SÖK KARTOGRAFER, GRAVÖRER M.FL.

SURHON[IUS] [SURHONIO, SURCHON-], JEAN and JACQUES.

Cartographers, goldsmiths and engravers, b. Mons.

Bland arbeten.
Hainault 1548 (used by Ortelius 1579.
Hondius 1633).
Luxembourg 1551.
Namur 1553.
Artois 1554.
Picardy 1557 (used by Ortelius 1559).
Vermandois 1577 (used by Blaeu 1631).

Tooley.

Ulander, Christina Maria

Född 1/6 1833 i Ulricehamn, död 1873 14/5 i Göteborg.
Trägravör. Utbildat sig på egen hand. Känd för sina arbeten i kork och trä. Vid sin död hade hon för världsutställningen i Wien (1873) färdig en efterbildning i kork av Karl XV:s sista oljefärgstavla. Göteborgs historiska museum äger en litografisk avbildning av en bordsskiva i kork, näver och svamp (Daedalea quersina) 'Minnen av Sverige' där i 13 större eller mindre bildfält återges Stockholms slott, Gripsholm, Skokloster, inloppet till Karlskrona, Mora kyrka med flera sevärdheter. Enligt annons i Göteborgs adresskalender för 1871 utförde hon träsnitt 'till vetenskapliga arbeten, läroböcker, kataloger, vignetter för alla yrken m.m.' samt stöd till tjänst med arbeten i kork: 'uti taflor, läspulpeter, portefeuiller, lampskärmar m.m. efter eleganta teckningar och bekommas färdigmonterade'. På industriutställningen i Malmö 1865 belönades hon med medalj.

KEULEN van.

Holländsk bokhandlarfirma, grundlagd i Amsterdam 1678 av Joannes van Keulen (se denne). Denne handlade med sjökort samt matematiska och nautiska böcker och instrument som han till viss del gjorde förarbetet till. Som förläggare gav han ut en rad stora sjökartverk som 'De lichtende Zeefaakkel' (1680-84), 'Zee Atlas' (1680) och 'De groote nieuwe vermeerderde Zee Atlas ofte water werelt' (1695). Dessa verk kom i flera nyutgåvor. - Hans son, Gerard van Keulen, fortsatte verksamheten, reviderade de gamla kartorna och kompletterade med nya. Efter hans död 1726 fortsatte företaget under ledning av Johannes van Keulen d.y. (d. 1755). 1728 utkom en fransk utgåva, 'Flambeau de la mer' i 4 band, och 1753 en reviderad utgåva, 'De nieuwe groote lichtende Zee fakkel'. Från 1779 var Gerard Hulst van Keulen (se denne) innehavare av företaget och ombesörjde flera nyutgåvor av firmans atlaser. 1802 hade 'Zee-Fakkel' (med text på holländska, franska och spanska) kommit ut i 26 utgåvor, och 'Zee-Atlas' (utan text) i 15 utgåvor....
Bland arbeten.
De lichtende Zeefaakkel.
Zee Atlas.
De groote nieuwe vermeerderde Zee Atlas ofte water werelt.
Flambeau de la mer.
De nieuwe groote lichtende Zee fakkel.

Nissen. - Nouv. biogr. gen. - Phillips. - Wieder.

Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936

Stormhatt, Aconitum septetrionale - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.

NAGAEV, ALEKSEI IVANOVICH.

Biografiska uppgifter:1704-1781.
Rysk amiral. Nagaev skickades 1715 till Marinakademin i St Petersburg där han sex år senare blev underofficer. Redan efter några månader började Nagaev undervisa kadetter och detta pågick fram till 1724 på Kronstadt och sedan på Marinakademin i St Petersburg fram till 1729. Under dessa år hann Nagaev även med att övervaka arbetena på en kanal i Kronstadt. År 1723 publicerades tre nya sjökort i tredje upplagan av ryska sjöatlasen över Östersjön vilka Nagaev och I. L. Lyuberas hade uppmätt. Dessa är de första ryskproducerade sjökorten i den första ryska sjöatlasen över Östersjön. De två tidigare utgåvorna var i sin helhet kopior av Geddas svenska sjöatlas. Efter att mellan 1729 och 1733 karterat Kaspiska havet runt Astrakhan återvände Nagaev 1735 till St Petersburg. Åren 1741-42 förde Nagaev befäl på två resor mellan Arkangelsk och St Petersburg. På den andra resan sjönk hans fartyg och Nagaev ställdes inför rätta men frikändes och återinsattes i tjänst. Efter Vitus Berings död så sändes Nagaev iväg till Kamchatka för att kartera kusten och vattnen till Amurflodens mynning. I slutet av 1746 fick Nagaev i uppdrag av admiralitetet att producera nya och exakta sjökort varpå han presenterade dem med ett förslag på en sjöatlas över Östersjön vilket godkändes. Efter granskning av alla inkomna kartor från Nagaevs sjömätningar så graverades korten 1752 och gavs ut 1757. Denna sjöatlas kom att vara standardverket i 60 år tills admiral Sarychev kom ut med en ny. I norra Östersjön från Gotland och Ösel upp till Åland så använde man Nagaevs lodningar och djupsiffror både inom Ryssland men även internationellt i över 100 år. Nagaev fortsatte sin karriär under åren som följde och fortsatte att sammanställa kartor samt sköta praktiska göromål inom flottan bland annat såsom kommendant på Kronstadt. Han deltog i den kommission som utarbetade de nya lagarna under Katarina II men tenderade att vara i opposition. Han dog 1781 i St Petersburg och efterlämnade mycket icke publicerat material.

Tillbaka till början.