SÖK KARTOGRAFER, GRAVÖRER M.FL.

NEYMAN (Nyman, Nyeman, Newman), JOHAN (Hans).

Född 15.., död 16…
Kopparstickare. Verksam i Sverige o. 1616-23. Elev till Valentin Trautman. Medföljde troligen denne till Sverige o. 1616. Hade 1620 av K. Maj:t fått »något arbete under handen», för vilket han 9/2 i ersättning uppbar 60 dlr smt (Kammarkoll. Reg.). S. å. levererades till kopparstickaren Hans Nyman 5 alnar svart kläde och 6 alnar foderboj (Klädkamm. räk.). Kopparstickaren Hans Etzer erhöll i lön för tiden 4/7-27/9 1621 59 ¾ dlr smt (Räntek. boken). S. å 16/12 utbetalades till kopparstickaren Johan Newman 20 dlr smt »till att köpa materia till H. K. M. wapn» (Räntek. boken). Guldsmeden Jochim von der Fecht hade 1622 14/11 å kopparstickaren Hans Jurgens vägnar en fordran att bevaka hos kronan för utfört arbete (Räntek. boken). N., som vid ett tillfälle kallas »förlupen kopparstickare», synes 1623 ha avvikit ur landet. — De båda ovan nämnda Hans Etzer och Hans Jurgen äro med stor sannolikhet identiska med Johan Neyman.

Bland arbeten.
Bibeln, Sthlm 1618: Geographisk afritning huru thet förlofvade landet hafver waridt belägit, karta över Palestina, efter J. Lenéus och V. Trautman.

Hultmark, 1944.

TRAUTMAN, VALENTIN STAFFANSSON.

Född o. 1580 i Tyskland, död 1629 i Stockholm (Tyska förs.), där specif. verifikationer saknas 1618-35.
Tecknare, kopparstickare och träsnidare. Inkom till Sverige troligen 1616 och erhöll 1617 17/2 fullmakt att bo i landet utan 'borgerlig tunga och besvär'. Bosatt i Stockholms norra förstad 1621 enligt stadens tänkebok s. å. 23/11. Uppbar 1624 16 dlr smt för gravering å en prinsessas likkista. 1627 utstack han vapen och namn på prinsessan Agnes’ av Holstein-Gottorp kista i Riddarholmskyrkan för 40 dlr smt. Sistn. år 9/1 var »Fallenteen kåpparstijkare … stämbd at svara Adam Rickertz [då] Dee Laskepelles [De la Chapelle] löitnant, war icke till wedermåls» (Norra förstadens tänkeb.). I boskapsräkningen 1628 skattade »Pfallentijn kapperstik» i norra förstadens östra kvarter för ett »gammalt svijn». Kungen var synbarligen vid T:s frånfälle orolig för kvarlåtenskapen enligt Riks. reg. 1629 19/12: »Gustaff Adolph etc. Wår gunst etc. Effter dhet Wij förnumne at kopparstickaren på Norremalm är dödh och hoos honom äre allehanda kopparplåtar som medh stoor kostnadt utstukne äre, derföre på dhet dhe icke måge förkomma, sk...
Bland arbeten.
A BURE, Orbis Arctoi, imprimisque amplissimi regni Sueciae tabula, jämte porträttmedaljonger av Gustav II Adolf och Maria Eleonora 1626, kpst,

Hultmark, 1944.

WHITELOCK, C.O.

(Ca. 1835), svensk kartograf.

Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.

Regni Norvegiae. - Joh. Bapt. Homann. Ca 1700.

NAGAEV, ALEKSEI IVANOVICH.

Biografiska uppgifter:1704-1781.
Rysk amiral. Nagaev skickades 1715 till Marinakademin i St Petersburg där han sex år senare blev underofficer. Redan efter några månader började Nagaev undervisa kadetter och detta pågick fram till 1724 på Kronstadt och sedan på Marinakademin i St Petersburg fram till 1729. Under dessa år hann Nagaev även med att övervaka arbetena på en kanal i Kronstadt. År 1723 publicerades tre nya sjökort i tredje upplagan av ryska sjöatlasen över Östersjön vilka Nagaev och I. L. Lyuberas hade uppmätt. Dessa är de första ryskproducerade sjökorten i den första ryska sjöatlasen över Östersjön. De två tidigare utgåvorna var i sin helhet kopior av Geddas svenska sjöatlas. Efter att mellan 1729 och 1733 karterat Kaspiska havet runt Astrakhan återvände Nagaev 1735 till St Petersburg. Åren 1741-42 förde Nagaev befäl på två resor mellan Arkangelsk och St Petersburg. På den andra resan sjönk hans fartyg och Nagaev ställdes inför rätta men frikändes och återinsattes i tjänst. Efter Vitus Berings död så sändes Nagaev iväg till Kamchatka för att kartera kusten och vattnen till Amurflodens mynning. I slutet av 1746 fick Nagaev i uppdrag av admiralitetet att producera nya och exakta sjökort varpå han presenterade dem med ett förslag på en sjöatlas över Östersjön vilket godkändes. Efter granskning av alla inkomna kartor från Nagaevs sjömätningar så graverades korten 1752 och gavs ut 1757. Denna sjöatlas kom att vara standardverket i 60 år tills admiral Sarychev kom ut med en ny. I norra Östersjön från Gotland och Ösel upp till Åland så använde man Nagaevs lodningar och djupsiffror både inom Ryssland men även internationellt i över 100 år. Nagaev fortsatte sin karriär under åren som följde och fortsatte att sammanställa kartor samt sköta praktiska göromål inom flottan bland annat såsom kommendant på Kronstadt. Han deltog i den kommission som utarbetade de nya lagarna under Katarina II men tenderade att vara i opposition. Han dog 1781 i St Petersburg och efterlämnade mycket icke publicerat material.

Tillbaka till början.