Agner, Eric Nilsson
Biografiska uppgifter:1642-1727
Agner, Eric Nilsson, f. i Angsta, Arnäs socken, omkr. 1642, d 1727. Bondson. E. o. lantmätare 1680; fick kammarkollegiets fullmakt på ord. lantmätarbeställningen i Södermanlands län 20 juli 1683; erhöll avsked 1720; bodde sedan på Bönsta gård IV2 mil från Nyköping.
Gift med Dorotea Sofia Njure, d 1716.
A. var en för sin tid ganska betydande matematiker och utgav läroböcker både i matematik och lantmäteri. Han ger dock vanligen ej förklaringar till sina metoder utan låter exemplen tala för sig själva. Hans räknelära om bråk är tydlig och lättfattlig. I allmänhet använder han sig ej av decimalbråk vid sina räkneuppgifter. Till bråkläran hör ett appendix, huvudsakligen innehållande exempel på ränta på ränta, uträknade medelst logaritmer och här med användning av, decimalbråk. Logaritmerna äro nästan alltid riktigt om än något ovigt behandlade, såväl här som i hans lilla skrift om rotutdragning medelst logaritmer. A. räknar mycket handels- och växelräkning både med in- och utländska sorter, och han ger ganska uttömmande uppgifter på de i hans tid förekommande otaliga mynt- och måttsorternas förhållande till varandra. En del av sina uppgifter löser han medelst ekvationer och inför där de vanliga tecknen för plus, minus osv. fastän med olika form mot våra nu brukliga. I sitt arbete »Geodsesia Suecana» löser A. en del lantmäteriproblem samt lämnar rätt igoda upplysningar »om rå 'och rör eller gräntzemärkens tillstånd». Denna bok har för övrigt ett lustigt appendix, innehållande »curieuse problemata», där han bland annat säger, att skickliga räknare hava påstått, att man kan multiplicera ören med ören, men det blir i själva verket »örens superficies» eller »kvadrat-ören»; vidare utför han beräkningar för att visa, att de guds-bespottare hava orätt, som påstå, att Noarks ark varit för liten för att rymma människorna och alla djuren. Tvenne ganska digra manuskript av A. finnas i behåll i K. biblioteket — det ena en geometri, huvudsakligen avsedd för lantmätare, det andra åter en lära öm räkning med logaritmer, med ett appendix, innehållande hundra aritmetiska problem. Geometrins första del består av en plangeometri och en plan-trigonometri, där man får lära sig utföra en del konstruktioner, bland annat inskriva i en cirkel sju- nio-, elva- och trettonhörningar medelst enkla lösningar; dessa äro i själva verket goda approximationer, ehuru A. ej omnämner, att lösningarna icke äro exakta. Han ger även ett enkelt sätt att förvandla en kvadrat till en cirkel med så stor noggrannhet, att om kvadratens yta sättes = 154, blir cirkelns = 153,94. Andra delen innehåller stereometri eller »huru man allehanda regulare och irregulare, klimpar, skråv och rymder skickeligen mäta skall». A:s logaritmlära visar stor klarhet både i läran och dess tillämpningar; i ett tillägg behandlar han serier: den aritmetiska = den räknande, den geometriska = den mätande och den harmoniska = den konstiga. Bland problemen saknas givetvis ej lustiga exempel, som dock i snarlik, om än ej så drastisk form påträffas hos utländska författare.
Bland arbeten:
Tryckta arbeten: Arithmetica fractionum, thet är: Räknekonst vthi brutné-tahl, innehållandes the dehlar och stycken som der wid fordras (och på fölljande blad upteknade finnas) uti en så klar method framwijste och utharbetade, at en incipient som uti speciebus arithmeticis integris någorlunda öfwader, den samma utan särdeles möda, allenast af egen flijt skal kunna fatta och begrijpa. Fäderneslandsens vngdom til nytta och bruk af åtskillige authorer, i ett kort begrep sammanfattadt. Sthm 1710. 4:.o 4 bl., 130 s. — Kort och ny method til at extrahera radices quantitatum per tabulam logarithmorum. Anwist och i Huset bracht. Sthm 1710. 4: o 8 bl. — Geodaesia Suecana eller Örtuga delo-bok, hwar uti följande , delar hufwudsakeligen beskrifwes: I. Om jorde-mätning i gemen, dess grund-skepelser, samt huru man deras innehåld och wärde finna kan. II. Om instrumenter som til mätningens afgörande fordras, deras bruk, samt en kort berättelse om Sweriges gamla myntz gällande. III. Huru jorde-ägor emellan åtskillige lått-lagare lageligen samt konsteligen fördelas böra. IV. .Öm råå och rör eller gräntzemärkens tilstånd och beskaffenheter &c. Theoretico-practice sammanskrifwen. (Med 'Appendix, innehållande åtskil- lige curieuse problemata eller lustiga frågor, samt deruppa uti mathesi grundade swar) Sthm 1730. 4: o 8 bl., 154 s. + 1 karta jämte 12 bl. innehållande K. Maj:ts instruktion för lantmätare av 20 apr. IIIb. — Aritn-metica eller Räkne-konst, med nödige grund-reglor och pfnings-monster försedd. Och till fädernes-landets tienst och nytto sammanskrefwen. Sthm 1743. 4: o 2 bl., 176 s. Handskrifter: I KB: Fundamenta et gymnasmata geometriae, thet är Mäte-wishetens grund-lära och öfningz-mönster, hufwudsakhn fördelt til plani-raetriam och solidimetriam til alla studerandes nytta sammanskrefwen. 263 bl. — Analogisk beskrifning öfwer Neperi logarithmi-tahls tabell. Här jemte, till arbetets mera facilitet, min nylige uthräknad och förfärdigat proportional tabell, samt Ett öfningz-mönster för ungdomen. 1725. 116 bl. — Dessutom nämnas i Acta literaria Sueciaä, Vol. 1, följande arbeten av A.: Dec-arithmetica. Räknekonst uti tionddelige bråkz-tahl. — Cochmat Haschiur seu Problemata selectiora & curiosa circa figurarum constructiones, divisiones ft- area.'! rariores artis mensorias pragmatias, analysin speciosam, &c. — Intro- ductio ad algebram. Inledning til algebra räkne-konst.
(Eric Nilsson Agner, urn:sbl:5594, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Philip.), hämtad 2015-04-05.)
Tillbaka till början.
