Död efter 1727.
Fransk kopparstickare, elev av Ch. Simonneau, inkallades till Sverige av N. Tessin för att gravera ritningarna till Stockholms slott, vilka stuckos 1703-1712 i betydande format.
Kopparstickare.(Födelse- och dödsår okända).
Född fransman och elev af Ch. Simonneau, inkallades af N. Tessin för att gravera ritningarna till Stockholms nya slott. Dessa blad af mycket stort format begynte han utföra omkr. 1703, och omkr. 1712 voro de fulländade. H. underhölls i Stockholm h. o. h. [helt och hållet] på Tessins bekostnad, så länge detta arbete varade. 1711-27 utförde H. dessutom en och annan boktitel samt åtskilliga tämligen groft graverade porträtt. Som konstnärlig gravör är han af underordnad betydelse.
Efter inventeringen av koppargravyrerna till Suecia Antiqua et Hodierna 1725 inför första upplagans inbindning så kallades bl. a. Haton att retuschera och laga de plåtar som skadats sedan de graverats (i vissa fall över 50 år tidigare). Haton är inte nämnd såsom gravör på någon av plåtarna.
Sv Uppsl. bok 2:a uppl. bd 12 1949 s. 1.166. (Nordisk familjebok, andra upplagan) B.L.
1655-1694.
Direktör för lantmäteriet, tog initiativet till den första svenska Generalkartan.
At the age of 28, appointed director (later director-general) for the National Land Survey. Offices were a room at the royal palace, 'but in autumn, winter and spring, maps never could be stored there because of the moisture, snow and rain that drift in through the leaky walls'. Wrote poetry with same success - 200 years later the works were deemed 'currently unpalatable'. In the early 1690s worked on Stockholm's Outer archipelago, until then poorly represented on charts. For security reasons, the lise of maps was restricted. His maps first round real use a hundred years later as underpinning for Sweden's Marine Atlas (Sveriges Sjöatlas).
Bland arbeten.
Sveriges Sjöatlas.
Sveriges sjökartor – A. Hedin.
Ca. 1610-42.
Holländsk kartograf, son till Willem Janszoon Blaeu (se denne). Blev tidigt sin fars medarbetare. Efter dennes död fortsatte han faderns verk tillsammans med brodern Joan (se denne). Mellan åren 1639 och 1662 kom Blaeus atlas ut i 10 utgåvor med upp till 11 band och med text på 5 olika språk. Joan Blaeu gav ut 'Atlas major', 'Cosmographia Blaviana' som innehåller inte mindre än 589 kartor. Blaeus atlas är det första kartverk som har separata kartor över Norge och norska områden, i sista utgåvan 7 olika.
Det finns kartor ur Atlas Major med tysk text på baksidan. Enligt uppgift kom dock aldrig en tysk utgåva ut av Atlas Major. De kartor som således trots allt finns med tysk text är troligen lösa ströexemplar. (BL)
Nederl. biogr., X. - Tooley.
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
Spindelört, Thesium alpinum - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
