VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

LOWITZ, GEORG MORITZ.

1722-74.
Tysk astronom och fysiker. Född i Fürth, död i Ilowla, Ryssland. Redan som mycket ung blev han anställd som kartritare hos de Homannska arvingarna, senare även upptagen i firman. 1754 blev han professor i matematik i Göttingen, och 1767 blev han kallad till St. Petersburg som medlem av vetenskapsakademin där. Av Katharina II fick han i uppdrag att leda mätningen av Volgadistriktet, ett led i den första fullständiga kartläggningen av det ryska riket. Under arbetet blev han mördad av ryska kosacker. Av hans författarskap, som främst bestod av fysiska och astronomiska avhandlingar, kan nämnas 'Beschreibung der Nürnberger Erd- und Himmelsgloben' (1749).

Bland arbeten.
Beschreibung der Nürnberger Erd- und Himmelsgloben.


Allg. d. Biogr.

WYLD, JAMES.


Ansedd geograf och kartograf som införde litografikonsten i England.

WIT (WITT), FREDERICK de.


Sonson till Frederick de Wit d.ä. Tog över faderns verksamhet. Vid sin död övertogs firman av J. Covens (se denne) och C. Mortier (se denne).


Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.


Cederholm - C. H. Tersmeden ca 1900.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10460

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

ÅKERMAN, ANDERS.

Biografiska uppgifter:Född 1721 19/5 i Halla sn (Söd.), död 1778 3/2 i Uppsala (Hel. Tref. förs.).
Tecknare, kopparstickare, etsare, kartgravör och globfabrikör. Son av snickaren och svarvaren Olof Andersson och Ingeborg Simonsdotter. Lärde sig gravera för Carl Erik Bergquist i Stockholm i början av 1740-talet. Student vid Uppsala universitet 1747. Utnämndes 1758 till gravör vid Vetenskapssocieteten i Uppsala och uppfördes följ. år på akademistaten. Medlem av det första svenska geografiska sällskapet 'Kosmografiska sällskapet' 1758. Var sällskapets gravör. Grundade 1759 en verkstad för tillverkning av glober i Uppsala. De minsta globerna var så små att de kunde användas som 'fickglober'. 'Himmelsgloben' bestod av ett sfäriskt skal som var itudelat för att användas som fodral runt jordgloben. Då staden 1766 30/4 härjades av en förödande eldsvåda, förlorade Å. »60 par glob-klot». Efter Åkermans död övertogs rörelsen av Fredrik Akrel, som 1779 flyttade verkstaden till Stockholm. — Utgav Atlas juvenilis, Uppsala 1768, med 20 kolor. kartor; 2:a uppl. utkom 1774 och innehöll 30 kolor. kartblad, samtl. graverade av Å:s elever.
Jfr C. BJÖRKBOM, Den Åkerman-Akrelska globverkstaden, i Ymer, 1936.
Bland arbeten:
{M. STRÖMER], Läran om klotet och spheriska trigonometrien, Sthlm 1759: 9 tab. med geometriska figurer, etsn.
Den swenska Mercurius, 1758: karta över tyska kriget, 1758.
N. BIELKE, Rese-charta öfwer Södermanlands höfdingedöme, 1765.
Hydrografisk karta över Finska viken, 1768, 2 blad.
(Hultmark, 1944 m.fl.)

Tillbaka till början.