SÖK KARTOGRAFER, GRAVÖRER M.FL.

ÅKERMAN, ANDERS.

Född 1721 19/5 i Halla sn (Söd.), död 1778 3/2 i Uppsala (Hel. Tref. förs.).
Tecknare, kopparstickare, etsare, kartgravör och globfabrikör. Son av snickaren och svarvaren Olof Andersson och Ingeborg Simonsdotter. Lärde sig gravera för Carl Erik Bergquist i Stockholm i början av 1740-talet. Student vid Uppsala universitet 1747. Utnämndes 1758 till gravör vid Vetenskapssocieteten i Uppsala och uppfördes följ. år på akademistaten. Medlem av det första svenska geografiska sällskapet 'Kosmografiska sällskapet' 1758. Var sällskapets gravör. Grundade 1759 en verkstad för tillverkning av glober i Uppsala. De minsta globerna var så små att de kunde användas som 'fickglober'. 'Himmelsgloben' bestod av ett sfäriskt skal som var itudelat för att användas som fodral runt jordgloben. Då staden 1766 30/4 härjades av en förödande eldsvåda, förlorade Å. »60 par glob-klot». Efter Åkermans död övertogs rörelsen av Fredrik Akrel, som 1779 flyttade verkstaden till Stockholm. — Utgav Atlas juvenilis, Uppsala 1768, med 20 kolor. kartor; 2:a uppl. utkom 1774 och innehöll 30 kolor. kartblad, samtl. graverade ...
Bland arbeten.
{M. STRÖMER], Läran om klotet och spheriska trigonometrien, Sthlm 1759: 9 tab. med geometriska figurer, etsn.
Den swenska Mercurius, 1758: karta över tyska kriget, 1758.
N. BIELKE, Rese-charta öfwer Södermanlands höfdingedöme, 1765.
Hydrografisk karta över Finska viken, 1768, 2 blad.

Hultmark, 1944 m.fl.

HOMANN, JOHANN BAPTIST.

(1663-1724. Född i Kamlach, död i Nürnberg.
Tysk kartograf. Han fick sin första undervisning hos jesuiterna i sin hemstad och skulle ha blivit munk men gick istället över till den evangeliska kyrkan. Bosatte sig i Nürnberg där han 1687 blev notarie. Som hobby började han på lediga stunder att kopiera kartor. Det visade sig snart att han hade betydande talang som kartritare, och 1702 grundlade han sitt eget kartförlag. Han fick snart rykte som den mest betydande av tyska kartografer, och hans kartor nådde en stor publik. Totalt ritade han 200 olika landkartor, något färre jordglober, astronomiska instrument och andra mekaniska arbeten. Hans stora världsatlas, 'Grosser Atlas ueber die ganze Welt', kom 1716 i 126 blad, och 'Atlas methodicus' år 1719 i 18 blad. Hans son, Johann Christoph Homann, fortsatte verksamheten efter faderns död.

Johann Baptist Homann (20 March 1664 – 1 July 1724) was a German geographer and cartographer, who made maps of the Americas.

Life
Homann was born in Oberkammlach near Kammlach in the Electorate of Bavaria. ...
Bland arbeten.
Grosser Atlas ueber die ganze Welt.
Atlas methodicus.

STELLA [STOLZ, STOLTZ, SIGENIS], TIELEMANO.

1527-1589, d. Wittenberg.
His maps used by Ortelius, de Jode, Hondius, Blaeu.

Bland arbeten.
Totius Germaniae 1546.
Maps for Bible 1552-7.
Jerusalem 1557.
Revised Münster's Germany 1560.

Tooley.

Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.

'Utkast till Folkskole-trädgård i Julita...' - Fr. Aug. Ekström.

WAGHENAER, LUCAS JANSZOON.

Holländsk kartograf i slutet av 1500-talet. Efter att ha vunnit ett rykte som erfaren skeppare och lots började han som den förste i världen med att ge ut en sjökartsatlas. Den kom ut 1584-85 under titeln 'Spiegel der Zee-Vaerdt'. Den kom senare i en rad utgåvor på olika språk. 1592 följdes den av 'Tresoor der Zee-Vaert'. Dessa två verk var epokgörande inom sjökartografins område och namnet 'Waghenaer' var under en lång tid synonymt med bra sjökort. Han gav även ut en översiktsplan och en karta över sin hemstad Enkhuysen.

By the third quarter of the sixteenth century an ever increasing volume of the wealth of the New World and the Indies was reaching Lisbon and the Spanish ports, there to be trans-shipped to Northern and Western Europe. This trade was almost entirely in the hands of the Dutch so it was logical that one of their pilots should produce the first set of effective navigational charts. These were compiled under the title Spiegel der Zeevaerdt, by Lucas Janszoon Waghenaer, a native of Enkhuizen on the Zuider Zee, an experienced seaman and pilot. His magnificently produced charts embodying all the latest contemporary knowledge of navigation and position-finding set a standard which was followed by others for the next century or more -indeed, some of the symbols employed are still in use today. The charts in the first edition, covering the coast lines from Holland to Spain and the North Sea and Baltic, were engraved by the van Doetecum brothers and printed by Plantin: those in the English edition, which was translated by Sir Anthony Ashley and issued in 1588 - the year of the Armada - were engraved by de Bry, Hondius, Rutlinger and Ryther, who also engraved some of Saxton's maps. The charts are extremely picturesque with elaborate cartouches, ships in full sail and the sea monsters so commonly used as decoration in maps of the period. Place names are given on the coasts but comparatively few are shown inland; cliffs on the coastline are drawn in elevation; navigational landmarks and hazards, anchorages, soundings and tidal details are indicated and the scale is shown in English, Spanish and Dutch leagues. Altogether some of the most handsome maps ever produced.
The charts became so universally popular that their name, anglicized to 'Waggoner', came into use in English as a generic term for sea charts of all kinds.
Bland arbeten:
Spiegel der Zee-Vaerdt.
Tresoor der Zee-Vaert.
(Nederl. biogr. - Nissen. - Phillips.)

Tillbaka till början.