VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

BENARD


Gravör. Upptagen på kopparstick till Denis Diderot's 'Encyclopédie ou dictionnaire raisonné des sciences', band LXXXIV och LXXXV. 1751-1780.
Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire raisonné des sciences

BÖRTZELL, JOHAN ERIK ALGERNON.

1840-1918.
Industriman. Efter att ha utexaminerats från Teknologiska inst:s fackavd. för maskinbyggnad tjänstgjorde B. vid Sveriges geol. undersökning. 1872 blev han föreståndare för Generalstabens litografiska anstalt, som han fullständigt reorganiserade. Bl.a. införde B. de nya fotokemiska reproduktionsmetoderna. 1893-1913 var han föreståndare för Riksbankens sedeltryckeri, vilket han även moderniserade. 1881 erhöll han hovintendents titel.


Sv. Uppslag.bok 2:a uppl. Recension i Teknisk Tidskrift 1872 av Algernon Börtzells verk "Beskrifning öfver Besier-Ecksteins kromolitografi och litotypografi"

Fries, Elias Magnus.

Född den 15 augusti 1794 i Femsjö i Småland (Jönköpings län), död den 8 februari 1878 i Uppsala.
Elias Magnus Fries, var en svensk botaniker. Han var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854.
Fries är framför allt känd för sitt växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum (tre delar, 1821–1832), och räknas som en av den moderna mykologins grundläggare. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bröstbild av Fries utförd av Johan Gustaf Sandberg 1838.
Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.


Fries var son till kyrkoherden, prosten Thore Fries (1762–1839) från Femsjö i Småland och Sara Elisabeth (Sara-Lisa) Wernelin (1769–1837). Hans släkt, den så kallade 'Eliassläkten', härstammar från Adam Jonsson Fries (1640–1710), en sporrsmed från Norrköping. Namnet 'Frijs' kom in i släkten med Adam Jonsson, och fortsatte med hans son Thore Adamsson (1683–1732) – 'Fris', 'Friese', 'Frijs eller 'Fries'.

Fries studerade ursprungligen botanik vid Lunds universite...


Gulddistriktet Klondike - ca 1897.


Indien - 'The East Indies, with the roads...' - Thomas Jefferys 1768.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10563

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

Covens et Mortier

Biografiska uppgifter:1721 - ca 1862.
The Amsterdam publishing firm of Covens and Mortier (1721 - c. 1862) was the successor to the extensive publishing empire built by Frenchman Pierre Mortier (1661 - 1711). Upon Mortier's death in 1711 his firm was taken over by his son, Cornelius Mortier (1699 - 1783). Cornelius married the sister of Johannes Covens (1697 - 1774) in 1821 and, partnering with his brother in law, established the Covens and Mortier firm. Under the Covens and Mortier imprint, Cornelius and Pierre republished the works of the great 17th and early 18th century Dutch and French cartographers De L'Isle, Allard, Jansson, De Wit, and Ottens among others. They quickly became one of the largest and most prolific Dutch publishing concerns of the 18th century. The firm and its successors published thousands of maps over a 120 year period from 1721 to the mid-1800s. During their long lifespan the Covens and Mortier firm published as Covens and Mortier (1721-1778), J. Covens and Son (1778 - 94) and Mortier, Covens and Son (1794 - c. 1862)

Under the heading Pieter Mortier we give some details of the extensive publishing business which he built up in Amsterdam and which, after his death, was subsequently taken over by his son, the above-named Cornelis. In 1721 Cornelis married the sister of Johannes Covens and in the same year he and Johannes entered into partnership as publishers under the name Covens and Mortier which, with its successors, became one of the most important firms in the Dutch map publishing business.
Their prolific Output over the years included reissues of general atlases by Sanson, Jaillot, Delisle, Visscher, de Wit (whose stock they acquired) and others (often with re-engraved maps), atlases of particular countries including Germany, England and Scotland and others in Europe, pocket atlases, town plans and, from about 1730 onwards, a series under the title Nieuwe Atlas, some consisting of as many as 900 maps by various cartographers and publishers. As there is no conformity about these volumes they were presumably made up to special order and only general details of publication can be quoted in a work of this size.

Tillbaka till början.