VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

MARTINES, JOAN.


Katalansk kartograf som emigrerade till Sicilien (1583). Utgav åtminstone en atlas.


RdeT.

McCLURE, SIR ROBERT JOHN.

Född i Wexford, Irland, död i London.
Engelsk sjöofficer. 1836-47 deltog han i kapten George Backes expedition till Repulse Bay och 1848-49 i James Ross expedition för att undsätta John Franklin som förolyckats under försöket att finna nordvästpassagen. Expeditionen blev misslyckad och 1850 utsändes en ny under ledning av kapten Richard Collinson. McClure fick då kommandot över skeppet 'Investigator'. Skeppen kom ifrån varandra och 'Investigator' frös inne vid Melville sund. McClure konstaterade att nordvästpassagen existerade men han lyckades inte att genomföra resan med sitt skepp. Utan att finna spår efter kapten Franklin och hans män höll även undsättningsexpeditionen på att få sätta livet till. Först 1854 var den tillbaka i England. Senare tjänstgjorde McClure i Kina och avancerade efter hand till viceamiral.


Salmonsen. - Dict. nat. biogr.

THERSNER, ULRIK.

Född Kurkslätts socken i Finland d. 2 april 1779.
Militär, tecknare. Föräldrar: kapellanen Mikael Thersner och Johanna Dorph. - T. begynte redan vid sju års ålder sin militära bana, i det han då vardt antagen till skeppsgosse, i hvilken egenskap han tjänstgjorde under ryska kriget 1788-90. Sergeant vid arméns flotta 1794 och fänrik 1799, var han såsom informationsofficer vid Göteborgs eskader 1804 anställd att förrätta hydrografiska mätningar i Bohuslän. 1808 löjtnant i Fältmätningskåren, dit han blifvit förflyttad året förut, deltog han på skilda håll krigsoperationerna 1808-09, blef kapten 1810 och medverkade s. å. vid gränsregleringen mellan Sverige och Ryssland. Sedan han i 1813-14 års krig haft åtskilliga kommenderingar och sistnämnda år befordrats till major i Fältmätningsbrigaden, förrättade han bl. a. 1815-17 fältmätningar i Skåne. 1825 tog han afsked ur krigstjänsten med öfverstlöjtnants rang. - Bland elementen i hans ungdomsbildning hörde bl. a. att med grafstickeln frambringa åtskilliga småstycken. På egen hand förkofrade han sig gradvis i tecknin...
Bland arbeten.
Fordna och närvarande Sverige


Svenskt biografiskt handlexikon. Nordisk Familjebok, första utgåvan.


Stockholm - Mentzer ca 1860.


São Vicente, vy över hamnen. - J. V. Schley, ca 1760.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10486

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

ANCKARSWÄRD, JOHAN AUGUST.

Biografiska uppgifter:Född på Sveaborg 14 december 1783, död 12 november 1874 på Nynäs.
Bror till Mikael Gustaf Anckarswärd.
Grefve, militär, riksdagsman, föddes på Sveaborg 14 dec. 1783. Som spädt barn inskrefs han i krigstjänst och blef officer vid sju års ålder. 1802 utnämndes han till löjtnant vid Göta garde och gjorde, liksom äldre brodern, pommerska fälttåget mot Napoleon 1805–06. Anställd som kapten vid Västmanlands regemente och adjutant hos dåv. öfverstelöjtnanten Georg Adlersparre 1808, deltog han som en bland hufvudmännen i värmländska fördelningens revolutionära rörelser i mars 1809 och, efter den därigenom föranledda regeringsförändringen, som amiral Pukes stabschef i den misslyckade expeditionen åt Norrbotten. Han blef öfverstelöjtnant i armén 1810 och följande året bataljonschef vid det då nyuppsatta indelta Södra skånska infanteriregementet, med hvilket han deltog i 1813–14 års fälttåg. Som öfverste och general-adjutant lämnade han krigstjänsten 1819. – Vid riksdagen 1823 understödde han troget sin äldre broder och deltog jämte honom i följande riksdagar. Ehuru han alldeles icke, såsom brodern, var en ordets man, var han dock en kraftig talare, där han ansåg sitt ord nödigt, och det var i synnerhet om jordbrukets skattetunga och indelningsverkets militära otillräcklighet han från sin riddarhusbänk ofta yttrade sig. I förstnämnda ämne talade han äfven på Vetenskaps-akademiens högtidsdag 1842, då han nedlade presidiet. Detta tal, som framställde staten som bondens hälftenbrukare, blef på sin tid mycket både berömdt och tadladt och torde fortfarande vara ett af de mest ryktbara bland våra akademiska högtidstal. I olikhet med brodern sökte han aldrig väcka uppseende, men många tillerkände icke dess mindre honom till och med större statsmannaegenskaper än denne. Dessa blefvo dock aldrig använda. Ett tidningsrykte om att han 1848 erhållit anbud att inträda i konung Oskars rådkammare förnekade han själf offentligen. Det var hans måg J. A. Gripenstedt, som då kallades till statsråd. - A. var från 1813 medlem af konstakademien, invaldes 1835 bland dess hedersledamöter och var 1856–70 dess vice preses. Han var en välgörande man, särskildt mot unga konstnärer, en framstående jordbrukare och bergsbruksidkare samt efterlämnade ett äradt och älskadt namn, då han, i kretsen af de sina, 12 nov. 1874 på Nynäs afslöt sin verksamma lefnadsbana.
Bland arbeten:
Fordna och närvarande Sverige
(Nordisk Familjebok, Uggleupplagan)

Tillbaka till början.