Född 1705, död 1778.
Son till löjtnant Ingevall Vallberg och Margareta Helena Blyberg, samt svåger med företrädaren Embring. Examen 1727. E. ord. 1728 på Öland, och 1729 i Östergötl. Ord. 1742. Kom.-lantmätare. 1760 genom byte med sonen. Kom.-lantmätare i Savolax 1778 genom byte med J. G. Leffler. Afsked med öfverinspektors titel s. å. Ågde Klosterorlunda i Hofs s:n. Gift 1730 med Maria Göthe, f. 1707, d. 1770.
Ekstrand - Svenska landtmätare.
1722-1804. Född i Orlunda, död i Fliseryd.
Svensk sjöofficer. Blev löjtnant vid amiralitetet 1750 men gick strax därefter i utländsk örlogstjänst. 1755 återvände han till den svenska flottan som kapten, 1766 blev han kommandörkapten och 1772 konteramiral. Adlad 1756. Var från 1758 knuten till det svenska kustmätningsarbetet. 1772-97 direktör för sjökartverket. Ett resultat av hans verksamhet var den så kallade 'Nordenankars atlas' som utkom 1782-97. Han författade den första svenska läroboken i navigation (1756). Medlem av Vetenskapsakademien i Stockholm.
In 1773, Rear Admiral Johan Nordenankar was appointed director of maps, directly under the royal court. The maps were engraved by Fredric Akrel and Eric Åkerland.
Bland arbeten.
Nordenankars atlas.
Lönborg, s. 183ff. - Sv. män och kv. Sveriges sjökartor – A. Hedin.
(1767-1822)
Salmson, svensk judisk släkt. Flera af dess
medlemmar ha egnat sig åt skulptur, gravyr och
måleri. Stamfadern, S. Salmson, f. 1767, kom från
Prag till Stockholm och afled där som hofgravör
1822. Utom Johan och Axel Jakob hade
han äfven sönerna Abraham (f. 1806, d. 1857 i
Paris), medalj- och sigillgravör, Semmy (f. 1812,
d. 1860), hofgravör, och Ludvig , fader till Hugo
Fredrik , samt dottern Rebecka, gift med
myntgravören L. P. Lundgren och moder till fruarna
L. Ahlborn och K. Weijdenhayn.
Enligt Svenskt biografiskt handlexikon hade S. Salmson tolv barn.
Nordisk Familjebok, Uggleupplagan. Svenskt biografiskt handlexikon.
Karta öfver Stockholm. - 1904.
Linnés Hammarby - Nay 1881.
GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALT
Ursprungligen Generalstabens litografiska inrättning, bildades 1833 och ställdes under chefen för Lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition såsom inspektör och fick till uppgift att utföra de litografiska arbeten, som erfordrades för nämnda expedition och för Topografiska kåren samt att bereda officerare tillfälle att få kunskaper om litografi.
Inrättningens personal bestod av kommenderade officerare och av civila tryckare. År 1872 uppläts anstalten genom kontrakt på 25 år till hovintendenten A. Börtzell. Staten lämnade lokal på Sergelgatan 1 i Stockholm. Föreståndaren för anstalten förband sig att utföra litografiska arbeten för allmänna verk och inrättningar mot vanligt gällande pris, att följa litografins och kartografins framsteg, att lämna undervisning i dessa ämnen åt Generalstabens personal, att vid fälttjänstövningar ställa erforderlig personal till krigsstyrelsens förfogande och att i händelse av krig överlämna hela anstalten till krigsstyrelsen mot gottgörelse. GLA hade fram till 1962 ensamrätt till försäljning av de statligt framställda kartorna.
År 1886 förlängdes kontraktet till 1907 och överfördes samtidigt på A. Börtzells aktiebolag. År 1904 förlängdes kontraktet för nämnda bolag ytterligare till 1924. År 1913 inordnades dock bolaget i koncernen Sveriges litografiska tryckerier (sedermera Esselte), i vars tillkomst Axel Lagrelius, som 1898 efterträtt Börtzell som anstaltens föreståndare, hade stor del. GLA, som trots namnet alltid var enskilt drivet eller ägt, tillhörde Esseltekoncernen fram till 1990 och övertogs av Liberkoncernen 1991.
- Se bild.
