VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

KLINT, ERIK GUSTAF af.

1801-1846.
Före adlandet Klint, sjöofficer, kartograf, f. 15 okt. 1801 på Karlberg, Solna, d. 30 april 1846 vid en förlisning i Mexikanska golfen. Son till Gustaf af Klint. - K. blev, knappast sexton år gammal, underlöjtnant vid örlogsflotten 1817, premiärlöjtnant 1827 och kapten 1841. Åren 1827-38 var han informationsofficer vid flottans styrmansskola i Karlskrona. Han blev led. av Krigsvet. akad. 1840. - Under många år var K. sin fader behjälplig vid utarbetandet av sjökort, och efter faderns död övertog han ledningen av det Klintska kartverket. År 1842 utgav K. 'Lärobok i navigationsvetenskapen med tillhörande nautiska och logarithmiska tabeller'. Hans nautiska tabeller voro länge välkända och allmänt brukade av sjöfarande. K. omkom som chef på korvetten Carlskrona under en cyklon utanför Kubas nordkust, då fartyget gick under med större delen av besättningen. - Gift 1829 med Laura Fredrika Silfverswärd.
Bland arbeten.
Lärobok i navigationsvetenskapen med tillhörande nautiska och logarithmiska tabeller.


Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948.


NISSEN, PER SCHJELDERUP.

1844-1930. Född och död i Oslo.
Norsk officer och kartograf. Han var från 1868 knuten till 'Norges Geografiske Opmåling'. 1897 blev han överste och samma år medlem av den norsk-ryska gränskommissionen. Från 1900 var han chef för 'Norges Geografiska Opmåling'. Blev 1906 utnämnd till generalmajor och chef för 'Bergenske Brigade'. - Nissens första karta, 'Cammermeyers Reisekart över det sydlige Norge' kom 1881 och följdes året därpå av en liknande karta över det nordligaste delarna av Norge. Båda utkom senare i många utgåvor. 1905 gav han på Aschehougs förlag ut både en karta över de sydliga delarna av Norge i 4 blad och ett över norra Norge. Båda dessa blev tryckta på nytt 1914. Efter sitt avsked som officer 1912 kunde Nissen hänge sig helt åt sina geografiska och kartografiska intressen. 1914 utgav han en Norgebeskrivning, 'Faedrelandet' och 1921 sin stora ekonomiska atlas över Norge. Under ett antal år var han förman i 'Det norske Geografiske Selskap' och 1901 blev han medlem av den internationella lantmätningen. Som militär verkade han und
...
Bland arbeten.
Cammermeyers Reisekart över det sydlige Norge.
Faedrelandet.


N. biogr. leks.


HOMANN, JOHANN BAPTIST.

(1663-1724. Född i Kamlach, död i Nürnberg.
Tysk kartograf. Han fick sin första undervisning hos jesuiterna i sin hemstad och skulle ha blivit munk men gick istället över till den evangeliska kyrkan. Bosatte sig i Nürnberg där han 1687 blev notarie. Som hobby började han på lediga stunder att kopiera kartor. Det visade sig snart att han hade betydande talang som kartritare, och 1702 grundlade han sitt eget kartförlag. Han fick snart rykte som den mest betydande av tyska kartografer, och hans kartor nådde en stor publik. Totalt ritade han 200 olika landkartor, något färre jordglober, astronomiska instrument och andra mekaniska arbeten. Hans stora världsatlas, 'Grosser Atlas ueber die ganze Welt', kom 1716 i 126 blad, och 'Atlas methodicus' år 1719 i 18 blad. Hans son, Johann Christoph Homann, fortsatte verksamheten efter faderns död.

Johann Baptist Homann (20 March 1664 – 1 July 1724) was a German geographer and cartographer, who made maps of the Americas.

Life
Homann was born in Oberkammlach near Kammlach in the Electorate of Bavaria.
...
Bland arbeten.
Grosser Atlas ueber die ganze Welt.
Atlas methodicus.



Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936



Stäket - Nay 1881.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10460

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

ÅKERMAN, ANDERS.

Biografiska uppgifter:Född 1721 19/5 i Halla sn (Söd.), död 1778 3/2 i Uppsala (Hel. Tref. förs.).
Tecknare, kopparstickare, etsare, kartgravör och globfabrikör. Son av snickaren och svarvaren Olof Andersson och Ingeborg Simonsdotter. Lärde sig gravera för Carl Erik Bergquist i Stockholm i början av 1740-talet. Student vid Uppsala universitet 1747. Utnämndes 1758 till gravör vid Vetenskapssocieteten i Uppsala och uppfördes följ. år på akademistaten. Medlem av det första svenska geografiska sällskapet 'Kosmografiska sällskapet' 1758. Var sällskapets gravör. Grundade 1759 en verkstad för tillverkning av glober i Uppsala. De minsta globerna var så små att de kunde användas som 'fickglober'. 'Himmelsgloben' bestod av ett sfäriskt skal som var itudelat för att användas som fodral runt jordgloben. Då staden 1766 30/4 härjades av en förödande eldsvåda, förlorade Å. »60 par glob-klot». Efter Åkermans död övertogs rörelsen av Fredrik Akrel, som 1779 flyttade verkstaden till Stockholm. — Utgav Atlas juvenilis, Uppsala 1768, med 20 kolor. kartor; 2:a uppl. utkom 1774 och innehöll 30 kolor. kartblad, samtl. graverade av Å:s elever.
Jfr C. BJÖRKBOM, Den Åkerman-Akrelska globverkstaden, i Ymer, 1936.
Bland arbeten:
{M. STRÖMER], Läran om klotet och spheriska trigonometrien, Sthlm 1759: 9 tab. med geometriska figurer, etsn.
Den swenska Mercurius, 1758: karta över tyska kriget, 1758.
N. BIELKE, Rese-charta öfwer Södermanlands höfdingedöme, 1765.
Hydrografisk karta över Finska viken, 1768, 2 blad.
(Hultmark, 1944 m.fl.)

Tillbaka till början.