Född den 15 augusti 1794 i Femsjö i Småland (Jönköpings län), död den 8 februari 1878 i Uppsala.
Elias Magnus Fries, var en svensk botaniker. Han var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854.
Fries är framför allt känd för sitt växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum (tre delar, 1821–1832), och räknas som en av den moderna mykologins grundläggare. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bröstbild av Fries utförd av Johan Gustaf Sandberg 1838.
Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.
Fries var son till kyrkoherden, prosten Thore Fries (1762–1839) från Femsjö i Småland och Sara Elisabeth (Sara-Lisa) Wernelin (1769–1837). Hans släkt, den så kallade 'Eliassläkten', härstammar från Adam Jonsson Fries (1640–1710), en sporrsmed från Norrköping. Namnet 'Frijs' kom in i släkten med Adam Jonsson, och fortsatte med hans son Thore Adamsson (1683–1732) – 'Fris', 'Friese', 'Frijs eller 'Fries'.
Fries studerade ursprungligen botanik vid Lunds universite...
Tjänstgjorde i svenska fortifikationskåren. '.. som 1644 gjorde upp en plan över Nyen, var livländare, bosatt i Riga, när denna stad erövrades av Gustaf II Adolf 1621. I svensk tjänst utnyttjades han först som tolk till polska, men då han studerat matematik och 'architectura militaris', fick han snart i uppdrag att göra upp planer över befästningar.'.
Kart & Bildteknik 2003:3, artikel "Från Nyen till Hiddensee. Svensk kartläggning under 1600-talet". Av Ulla Ehrensvärd.
d'Anville, Jean Baptiste Bourguignon
Born in Paris July 11, 1697 – died January 28, 1782.
Jean Baptiste Bourguignon d'Anville (born in Paris July 11, 1697 – January 28, 1782), was both a geographer and cartographer who greatly improved the standards of map-making. His maps of ancient geography, characterized by careful, accurate work and based largely on original research, are especially valuable. He left unknown areas of continents blank and noted doubtful information as such; compared to the lavish maps of his predecessors, his maps looked empty.
Work
D'Anville's map of China and Central Asia (1734) for du Halde's 'Description geographique de la Chine', compiled based on the first systematic geographic survey of the entire Chinese Empire by a team of French Jesuits (ca. 1700)
His passion for geographical research displayed itself from early years: at age of twelve he was already amusing himself by drawing maps for Latin authors. Later, his friendship with the antiquarian, Abbé Longuerue, greatly aided his studies.
His first serious map, that of Ancient Greece, was published when ...
Bland arbeten.
Pere J. B. du Halde with maps by d'Anville, 'Description geographique de la Chine', 1735.
'Nouvel Atlas de la Chine', 1737.
'Atlas Generale', circa 1740.
'Geographie Ancienne et Abregee', 1769.
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
'Kytö - Tallörn' - Finland 1934.