Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
Död ca. 1568. Född i Piemonte.
Italiensk kartograf. Om hans liv finns inga säkra upplysningar förrän han 1544 dyker upp i Venedig som en fullt erfaren kartograf. Hans första kända arbete är en specialkarta över Spanien och Sicilien. 1548 gav han ut en Ptolemaeus-geografi med 60 kartor, varav 34 efter hans egna teckningar. Dessa kartor användes senare i flera andra utgåvor. Började i republiken Venedigs tjänst som kosmograf. 1550 dekorerade han stadshusets stora sal med en gigantisk Afrika-karta målad direkt på väggen. I övrigt utförde han under dessa år flera stora kartarbeten, både hela världskartor och specialkartor över mindre områden, i synnerhet Italien, södra Europa och övriga Medelhavsländer. Blev berömd och 1558 vald till professor i geografi vid 'Accademia della Fama'. Åt Venedig utförde han också olika målnings- och ingenjörsarbeten.
Bagrow.
1661-1711.
Boktryckare och bokhandlare i Amsterdam. Han omnämns första gången 1679, och från 1693 även som konsthandlare. 1690 fick han privilegium på tryckning av Sansons (se denne) och Jaillots (se denne) kartor. 1693 övertog han en ny atlas av dessa och samma år 'Le Neptune Francios' av Charles Pene, Cassini m.fl. Vidare kan nämnas 'Atlas nouveau des cartes geographiques choisies' (1703) och ett odaterat militärt kartverk, 'Les Forces de l'Europe, Asie, Afrique et Amerique'. Då barnen ännu var omyndiga fortsatte änkan verksamheten till sin död 1719. 1721 fick sonen Cornelius Mortier (se nedan) i kompanjonskap med Johannes Cóvens överta verksamheten.
Pieter and David Mortier were brothers of French extraction whose publishing interests covered a wide field embracing French and English works as well as Dutch. Pieter was probably trained in the bookselling business in Paris and David spent many years in England; in fact, he acquired British nationality and died there in about 1728. After Pieter's death, his wido...
Bland arbeten.
Le Neptune Francios.
Atlas nouveau des cartes geographiques choisies.
Les Forces de l'Europe, Asie, Afrique et Amerique.
Kleerkooper. - Phillips.
Stockholm - Mentzer ca 1860.
Triumfbåge rest på Norrbro i Stockholm den 24 november 1680 vid den höga drottning Ulrika Eleonoras högtidliga intåg - Svecia Antiqua et Hodierna.
THERSNER, THORA JOHANNA ULRIKA.
I bredd med våra författarinnor, men på en annan väg producerande, utmärker sig demoiselle Thersner. Ett allmänt kändt och värderadt arbete, 'Svecia Antiqva et Hodierna', utgafs i förra århundradet af grefve Dahlberg, ett dyrbart arbete, som näppeligen i vår tid skulle kunna utgifvas i koppartryck, ehuru det blifvit fortsatt lithografiskt. Det var, redan i början af innevarande århundrade, i det afseendet föråldradt, att efter lång mellankommen tid de teckningar, arbetet gifvit, icke mera svarade mot det nuvarande utseendet, äfvensom en mängd andra märkvärdiga ställen funnos, de der icke i Dahlbergs arbete voro intagna. Konung Carl XIII ansåg att ett nytt arbete, i planen likt det gamla, borde utgifvas, och uppmanade dertill kaptenen (sedermera öfverstelöjtnanten) Ulrik Thersner, som inom geniekorpsen gjort sig känd såsom tecknare. Man anser sig icke behöfva förbigå det denne man väl också gjort sig för öfrigt utmärkt. Såsom kommenderad att vid ingenjörsarbetena biträda general Boje under belägringen för den holsteinska fästningen Glückstadt visade han hvad man genom beslutsamhet, energi och insigter kan åstadkomma, så att, när fästningen slutligen kapitulerade, befälhafvande generalen, i sin rapport derom, uppgaf kaptenen Thersner såsom den der förutan hvilkens åtgöranden fästningen icke skulle blifvit tagen, eller åtminstone icke så snart. – Efter freden företog kaptenen utgifvandet af den omnämnda fortsättningen af det Dahlbergska verket, dervid biträdd af majoren (sedermera generalen) Akrell, som jemte sin skicklighet att karakteristiskt teckna träd med framgång öfvade den så kallade Aqyatinta-gravyren. Så utkommo en mängd häften af 'Sverige framstäldt i teckningar'. Men utgifvaren dog år 1828, och en fortsättning af detta intressanta verk besörjdes derefter af majoren (sedermera öfverintendenten) Anckarsvärd, för sterbhusets räkning. Det var å denne utgifvares sida ett drag af deltagande. Vilkoren dervid äro obekanta. Emellertid erfor bemälde öfverintendent ledsamheten af en långvarig ögonsvaghet, så att han måste spara detta ömtåliga sinne. Likväl var arbetets utgifvande ett vilkor för Thersnerska familjens utkomst. Då föreslog öfverintendenten att den unga dottern i huset skulle fortsätta utgifvandet. Hon hade utmärkt sig i figurteckning, men icke försökt sig i teckning af landskap. Det första försöket på papper lyckades utöfver all förväntan, och beslutet blef att hon dädanefter skulle sjelf besörja utgifvandet, dock i början under tillsyn af öfverintendenten, som med fortsatt välvilja öfversåg och lade hand vid jemkningar å ritningarne på sten (ty nu var lithografien den konstgren som användes).
Kaptenen Thersner hade haft utgifvandet ifrån år 1816 till 1828, derefter vidtog öfverintendentens arbete, som fortsattes till år 1843 samt med hans tillsyn till 1845. Från denna tid har demois. Thersner intill närvarande tid (1866) ensam fortsatt utgifvandet, rest till egendomar, utvalt vuer och gjort teckningarne.
Detta stora arbete, som är en prydnad och i mer än ett afseende en heder för Sverige, har hittills utkommit i 87 häften, af hvilka likväl flera äro utgångna, så att i närvarande stund kompletteringen icke kan ske med mer än 68 häften. Man måste ifrigt önska att artistens helsa och lifstid måtte länge ännu tillåta henne att fortsätta detta för vårt land så hedrande arbete, äfvensom man kunde önska att ständerna, eller blifvande riksdagsmän, ville med mera frikostighet omfatta ett arbete, som så svagt ersätter sin flitiga utgifvares möda.
Bland arbeten:
Fordna och närvarande Sverige
(Anteckningar om svenska qvinnor)
