VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

PINKERTON, JOHN.

1758-1826. Född i Edinburgh, död i Paris.
Skotsk historiker. Efter att ha studerat rättsvetenskap under en tid, utvecklade han från 1780 ett rikt författarskap och hade bl.a. stora förtjänster med sina utgåvor av äldre skotsk folkdiktning. I övrigt omfattade hans författarskap många olika specialfält inom historia. Bland hans främsta verk kan nämnas 'History of Scotland' (1797). Han gav även ut flera geografiska arbeten, som 'Voyages and Travels', ett mästerverk om 16 band (1807-14) och 'Modern Geography' (1802). Hans 'New Modern Atlas' kom 1808-09 och räknas som ett arbete av hög kvalitet.

Bland arbeten.
History of Scotland.
Voyages and Travels.
Modern Geography.
New Modern Atlas.


Dict. nat. biogr. - Tooley.

PONTOPPIDAN, ERIK.

1698-1764. Född i Aarhus, död i Köpenhamn.
Dansk-norsk teolog och författare. 1716 började han studera och tog en teologisk examen 1718. Verkade senare som lärare och präst i ett antal städer. 1740 blev han professor i teologi vid universitetet i Köpenhamn, 1747 biskop i Bergen och 1755 prokansler vid universitetet. Av hans omfångsrika författarskap nämns här endast 'Det förste Forsög paa Norges naturlige Historie' i två band (1752-53), rikt illustrerat med bilder och naturhistoriska figurer. Detta verk kom även i en tysk och en engelsk utgåva.

Bland arbeten.
Det förste Forsög paa Norges naturlige Historie.


Ehrencron.

MARTINES, JOAN.


Katalansk kartograf som emigrerade till Sicilien (1583). Utgav åtminstone en atlas.


RdeT.


Karta öfver Stockholm. - 1904.


'Åmmebergs Grufvor.' - Gustaf Pabst 1870-1879.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10475

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

REHN, JEAN ERIK

Biografiska uppgifter:Född d. 18 maj 1717. Död i Stockholm d. 19 mars 1793.
Arkitekt, gravör, konstälskare. Född d. 18 maj 1717. Son af Erik Bure och Rebecka Rehn (af den gamla stockholmska borgarsläkten), upptog R. moderns släktnamn.Gift med Anna Kristina Rungren.
Efter idkade militärstudier, därunder han lade sig särdeles vinn om teckning, ingick han vid fortifikationen och befordrades till löjtnant-dessinatör vid nämnda kår.
För att blifva i tillfälle att lära etsningskonsten eller, såsom det då hette, »skedvattensgravyren», reste han 1740 med offentligt understöd till Paris och utförde där under Le Bas' skickliga ledning åtskilliga lyckade arbeten i antydda väg, däribland planscherna öfver Ulrika Eleonoras bisättning och begrafning efter Hårlemans teckningar. Nämnda konstnär uppgjorde med honom 1745 ett kontrakt, enligt hvilket han mot årlig lön skulle gå de svenska sidenfabrikerna tillhanda »med mönster- och patronritning samt fasoners projekterande». Han hade vid denna tid återkommit till fäderneslandet, där han blef en eftersökt teckningslärare.
I sällskap med J. Pasch anträdde han 1755, för idkande af studier äfven i arkitektur, en ny färd till utlandet. Här vistades han i sexton månader, hvarunder han besökte Frankrike och Italien och i sistnämnda land uppehöll sig ett halft år i Rom. Hemkommen blef han 1757 hofintendent. Hans förmåga togs nu på mångfaldigt sätt i anspråk. Jämte det han lämnade ritningar till åtskilliga boningshus och herregårdar, anförtroddes åt honom en mängd inredningar och dekorationer å de kungliga slotten, tillsynen öfver kungliga husgerådskammaren och hoflivréerna, uppgörande af förslag till möbler, åkdon, tyg o. s. v.
Då Gustaf III, hvilken jämte sina bröder i ungdomen åtnjutit undervisning i teckning af R., uppstigit på tronen, fick han röna många prof på denna sin forna lärjunges bevågenhet. Jämte det han kallades till ledamot af Målare- och bildhuggareakademien, erhöll han flera uppdrag vid omdaningen af Gripsholms slott.
Först 1789 afgick R., efter beviljad afskedsansökan, från sin hofintendentsbefattning samt afled i Stockholm d. 19 mars 1793. Bland hans lärjungar förtjäna nämnas Hilleström, Floding m. fl. Hans efterlämnade konstverk bestå mest i kopparstick och lavier i ett eget raskt manér samt utmärkas för sina med säkerhet inlagda skuggmassor bredvid stora besparade dagrar. Af hans i vidsträckt mån anlitade skicklighet såsom dekoratör af rum förefinnas ännu många utmärkta prof, däribland att nämna biblioteket och konstkabinettet å Drottningholm, Gustaf III:s runda salong å Gripsholm samt åtskilliga praktrum å Stockholms slott.
((Svenskt biografiskt handlexikon))

Tillbaka till början.