1756-1820.
King Gustav III's flag captain in a battle at Svensksund. Appointed state secretary for maritime affairs, later adjutant-general for the fleets. Fell out of favour and was demoted in 1801. When commandant of Sveaborg fortress in Helsinki in 1808, he ignominiously capitulated to the Russians.
Sveriges sjökartor – A. Hedin.
Född 1716 10/6 på Djursholms sätesgård i Danderyds sn (Sthlm), död 1784 4/4 på Ältomta i Tensta sn (Upps.).
Kapten vid Amiralitetet och Ostindiska kompaniet. Kopparstickare. Son av befallningsmannen Gustaf E. och Ebba Catharina Fast. Ledamot av Vetenskapsakademien 1761.
Bland arbeten.
C. G. EKEBERG, Ostindisk resa, åren 1770 och 1771, Sthlm 1773: Charta öfver Gap Godt Hopp, kpst., och Utsigt af Bay Fals, kpst.
Hultmark, 1944.
MERCATOR, GERARD (Gerard de Cremere el. Kremer).
5/3 1512- 2/12 1594. Född i Rupelmonde i Flandern, död i Duisburg.
Belgisk-tysk geograf. Från 1530 studerade han vid universitetet i Leuven under astronomen och kartografen Gemma-Frisius (se denne), och var dennes assistent under arbetet med hans jordglob. Hans första självständiga arbete, en Palestinakarta från 1537, finns det idag bara en känd kopia av. Lika sällsynta är flera av hans andra tidigaste arbeten. År 1541 konstruerade han en jordglob över jordklotet och en himmelsglob, båda på uppdrag av kejsare Karl V. År 1552 slog han sig ned i Duisburg där han sedan fortsatte sin verksamhet. 1569 gav han ut en liten bok om kronologi och samma år kom hans framstående världskarta. 1578 gav han ut Ptolemaeus geografi, kompletterad med sina egna kartor. Detta verk kom i 7 nyutgåvor, den senaste 1794. Mercator är ansedd som den mest betydelsefulla geografen sedan Ptolemaeus. Hans främsta verk, 'Atlas, sive cosmographicae meditationes de fabrica mundi' utkom första gången 1585 och slutfördes 1595, en kort tid efter hans död. Detta arbete var epokavgörande och kom fram till 1642 ut...
Bland arbeten.
Atlas, sive cosmographicae meditationes de fabrica mundi.
(Averdunk. - Bagrow. - Nederl. biogr. X.)
Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936
Cedercrantz - C. H. Tersmeden ca 1900.