VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

MASSA [MASSART, MASSAERT], ISAAC.

Baptized October 7, 1586 in Haarlem, died 1643.
Dutch cartographer and traveller to Moscow.
Isaac Abrahamszoon Massa was a Dutch grain trader, traveller and diplomat, the envoy to Muscovy, author of memoirs witnessing the Time of Troubles and the maps of Eastern Europe and Siberia. Massa's experience in and knowledge of Muscovy transformed him into a Dutch 'Kremlinologist.' The Isaac Massa Foundation in Groningen aims to stimulate scientific and cultural contacts between the Russian Federation and the Netherlands.
Isaac Massa was born in a wealthy silk merchant's family that relocated from Liege to Haarlem before his birth. His ancestors could have been Italian huguenots who fled their homeland in the beginning of the Reformation. The family surname was also known as Massart, Massaert.
In 1601 Isaac left Haarlem for Moscow to assist the family trade. Isaac has been witness to the second half of Boris Godunov's reign that evolved into a civil war now known as the Time of Troubles. He survived the capture of Moscow by False Dmitriy I and left Russi
...
Bland arbeten.
Plans of Moscow 1610, 1618;
N. Russia 1612 and
South Russia, used by Blaeu & Jansson.


Tooley.


McCLURE, SIR ROBERT JOHN.

Född i Wexford, Irland, död i London.
Engelsk sjöofficer. 1836-47 deltog han i kapten George Backes expedition till Repulse Bay och 1848-49 i James Ross expedition för att undsätta John Franklin som förolyckats under försöket att finna nordvästpassagen. Expeditionen blev misslyckad och 1850 utsändes en ny under ledning av kapten Richard Collinson. McClure fick då kommandot över skeppet 'Investigator'. Skeppen kom ifrån varandra och 'Investigator' frös inne vid Melville sund. McClure konstaterade att nordvästpassagen existerade men han lyckades inte att genomföra resan med sitt skepp. Utan att finna spår efter kapten Franklin och hans män höll även undsättningsexpeditionen på att få sätta livet till. Först 1854 var den tillbaka i England. Senare tjänstgjorde McClure i Kina och avancerade efter hand till viceamiral.


Salmonsen. - Dict. nat. biogr.


Ulander, Christina Maria

Född 1/6 1833 i Ulricehamn, död 1873 14/5 i Göteborg.
Trägravör. Utbildat sig på egen hand. Känd för sina arbeten i kork och trä. Vid sin död hade hon för världsutställningen i Wien (1873) färdig en efterbildning i kork av Karl XV:s sista oljefärgstavla. Göteborgs historiska museum äger en litografisk avbildning av en bordsskiva i kork, näver och svamp (Daedalea quersina) 'Minnen av Sverige' där i 13 större eller mindre bildfält återges Stockholms slott, Gripsholm, Skokloster, inloppet till Karlskrona, Mora kyrka med flera sevärdheter. Enligt annons i Göteborgs adresskalender för 1871 utförde hon träsnitt 'till vetenskapliga arbeten, läroböcker, kataloger, vignetter för alla yrken m.m.' samt stöd till tjänst med arbeten i kork: 'uti taflor, läspulpeter, portefeuiller, lampskärmar m.m. efter eleganta teckningar och bekommas färdigmonterade'. På industriutställningen i Malmö 1865 belönades hon med medalj.



Karta öfver Stockholm. - 1904.



'Sjökarta och beskrivning över de nordliga landen och deras märkvärdigheter sorgfälligt utarbetad anno 1539.' - Olaus Magnus.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10281

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

NAGAEV, ALEKSEI IVANOVICH.

Biografiska uppgifter:1704-1781.
Rysk amiral. Nagaev skickades 1715 till Marinakademin i St Petersburg där han sex år senare blev underofficer. Redan efter några månader började Nagaev undervisa kadetter och detta pågick fram till 1724 på Kronstadt och sedan på Marinakademin i St Petersburg fram till 1729. Under dessa år hann Nagaev även med att övervaka arbetena på en kanal i Kronstadt. År 1723 publicerades tre nya sjökort i tredje upplagan av ryska sjöatlasen över Östersjön vilka Nagaev och I. L. Lyuberas hade uppmätt. Dessa är de första ryskproducerade sjökorten i den första ryska sjöatlasen över Östersjön. De två tidigare utgåvorna var i sin helhet kopior av Geddas svenska sjöatlas. Efter att mellan 1729 och 1733 karterat Kaspiska havet runt Astrakhan återvände Nagaev 1735 till St Petersburg. Åren 1741-42 förde Nagaev befäl på två resor mellan Arkangelsk och St Petersburg. På den andra resan sjönk hans fartyg och Nagaev ställdes inför rätta men frikändes och återinsattes i tjänst. Efter Vitus Berings död så sändes Nagaev iväg till Kamchatka för att kartera kusten och vattnen till Amurflodens mynning. I slutet av 1746 fick Nagaev i uppdrag av admiralitetet att producera nya och exakta sjökort varpå han presenterade dem med ett förslag på en sjöatlas över Östersjön vilket godkändes. Efter granskning av alla inkomna kartor från Nagaevs sjömätningar så graverades korten 1752 och gavs ut 1757. Denna sjöatlas kom att vara standardverket i 60 år tills admiral Sarychev kom ut med en ny. I norra Östersjön från Gotland och Ösel upp till Åland så använde man Nagaevs lodningar och djupsiffror både inom Ryssland men även internationellt i över 100 år. Nagaev fortsatte sin karriär under åren som följde och fortsatte att sammanställa kartor samt sköta praktiska göromål inom flottan bland annat såsom kommendant på Kronstadt. Han deltog i den kommission som utarbetade de nya lagarna under Katarina II men tenderade att vara i opposition. Han dog 1781 i St Petersburg och efterlämnade mycket icke publicerat material.

Tillbaka till början.