VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

Hyacinth, P. rev.


Bland arbeten.
Plan de la ville de Peking levee en 1817 (title repeated in Russian). St. Petersburg, (c. 1815) 1220 x 960 mm.
A rare map of the city published in St Petersburg in the early part of the nineteenth century. The plan shows details of the city walls, gates, streets, waterways, lakes, palaces, buildings and temples. Although mentioned in Cordier, little detail is given, but it does appear to be a source map for a number of subsequent maps published through the nineteenth century.
The Russian Ecclesiastical Mission in Peking was founded in 1727. The Emperor K’Ang His gave them a temple in the north-west corner of the city. According to Cordier a good deal of Scientific and Sinological work was done at the mission.


REHN, JEAN ERIK

Född d. 18 maj 1717. Död i Stockholm d. 19 mars 1793.
Arkitekt, gravör, konstälskare. Född d. 18 maj 1717. Son af Erik Bure och Rebecka Rehn (af den gamla stockholmska borgarsläkten), upptog R. moderns släktnamn.Gift med Anna Kristina Rungren.
Efter idkade militärstudier, därunder han lade sig särdeles vinn om teckning, ingick han vid fortifikationen och befordrades till löjtnant-dessinatör vid nämnda kår.
För att blifva i tillfälle att lära etsningskonsten eller, såsom det då hette, »skedvattensgravyren», reste han 1740 med offentligt understöd till Paris och utförde där under Le Bas' skickliga ledning åtskilliga lyckade arbeten i antydda väg, däribland planscherna öfver Ulrika Eleonoras bisättning och begrafning efter Hårlemans teckningar. Nämnda konstnär uppgjorde med honom 1745 ett kontrakt, enligt hvilket han mot årlig lön skulle gå de svenska sidenfabrikerna tillhanda »med mönster- och patronritning samt fasoners projekterande». Han hade vid denna tid återkommit till fäderneslandet, där han blef en eftersökt teckningslärare.
I sällskap med J. P
...


(Svenskt biografiskt handlexikon)


ANDERSSON, SAMUEL (KUMLIEN).

Född 1773 10/10 i Kumla sn (Västm.), död 1857 10/9 i Stockholm (Klara).
Kopparstickare. Son av nämndemannen Anders Christoffersson och Anna Samuelsdotter Kumlin. Inskrevs i Konstakademiens principskola i mars 1793, kallade sig då Samuel Kumblijn. Gravör vid Vetenskapsakademien 1805-29 och därefter stilgjutare i Rikets ständers bank. Graverade 1810-20 i samarbete med sonen Carl Christoffer en ny upplaga av D. K. Ehrenstrahls Certamen Equestre, se G. C. Eimmart.

Bland arbeten.
S. G. HERMELIN, Special kartor och ritningar till beskrifning öfver Sverige, Sthlm 1806: 2 kartor.
Karta öfver Elfsborgs höfdingdöme 1808.
Generalkarta över Göta kanal föreslagen till sammanbindande av Vänern och Vättern med Östersjön 1810.
N. G. WERMING, Kartor öfver svenska städer, u. o. [1806-19]: 4 blad, bl. a. Plan och läge af Oscars stad uti Wärmeland, 1811, och Special [karta] med belägenheten af Piteå, 1814.
D. K. Ehrenstrahls Certamen Equestre.


Hultmark, 1944.



Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936



Apel, Pyrus malus - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10281

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

NAGAEV, ALEKSEI IVANOVICH.

Biografiska uppgifter:1704-1781.
Rysk amiral. Nagaev skickades 1715 till Marinakademin i St Petersburg där han sex år senare blev underofficer. Redan efter några månader började Nagaev undervisa kadetter och detta pågick fram till 1724 på Kronstadt och sedan på Marinakademin i St Petersburg fram till 1729. Under dessa år hann Nagaev även med att övervaka arbetena på en kanal i Kronstadt. År 1723 publicerades tre nya sjökort i tredje upplagan av ryska sjöatlasen över Östersjön vilka Nagaev och I. L. Lyuberas hade uppmätt. Dessa är de första ryskproducerade sjökorten i den första ryska sjöatlasen över Östersjön. De två tidigare utgåvorna var i sin helhet kopior av Geddas svenska sjöatlas. Efter att mellan 1729 och 1733 karterat Kaspiska havet runt Astrakhan återvände Nagaev 1735 till St Petersburg. Åren 1741-42 förde Nagaev befäl på två resor mellan Arkangelsk och St Petersburg. På den andra resan sjönk hans fartyg och Nagaev ställdes inför rätta men frikändes och återinsattes i tjänst. Efter Vitus Berings död så sändes Nagaev iväg till Kamchatka för att kartera kusten och vattnen till Amurflodens mynning. I slutet av 1746 fick Nagaev i uppdrag av admiralitetet att producera nya och exakta sjökort varpå han presenterade dem med ett förslag på en sjöatlas över Östersjön vilket godkändes. Efter granskning av alla inkomna kartor från Nagaevs sjömätningar så graverades korten 1752 och gavs ut 1757. Denna sjöatlas kom att vara standardverket i 60 år tills admiral Sarychev kom ut med en ny. I norra Östersjön från Gotland och Ösel upp till Åland så använde man Nagaevs lodningar och djupsiffror både inom Ryssland men även internationellt i över 100 år. Nagaev fortsatte sin karriär under åren som följde och fortsatte att sammanställa kartor samt sköta praktiska göromål inom flottan bland annat såsom kommendant på Kronstadt. Han deltog i den kommission som utarbetade de nya lagarna under Katarina II men tenderade att vara i opposition. Han dog 1781 i St Petersburg och efterlämnade mycket icke publicerat material.

Tillbaka till början.