Kâtip Çelebi, Mustafa bin Abdullah, Haji Khalifa or Kalfa, (1609, Istanbul – 1657 Istanbul)
Kâtip Celebi was an Ottoman scholar. A historian and geographer, he is regarded as one of the most productive authors of non-religious scientific literature in the 17th century Ottoman Empire. Among his best-known works is the Kashf al-?un?n ‘an as?m? al-kutub wa-al-fun?n, ('The Removal of Doubt from the Names of Books and the Arts'), a bibliographic encyclopaedia, written in Arabic, which lists more than 14,500 books in alphabetic order.
Life and works
The son of a soldier, he himself was a soldier for ten years until a heritage made him turn to a more contemplative life. As the accountant of the commissariat department of the Ottoman Army in Anatolia, he accompanied the Ottoman army in the campaign against Baghdad in 1625, was present at the siege of Erzurum, and returned to Istanbul in 1628. In the following year he was again in Baghdad and Hamadan, and in 1633-34 at Aleppo, whence he made the pilgrimage to Mecca (hence his title Hajji). The following year he was in Erivan and then returned to Consta...
Bland arbeten.
Cihannüma (The mirror of the world) Constantinople, Ibrahim Müteferrika, 1732. First edition.
This is the second work by Kâtip Celebi published in 1729. The author was a well known writer on history and geography and a bibliophile and in this work intended to publish a universal system of geography. In fact only part of the work (including the description of Asia Minor) was completed by Kâtip who used European and Arabic and Persian sources, and the whole was supplemented and edited by Ibrahim, who dedicated it to the grand vizir of Sultan Mahmud II, Ali Pasha.
The picture is showing the map of the Indian Ocean and the China Sea that was engraved in 1728 by the Hungarian-born Ottoman cartographer and publisher Ibrahim Müteferrika; it is one of a series that illustrated Katip Çelebi’s Cihannuma (Universal Geography), the first printed book of maps and drawings to appear in the Islamic world.
Född 9 sept. 1758 i Hälsingland.
Svensk tjänsteman på S:t Barthélemy, högmålsbrottsling, upptogs som fader- och moderlöst barn af badarmästaren, sedermera stadskirurgen Jakob Tjäder i Stockholm, hvilken lät honom utbilda sig i kirurgi.
F. åtföljde 1783 som skeppskirurg ett handelsfartyg till Nord-Amerika, tjänstgjorde efter återkomsten några månader som underkirurg vid Sexafimerlasarettet i Stockholm och sändes 1784 som t. f. läkare till den nyförvärfvade svenska besittningen S:t Barthélemy. Där fingo hans talanger en mångsidig användning. Sålunda uppgjorde han genast efter framkomsten 1785 stadsplan för staden Gustavia, utnämndes 1786 till guvernementsmedikus, upprättade en specialkarta och jordebok öfver ön och utsågs 1799 till landtmäteridirektör därstädes. Genast vid öns öfverlämnande åt svenskarna 1785 ställdes han vid guvernörens sida som guvernements-sekreterare. Han författade äfven och offentliggjorde (bl. a. i Vet. akad:s handlingar) flera vetenskapliga uppsatser om öns flora och hälsoförhållanden samt hemsände där gjorda naturh...
Nordisk Familjebok, 2:a upplagan.Jfr H. N. (Hugo Nisbeth), "En högmålsfråga på Barthélemy" (i "Ny ill. tidn.", 1877, s. 62, 71, 78), och E. 0. E. Högström, "S. Barthélemy under svenskt välde" (1888), där emellertid redogörelsen för den Fahlbergska processen är ofullständig och missvisande.
1722-1804. Född i Orlunda, död i Fliseryd.
Svensk sjöofficer. Blev löjtnant vid amiralitetet 1750 men gick strax därefter i utländsk örlogstjänst. 1755 återvände han till den svenska flottan som kapten, 1766 blev han kommandörkapten och 1772 konteramiral. Adlad 1756. Var från 1758 knuten till det svenska kustmätningsarbetet. 1772-97 direktör för sjökartverket. Ett resultat av hans verksamhet var den så kallade 'Nordenankars atlas' som utkom 1782-97. Han författade den första svenska läroboken i navigation (1756). Medlem av Vetenskapsakademien i Stockholm.
In 1773, Rear Admiral Johan Nordenankar was appointed director of maps, directly under the royal court. The maps were engraved by Fredric Akrel and Eric Åkerland.
Bland arbeten.
Nordenankars atlas.
Lönborg, s. 183ff. - Sv. män och kv.Sveriges sjökartor – A. Hedin.
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
'Slitehamn enligit Gothlands Specielle Sjö-Kort.' - A. R. Aschling 1816.