VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

STRADELLI, ERMANNO.


Ermanno Stradelli è il più importante esploratore italiano dell'Amazzonia. Nato nel 1852 a Borgotaro (Parma) in una famiglia nobile da cui eredita il titolo di conte, studia nel collegio Santa Caterina di Pisa, si iscrive alla facoltà di giurisprudenza di quell'ateneo e compone versi, ma ben presto si dedica per conto proprio a studi di etnologia, topografia, farmacologia e omeopatia, botanica e zoologia, fotografia, portoghese e spagnolo, tutto quanto cioè gli è necessario per realizzare il suo sogno di diventare esploratore e geografo. Nel 1879, a sue spese, si reca in Brasile, arrivando a Manaus, base delle sue spedizioni in vari punti dell'Amazzonia. Visita la regione del Vaupés una prima volta nel 1881 e di nuovo nel 1882, quando risale il Vaupés fino a Yavaraté e il Papurí fino a Piracuara. Rientra in Italia nel 1884 per terminare rapidamente gli studi universitari di diritto ed esercita per qualche tempo a Genova. Ma l'innamoramento per la selva è sempre forte: nel 1885 pubblica a Piacenza Eiara, poeme
...


Feltrinelli Traveller 1999.


BOUVET, JEAN BAPTISTE CHARLES DE LOZIER.

1705-86.
Fransk sjöofficer. 1738-39 ledde han en fransk expedition med fregatterna 'L'Aigle' och 'Marie' som skulle utforska området vid Sydpolen. På 54:e breddgraden upptäckte han ett nytt land, 'Cap de la Circoncision', som han trodde var en del av Terra Australia. Det landet fick sedan namnet Bouvetön. Bouvet var den förste som seglade längs packisen och kunde berätta om de otaliga stora valar han såg i dessa farvattnen.


Agaard. - Nr. 80.


Wytfliet, Cornelis.

fl. 1597.
Little is known of Wytfliet except that he was a native of Brabant, but there is no doubt about the importance of his only atlas, which was the first one printed to deal exclusively with America. Although its title indicated it to be a 'supplement to Ptolemy', Part 1 covered the history of the discovery of America and its geography and natural history and Part II consisted entirely of contemporary maps of America and a world map based on Mercator.



Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936



Kråkbär, Empetrum nigrum - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10475

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

REHN, JEAN ERIK

Biografiska uppgifter:Född d. 18 maj 1717. Död i Stockholm d. 19 mars 1793.
Arkitekt, gravör, konstälskare. Född d. 18 maj 1717. Son af Erik Bure och Rebecka Rehn (af den gamla stockholmska borgarsläkten), upptog R. moderns släktnamn.Gift med Anna Kristina Rungren.
Efter idkade militärstudier, därunder han lade sig särdeles vinn om teckning, ingick han vid fortifikationen och befordrades till löjtnant-dessinatör vid nämnda kår.
För att blifva i tillfälle att lära etsningskonsten eller, såsom det då hette, »skedvattensgravyren», reste han 1740 med offentligt understöd till Paris och utförde där under Le Bas' skickliga ledning åtskilliga lyckade arbeten i antydda väg, däribland planscherna öfver Ulrika Eleonoras bisättning och begrafning efter Hårlemans teckningar. Nämnda konstnär uppgjorde med honom 1745 ett kontrakt, enligt hvilket han mot årlig lön skulle gå de svenska sidenfabrikerna tillhanda »med mönster- och patronritning samt fasoners projekterande». Han hade vid denna tid återkommit till fäderneslandet, där han blef en eftersökt teckningslärare.
I sällskap med J. Pasch anträdde han 1755, för idkande af studier äfven i arkitektur, en ny färd till utlandet. Här vistades han i sexton månader, hvarunder han besökte Frankrike och Italien och i sistnämnda land uppehöll sig ett halft år i Rom. Hemkommen blef han 1757 hofintendent. Hans förmåga togs nu på mångfaldigt sätt i anspråk. Jämte det han lämnade ritningar till åtskilliga boningshus och herregårdar, anförtroddes åt honom en mängd inredningar och dekorationer å de kungliga slotten, tillsynen öfver kungliga husgerådskammaren och hoflivréerna, uppgörande af förslag till möbler, åkdon, tyg o. s. v.
Då Gustaf III, hvilken jämte sina bröder i ungdomen åtnjutit undervisning i teckning af R., uppstigit på tronen, fick han röna många prof på denna sin forna lärjunges bevågenhet. Jämte det han kallades till ledamot af Målare- och bildhuggareakademien, erhöll han flera uppdrag vid omdaningen af Gripsholms slott.
Först 1789 afgick R., efter beviljad afskedsansökan, från sin hofintendentsbefattning samt afled i Stockholm d. 19 mars 1793. Bland hans lärjungar förtjäna nämnas Hilleström, Floding m. fl. Hans efterlämnade konstverk bestå mest i kopparstick och lavier i ett eget raskt manér samt utmärkas för sina med säkerhet inlagda skuggmassor bredvid stora besparade dagrar. Af hans i vidsträckt mån anlitade skicklighet såsom dekoratör af rum förefinnas ännu många utmärkta prof, däribland att nämna biblioteket och konstkabinettet å Drottningholm, Gustaf III:s runda salong å Gripsholm samt åtskilliga praktrum å Stockholms slott.
((Svenskt biografiskt handlexikon))

Tillbaka till början.