ANCKARSWÄRD, JOHAN AUGUST.
Biografiska uppgifter:Född på Sveaborg 14 december 1783, död 12 november 1874 på Nynäs.
Bror till Mikael Gustaf Anckarswärd.
Grefve, militär, riksdagsman, föddes på Sveaborg 14 dec. 1783. Som spädt barn inskrefs han i krigstjänst och blef officer vid sju års ålder. 1802 utnämndes han till löjtnant vid Göta garde och gjorde, liksom äldre brodern, pommerska fälttåget mot Napoleon 1805–06. Anställd som kapten vid Västmanlands regemente och adjutant hos dåv. öfverstelöjtnanten Georg Adlersparre 1808, deltog han som en bland hufvudmännen i värmländska fördelningens revolutionära rörelser i mars 1809 och, efter den därigenom föranledda regeringsförändringen, som amiral Pukes stabschef i den misslyckade expeditionen åt Norrbotten. Han blef öfverstelöjtnant i armén 1810 och följande året bataljonschef vid det då nyuppsatta indelta Södra skånska infanteriregementet, med hvilket han deltog i 1813–14 års fälttåg. Som öfverste och general-adjutant lämnade han krigstjänsten 1819. – Vid riksdagen 1823 understödde han troget sin äldre broder och deltog jämte honom i följande riksdagar. Ehuru han alldeles icke, såsom brodern, var en ordets man, var han dock en kraftig talare, där han ansåg sitt ord nödigt, och det var i synnerhet om jordbrukets skattetunga och indelningsverkets militära otillräcklighet han från sin riddarhusbänk ofta yttrade sig. I förstnämnda ämne talade han äfven på Vetenskaps-akademiens högtidsdag 1842, då han nedlade presidiet. Detta tal, som framställde staten som bondens hälftenbrukare, blef på sin tid mycket både berömdt och tadladt och torde fortfarande vara ett af de mest ryktbara bland våra akademiska högtidstal. I olikhet med brodern sökte han aldrig väcka uppseende, men många tillerkände icke dess mindre honom till och med större statsmannaegenskaper än denne. Dessa blefvo dock aldrig använda. Ett tidningsrykte om att han 1848 erhållit anbud att inträda i konung Oskars rådkammare förnekade han själf offentligen. Det var hans måg J. A. Gripenstedt, som då kallades till statsråd. - A. var från 1813 medlem af konstakademien, invaldes 1835 bland dess hedersledamöter och var 1856–70 dess vice preses. Han var en välgörande man, särskildt mot unga konstnärer, en framstående jordbrukare och bergsbruksidkare samt efterlämnade ett äradt och älskadt namn, då han, i kretsen af de sina, 12 nov. 1874 på Nynäs afslöt sin verksamma lefnadsbana.
Bland arbeten:
Fordna och närvarande Sverige
(Nordisk Familjebok, Uggleupplagan)
Tillbaka till början.
