1726-86
Fransk kartograf, son till ROBERT DE VAUGONDY, GILLES. Han verkar ha gått i sin fars fotspår som kunglig geograf och hade dessutom titeln 'censeur royal'. Förutom nyutgåvor av faderns olika atlaser gav han 1785 ut 'Atlas de la France et de l'Europe'. Robert de Vaugondys atlas blev senare reviderad och utgiven på nytt av C. F. Delamarche.
Bland arbeten.
Atlas de la France et de l'Europe.
Nouv. biogr. gen. - Phillips.
Holländsk kartograf i slutet av 1500-talet. Efter att ha vunnit ett rykte som erfaren skeppare och lots började han som den förste i världen med att ge ut en sjökartsatlas. Den kom ut 1584-85 under titeln 'Spiegel der Zee-Vaerdt'. Den kom senare i en rad utgåvor på olika språk. 1592 följdes den av 'Tresoor der Zee-Vaert'. Dessa två verk var epokgörande inom sjökartografins område och namnet 'Waghenaer' var under en lång tid synonymt med bra sjökort. Han gav även ut en översiktsplan och en karta över sin hemstad Enkhuysen.
By the third quarter of the sixteenth century an ever increasing volume of the wealth of the New World and the Indies was reaching Lisbon and the Spanish ports, there to be trans-shipped to Northern and Western Europe. This trade was almost entirely in the hands of the Dutch so it was logical that one of their pilots should produce the first set of effective navigational charts. These were compiled under the title Spiegel der Zeevaerdt, by Lucas Janszoon Waghenaer, a native of Enkhu...
Bland arbeten.
Spiegel der Zee-Vaerdt.
Tresoor der Zee-Vaert.
Nederl. biogr. - Nissen. - Phillips.
Född 20 juli 1812 i Stockholm. Död 3 maj 1899 i Stockholm.
Carl Oscar Cardon, den föregåendes broder (Johan Elias Cardon), f. 20 juli 1812 i Stockholm, d. 3 maj 1899 därstädes. Elev hos K. D. Forssell och vid Konstakademien 1833—38. Ägnade sig åt litografisk verksamhet; hjälplärare vid Konstakademiens principskola 19 mars 1855; erhöll pension på indragningsstat från 1 jan. 1879 enligt K. brev 31 maj 1878.
Gift 1) 15 sept. 1838 med Anna Kristina Berg, f. 28 sept. 1802 eller 1804 (i Kalmar, Uppsala stift, enligt betyg från Rönö 1834), d. 14 jan. 1847, änka efter protokollssekreteraren Leonard Palmblad; 2) 30 sept. 1861 med Gustava Elisabet Liljedahl, f. 8 sept. 1813, d. 15 apr. 1896, dotter till traktören Johan Liljedahl.
I ett par gravyrer, som tillskrivas C, använder han ett maner, som erinrar om punktgravyrerna i K. D. Forssells »Ett år i Sverige», vilket tyder på, att vi här ha att spåra om än svaga intryck av den Forssellska skolan. Liksom sin äldre broder övergav C. tidigt gravyren och blev liksom denne en synnerligen produktiv litograf. I fråga om ...
Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936
Byggnad vid Kungsportsavenyen. Hörnet af Christinelundsgatan. - O. A. Mankell 1884.
