Född 1664 i Marstrand, död 1740 24/1 i Karlskrona.
Kommendör och lotsdirektör. Tecknare, kartograf och kopparstickare. Son av rådmannen Thorved Nilsson S. och Margareta Mattsdotter. Student i Köpenhamn och i Lund 1686. Lotsdirektör 1697, kommendör 1717. »Idkade som ung kopparstickskonsten» (Eichhorn) och var även flitigt verksam som kartograf. Adlades 1727.
Bland arbeten.
W. VON ROSENFELDT, Navigationen eller styrmans-konsten, Sthlm 1693: hydrografisk karta över Östersjön och Kattegatt med porträttmedaljong av~Hans Wachtmeister, kpst., samt 8 tab. med geometriska figurer, etsn.
Landstigningen på Själland 1700, kpst.
Hultmark, 1944.
1812-87.
Engelsk geograf. Han var son till James Wyld (se denne). Fick först militär träning men gick snart över till faderns verksamhet. Han köpte William Fadens (se denne) kartförlag och blev 1830 medlem av Royal Geographical Society. Hans företag blev med tiden mycket omfattande och 1854 fanns den på tre olika ställen i London. Som kartutgivare ansträngde han sig alltid för att tillgodose det aktuella behovet. I hans produktion finner man således specialkartor över guldgrävardistrikt, krigskartor osv. Hans 'Popular Atlas' fick stor utbredning. Wylds kartor kom ofta kompletterade med värdefulla geografiska upplysningar. Hans största verk som geograf var emellertid en väldigt väl genomarbetad jordglob, som han slutförde 1851. Den var 60 fot hög, 40 fot i diameter och upplyst med gas. Wyld hade titeln kunglig geograf.
Bland arbeten.
Popular Atlas.
Dict. nat. biogr.
BOUVET, JEAN BAPTISTE CHARLES DE LOZIER.
1705-86.
Fransk sjöofficer. 1738-39 ledde han en fransk expedition med fregatterna 'L'Aigle' och 'Marie' som skulle utforska området vid Sydpolen. På 54:e breddgraden upptäckte han ett nytt land, 'Cap de la Circoncision', som han trodde var en del av Terra Australia. Det landet fick sedan namnet Bouvetön. Bouvet var den förste som seglade längs packisen och kunde berätta om de otaliga stora valar han såg i dessa farvattnen.
Agaard. - Nr. 80.
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
Åsunda härad. 1861.