VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

VALLBERG, KARL JAKOB.

Född 1705, död 1778.
Son till löjtnant Ingevall Vallberg och Margareta Helena Blyberg, samt svåger med företrädaren Embring. Examen 1727. E. ord. 1728 på Öland, och 1729 i Östergötl. Ord. 1742. Kom.-lantmätare. 1760 genom byte med sonen. Kom.-lantmätare i Savolax 1778 genom byte med J. G. Leffler. Afsked med öfverinspektors titel s. å. Ågde Klosterorlunda i Hofs s:n. Gift 1730 med Maria Göthe, f. 1707, d. 1770.


Ekstrand - Svenska landtmätare.


HEITMAN, JOHAN HANSSON.

1664-1740. Född i Trondheim, död i Köpenhamn.
Norsk skeppare, författare och kartograf. Han tillbringade sin ungdom i Nordland i Norge där han drev jordbruk och affärer. Kom till Bergen där han lärde sig navigation. Fick snart rykte om sig som en framstående sjöman med stora kunskaper om norska kusten. Vice ståthållaren Fr. Gabel gav honom i uppdrag att kartlägga den norska kusten. I flera år sysselsatte han sig med detta. Kartverket blev aldrig utgivet. Kartan över Oslofjorden blev emellertid upptagen i van Keulens atlas, och det är också troligt att hans originalteckningar ligger till grund för andra holländska sjökort som kom ut under den tiden. Heitmann var i övrigt en allsidig man. Ett tag var han bosatt i Christiania (Oslo) som 'mathematicus'. Utgav där en andaktsbok och en psalmbok för sjömän. Efter hans död kom en meteorologisk skrift, 'Physiske Betaenkninger over Solens Varme, Luftens Skarpe Kuld og Nord-Lyset' (1741) ut och året därpå: 'Eenfoldige Betaenkninger over den Julianske og Gregorianske Calender'. Han lade här fram ett förslag till en
...
Bland arbeten.
Physiske Betaenkninger over Solens Varme, Luftens Skarpe Kuld og Nord-Lyset.
Eenfoldige Betaenkninger over den Julianske og Gregorianske Calender.


N. biogr. leks.


Fries, Elias Magnus.

Född den 15 augusti 1794 i Femsjö i Småland (Jönköpings län), död den 8 februari 1878 i Uppsala.
Elias Magnus Fries, var en svensk botaniker. Han var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854.
Fries är framför allt känd för sitt växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum (tre delar, 1821–1832), och räknas som en av den moderna mykologins grundläggare. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bröstbild av Fries utförd av Johan Gustaf Sandberg 1838.
Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.


Fries var son till kyrkoherden, prosten Thore Fries (1762–1839) från Femsjö i Småland och Sara Elisabeth (Sara-Lisa) Wernelin (1769–1837). Hans släkt, den så kallade 'Eliassläkten', härstammar från Adam Jonsson Fries (1640–1710), en sporrsmed från Norrköping. Namnet 'Frijs' kom in i släkten med Adam Jonsson, och fortsatte med hans son Thore Adamsson (1683–1732) – 'Fris', 'Friese', 'Frijs eller 'Fries'.

Fries studerade ursprungligen botanik vid Lunds universite
...



Gulddistriktet Klondike - ca 1897.



Album Vilmorin 1866. - Elisa Champin.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10460

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

ÅKERMAN, ANDERS.

Biografiska uppgifter:Född 1721 19/5 i Halla sn (Söd.), död 1778 3/2 i Uppsala (Hel. Tref. förs.).
Tecknare, kopparstickare, etsare, kartgravör och globfabrikör. Son av snickaren och svarvaren Olof Andersson och Ingeborg Simonsdotter. Lärde sig gravera för Carl Erik Bergquist i Stockholm i början av 1740-talet. Student vid Uppsala universitet 1747. Utnämndes 1758 till gravör vid Vetenskapssocieteten i Uppsala och uppfördes följ. år på akademistaten. Medlem av det första svenska geografiska sällskapet 'Kosmografiska sällskapet' 1758. Var sällskapets gravör. Grundade 1759 en verkstad för tillverkning av glober i Uppsala. De minsta globerna var så små att de kunde användas som 'fickglober'. 'Himmelsgloben' bestod av ett sfäriskt skal som var itudelat för att användas som fodral runt jordgloben. Då staden 1766 30/4 härjades av en förödande eldsvåda, förlorade Å. »60 par glob-klot». Efter Åkermans död övertogs rörelsen av Fredrik Akrel, som 1779 flyttade verkstaden till Stockholm. — Utgav Atlas juvenilis, Uppsala 1768, med 20 kolor. kartor; 2:a uppl. utkom 1774 och innehöll 30 kolor. kartblad, samtl. graverade av Å:s elever.
Jfr C. BJÖRKBOM, Den Åkerman-Akrelska globverkstaden, i Ymer, 1936.
Bland arbeten:
{M. STRÖMER], Läran om klotet och spheriska trigonometrien, Sthlm 1759: 9 tab. med geometriska figurer, etsn.
Den swenska Mercurius, 1758: karta över tyska kriget, 1758.
N. BIELKE, Rese-charta öfwer Södermanlands höfdingedöme, 1765.
Hydrografisk karta över Finska viken, 1768, 2 blad.
(Hultmark, 1944 m.fl.)

Tillbaka till början.