1799-1828.
Kunglig gravör i Paris. Gravör åt först 'Dépôt de la Guerre' sedan åt 'Dépôt de la Marine'. Arbetade även åt bland annat Lapie och Delamarche.
Bland arbeten.
Dépôt de la Guerre.
Dépôt de la Marine.
Fransk geograf under mitten av 1700-talet. Han var ursprungligen ingenjör men fick titeln kunglig geograf hos Ludvig XV. 1733 gav han ut 'Théatre de la guerre en Allemagne' som kom i flera utgåvor, 1784 'Nouvel Atlas portatif', 1757 'Recueil des côtes maritimes de la France' och 1760 'Topographie des chemins de l'Angleterre'. Mer kulturhistoriskt betingat är 'Curiosités de Londres' (1765) och 'Curiosités de Paris' i 3 band (1778).
Bland arbeten.
Théatre de la guerre en Allemagne.
Nouvel Atlas portatif.
Recueil des côtes maritimes de la France.
Topographie des chemins de l'Angleterre.
Curiosités de Londres.
Curiosités de Paris.
Nouv. biogr. gen. - Phillips.
1767-1848.
Thackara was eight months old when he and his parents came to Philadelphia from England. He apprenticed with Robert Scott and James Trenchard as an engraver from 1786 to 1789. In 1790 he married James Trenchard's sister Hannah. Thackara was curator for the Pennsylvania Academy of Fine Arts from 1816 to 1828, and he is listed as an engraver in the Philadelphia City Directories from 1791 to 1833. His partnership with John Vallance is listed in the 1794 City Directory. He and his son William formed the firm of Thackara and Son in 1832. Thackara was elected Commissioner of the District of Southwark Philadelphia in 1797, and served as clerk of the Pennsylvania House of Representatives from 1807 to 1810.
Washington Map Society.
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
'Charta öfver Luleå lappmark samt Luleå, Rånea, Öfver- och Nederkalix socknar' - Robsahm 1801.
Biografiska uppgifter:Född 1737 i Auxerre, Frankrike, död 19 mars 1804 i Stockholm.
Desprez var en fransk arkitekt, målare, och grafiker, verksam i Sverige. Desprez föddes i staden Auxerre i Burgund 1737. Han studerade till arkitekt och vann 1770 stora priset i Académie d'architecture i Paris. Han var då 'professeur de dessin ā l'école royale militaire'. Senare fick han understöd av franska konstakademien och gjorde flera resor i Italien.
Desprez kom till Rom 1777 i egenskap av arkitekt och fransk konststipendiat. Han hade två gånger blivit prisbelönad vid byggnadsakademien i Paris, första gången för ett ståtligt och invecklat gravtempel, andra gången för 'ett slott för en hög herre'. I Rom började han att pliktskyldigt studera och avrita de antika byggnadsminnena. Han gjorde sig snart känd som en skicklig och fantasirik avtecknare av kyrkor och ruiner och som en mångsidig talang, etsare, akvarellist och även målare i olja. Den franske målaren Joseph Marie Vien kallade honom 'en ung man full av eld och snille'. Desprez hade knappt blivit hemmastadd i Rom innan han skaffade sig tillstånd att resa till Neapel och Sicilien för att studera dessa då föga kända trakters fornminnen. Denna upptäcktsresa varade ett år och den visade först och främst vilken illustratörsbegåvning Desprez satt inne med.
Ständigt med pennan i handen hade han gjort massor av teckningar, stadsvyer, märkliga byggnader, landskap, kyrkliga festligheter och processioner, marknader och kapplöpningar. Han väckte forntiden till liv i effektfulla kompositioner där han restaurerat tempel och städer med ledning av deras ruiner och låtit fantasin sätta in fantasiframställningar. Exempelvis skildrade han en procession i Pompeji vid ingången till teatern och en offerceremoni i Isistemplet i Rom. Efter denna resa stannade Desprez i Rom i över fem år. Han väckte uppmärksamhet även som teatermålare, arkitekten Francesco Piranesi skriver i ett brev att Desprez excellerar i ypperliga dekorationer till stadens förnämsta teater. Det var också främst i egenskap av dekorationsmålare han lät sig engageras av Gustav III vid dennes besök i Rom. Kungen gjorde beställningar av honom och andra franska målare i Rom och lärde i Desprez känna en konstnär betydligt mångsidigare än andra samtida svenska konstnärer, en habil konstnär med rörlig fantasi, iakttagelseförmåga och rappt handlag.
Den första målning Desprez utförde för Gustav III:s räkning visar påvens juldagsmässa i San Pietro som bevistades av Gustav III och kejsar Josef II. Konstnärligt är målningen slätstruken och framställer den svenske kungen som den mest majestätiska. Uppgiften var också rent referatmässigt för att åt historien bevara minnet av händelsen. Desprez flyttade till Stockholm för att där måla beställningstavlor med scener ur Gustav III:s ryska krig. Ett exempel är 'Segern vid Hogland' där åskådaren befinner sig mitt inne i trängseln av skepp vars skepp och skrov fyller hela duken. I förgrunden trängs stora skepp och små båtar med det stora amiralskeppet i mitten. 1798 var fyra av dessa stora målningar färdiga och meningen var att de skulle sättas upp på Drottningholms slott. 'Segern vid Hogland' sattes upp i Hoglandssalen på Rosersberg medan arbetet på de övriga avstannade tills de till slut magasinerades.
En annan monumentalmålning var 'Slaget mellan krotoniater och sybariter' som kungen satte upp i Gustavianska operahuset. Striden rasar i ett berg- och flodlandskap under en hög himmel och det är ett myller av krigare och hästar på land och i vattnet, ryttarna stormar fram, hästar som stegrar sig, fanor fladdrar och på floden kantrar överfyllda båtar. Den samtida konstkännaren Carl Fredrik Fredenheim menade att målningen var 'en av de rikaste och bäst tecknade kompositioner i världen, vars värde säkert tilltager med tiden.'
Desprez var även verksam som arkitekt och 1786 ritade han ett förslag på Stora Haga slott med fyra tempelgavlar och sjuttio kolonner. Slottet blev aldrig uppfört men i Hagaparken finns andra byggnader som ritades av Desprez: Kinesiska paviljongen och Koppartälten. På östra sidan av Brunnsviken ritade han Villa Frescati för Gustaf Mauritz Armfelt.
Det enda av Desprez förslag till större profanbyggnader som blev utfört var bygget av den botaniska institutionen i Uppsala. Byggnaden som helhet ger intryck av sluten kraft, den långa sidofasadens räcka av starkt formade pilastrar talar ett språk av strängt allvar och den luftiga interiören har stora, rena, harmoniska former. I Tavastehus byggdes vid stadens stora torg en jämförelsevis anspråkslös kyrka i rotundaform efter Desprez ritningar.
Desprez talang kommer kanske bäst till uttryck i hans teaterscenerier där han är en utmärkt representant för tidens teatermåleri. Hans dekorationer är obundna av lokaltrohet och historisk sannolikhet. Särskilt anmärkningsvärd är hans förmåga att utvidga scenrummet för att nå rymdeffekt och att åstadkomma massverkan. De skisser i akvarell som bevarats visar på en utmärkt förmåga till effektfull iscensättning.
Gustav III:s död 1792 avklippte Desprez förhoppningar att få utföra sina stora planer. Han hade dock åtskilliga uppdrag och var fortfarande mångsidigt verksam efter kungens bortgång. Både samtida och efterkommande har erkänt hans förmåga som lärare, med elever som Gjörwell, Bassi och Estenberg. Så länge han arbetade under Gustav III var, menar Silverstolpe, 'hans verkstad en skola, där snillet okvävt fick utveckla sig.' Då hans kontrakt som dekorationsdekoratör vid Kungliga Teatern upphörde 1798 fick han en liten pension och hade för avsikt att flytta utomlands. Tack vare Fredenheim blev han dock utnämnd till Piranesis efterträdare som kungens generalagent i Italien men kunde aldrig avresa då han saknade pengar. Titeln och uniformen var den enda glädje han hade av utnämningen.
Han deltog i konstakademiens utställningar med gamla byggnadsritningar eller nya som han inte hade någon utsikt att få genomförda samt utkast till stora monumentalmålningar. 1799 ställde han ut ett storslaget projekt till 'ärebyggnad över store män av alla nationer'. I ett landskap, prytt av trädplanteringar och monument, placerade han en pyramid, 120 meter hög, och på toppen krönt med en triumfvagn. 1800 föreslog han ett projekt för en ärebyggnad till den framlidna ryska tsarinnan Katarina II, 1803 oljemålningen 'Kung Thirons gravvård befrias från förstöring' och 1804 'Alexandrias grundläggningar'. Desprez framlevde sina sista år med ständiga problem att försörja sig. Han avled i mars 1804 och enligt ryktet hade han blivit förgiftad av den portugisiske envoyén Correa d.y. som var skyldig honom pengar.
- Se bild.
