Död efter 1727.
Fransk kopparstickare, elev av Ch. Simonneau, inkallades till Sverige av N. Tessin för att gravera ritningarna till Stockholms slott, vilka stuckos 1703-1712 i betydande format.
Kopparstickare.(Födelse- och dödsår okända).
Född fransman och elev af Ch. Simonneau, inkallades af N. Tessin för att gravera ritningarna till Stockholms nya slott. Dessa blad af mycket stort format begynte han utföra omkr. 1703, och omkr. 1712 voro de fulländade. H. underhölls i Stockholm h. o. h. [helt och hållet] på Tessins bekostnad, så länge detta arbete varade. 1711-27 utförde H. dessutom en och annan boktitel samt åtskilliga tämligen groft graverade porträtt. Som konstnärlig gravör är han af underordnad betydelse.
Efter inventeringen av koppargravyrerna till Suecia Antiqua et Hodierna 1725 inför första upplagans inbindning så kallades bl. a. Haton att retuschera och laga de plåtar som skadats sedan de graverats (i vissa fall över 50 år tidigare). Haton är inte nämnd såsom gravör på någon av plåtarna.
Sv Uppsl. bok 2:a uppl. bd 12 1949 s. 1.166. (Nordisk familjebok, andra upplagan) B.L.
Född 9 sept. 1758 i Hälsingland.
Svensk tjänsteman på S:t Barthélemy, högmålsbrottsling, upptogs som fader- och moderlöst barn af badarmästaren, sedermera stadskirurgen Jakob Tjäder i Stockholm, hvilken lät honom utbilda sig i kirurgi.
F. åtföljde 1783 som skeppskirurg ett handelsfartyg till Nord-Amerika, tjänstgjorde efter återkomsten några månader som underkirurg vid Sexafimerlasarettet i Stockholm och sändes 1784 som t. f. läkare till den nyförvärfvade svenska besittningen S:t Barthélemy. Där fingo hans talanger en mångsidig användning. Sålunda uppgjorde han genast efter framkomsten 1785 stadsplan för staden Gustavia, utnämndes 1786 till guvernementsmedikus, upprättade en specialkarta och jordebok öfver ön och utsågs 1799 till landtmäteridirektör därstädes. Genast vid öns öfverlämnande åt svenskarna 1785 ställdes han vid guvernörens sida som guvernements-sekreterare. Han författade äfven och offentliggjorde (bl. a. i Vet. akad:s handlingar) flera vetenskapliga uppsatser om öns flora och hälsoförhållanden samt hemsände där gjorda naturh...
Nordisk Familjebok, 2:a upplagan. Jfr H. N. (Hugo Nisbeth), "En högmålsfråga på Barthélemy" (i "Ny ill. tidn.", 1877, s. 62, 71, 78), och E. 0. E. Högström, "S. Barthélemy under svenskt välde" (1888), där emellertid redogörelsen för den Fahlbergska processen är ofullständig och missvisande.
Ca. 1755-1836.
Engelsk kopparstickare och kartförläggare. Redan som ung var han en erkänt duktig kopparstickare och fick flera gånger pris för sina arbeten. Han arbetade speciellt med mezzotintotekniken och uppfann en metod för att utföra mezzotintotryck i färg. För det fick han ett fint pris av Society of Arts 1776. 1794 ingick han kompanjonskap med James Whittle (se denne) och övertog Robert Sayers (se denne) konsthandel och kartförlag. Laurie övergav då sin verksamhet som utförande konstnär, och gick helt upp i sina nya uppgifter. 1812 drog han sig tillbaka och överlät sin plats i firman till sonen Richard Holmes Laurie. Firman gav ut en rad större atlaser.
Dict. nat. biogr.
Karta öfver Stockholm. - 1904.
Västindien. - Weiland 1830.
