1565-1629.
Petrus Bertius grew up in Beveren in Flanders and as a young man travelled widely in Europe. In company with so many of his compatriots he moved to Amsterdam as a refugee from religious persecution and after completing his studies there he was appointed a professor of mathematics and librarian at Leyden University. As well as being a prolific writer on mathematical, historical and theological subjects he is known as a cartographer for his editions of Ptolemy's Geographia (based on Mercator's edition of 1578) and for the miniature atlases detailed below. In 1618 he moved to Paris and became Official Cosmographer to Louis XIII. He was related by marriage to Jodocus Hondius and Pieter van den Keere.
Grek som benämns som ”historiebeskrivningens fader” (400-talet fKr). Lade grunden till T-Kartor, eller ”T i O-kartor” (Orbis Terrarum). Detta var en typ av religiösa kartor där Jerusalem ligger i världens mitt, de var mer symboliska än geografiska. Runt jorden fanns Oceanus och jordytan delades i tre delar av ett ”T”. Öster var ofta orienterat uppåt i kartan. Asien låg överst i kartan, under låg Europa till vänster och Afrika till höger. Delarna skiljdes av floderna Don (mellan Asien och Europa) och Nilen (mellan Asien och Afrika).
Död efter 1727.
Fransk kopparstickare, elev av Ch. Simonneau, inkallades till Sverige av N. Tessin för att gravera ritningarna till Stockholms slott, vilka stuckos 1703-1712 i betydande format.
Kopparstickare.(Födelse- och dödsår okända).
Född fransman och elev af Ch. Simonneau, inkallades af N. Tessin för att gravera ritningarna till Stockholms nya slott. Dessa blad af mycket stort format begynte han utföra omkr. 1703, och omkr. 1712 voro de fulländade. H. underhölls i Stockholm h. o. h. [helt och hållet] på Tessins bekostnad, så länge detta arbete varade. 1711-27 utförde H. dessutom en och annan boktitel samt åtskilliga tämligen groft graverade porträtt. Som konstnärlig gravör är han af underordnad betydelse.
Efter inventeringen av koppargravyrerna till Suecia Antiqua et Hodierna 1725 inför första upplagans inbindning så kallades bl. a. Haton att retuschera och laga de plåtar som skadats sedan de graverats (i vissa fall över 50 år tidigare). Haton är inte nämnd såsom gravör på någon av plåtarna.
Sv Uppsl. bok 2:a uppl. bd 12 1949 s. 1.166.(Nordisk familjebok, andra upplagan)B.L.
Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734
Belägringen av Riga år 1700. - Stockholm 1922.