VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

Kjellström, Nils.

1735-1798.
Lantmätare, verksam i Dalarna.
Bland arbeten.
Fahlustads tomt charta. Charta öfver Fahlu stad. Författad åren 1781 och 1782 af Nils Källström. Transporterad år 1797 af Carl Linderberg och copierad år 1830 af A.G. Théel.

Charta öfver Björnshytte masugnsvärks skog och inägor, med underliggande hemman och kolare torp, uti Stora Koppabergs höfdingedöme, Wästra Järnbergslagen och Grangärdes socken. Författad åren 1765, 1766, 1767 och 1772 af Nils Kiellström och Lars Henric Hilleström.

Charta öfwer Pehr Janssons och Pehr Hans Hemmans gårdsplatser uti Wik och Söderbärkes sochn.

Charta öfver Fahlu stad Författad Åren 1761, 1781 och 1782 af Nils Kiellström.

Charta öfver Fahlu stad Författad och Afmätt År 1761 af Nils Kiellström och Abr. Hölin.

Charta öfver Tvistige Rågången Imellan Husby och Hedemora Soknar Uti Stora Kopparbergs Höfdingedöme Och Näsgårds Län Författad År 1773. af Ordinarie Landtmätaren Nils Kjellström och Commiss. Landtmät: L: H: Hilleström. Afritad i Kongel: General Landtmäteri Contoiret År 1776, af Jon: Brodin

Charta öfwer Billsjö hytte och masugns wärks inägor och skog med underliggande torpp och hemman i Birs byn. Belägen uti Kopparbergs höfdingedöme, Västra jernsbergslagen och Söderbärkes socken. Författad dels åren 1753, 1754 och 1756 af framledna ordinarie landmätaren Melchior Ekström och Magnus [---]ström och åren 1784, 1785 och 1786 af Nils Kiellström. Renoverad år 1822 af J.U. Nyrén.

Plan Ritning öfver Fahlu Stads Hospitals Åbyggnad och Tomt Författad 1793 af N: K


ÖSTERBERG, ERIC.

Född 1746 12/6 i Uppsala, död före 1779 i dec., trol. i Lovisa.
Akademigravör. Underofficer. Son av ullkammaren Carl Ö. och Brita Menlös. Elev av Anders Åkerman i Uppsala från 1759. Volontär vid Fortifikationen 1771. Överflyttade 1773 till Åbo, där han var verksam som akademigravör till 1777. 'Graveuren wid kongl. academien härstädes Eric Österberg har till allmänhetens och i synnerhet scholornes tjänst, i koppar stuckit en swensk och latinsk föreskrift, jämwähl alphabeterne, som med wacker stil och accuratesse äro förfärdigade, och säljes i partie för 2 dal. 26 öre, men styckewis för 5 dal. K:mt...' (Tidningar utgifne af et sällskap i Åbo 1776 29/2). Ö. begav sig 1777 till Lovisa, där han tog tjänst som underofficer vid ett värvat regemente.

Bland arbeten.
S. DURAEUS, De visu, diss., resp. J. Södervall, Uppsala 1765: schematisk framställning av ögat jämte geometriska figurer, kpst. Ö. graverade ett flertal geometriska figurer för matematiska dissertationer vid Åbo akademi och Uppsala universitet under presidium, av bl.a. M. J. ALOPAEUS, Åbo 1764-74, O. S. WETTERQUIST, Uppsala 1765, S. DUILEUS, Uppsala 1766, H. H.
WALLENBERG, Uppsala 1766, samt för A. PLANMAN, Åbo 1776.
Karta över Bornholm, efter T. Cöhler, 1765.
A. ÅKERMAN, Atlas juvenilis. 1:a uppl., Uppsala 1768: 16 kolor, kartblad över Europa; 2:a uppl., u. o. [1774]: 20 kolor. kartblad över Europa.
C.F. GEORGII, De insula Sela, Sudermanniae, diss., resp. E. Humbla, Uppsala 1771: karta över Selö i Mälaren.
DENS., De paroecia Braenkyrka toerneae meridionalis in Sudermannia, diss., I, resp. J. W. Brannius, Uppsala 1769: tab. med kufiska mynt, etsn.
J. IHRE, De runarum in Suecia antiquitate, diss., resp. U. von Troil, Uppsala 1769: tab. med 3 runstenar och runalfabet, etsn.
H. G. PORTHAN, Narratio R. V. Pauli Juusten episcopi Aboénsis de legatione sua russica, diss., I, resp. G. W. Rydman, Åbo 1775: vapensköld, etsn.
J. LINDELL, Cantilenae selectiores, Åbo 1776: titelblad, titel och vignett med lekande skolpojkar, inom rik rokokoram, efter G. P. Nordberg, kpst., samt 15 text-och notsidor, kpst.


DESPREZ, LOUIS JEAN

Född 1737 i Auxerre, Frankrike, död 19 mars 1804 i Stockholm.
Desprez var en fransk arkitekt, målare, och grafiker, verksam i Sverige. Desprez föddes i staden Auxerre i Burgund 1737. Han studerade till arkitekt och vann 1770 stora priset i Académie d'architecture i Paris. Han var då 'professeur de dessin ā l'école royale militaire'. Senare fick han understöd av franska konstakademien och gjorde flera resor i Italien.
Desprez kom till Rom 1777 i egenskap av arkitekt och fransk konststipendiat. Han hade två gånger blivit prisbelönad vid byggnadsakademien i Paris, första gången för ett ståtligt och invecklat gravtempel, andra gången för 'ett slott för en hög herre'. I Rom började han att pliktskyldigt studera och avrita de antika byggnadsminnena. Han gjorde sig snart känd som en skicklig och fantasirik avtecknare av kyrkor och ruiner och som en mångsidig talang, etsare, akvarellist och även målare i olja. Den franske målaren Joseph Marie Vien kallade honom 'en ung man full av eld och snille'. Desprez hade knappt blivit hemmastadd i Rom innan han skaffade sig tillstånd a
...



Karta öfver Stockholm. - 1904.



Norra Östersjön med Stockholms skärgård, Åland samt Åbo med skärgård. - Petter Gedda 1694.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10281

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

NAGAEV, ALEKSEI IVANOVICH.

Biografiska uppgifter:1704-1781.
Rysk amiral. Nagaev skickades 1715 till Marinakademin i St Petersburg där han sex år senare blev underofficer. Redan efter några månader började Nagaev undervisa kadetter och detta pågick fram till 1724 på Kronstadt och sedan på Marinakademin i St Petersburg fram till 1729. Under dessa år hann Nagaev även med att övervaka arbetena på en kanal i Kronstadt. År 1723 publicerades tre nya sjökort i tredje upplagan av ryska sjöatlasen över Östersjön vilka Nagaev och I. L. Lyuberas hade uppmätt. Dessa är de första ryskproducerade sjökorten i den första ryska sjöatlasen över Östersjön. De två tidigare utgåvorna var i sin helhet kopior av Geddas svenska sjöatlas. Efter att mellan 1729 och 1733 karterat Kaspiska havet runt Astrakhan återvände Nagaev 1735 till St Petersburg. Åren 1741-42 förde Nagaev befäl på två resor mellan Arkangelsk och St Petersburg. På den andra resan sjönk hans fartyg och Nagaev ställdes inför rätta men frikändes och återinsattes i tjänst. Efter Vitus Berings död så sändes Nagaev iväg till Kamchatka för att kartera kusten och vattnen till Amurflodens mynning. I slutet av 1746 fick Nagaev i uppdrag av admiralitetet att producera nya och exakta sjökort varpå han presenterade dem med ett förslag på en sjöatlas över Östersjön vilket godkändes. Efter granskning av alla inkomna kartor från Nagaevs sjömätningar så graverades korten 1752 och gavs ut 1757. Denna sjöatlas kom att vara standardverket i 60 år tills admiral Sarychev kom ut med en ny. I norra Östersjön från Gotland och Ösel upp till Åland så använde man Nagaevs lodningar och djupsiffror både inom Ryssland men även internationellt i över 100 år. Nagaev fortsatte sin karriär under åren som följde och fortsatte att sammanställa kartor samt sköta praktiska göromål inom flottan bland annat såsom kommendant på Kronstadt. Han deltog i den kommission som utarbetade de nya lagarna under Katarina II men tenderade att vara i opposition. Han dog 1781 i St Petersburg och efterlämnade mycket icke publicerat material.

Tillbaka till början.