VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Regeringsgatan 77, Mån-Fre 12-18, 08-102121.
Biografier.

PUFENDORF, SAMUEL von.

1632-94. Född i Sachsen, död i Berlin.
Tysk-svensk historiker. Han studerade rättsvetenskap och filosofi i Leipzig och Jena, tog magistergraden 1656 och blev 1661 professor vid universitetet i Heidelberg. 1667 kallad att bli professor i natur- och folkrätt i Lund, och 1677 utnämnd till svensk rikshistoriograf. Han utgav en rad juridiska och historiska skrifter. Av störst intresse i detta sammanhang är det stora verk om Karl X Gustaf, "De rebus a Carolo Gustavo, Sueciae regis, gestis commentariorum libri septem" som kom 1696. Verket är illustrerat med en mängd kartor och bilder i kopparstick.
Bland arbeten.
De rebus a Carolo Gustavo, Sueciae regis, gestis commentariorum libri septem.


Sv. män och kv.


JAILLOT, CHARLES-HUBERT.

Ca. 1632-1712. Född i Franche Comte, död i Paris.
Fransk kartograf. Han var från början bildhuggare, men efter att ha gift sig med dottern till en känd kartograf, Nicolas Berey, gick han över till sin svärfars yrke, och ägnade sig åt geografiska studier. Han kom i kontakt med familjen Sanson (se dessa) och övertog till slut merparten av deras kartor. Flera av dessa lät han utföra i större skala. Hans kartor utmärker sig som sällsynt vackra. Hans första kartverk, "Atlas Nouveau", utkom 1681 med 45 kartor. Det följdes av en rad utgåvor, från 1695 med titeln ändrad till "Atlas Francois". 1693 utgav han även ett sjökartverk. "Le Neptune Francais ou Atlas Nouveau des Cartes Marines". Efter Jaillots död fortsatte vissa medlemmar av hans familj verksamheten fram till 1780. Jaillot's kartor utmärker sig för storlek och skönhet. Vad som är typiskt för Jaillot är att han ökade kartorna på bredden vilket var en lyckad idé parad med vackra koloreringar, ofta som gränskoloreringar, vilket även gör hans kartor tydliga och lättlästa.
Bland arbeten.
Atlas Nouveau. Atlas Francois. "Le Neptune Francais ou Atlas Nouveau des Cartes Marines.


Nouv. biogr. gen. - Tooley. RdeT.


CAMPENHAUSEN, BODO von.

Född på godset Wesselhof i Lettland 1898, död den 15/7 1988 i Sverige.
Konstnär och arkitekt. Född 1898 på släktgodset Wesselhof, dåvarande ryska guvernementet Livland idag Lettland. Ätten är urgammal svensk adel. Bodo von Campenhausen utbildade sig till konstnär och verkade som professor i keramik vid konstakademin i Berlin. Han lämnade Tyskland strax innan andra världskriget såsom motståndare till nazisterna och slog sig sedermera ner i Lund. Som konstnär målade han akvareller med stor framgång men är mest känd för sina kavaljersperspektiv, liknande fågelperspektiv, över städer. Satte hunden på kartan för kärlekens skull - ur Sydöstran 7/7 2007. Namnet Bodo von Campenhausen är det kanske inte många som känner till. Däremot är hans hans detaljerade karta över Karlshamn välbekant. Denna gjorde han under en resa till staden 1963. På kartan finns även en kvinna med hund. Den enda person han avbildade på sina kartor. Strax innan andra världskriget bröt ut flydde arkitekten Bodo von Campenhausen från Tyskland till Sverige. Han var en stark motståndare till nazisterna. Han slog si
...
Bland arbeten.
Åhus 1949 Lund 1953 Kristianstad 1958 Ystad 1960 Laholm 1961 Karlskrona 1962 Karlshamn 1963 Sölvesborg 1965 Lund Mårtensgatan till Tvärgatan 1966 Lund Stadskärnans sydvästra del 1967 Ronneby 1968 Växjö 1969 Kalmar 1970 Vimmerby 1971 Visby 1974 Simrishamn 1975 Helsingborg 1976 Perstorp 1977 Borgholm 1978



Gulddistriktet Klondike - ca 1897.



Huddinge - Sjön Gömmaren med omgivn. - Svartlösa Härad 1900.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10404

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

TRAUTMAN, VALENTIN STAFFANSSON.

Biografiska uppgifter:Född o. 1580 i Tyskland, död 1629 i Stockholm (Tyska förs.), där specif. verifikationer saknas 1618-35.
Tecknare, kopparstickare och träsnidare. Inkom till Sverige troligen 1616 och erhöll 1617 17/2 fullmakt att bo i landet utan "borgerlig tunga och besvär". Bosatt i Stockholms norra förstad 1621 enligt stadens tänkebok s. å. 23/11. Uppbar 1624 16 dlr smt för gravering å en prinsessas likkista. 1627 utstack han vapen och namn på prinsessan Agnes’ av Holstein-Gottorp kista i Riddarholmskyrkan för 40 dlr smt. Sistn. år 9/1 var »Fallenteen kåpparstijkare … stämbd at svara Adam Rickertz [då] Dee Laskepelles [De la Chapelle] löitnant, war icke till wedermåls» (Norra förstadens tänkeb.). I boskapsräkningen 1628 skattade »Pfallentijn kapperstik» i norra förstadens östra kvarter för ett »gammalt svijn». Kungen var synbarligen vid T:s frånfälle orolig för kvarlåtenskapen enligt Riks. reg. 1629 19/12: »Gustaff Adolph etc. Wår gunst etc. Effter dhet Wij förnumne at kopparstickaren på Norremalm är dödh och hoos honom äre allehanda kopparplåtar som medh stoor kostnadt utstukne äre, derföre på dhet dhe icke måge förkomma, skole I låta tage dem och leggia uthi een kista, hafwandes dhem uthi godh förwaring på Slotet…» 1635 vistades änkan, Barbro Trautman, fortfarande i Stockholm med understöd av kronan. 1642—43 omnämnes i räntek.böckerna en Johan Trautman, sannolikt son av Valentin T., vilken under två år tilldelats ett stipendium på 200 dlr smt årligen »för sina studiers fortsättande på fremmandes orter».
Bland arbeten:
A BURE, Orbis Arctoi, imprimisque amplissimi regni Sueciae tabula, jämte porträttmedaljonger av Gustav II Adolf och Maria Eleonora 1626, kpst,
(Hultmark, 1944.)

Tillbaka till början.