VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

SCHULTÉN af.


Svensk-finländsk ätt, stammande från kyrkoherden i Grangärde (Västerås stift) Johannes Matthiae (d. 1622), dennes sonson upptog efter hemsocknen Skultuna namnet Schultenius, och den sistnämndes sonson (se nedan Nathanael Gerhard) adlades 1809 Schultén enligt RF §37. Sonson till denne var kirurgen prof. vid Helsingfors universitet Maximus Widekund S. (1847-1899). Ätten fortlever endast i Finland, där medl. inneha finsk friherrlig värdighet.


Svensk Uppslb. bd. 25 s. 559. 2:a uppl. 1953.


CALWAGEN, ERICH

1733-1806. Born in Norrköping.
Dansk geograf, gav 1769 ut en geografisk karta över Medelpad.
Land Survey Apprentice 1749, commission surveyor for the Västernorrland region in 1757. Staff surveyor 1784 for Vasa county. Retired 1802.

Bland arbeten.
Karta över Medelpad.


Sveriges sjökartor – A. Hedin.


ARROWSMITH, AARON.

1750-1823.
He was an English geographer (mapmaker) and member of the Arrowsmith family of geographers. He moved to Soho Square, London from Winston, County Durham when about twenty years of age, and was employed by John Gary, the engraver and led for some years the office of hydrographer to the king. In January 1790 he made himself famous by his large chart of the world on Mercator projection. Four years later he published another large map of the world on the globular projection, with a companion volume of explanation. The maps of North America (1796) and Scotland (1807) are the most celebrated of his many later productions. He left two sons, Aaron and Samuel, the elder of whom was the compiler of the Eton Comparative Atlas, of a Biblical atlas, and of various manuals of geography.
The business was thus carried on in company with John Arrowsmith (1790-1873), nephew of the elder Aaron. In 1821, they published a more complete North American map from a combination of a maps obtained from the Hudson Bay Company and Aaro
...
Bland arbeten.
First map of North America, 1790
A Map Exhibiting All the New Discoveries in the Interior Parts of North America, January 1, 1795 (Other editions 1801, 1802, 1804 and 1816 featuring roads)
Chart of the South Pacific, 1798
A New Map of Africa, 1802
Map of Countries Round the North Pole, 1818
Ogden map (North America), 1821 (2nd edition : 1834)



Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.



Rydboholm - Nay 1881.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10486

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

ANCKARSWÄRD, JOHAN AUGUST.

Biografiska uppgifter:Född på Sveaborg 14 december 1783, död 12 november 1874 på Nynäs.
Bror till Mikael Gustaf Anckarswärd.
Grefve, militär, riksdagsman, föddes på Sveaborg 14 dec. 1783. Som spädt barn inskrefs han i krigstjänst och blef officer vid sju års ålder. 1802 utnämndes han till löjtnant vid Göta garde och gjorde, liksom äldre brodern, pommerska fälttåget mot Napoleon 1805–06. Anställd som kapten vid Västmanlands regemente och adjutant hos dåv. öfverstelöjtnanten Georg Adlersparre 1808, deltog han som en bland hufvudmännen i värmländska fördelningens revolutionära rörelser i mars 1809 och, efter den därigenom föranledda regeringsförändringen, som amiral Pukes stabschef i den misslyckade expeditionen åt Norrbotten. Han blef öfverstelöjtnant i armén 1810 och följande året bataljonschef vid det då nyuppsatta indelta Södra skånska infanteriregementet, med hvilket han deltog i 1813–14 års fälttåg. Som öfverste och general-adjutant lämnade han krigstjänsten 1819. – Vid riksdagen 1823 understödde han troget sin äldre broder och deltog jämte honom i följande riksdagar. Ehuru han alldeles icke, såsom brodern, var en ordets man, var han dock en kraftig talare, där han ansåg sitt ord nödigt, och det var i synnerhet om jordbrukets skattetunga och indelningsverkets militära otillräcklighet han från sin riddarhusbänk ofta yttrade sig. I förstnämnda ämne talade han äfven på Vetenskaps-akademiens högtidsdag 1842, då han nedlade presidiet. Detta tal, som framställde staten som bondens hälftenbrukare, blef på sin tid mycket både berömdt och tadladt och torde fortfarande vara ett af de mest ryktbara bland våra akademiska högtidstal. I olikhet med brodern sökte han aldrig väcka uppseende, men många tillerkände icke dess mindre honom till och med större statsmannaegenskaper än denne. Dessa blefvo dock aldrig använda. Ett tidningsrykte om att han 1848 erhållit anbud att inträda i konung Oskars rådkammare förnekade han själf offentligen. Det var hans måg J. A. Gripenstedt, som då kallades till statsråd. - A. var från 1813 medlem af konstakademien, invaldes 1835 bland dess hedersledamöter och var 1856–70 dess vice preses. Han var en välgörande man, särskildt mot unga konstnärer, en framstående jordbrukare och bergsbruksidkare samt efterlämnade ett äradt och älskadt namn, då han, i kretsen af de sina, 12 nov. 1874 på Nynäs afslöt sin verksamma lefnadsbana.
Bland arbeten:
Fordna och närvarande Sverige
(Nordisk Familjebok, Uggleupplagan)

Tillbaka till början.