Död 1703.
Fransk geograf, son till Nicolas Sanson (se denne). Tillsammans med sin bror Adrien Sanson (se denne) fortsatte han sin fars arbete och utgav flera av hans verk på nytt. Av egna arbeten kan nämnas 'Introduction ā la géographie' i 3 band (1681) och olika avhandlingar i tidskrifter. Bägge bröderna hade titeln 'Géographe du Roi'. Familjens samarbete med Pierre Mariette verkar ha upphört omkring 1670. Istället övertogs det av Hubert Jaillot (se denne).
Bland arbeten.
Introduction ā la géographie.
Nouv. biogr. gen.
1648-1709?.
Holländsk kartförläggare. Född och död i Amsterdam där han drev en omfattande konst- och kartaffär. 1699 sökte han privilegium för utgivningen av en ny 'Atlas Minor' och 1706 gav han samtidigt ut både en 'Atlas Minor' som innehöll 521 av den tidens bästa landskartor, och två mindre atlaser med uppskattningsvis 25 kartor. Från 1708 finns bevarat en förteckning över hans samling av kopparstick, som ger ett bra bild av hans verksamhet. Förutom kartorna finner vi här en rad med prospekt och skeppskonstruktioner, porträtt och bilder med historiska och bibliska motiv. Flera av tidens främsta konstnärer finns representerade, däribland Rembrandt med 6 målningar.
Bland arbeten.
Atlas Minor.
Kleerkooper.
1784-1870. Född i Nagu socken, Åbo och Björneborgs län, Finland, död i Stockholm.
Finsk-svensk officer och kartograf. Son till kaptenen Gabriel August Hagelberg och Anna Lovisa Qvick; u.ä.-dotter till fältmarskalken greve Augustin Ehrensvärd. Hagelstam utmärkte sig som officer i finska kriget och i sjömätningsarbeten. 1810 utnämnd till kapten i den nyupprättade Sjömätningskåren, och avancerade senare till överste. 1814 var han den svenska regeringens kommissionär i Köpenhamn vid överlåtelsen av norska kartor och andra arkivalier rörande Norge. Initiativtagare till Väddö kanal i Roslagen. Hagelstam utarbetade ett flertal kartor över Sverige och Norge, för detta arbete adlad 1818. Som riksdagsman var han en ivrig nykterhetsförespråkare och medverkade till att brännvinsskatten lades om 1855 och att husbehovsbränningen förbjöds 1860. Medlem av Krigsvetenskapsakademin och utgivare av flera militära skrifter om Sveriges kust- och havsförsvar. Hagelstam var gift med Eva Fredrika Burenstam (1791-1877), genom vilken han ärvde Stjärnsunds slott i Askersunds landsförsamling, som han 1823 sålde till k...
Bland arbeten.
Ska artikeln hit?
Stockholm - Mentzer ca 1860.
Selebo Härad - 1902.
THERSNER, THORA JOHANNA ULRIKA.
I bredd med våra författarinnor, men på en annan väg producerande, utmärker sig demoiselle Thersner. Ett allmänt kändt och värderadt arbete, 'Svecia Antiqva et Hodierna', utgafs i förra århundradet af grefve Dahlberg, ett dyrbart arbete, som näppeligen i vår tid skulle kunna utgifvas i koppartryck, ehuru det blifvit fortsatt lithografiskt. Det var, redan i början af innevarande århundrade, i det afseendet föråldradt, att efter lång mellankommen tid de teckningar, arbetet gifvit, icke mera svarade mot det nuvarande utseendet, äfvensom en mängd andra märkvärdiga ställen funnos, de der icke i Dahlbergs arbete voro intagna. Konung Carl XIII ansåg att ett nytt arbete, i planen likt det gamla, borde utgifvas, och uppmanade dertill kaptenen (sedermera öfverstelöjtnanten) Ulrik Thersner, som inom geniekorpsen gjort sig känd såsom tecknare. Man anser sig icke behöfva förbigå det denne man väl också gjort sig för öfrigt utmärkt. Såsom kommenderad att vid ingenjörsarbetena biträda general Boje under belägringen för den holsteinska fästningen Glückstadt visade han hvad man genom beslutsamhet, energi och insigter kan åstadkomma, så att, när fästningen slutligen kapitulerade, befälhafvande generalen, i sin rapport derom, uppgaf kaptenen Thersner såsom den der förutan hvilkens åtgöranden fästningen icke skulle blifvit tagen, eller åtminstone icke så snart. Efter freden företog kaptenen utgifvandet af den omnämnda fortsättningen af det Dahlbergska verket, dervid biträdd af majoren (sedermera generalen) Akrell, som jemte sin skicklighet att karakteristiskt teckna träd med framgång öfvade den så kallade Aqyatinta-gravyren. Så utkommo en mängd häften af 'Sverige framstäldt i teckningar'. Men utgifvaren dog år 1828, och en fortsättning af detta intressanta verk besörjdes derefter af majoren (sedermera öfverintendenten) Anckarsvärd, för sterbhusets räkning. Det var å denne utgifvares sida ett drag af deltagande. Vilkoren dervid äro obekanta. Emellertid erfor bemälde öfverintendent ledsamheten af en långvarig ögonsvaghet, så att han måste spara detta ömtåliga sinne. Likväl var arbetets utgifvande ett vilkor för Thersnerska familjens utkomst. Då föreslog öfverintendenten att den unga dottern i huset skulle fortsätta utgifvandet. Hon hade utmärkt sig i figurteckning, men icke försökt sig i teckning af landskap. Det första försöket på papper lyckades utöfver all förväntan, och beslutet blef att hon dädanefter skulle sjelf besörja utgifvandet, dock i början under tillsyn af öfverintendenten, som med fortsatt välvilja öfversåg och lade hand vid jemkningar å ritningarne på sten (ty nu var lithografien den konstgren som användes).
Kaptenen Thersner hade haft utgifvandet ifrån år 1816 till 1828, derefter vidtog öfverintendentens arbete, som fortsattes till år 1843 samt med hans tillsyn till 1845. Från denna tid har demois. Thersner intill närvarande tid (1866) ensam fortsatt utgifvandet, rest till egendomar, utvalt vuer och gjort teckningarne.
Detta stora arbete, som är en prydnad och i mer än ett afseende en heder för Sverige, har hittills utkommit i 87 häften, af hvilka likväl flera äro utgångna, så att i närvarande stund kompletteringen icke kan ske med mer än 68 häften. Man måste ifrigt önska att artistens helsa och lifstid måtte länge ännu tillåta henne att fortsätta detta för vårt land så hedrande arbete, äfvensom man kunde önska att ständerna, eller blifvande riksdagsmän, ville med mera frikostighet omfatta ett arbete, som så svagt ersätter sin flitiga utgifvares möda.
Bland arbeten:
Fordna och närvarande Sverige
(Anteckningar om svenska qvinnor)
