ca 1705-1765.
A successful publisher in Amsterdam who produced extensive volumes of Dutch town plans as well as a number of atlases with maps usually based on those of G. Delisle.
Né ā Paris en 1795 est un géographe franįais.
Auguste Henri Dufour étudia avec Lapie et travailla avec lui ā plusieurs cartes du Dépot de la Marine. En 1824, il publia pour la premičre fois, sous son nom seul, une Analyse géographique de la carte de Palestine, et prit part dčs ce moment ā une foule de publications historiques ou topographiques dont il dressa et dessina les plans et les cartes. Ses ouvrages principaux sont :
* l'atlas élémentaire et universel de géographie ancienne et moderne (1828)
* plusieurs Précis de systčme planétaire et de cosmographie
* l'atlas joint ā la France illustrée de Victor Adolphe Malte-Brun (1855)
* l'atlas Dufour, atlas universel, physique, historique et politique de la France, de ses départements et de ses colonies (106 cartes). (1857)
Parmi les élčves d'Auguste Henri Dufour figure Alexandre Vuillemin.
1771-1840.
Före adlandet Klint, sjöofficer, kartograf, ämbetsman, f. 31 maj 1771 i Karlskrona, d. 30 april 1840 i Stockholm. Son till Erik af Klint. - K. visade tidigt en okuvlig lust för sjömanslivet. Vid åtta års ålder började han rita sjökort, och tolv år gammal uppgjorde han ett eget signalsystem för kadetternas övningar med en båteskader. År 1781 blev han kadett och 1782 fänrik; officersexamen avlade han 1787. Därefter blev han bitr. lärare och senare informationsofficer vid kadettskolan i Karlskrona; efter dess införlivande med Krigsakad. på Karlberg 1792 fortsatte han där i samma tjänst i femton år. Under det ryska kriget 1788-90 tjänstgjorde K. mestadels på faderns fartyg Gustaf III och utförde dessutom värdefulla lodningar och farledsundersökningar i skärgården. I sjöslaget vid Ölands s. udde 1789 tjänstgjorde K. ombord på det från ryssarna vid Hogland tagna linjeskeppet Vladislaff. Trots sin ungdom gjorde sig K. under kriget känd för sitt goda omdöme; utbrytningen från Viborgska viken 1790 verkställdes sålunda...
Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948. Sveriges sjökartor A. Hedin.
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
Klapperstarr, Carex glareosa - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
THERSNER, THORA JOHANNA ULRIKA.
I bredd med våra författarinnor, men på en annan väg producerande, utmärker sig demoiselle Thersner. Ett allmänt kändt och värderadt arbete, 'Svecia Antiqva et Hodierna', utgafs i förra århundradet af grefve Dahlberg, ett dyrbart arbete, som näppeligen i vår tid skulle kunna utgifvas i koppartryck, ehuru det blifvit fortsatt lithografiskt. Det var, redan i början af innevarande århundrade, i det afseendet föråldradt, att efter lång mellankommen tid de teckningar, arbetet gifvit, icke mera svarade mot det nuvarande utseendet, äfvensom en mängd andra märkvärdiga ställen funnos, de der icke i Dahlbergs arbete voro intagna. Konung Carl XIII ansåg att ett nytt arbete, i planen likt det gamla, borde utgifvas, och uppmanade dertill kaptenen (sedermera öfverstelöjtnanten) Ulrik Thersner, som inom geniekorpsen gjort sig känd såsom tecknare. Man anser sig icke behöfva förbigå det denne man väl också gjort sig för öfrigt utmärkt. Såsom kommenderad att vid ingenjörsarbetena biträda general Boje under belägringen för den holsteinska fästningen Glückstadt visade han hvad man genom beslutsamhet, energi och insigter kan åstadkomma, så att, när fästningen slutligen kapitulerade, befälhafvande generalen, i sin rapport derom, uppgaf kaptenen Thersner såsom den der förutan hvilkens åtgöranden fästningen icke skulle blifvit tagen, eller åtminstone icke så snart. Efter freden företog kaptenen utgifvandet af den omnämnda fortsättningen af det Dahlbergska verket, dervid biträdd af majoren (sedermera generalen) Akrell, som jemte sin skicklighet att karakteristiskt teckna träd med framgång öfvade den så kallade Aqyatinta-gravyren. Så utkommo en mängd häften af 'Sverige framstäldt i teckningar'. Men utgifvaren dog år 1828, och en fortsättning af detta intressanta verk besörjdes derefter af majoren (sedermera öfverintendenten) Anckarsvärd, för sterbhusets räkning. Det var å denne utgifvares sida ett drag af deltagande. Vilkoren dervid äro obekanta. Emellertid erfor bemälde öfverintendent ledsamheten af en långvarig ögonsvaghet, så att han måste spara detta ömtåliga sinne. Likväl var arbetets utgifvande ett vilkor för Thersnerska familjens utkomst. Då föreslog öfverintendenten att den unga dottern i huset skulle fortsätta utgifvandet. Hon hade utmärkt sig i figurteckning, men icke försökt sig i teckning af landskap. Det första försöket på papper lyckades utöfver all förväntan, och beslutet blef att hon dädanefter skulle sjelf besörja utgifvandet, dock i början under tillsyn af öfverintendenten, som med fortsatt välvilja öfversåg och lade hand vid jemkningar å ritningarne på sten (ty nu var lithografien den konstgren som användes).
Kaptenen Thersner hade haft utgifvandet ifrån år 1816 till 1828, derefter vidtog öfverintendentens arbete, som fortsattes till år 1843 samt med hans tillsyn till 1845. Från denna tid har demois. Thersner intill närvarande tid (1866) ensam fortsatt utgifvandet, rest till egendomar, utvalt vuer och gjort teckningarne.
Detta stora arbete, som är en prydnad och i mer än ett afseende en heder för Sverige, har hittills utkommit i 87 häften, af hvilka likväl flera äro utgångna, så att i närvarande stund kompletteringen icke kan ske med mer än 68 häften. Man måste ifrigt önska att artistens helsa och lifstid måtte länge ännu tillåta henne att fortsätta detta för vårt land så hedrande arbete, äfvensom man kunde önska att ständerna, eller blifvande riksdagsmän, ville med mera frikostighet omfatta ett arbete, som så svagt ersätter sin flitiga utgifvares möda.
Bland arbeten:
Fordna och närvarande Sverige
(Anteckningar om svenska qvinnor)
