Lantmätare. Det blev först under 1670-talet som riksråden i Stockholm blev ordentligt medvetna om nödvändigheten av en genomgripande kartläggning utförd av lantmätare i de erövrade Östersjöprovinserna. Denna hade dittills skötts utifrån Riga. Men 1678 inrättades ett kontor i Narva. Genom att det delade lokalitet med fortifikationskåren, kom karteringen av hela området kring Finska vikens inre mot Ladoga att ske blandat civilt och militärt. Resultatet av denna gemensamma ansträngning blev en stor karta över Kexholms län - Ingermanland, som i dess slutliga, av lantmätaren A. Andersin renritade, skepnad visades på utställningen genom Kungl. Bibliotekets försorg. Denna karta från 1699 lät tsar Peter snabbt överföra till kopparstick av Adriaan Schoonebeck 1704.
Bland arbeten.
Karta Kexholms län - Ingermanland.
Kart & Bildteknik 2003:3, artikel Från Nyen till Hiddensee. Svensk kartläggning under 1600-talet. Av Ulla Ehrensvärd.
Född d. 4 juni 1694. Död d. 1 september 1715 i Arras, Frankrike.
Arkitekt, page, tecknare. Föräldrar: assessorn Magnus Bechius, adlad P., och Helena Catharina Pontin.
P., som blev student i Uppsala 1706, var page hos Carl Gustaf Tessins mor (enligt en anteckning av Tessin på en handteckning i Nationalmuseum) och medföljde Tessin på hans första utrikesresa 1714. Den tyste och tillbakadragne P. skulle vara den unge Tessin behjälplig med att kopiera arkitektur och trädgårdskonst och över huvud taget leda hans konstnärliga studier men avled helt ung i Arras. Sex pennteckningar av P., delvis stora kompositioner, såldes på den Tessinska auktionen 1786. – Representerad i Nationalmusei gravyravdelning med omkring 30 teckningar.
(Svenskt konstnärslexikon)
Född 1766 11/4 på Lunds gård i Edsbergs sn (Ör.), död 1838 12/4 i Stockholm (Maria).
Bergsråd. Direktör. Industriell bruksledare. Kopparstickare, litograf och träsnidare. Författare. Son av kronofogden Gustaf B. och Anna Christina Robsahm. Elev av Jacob Gillberg. Student vid Uppsala universitet 1783. Auskultant i Bergskollegium 1788. Ledamot av Vetenskapsakademien 1797. Vistades 1797-99 i England för att studera järntillverkning. Bergsråds titel 1817, direktör för Mynt- och kontrollverket 1833.
Bland arbeten.
S. G. HERMELIN, Geographiske chartor öfver Sverige, I, Sthlm 1797: Karta över Ångermanland, Medelpad och Jämtland, 1797, samt Karta över Härjedalen, 1797.
S. G. HERMELIN, Försök till mineral historia öfver Lappmarken och Vesterbotten, Sthlm 1804: Swappawara koppar och järngrufwor uti Torneå lappmark, karta.
Hultmark, 1944.
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
Nedre Ångermanälven - Stockholm 1932.
