Gift med den föregåendes styfdotter, fortifikationsofficer, f. 1682 på Nykvarns bruk, Södermanland, blef 1699 furir och 1701 konduktör vid Fortifikationen, deltog med finska armén i kriget mot ryssarna och utmärkte sig särskildt under Lybeckers misslyckade ingermanländska tåg 1708, vid öfvergången af Neva. Han utnämndes s. å. till löjtnant, blef vid Viborgs uppgifvande 1710 rysk krigsfånge och förd till Klinov, hvarifrån han 1711 med tillhjälp af kommendantens hustru lyckades fly. 1712 blef han kapten, 1714 försåg han Kastelholm på Åland med provisoriska befästningar, tjänstgjorde sedan vid Upplandsarmén under generallöjtnant Taube, påbörjade ombyggandet af Eda skans 1717 och deltog 1718 i Strömstads befästande och Fredrikstens belägring. Han adlades 1719 (han hette förut Schultz) på samma gång som Jacob Nordencreutz och ledde 1720 befästningsarbeten vid Skenäs och på Säterholmen utanför Norrköping och var därpå med om utförandet af förstärkningsarbeten vid Vaxholm och om Fredriksborgs uppbyggande. 1739 blef ...
Född 1731 (ej 1732) 22/3 i Härnösand, död 1809 16/7 i Täby, Husby-Lyhundra sn (Sthlm).
Lantmätare och ingenjör. Tecknare, kopparstickare och modellör.Son av rektorn Jacob Å. och Elisabeth Plantin. Student via Uppsala universitet 1748. Erhöll av rikets ständer ett stipendium för att lära sig teckna och gravera och utbildade sig i dessa ämnen för Jean Eric Rehn i början av 1750-talet. Förkovrade sig ytterligare som gravör för Per Floding från 1766. Avlade lantmäteriexamen 1754. Tjänstgjorde som ritare vid Vetenskapsakademien 1755 2/8 — 1784 4/2. Lärde sig modellera för Adrien Masreliez 1757-59. Utnämndes 1760 till föreståndare för en av ständerna 1757 grundad metall-, manufaktur-, rit- och modellskola, där han även undervisade i ornamentsritning och modellering. Ledamot av Konstakademien 1774.
Jfr G. MALMBORG, Årres ritskola, i S:t Eriks årsbok, 1932.
Bland arbeten.
F. H. AF CHAPMAN, Architectura navalis mercatoria, Sthlm 1768: försättsblad med utsikt av Stockholm från Saltsjön, 1768, kpst.
Charta öfwer Götha elfs och Trollhättans belägenhet, 1770.
Charta öfwer slussarne wid Carlsgraf och Åkerström, 1770.
Charta öfwer Trollhätte slusswerk, 1770.
Hultmark, 1944.
1616-75.
Holländsk kartograf. Utmärkte sig som kopparstickare och verkade som sådan i Amsterdam, men är först och främst känd för sina sjökartverk. 'De Lichtende Colomne ofte Zee-Spiegel' som kom ut i 12 utgåvor 1654-88, och 'Zee-Atlas ofte Waer-Weerelt' som kom ut i 16 utgåvor under 10 år (1666-76). Som förläggare gav han ut ett flertal verk om navigation och besläktade ämnen.
Dutch cartographer and copperplate engraver based in Amsterdam. Famous for his marine maps in De Lichtende Colomne ofle Zee-Spiegel published 1654-88, and Zee-Atlas ofle Waer-Wereld published 1666-76. Goos also produced works on navigation.
Abraham Goos son, Pieter, continued and extended his father's business and became one of the group of well-known engravers of sea charts active in Amsterdam in the middle years of the seventeenth century. In common with Colom, Doncker and Jacobsz he published a pilot guide, the Zee-Spiegel, basing it on plates obtained from Jacobsz. This went through many editions in different languages under ...
Bland arbeten.
De Lichtende Colomne ofte Zee-Spiegel.
Zee-Atlas ofte Waer-Weerelt.
Nederl. biogr., X. - Wieder. Sveriges sjökartor – A. Hedin.
Stockholm - Mentzer ca 1860.
von Chemnitz - C. H. Tersmeden ca 1900.
