VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

Frisius, Gemma. [Reinerszoon, Jemme.]

9 december 1508 - 25 maj 1555.
Gemma Frisius was a physician, mathematician, cartographer, philosopher, and instrument maker. He created important globes, improved the mathematical instruments of his day and applied mathematics in new ways to surveying and navigation.
Frisius was born in Dokkum, Friesland (present-day Netherlands) of poor parents, who died when he was young. He moved to Groningen and studied at the University in Leuven beginning in 1525. He received the degree of MD in 1536 and remained on the faculty of medicine in Leuven for the rest of his life. His oldest son, Cornelius Gemma, edited a posthumous volume of his work and continued to work with Ptolemaic astrological models.
While still a student, Frisius set up a workshop to produce globes and mathematical instruments. He became noted for the quality and accuracy of his instruments, which were praised by Tycho Brahe, among others. In 1533, he described for the first time the method of triangulation still used today in surveying. Twenty years later, he was the first
...
Bland arbeten.
(Cosmographia (1529) von Petrus Apianus, annotated by Gemma Frisius)
De principiis astronomiae et cosmographiae (1530)
De usu globi (1530)
Libellus de locorum describendorum ratione (1533)
Arithmeticae practicae methodus facilis (1540)
De annuli astronomici usu (1540)
De radio astronomico et geometrico (1545)
De astrolabio catholico (1556)


KRUM, NICOLAI SOLNER.

1840-1917. Född i Fiskum, död i Christiania (Oslo).
Norsk kartograf. Han blev utnämnd till underofficer och arbetade därefter en tid som assistent vid järnvägen. Från 1865 var han under flera år länskonduktör i Christianias (Oslo) län. Vid sidan om denna verksamhet drev han en omfattande och omsorgsfullt utarbetad kartläggning av i stort sett alla norska städer och stadsmässigt bebyggda trakter. Hans stora vägkarta över Christiania (Oslo) blev prisbelönt på utställningarna i Köpenhamn och Paris 1888-89.


Norsk Folkeblad 1904. - T.U., 1918.


d'ANVILLE, JEAN-BAPTISTE BOURGUIGNON.

1697-1782. Född och död i Paris.
Fransk geograf, Redan i sin tidigaste ungdom ägnade han sig åt geografiska och antika studier. 15 år gammal utarbetade han en karta över det gamla Hellas. 1727 gav han ut en karta över Afrika som följdes av 'Atlas de la Chine'. En 'Geographie Ancienne' kom i en rad utgåvor på olika språk fram till 1815, flera år efter hans död. Han utarbetade ett flertal kartor från alla jordens hörn, utgivna i samlingar utan speciella titelblad. Medlem av 'L'Académie des inscriptions et belles-lettres och L'Académie royale des sciences.'


Bland arbeten.
Atlas de la Chine.
Geographie Ancienne.


Nouv. biogr. gen. - Philips.



Karta öfver Stockholm. - 1904.



Ekebyholm - Nay 1881.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10486

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

ANCKARSWÄRD, JOHAN AUGUST.

Biografiska uppgifter:Född på Sveaborg 14 december 1783, död 12 november 1874 på Nynäs.
Bror till Mikael Gustaf Anckarswärd.
Grefve, militär, riksdagsman, föddes på Sveaborg 14 dec. 1783. Som spädt barn inskrefs han i krigstjänst och blef officer vid sju års ålder. 1802 utnämndes han till löjtnant vid Göta garde och gjorde, liksom äldre brodern, pommerska fälttåget mot Napoleon 1805–06. Anställd som kapten vid Västmanlands regemente och adjutant hos dåv. öfverstelöjtnanten Georg Adlersparre 1808, deltog han som en bland hufvudmännen i värmländska fördelningens revolutionära rörelser i mars 1809 och, efter den därigenom föranledda regeringsförändringen, som amiral Pukes stabschef i den misslyckade expeditionen åt Norrbotten. Han blef öfverstelöjtnant i armén 1810 och följande året bataljonschef vid det då nyuppsatta indelta Södra skånska infanteriregementet, med hvilket han deltog i 1813–14 års fälttåg. Som öfverste och general-adjutant lämnade han krigstjänsten 1819. – Vid riksdagen 1823 understödde han troget sin äldre broder och deltog jämte honom i följande riksdagar. Ehuru han alldeles icke, såsom brodern, var en ordets man, var han dock en kraftig talare, där han ansåg sitt ord nödigt, och det var i synnerhet om jordbrukets skattetunga och indelningsverkets militära otillräcklighet han från sin riddarhusbänk ofta yttrade sig. I förstnämnda ämne talade han äfven på Vetenskaps-akademiens högtidsdag 1842, då han nedlade presidiet. Detta tal, som framställde staten som bondens hälftenbrukare, blef på sin tid mycket både berömdt och tadladt och torde fortfarande vara ett af de mest ryktbara bland våra akademiska högtidstal. I olikhet med brodern sökte han aldrig väcka uppseende, men många tillerkände icke dess mindre honom till och med större statsmannaegenskaper än denne. Dessa blefvo dock aldrig använda. Ett tidningsrykte om att han 1848 erhållit anbud att inträda i konung Oskars rådkammare förnekade han själf offentligen. Det var hans måg J. A. Gripenstedt, som då kallades till statsråd. - A. var från 1813 medlem af konstakademien, invaldes 1835 bland dess hedersledamöter och var 1856–70 dess vice preses. Han var en välgörande man, särskildt mot unga konstnärer, en framstående jordbrukare och bergsbruksidkare samt efterlämnade ett äradt och älskadt namn, då han, i kretsen af de sina, 12 nov. 1874 på Nynäs afslöt sin verksamma lefnadsbana.
Bland arbeten:
Fordna och närvarande Sverige
(Nordisk Familjebok, Uggleupplagan)

Tillbaka till början.