Ca 1665-1749. Föddes ca 1665 i Vimmerby och dog samt begravdes 1749 i Djursdala, Orremåla.
Kronolänsman i Sevede, 'År 1998 gav han (Owe Gustavs) ut i Rostock en mycket vacker skrift Schwedische Landesaufnahme 1692-1709. Hiddensee 1695 (ISBN 3-9806246-0-9). I denna reproduceras den 2 meter långa kartan (i skala c. 1:8.100) med beskrivande text. Kartan ritades av Olof Spaak, som tillhörde Gunno Eurelius värmländska skara'.
'Framvistes för rätten Länsmannens Olof Spaaks skrifteliga bevittnade förordnande under den 27 nästlidne martü, heremedelst han förklarar sin vilja vara att dess yngsta barn, Olof, Lars, Hans och Annicka, skola efter hans död vara lika arvtagare i löst och fast, samt att de öfrige hans barn, icke den ringaste utalan derå göra skola eller något af hans efterlemnade egendom hafva att fordra, som anteknades åliggandes förenämnde som testamentet fått enligt lag det å nyo efter givarens död för rätten uppvisa, och tillika en riktig afskrift deraf ingifva.'
(E VII aac 1749 volym 111. - Utdrag ur Sevedes Härads ting den 19 Maj 1749.)
Kart & Bildteknik 2003:3, artikel "Från Nyen till Hiddensee. Svensk kartläggning under 1600-talet". Av Ulla Ehrensvärd.
Född i Kalmar 25 mars 1792, död 3 maj 1878 i Stockholm.
Bror till Johan August Anckarswärd.
Artist, grefve efter den föregåendes död, f. 25 mars 1792 i Kalmar, utexaminerades 1808 som fänrik från krigsakademien och tjänstgjorde 1809 i arméns
värmländska fördelning såväl vid norska gränsen som i Stockholm. Med Svea lifgarde gjorde han som löjtnant tyska och norska fälttågen 1813 och 1814, blef kapten 1817, s. å. ordonnansofficer och 1829 adjutant hos Karl Johan samt tio år senare öfverstelöjtnant i armén. Därjämte egnade han sig åt konststudier, hufvudsakligen åt landskapsmålningen, och gjorde 1819–22 studieresor i utlandet. 1828 blef han ledamot och 1843 hedersledamot af konstakademien, och han var en af dem, som stiftade konstföreningen, 1832. Under åren 1844–58 var han öfverintendent och preses i konstakademien, hvilken därunder fick förnyade statuter och ny anordning af sitt läroverk och sin förvaltning. Inom vår planschverkslitteratur intog A. på 1820- och 30-talen ett framstående rum genom sina af honom själf litografierade arbeten Sveriges märkvärdiga...
Bland arbeten.
Fordna och närvarande Sverige
Nordisk Familjebok, Uggleupplagan
Utförde troligen en karta över Medelhavet och med dess länder. Marseille 1762?
RdeT.
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
Surtorn, Berberis vulgaris - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
