Född 1664 i Marstrand, död 1740 24/1 i Karlskrona.
Kommendör och lotsdirektör. Tecknare, kartograf och kopparstickare. Son av rådmannen Thorved Nilsson S. och Margareta Mattsdotter. Student i Köpenhamn och i Lund 1686. Lotsdirektör 1697, kommendör 1717. »Idkade som ung kopparstickskonsten» (Eichhorn) och var även flitigt verksam som kartograf. Adlades 1727.
Bland arbeten.
W. VON ROSENFELDT, Navigationen eller styrmans-konsten, Sthlm 1693: hydrografisk karta över Östersjön och Kattegatt med porträttmedaljong av~Hans Wachtmeister, kpst., samt 8 tab. med geometriska figurer, etsn.
Landstigningen på Själland 1700, kpst.
Hultmark, 1944.
WAESBERGHE, JOANNES JANSSONIUS VAN.
Död ca. 1680.
Holländsk bokhandlare. Han var från början boktryckare i Rotterdam, men kom till Amsterdam och gifte sig med en dotter till Joannes Janssonius (se denne). Efter svärfaderns död fortsatte han tillsammans med de övriga arvingarna dennes firma. Enligt signaturen på flera av kartorna samarbetade han en tid med engelsmannen Moses Pitt (se denne) mer om detta har inga ytterligare uppgifter hittats. Efter Waesberghes död verkar det som en del av kartorna övertagits av andra förläggare, däribland Peter Schenk (se denne) och Gerard Valk (se denne). Verksamheten drevs vidare som ett familjeföretag, åtminstone ett antal år in på 1700-talet.
Född 9 sept. 1758 i Hälsingland.
Svensk tjänsteman på S:t Barthélemy, högmålsbrottsling, upptogs som fader- och moderlöst barn af badarmästaren, sedermera stadskirurgen Jakob Tjäder i Stockholm, hvilken lät honom utbilda sig i kirurgi.
F. åtföljde 1783 som skeppskirurg ett handelsfartyg till Nord-Amerika, tjänstgjorde efter återkomsten några månader som underkirurg vid Sexafimerlasarettet i Stockholm och sändes 1784 som t. f. läkare till den nyförvärfvade svenska besittningen S:t Barthélemy. Där fingo hans talanger en mångsidig användning. Sålunda uppgjorde han genast efter framkomsten 1785 stadsplan för staden Gustavia, utnämndes 1786 till guvernementsmedikus, upprättade en specialkarta och jordebok öfver ön och utsågs 1799 till landtmäteridirektör därstädes. Genast vid öns öfverlämnande åt svenskarna 1785 ställdes han vid guvernörens sida som guvernements-sekreterare. Han författade äfven och offentliggjorde (bl. a. i Vet. akad:s handlingar) flera vetenskapliga uppsatser om öns flora och hälsoförhållanden samt hemsände där gjorda naturh...
Nordisk Familjebok, 2:a upplagan. Jfr H. N. (Hugo Nisbeth), "En högmålsfråga på Barthélemy" (i "Ny ill. tidn.", 1877, s. 62, 71, 78), och E. 0. E. Högström, "S. Barthélemy under svenskt välde" (1888), där emellertid redogörelsen för den Fahlbergska processen är ofullständig och missvisande.
Stockholm - Mentzer ca 1860.
Ingmarsö - O. J. Hagelstam 1806.
Biografiska uppgifter:1748-1820. Född 27 febr. 1748 i Tensta socken, Uppland, död 9 aug. 1820 i Stockholm.
Naturforskare, forskningsresande, studerade i Uppsala som Linnés lärjunge och fick vid 17 års ålder som skeppsläkare medfölja ett af Ostindiska kompaniets fartyg till Indien 1765-67. Efter medicinsk examen 1770 antog S. ett anbud att göra en forskningsresa i Kap-landet, och i egenskap af lärare i en högre tjänstemans hus erhöll han tillträde till detta land. Han vistades där under en del af 1772 samt 1775-76 och var under mellantiden, nov. 1772- mars 1775, vetenskaplig medlem af Cooks andra resa i Söderhafvet och Södra ishaf-vet. Han promoverades frånvarande till med. doktor i Uppsala 1775 och blef efter hemkomsten led. af Vet. akad. 1776; han innehade 1778-98 förordnandet att ha tillsyn öfver akademiens naturaliekabinett. Jämte K. A. Arrhenius och K. B. Wadström företog S. 1787-88 en resa till Senegaltrakten i Väst-Afrika med uppdrag att där utse plats för en svensk koloni, ett syfte, som dock ej uppnåddes. S. blef 1790 professor i naturalhistoria och farmakologi och 1803 assessor i Collegium medicum och var mot slutet af sin lefnad tillika fattigläkare i Klara församling. Som forskningsresande var S. ej blott ifrig och framgångsrik samlare af djur och växter (hans samlingar tillhöra Naturhistoriska riksmuseet), utan äfven skarp iakttagare och lycklig skildrare af folkslagen, deras seder och bruk. Sina forskningsfärder har han skildrat i Resa till Goda Hoppsudden, södra polkretsen och omkring jordklotet, samt till Hottentott- och Gafferlanden åren 1772-76 (2 dlr, 1783, 1802-18; d. l i eng. öfv. 1785, ty. 1784 o. fr. 1787). Han utgaf äfven beskrifningar på sina afrikanska samlingar samt dessutom Museum Carlsonianum (1786-89, en redogörelse för de zoologiska samlingarna på Mälby) och Svensk ornithologie (med kolor. tafl., 1806-07), hvarjämte han var medarbetare i forskningsresandena Forsters botaniska arbeten 'Charac-teres generum plantarum', 'Florulse insularum australium prodromus' etc.
Bland arbeten:
'Charta öfver Calmar län samt Öland...' - 1796.
Chart Cape of Good Hope 1779, 1785.
Charac-teres generum plantarum', 'Florulse insularum australium prodromus.
(Tooley. Nordisk familjebok. 2:a upplagan.) - Se bild.
