollhätte (gamla) kanal- och slussverksbyggnad samt befästningsarbetena i Stockholms skärgård och vid Stralsund. 1806 fick han löjtnants grad vid den då inrättade Fältmätningskåren samt utnämndes 1807 till kapten i armén och lärare i fortifikation vid krigsakademien på Karlberg. På sistnämnda post inlade han genom förträffliga föreläsningar och afhandlingar stor förtjänst om den svenska militärbildningen. En öfversättning af hans Föreläsningar i fortifikation (1811) nyttjades en tid äfven vid militärskolorna i Ryssland. 1812 befordrades han till major i armén. Under Karl Johan deltog han såsom öfveradjutant i 1813 års tyska fälttåg mot Napoleon och var med i slagen vid Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig, där han vid sto...
Bland arbeten.
Fordna och närvarande Sverige.
Voyage pittoresque au Cap Nord.
Resa i Propontiden.
Bref om Förenta staterna.
Reise durch Schweden.
Nordisk Familjebok, Uggleupplagan.
Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734
'Stockholms skärgård. Södertälje - Landsort - Tvären.' - Stockholm 1932.
DODOENS, REMBERT. [DODONAEUS, REMBERTUS] [DODONAEI, REMBERTI]
Biografiska uppgifter:Mechelen June 29, 1517 – Leyden March 10, 1585
Rembert Dodoens was a Flemish physician and botanist, also known under his Latinized name Rembertus Dodonaeus.
In 1530 he started his studies of medicine, cosmography and geography at the University of Louvain, where he graduated in 1535. He established himself as a physician in Mechelen in 1538. He married Kathelijne De Bruyn(e) in 1539. He had a short stay in Basel (1542-1546). He turned down a chair at the University of Louvain in 1557. He equally turned down an offer to become court physician of emperor Philip II of Spain. He became the court physician of the Austrian emperor Rudolph II in Vienna (1575-1578). He then became professor in medicine at the University of Leiden in 1582.
Dodoens' herbal Cruydeboeck with 715 images (1554) was influenced by that of Leonhart Fuchs. He divided the plant kingdom in six groups. It treated in detail especially the medicinal herbs, which made this work, in the eyes of many, a pharmacopoeia.
It was translated first into French in 1557 by Charles de L'Ecluse ('Histoire des Plantes') and later into Latin in 1583. In his times, it was the most translated book after the Bible. It became a work of worldwide renown, used as a reference book for two centuries.
Dodoens's last book, Stirpium historiae pemptades sex (1583) was the Latin translation of his Cruydeboeck. It was used as a source by John Gerard for his Herball.
Dodoens is commemorated in the plant genus Dodonaea, which was named after him by Carolus Linnaeus.
Bland arbeten:
Herbarium (1533)
Den Nieuwen Herbarius (1543)
Cosmographica in astronomiam et geographiam isagoge (1548)
De frugum historia (1552)
Trium priorum de stirpium historia commentariorum imagines (1553)
Posteriorum trium de stirpium historia commentariorum imagines (1554)
Cruydeboeck (1554)
Physiologices medicinae tabulae (1580)
Medicinalium observationum exempla rara (1581)
Stirpium historiae pemptades sex (1583)
Praxis medica (1616) (posthumous)
Ars medica, ofte ghenees-kunst (1624) (posthumous)
