Född 1679, död 11 februari 1754.
Son till kontraktsprosten och kyrkoherden i Rättvik Anders Tillaeus och Elisabet Dalborg. Petrus Tillaeus studerade vid Uppsala universitet 1699-1711 och blev sedan auskultant i Bergskollegium 1713.
'Stadsingenjör i Stockholm 1717, utnämndes han 1748 till rådman därstädes och afled d. 11 febru. 1754. Såsom stadsingenjör ådagalade han stor insiktsfullhet och inlade isynnerhet stor förtjänst genom utarbetandet af goda kartor. Väl bekant är den s. k. 'Tillaei karta', en General Charta öfver Stockholm med Malmarne, fullbordad 1731 i skalan 1:4000, och hvarå han på statsmyndigheternas hemställan erhöll kungligt privilegium för tio år. Kartan, den största som intill senaste tid utgifvits öfver Stockholm, trycktes 1733 med af staden försträckta penningar, och att den blef till belåtenhet framgår däraf, att staden 1750 såsom belöning för densamma tillerkände T. en summa af 2,000 dal. smt.' (Svenskt biografiskt handlexikon)
Bland arbeten.
Karta över Stockholm, efter P. Wallrave, 1733, utförd i samarbete med C. E. Bergquist och Erik Geringius, jämte porträtt av Fredrik I, efter M. Mijtens, kpst.
'Kartan - den intill senaste tid största väggkarta, som utgetts över Stockholm - är icke officiell i egentligaste mening, men hölls för ett 'autentiquet document', såsom överintendenten K. Hårleman kallade den i ett till K. M:t 1752 avgivet memorial. De tolv plåtarna, vilka ägdes av staden, översågs 1770 av P. G. Floding, som därvid tillät sig modernisera utseendet vid Riddarhustorget. Man kan således skilja mellan avdrag gjorda före och efter nämnda tidpunkt.'
Nordisk Familjebok, 2:a upplagan, band 29, Stockholm 1919.
1715-1826. Född och död i Köpenhamn.
Dansk sjöofficer. Blev 1770 officer, var 1778-82 i fransk tjänst under kriget med England, och 1784 direktör för det danska 'Sjökortarchiv'. 1786 var han chef för en expedition till Grönland, 1797 kommendörkapten och 1812 konteramiral. Han författade en rad kustbeskrivningar för de kartor som blivit utgivna av 'Sjökortarchivet'. Medlem av danska och utländska lärda sällskap.
Erslew.
Död 1712.
Son till Frederick de Wit d.ä. Var en skolad matematiker som förbättrade och ajourförde kartorna på många punkter och de blev mycket populära. Tog över faderns verksamhet.
Stockholm - Mentzer ca 1860.
von Freymann - C. H. Tersmeden ca 1900.
TRAUTMAN, VALENTIN STAFFANSSON.
Biografiska uppgifter:Född o. 1580 i Tyskland, död 1629 i Stockholm (Tyska förs.), där specif. verifikationer saknas 1618-35.
Tecknare, kopparstickare och träsnidare. Inkom till Sverige troligen 1616 och erhöll 1617 17/2 fullmakt att bo i landet utan 'borgerlig tunga och besvär'. Bosatt i Stockholms norra förstad 1621 enligt stadens tänkebok s. å. 23/11. Uppbar 1624 16 dlr smt för gravering å en prinsessas likkista. 1627 utstack han vapen och namn på prinsessan Agnes’ av Holstein-Gottorp kista i Riddarholmskyrkan för 40 dlr smt. Sistn. år 9/1 var »Fallenteen kåpparstijkare … stämbd at svara Adam Rickertz [då] Dee Laskepelles [De la Chapelle] löitnant, war icke till wedermåls» (Norra förstadens tänkeb.). I boskapsräkningen 1628 skattade »Pfallentijn kapperstik» i norra förstadens östra kvarter för ett »gammalt svijn». Kungen var synbarligen vid T:s frånfälle orolig för kvarlåtenskapen enligt Riks. reg. 1629 19/12: »Gustaff Adolph etc. Wår gunst etc. Effter dhet Wij förnumne at kopparstickaren på Norremalm är dödh och hoos honom äre allehanda kopparplåtar som medh stoor kostnadt utstukne äre, derföre på dhet dhe icke måge förkomma, skole I låta tage dem och leggia uthi een kista, hafwandes dhem uthi godh förwaring på Slotet…» 1635 vistades änkan, Barbro Trautman, fortfarande i Stockholm med understöd av kronan. 1642—43 omnämnes i räntek.böckerna en Johan Trautman, sannolikt son av Valentin T., vilken under två år tilldelats ett stipendium på 200 dlr smt årligen »för sina studiers fortsättande på fremmandes orter».
Bland arbeten:
A BURE, Orbis Arctoi, imprimisque amplissimi regni Sueciae tabula, jämte porträttmedaljonger av Gustav II Adolf och Maria Eleonora 1626, kpst,
(Hultmark, 1944.)
