VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

Salmson, Johan.

(1799-1859)
Johan (förut Isak) S., gravör, f. 1799, d. 1859
i Paris, blef elev vid konstakademien samt egnade
sig åt stengravyr och skulptur och var en af de unge
konstnärer, som vid denna tid sökte ge plastisk
gestalt åt de fornnordiska myterna. Vid den af
Götiska förbundet utlysta konsttäflingen 1818 vann
han pris för sin relief Tors strid med jättarna
, och vid förbundets utställning s. å. uppträdde
han med denna och några kaméaftryck. 1820 blef
han agré i konstakademien samt innehade dess
resepension 1822-29. Han for till Paris,
där han sedan stannade. För Sverige utförde han
de båda vackra medaljerna öfver kronprins Oskar som
Uppsala universitets kansler (1822) samt öfver Karl
De Geer (1823). Han lär ha utfört medaljer äfven för
Ludvig Filip och Napoleon III, men mest sysselsatte
han sig med sigillgravyr.


Nordisk Familjebok, Uggleupplagan.


ALLARD, HUGO [Hugh / Huych].

Död 1684. (?)
c. 1645-91. (?)
Koppargraverare och kartförläggare, Hugo Allards kartor baserade sig ofta på kartor av J. Blaeu, N. Visscher, J. Jansonnius och F. de Wit. Han arbetade tillsammans med sin son Carel Allard som även kom att efterträda honom.

The Allard family ran an active publishing business in Amsterdam in the latter half of the seventeenth century. Most of their publications consisted of atlases made up of maps and town plans by their more famous predecessors, Blaeu, Jansson, de Wit, Visscher and others, but one of their most attractive and interesting sheet maps was of New England (Hugo Allard, 1656), based on Jansson, which included a view of New Amsterdam by C. J. Visscher.



BILLMARK, CARL JOHAN

1804-1870
Billmark. Karl Johan, tecknare, litograf, f. 28 jan. 1804 i Stockholm, blef - efter att hafva tillbragt några år såsom handelsbiträde - 1822 lärjunge hos kopparstickaren K. D. Forssell, i hvilkens bekanta verk 'Ett år i Sverige' han utförde två tredjedelar af planscherna. 1827 lämnade han Forssells ateljé, öfvergaf gravyren för litografien, och sedan han i Etyder för landskapstecknare (1828-30) och Skotska vyer gifvit lefvande prof på sin förmåga.i den nyvalda konstgrenen, lämnade han Sverige 1833 och var därefter bosatt i Paris till sin död, i nov. 1870. Därifrån företog han flera resor till Tyskland, Schweiz, Italien och hemlandet. I Paris utgaf han sina arbeten, bl. a. Stockholms pittoreska omgifningar: Djurgården; Pittoresk resetur från Stockholm till Neapel (1841-51); Sverige. Akvarell-litografi och tontryck (1853-66, vyer och interiörer från Stockholm, Uppsala, Sigtuna, Gripsholm och Skokloster); Panorama öfver Stockholm från Skeppsholmskyrkans kupol, och det för konung Karl XV:s räkning utförda praktve
...
Bland arbeten.
Ett år i Sverige
Etyder för landskapstecknare 1828-30
Skotska vyer
Stockholms pittoreska omgifningar: Djurgården
Pittoresk resetur från Stockholm till Neapel (1841-51)
Sverige. Akvarell-litografi och tontryck (1853-66, vyer och interiörer från Stockholm, Uppsala, Sigtuna, Gripsholm och Skokloster)
Panorama öfver Stockholm från Skeppsholmskyrkans kupol
Le château royal d'Ulriksdal (1871)


(Nordisk Familjebok, Ugglan, Band 3 spalt 399.)



Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734



Indien - Bangladesh. - Pierre du Val 1693.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10460

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

ÅKERMAN, ANDERS.

Biografiska uppgifter:Född 1721 19/5 i Halla sn (Söd.), död 1778 3/2 i Uppsala (Hel. Tref. förs.).
Tecknare, kopparstickare, etsare, kartgravör och globfabrikör. Son av snickaren och svarvaren Olof Andersson och Ingeborg Simonsdotter. Lärde sig gravera för Carl Erik Bergquist i Stockholm i början av 1740-talet. Student vid Uppsala universitet 1747. Utnämndes 1758 till gravör vid Vetenskapssocieteten i Uppsala och uppfördes följ. år på akademistaten. Medlem av det första svenska geografiska sällskapet 'Kosmografiska sällskapet' 1758. Var sällskapets gravör. Grundade 1759 en verkstad för tillverkning av glober i Uppsala. De minsta globerna var så små att de kunde användas som 'fickglober'. 'Himmelsgloben' bestod av ett sfäriskt skal som var itudelat för att användas som fodral runt jordgloben. Då staden 1766 30/4 härjades av en förödande eldsvåda, förlorade Å. »60 par glob-klot». Efter Åkermans död övertogs rörelsen av Fredrik Akrel, som 1779 flyttade verkstaden till Stockholm. — Utgav Atlas juvenilis, Uppsala 1768, med 20 kolor. kartor; 2:a uppl. utkom 1774 och innehöll 30 kolor. kartblad, samtl. graverade av Å:s elever.
Jfr C. BJÖRKBOM, Den Åkerman-Akrelska globverkstaden, i Ymer, 1936.
Bland arbeten:
{M. STRÖMER], Läran om klotet och spheriska trigonometrien, Sthlm 1759: 9 tab. med geometriska figurer, etsn.
Den swenska Mercurius, 1758: karta över tyska kriget, 1758.
N. BIELKE, Rese-charta öfwer Södermanlands höfdingedöme, 1765.
Hydrografisk karta över Finska viken, 1768, 2 blad.
(Hultmark, 1944 m.fl.)

Tillbaka till början.