1664-1740. Född i Trondheim, död i Köpenhamn.
Norsk skeppare, författare och kartograf. Han tillbringade sin ungdom i Nordland i Norge där han drev jordbruk och affärer. Kom till Bergen där han lärde sig navigation. Fick snart rykte om sig som en framstående sjöman med stora kunskaper om norska kusten. Vice ståthållaren Fr. Gabel gav honom i uppdrag att kartlägga den norska kusten. I flera år sysselsatte han sig med detta. Kartverket blev aldrig utgivet. Kartan över Oslofjorden blev emellertid upptagen i van Keulens atlas, och det är också troligt att hans originalteckningar ligger till grund för andra holländska sjökort som kom ut under den tiden. Heitmann var i övrigt en allsidig man. Ett tag var han bosatt i Christiania (Oslo) som 'mathematicus'. Utgav där en andaktsbok och en psalmbok för sjömän. Efter hans död kom en meteorologisk skrift, 'Physiske Betaenkninger over Solens Varme, Luftens Skarpe Kuld og Nord-Lyset' (1741) ut och året därpå: 'Eenfoldige Betaenkninger over den Julianske og Gregorianske Calender'. Han lade här fram ett förslag till en ...
Bland arbeten.
Physiske Betaenkninger over Solens Varme, Luftens Skarpe Kuld og Nord-Lyset.
Eenfoldige Betaenkninger over den Julianske og Gregorianske Calender.
N. biogr. leks.
Född 1779 26/12 i Eetikka, Kuopio sn (Kuopio), död 1854 i Stockholm, kastade sig i Norrström och omkom.
Kopparstickare och kartgravör. Son av landsgevaldigern Israel L. och Catharina Ulrika Blankensten. Utbildade sig på egen hand som gravör. Var från början av 1800-talet verksam i Sverige och inskrevs 1811 i finska förs. i Stockholm. Arbetade i stor utsträckning för Lantmäterikontoret och uppbar härför under en längre tid ett årligt arvode av 300 rdr. »Anhålles att de, som åstunda kopparsticks-arbeten större eller mindre utförda af gravören Carl Gustaf Lundgren måtte helst sjelfwa … sig hos honom infinna . . . huset no 28 wid Regeringsgatan, lilla trappan från gårdssidan 3 tr. upp.» (Dagl. Alleh. 1835 28/11.) Kämpade under senare år med stora ekonomiska svårigheter, då litografien vid mitten av 1800-talet alltmera började uttränga kopparstickskonsten.
Bland arbeten.
N. G. WERMING, Kartor öfver svenska städer, u. o. [1806-19]: 7 blad, bl. a. Karta öfver kanalen vid Södertelge 1806, Plan öfver slaget vid Enzersdorf 1809 och Läget af Carlskrona 1813.
Karta_över Kalmar län och Öland, 1818.
Karta över södra delen av Sverige och Norge, 1819-26, efter G. Af Forsell.
L. HAMMARSKÖLD, Beskrifning öfver kongl. lustslottet Rosersberg, Sthlm 1821: karta över Rosersbergs omgivningar, efter S. P. Nordstedt.
J. BERGGREN, Resor i Europa och Österländerna, I-III, Sthlm 1826-28: 3 titelvignetter,
bl. a. Hagia Sofia, kpst., och karta över Bosporen.
Hultmark, 1944.
Sonson till Frederick de Wit d.ä. Tog över faderns verksamhet. Vid sin död övertogs firman av J. Covens (se denne) och C. Mortier (se denne).
Stockholm - Mentzer ca 1860.
Svanefelt - C. H. Tersmeden ca 1900.
