VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

LOOTS, JOANNES.

Ca. 1665-ca. 1735.
Holländsk bokhandlare. Han omtalas 1691 som 'maatematische instrumentmaaker' i Amsterdam där han två år senare blev bokhandlare. Hans affär omfattade även konst- och karthandel. Han gav 1697 ut 'Het nieu en compleet Pas-kaert-Boeck van de Noord- en Oostzee'. Ca 1700 gav han ut en atlas med 36 kartor och 1719 'Nieuwe groote Spiegel'. 1721 utannonserade han ett stort, nytt 'Paskaert van de Straats Davids

A mathematical and nautical instrument maker, Loots also published manuals on navigation. For a time he was in partnership with an engraver, A de Winter, and an author of text books on charts, Claes de Vries, who had ambitions to publish a very large sea atlas of some 200 charts but this was never completed on the scale contemplated. Some of their charts were sold to Gerard van Keulen and others were used in a sea atlas published in 1697. Charts by Loots also appear in a number of other pilot books and sea atlases of the time.
Bland arbeten.
Het nieu en compleet Pas-kaert-Boeck van de Noord- en Oostzee.
Nieuwe groote Spiegel.
Paskaert van de Straats Davids.


Kleerkooper.


FAHLGREN, SAMUEL.

Född 9 sept. 1758 i Hälsingland.
Svensk tjänsteman på S:t Barthélemy, högmålsbrottsling, upptogs som fader- och moderlöst barn af badarmästaren, sedermera stadskirurgen Jakob Tjäder i Stockholm, hvilken lät honom utbilda sig i kirurgi.
F. åtföljde 1783 som skeppskirurg ett handelsfartyg till Nord-Amerika, tjänstgjorde efter återkomsten några månader som underkirurg vid Sexafimerlasarettet i Stockholm och sändes 1784 som t. f. läkare till den nyförvärfvade svenska besittningen S:t Barthélemy. Där fingo hans talanger en mångsidig användning. Sålunda uppgjorde han genast efter framkomsten 1785 stadsplan för staden Gustavia, utnämndes 1786 till guvernementsmedikus, upprättade en specialkarta och jordebok öfver ön och utsågs 1799 till landtmäteridirektör därstädes. Genast vid öns öfverlämnande åt svenskarna 1785 ställdes han vid guvernörens sida som guvernements-sekreterare. Han författade äfven och offentliggjorde (bl. a. i Vet. akad:s handlingar) flera vetenskapliga uppsatser om öns flora och hälsoförhållanden samt hemsände där gjorda naturh
...


Nordisk Familjebok, 2:a upplagan. Jfr H. N. (Hugo Nisbeth), "En högmålsfråga på Barthélemy" (i "Ny ill. tidn.", 1877, s. 62, 71, 78), och E. 0. E. Högström, "S. Barthélemy under svenskt välde" (1888), där emellertid redogörelsen för den Fahlbergska processen är ofullständig och missvisande.


CHATELAIN, HENRI ABRAHAM.

1684-1743. Född i Paris, död i Amsterdam.
Fransk-holländsk präst. Han studerade först i Leiden och Amsterdam, senare i Cambridge och Oxford. Efter några års andlig verksamhet i London blev han 1721 präst i Haag och 1728 i Amsterdam. Han gav ut flera teologiska skrifter samt (anonymt) 'Atlas historique, ou, nouvelle introduction ā la chronologie & ā la géographie ancienne & moderne' 1705-20 i 7 band. En nyutgåva utkom 1732-39.

Bland arbeten.
Atlas historique, ou, nouvelle introduction ā la chronologie & ā la géographie ancienne & moderne.


Nederl. biogr., VII. - Phillips.



Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.



Gustafsberg - 1902-1903.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10290

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

NORDENCREUTZ, JAKOB.

Biografiska uppgifter:Född 12 dec. 1671 i Nyland, död l mars 1747 i Stockholm,
Landtmätare, erhöll efter verksamhet i Ingermanland, Västmanland samt vid landtmäterikontoret år 1710 fullmakt att vara direktör öfver landtmäteriet i Sverige och Finland samt underliggande provinser. Han adlades 1719 med namnet N. (han hette förut Hagman). Under N:s chefstid lades ett nytt verksamhetsområde till landtmätarna därigenom, att justeringen af mått och vikt anförtroddes dem genom ett k. br. 1735, hvarjämte ett icke obetydligt antal geografiska mätningar utfördes. 1725 utfärdades ny instruktion för landtmätarna, i hvilken bl. a. infördes föreskrift, att handlingarna ang. jorddelningar skulle inges till ord. ting och stadfästas. 1734 erhöll N. tillstånd (bekräftadt med privilegium 1738) att låta trycka provinskartor o. d. För ändamålet inköptes särskild tryckpress, som uppställdes inom landtmäterikontoret, hvarefter åtskilliga provinskartor utgåfvos. Sedan genom ett k. br. 1740 förordnats, att landsskillnaderna emellan särskilda höfdingdömen skulle afmätas, utfärdade N. 9 juni s. å. cirkulärbref till samtliga landtmätare med anvisningar till efterrättelse vid gränsernas upptagande. De förrättningar, som på grund häraf blifvit utförda, ega stort värde för bedömande af sträckningen af ifrågavarande administrativa gränser.

Bland arbeten:
1739. Charta öfwer Mälaren [Kartografiskt material] / med Kongl. Maijts nådigste privilegio utgiwen af dess Lantmäterij contoir igenom Jacob Nordencreutz ; [graverad av] E. Geringius sculpsit.

Tillbaka till början.