(1799-1859)
Johan (förut Isak) S., gravör, f. 1799, d. 1859
i Paris, blef elev vid konstakademien samt egnade
sig åt stengravyr och skulptur och var en af de unge
konstnärer, som vid denna tid sökte ge plastisk
gestalt åt de fornnordiska myterna. Vid den af
Götiska förbundet utlysta konsttäflingen 1818 vann
han pris för sin relief Tors strid med jättarna
, och vid förbundets utställning s. å. uppträdde
han med denna och några kaméaftryck. 1820 blef
han agré i konstakademien samt innehade dess
resepension 1822-29. Han for till Paris,
där han sedan stannade. För Sverige utförde han
de båda vackra medaljerna öfver kronprins Oskar som
Uppsala universitets kansler (1822) samt öfver Karl
De Geer (1823). Han lär ha utfört medaljer äfven för
Ludvig Filip och Napoleon III, men mest sysselsatte
han sig med sigillgravyr.
Nordisk Familjebok, Uggleupplagan.
Född 17 oktober 1802 i Stockholm, död 3 juli 1878 i Stockholm.
Johan Elias Cardon var en svensk konstnär, litograf och hovgravör.
Gift med Britta Kristina Sundberg född 14 september 1812 död 7 juli 1894. Far till två döttrar, Ida Cardon född 13 juli 1839 och död 10 mars 1881 och Kerstin Cardon samt bror till litograferna Carl Oskar och Oskar Daniel Cardon.
Cardon var av vallonsk släkt. Efter ett års studier i handelslära i Härnösand hoppade Cardon av utbildningen för att bli elev hos kopparstickaren Christian Forssell i Stockholm samtidigt studerade han vid Konstakademien. På ett kungligt stipendium studerade han litografins teknik i Paris 1830-1831 och 1833-1834 samt i München 1832. Han blev agré vid Konstakademien 1835 och ledamot 1843 med titeln kunglig litograf.
Tillsammans med A. M. Spong startade han 1835 ett litografiskt tryckeri där man införde de moderna litografimetoder Cardon studerat i Tyskland och Frankrike.
Hans produktion omfattar omkring 600 blad huvudsakligen med porträtt bilder. Hans största samlade porträttverk gavs ut 1842 under namnet Gal...
Ca. 1550. Han föddes i Venedig 1515
Italiensk författare. Hade under årens lopp en rad höga förtroendeposter i republiken Venedig. 1543 deltog han i beskickningen till kejsare Karl V. Han hade vunnit rykte som författare, matematiker och geograf, då han 1558 utgav en reseberättelse från de nordiska farvattnen, byggd på gamla familjeupptäckter. Enligt dessa vistades två bröder från Venedig, Nicolo och Antonio Zeno, under åren runt 1390 på ön Frisland mellan Skottland och Grönland och utförde stora bedrifter i tjänst hos landets furste, Zichmni. Med berättelsen om de två brödernas resor i det nordliga Atlanten som underlag utarbetade Zeno en karta som medföljde boken. Här är Frisland och en rad andra okända öar ritade med stor noggrannhet. På grund av författarens anseende blev boken accepterad av samtiden men efter hand som kunskapen om dessa farvatten ökade, och det visade sig att de sjöfarande aldrig återkom, började man tvivla på sanningen i berättelsen. Under flera år har lärda, vetenskapsmän, geografer och historiker gjort Zenos bok till f...
Bagrow. - Salmonsen.
Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936
Brask - C. H. Tersmeden ca 1900.
MERCATOR, GERARD (Gerard de Cremere el. Kremer).
Biografiska uppgifter:5/3 1512- 2/12 1594. Född i Rupelmonde i Flandern, död i Duisburg.
Belgisk-tysk geograf. Från 1530 studerade han vid universitetet i Leuven under astronomen och kartografen Gemma-Frisius (se denne), och var dennes assistent under arbetet med hans jordglob. Hans första självständiga arbete, en Palestinakarta från 1537, finns det idag bara en känd kopia av. Lika sällsynta är flera av hans andra tidigaste arbeten. År 1541 konstruerade han en jordglob över jordklotet och en himmelsglob, båda på uppdrag av kejsare Karl V. År 1552 slog han sig ned i Duisburg där han sedan fortsatte sin verksamhet. 1569 gav han ut en liten bok om kronologi och samma år kom hans framstående världskarta. 1578 gav han ut Ptolemaeus geografi, kompletterad med sina egna kartor. Detta verk kom i 7 nyutgåvor, den senaste 1794. Mercator är ansedd som den mest betydelsefulla geografen sedan Ptolemaeus. Hans främsta verk, 'Atlas, sive cosmographicae meditationes de fabrica mundi' utkom första gången 1585 och slutfördes 1595, en kort tid efter hans död. Detta arbete var epokavgörande och kom fram till 1642 ut i 47 nyutgåvor med text på 6 olika språk. Under sina sista levnadsår hade Mercator goda medhjälpare i sina söner Rumold Mercator (se denne) och Arnold Mercator (se denne), samt tre av sina sonsöner. Ingen av dessa förde emellertid hans verk vidare. 1604 såldes företaget till Jodocus Hondius. På grund av den stora efterfrågan på Mercators atlas gav Jocodus Hondius ut en förminskad utgåva, 'Atlas minor' (1607) som även den fick stor utbredning under en lång rad år. Som kartograf tog Mercator i bruk en ny, cylindrisk kartprojektion som visade sig vara särskilt användbar för sjökort, och användes under flera århundraden.
For nearly sixty years, during the most important and exciting period in the story of modern map making, Gerard Mercator was the supreme cartographer, his name, second only to Ptolemy, synonymous with the form of map projection still in use today. Although not the inventor of this type of projection he was the first to apply it to navigational charts in such a form that compass bearings could be plotted on charts in straight lines, thereby providing seamen with a solution to an age-old problem of navigation at sea. His influence transformed land surveying and his researches and calculations led him to break away from Ptolemy's conception of the size and outline of the Continents, drastically reducing the longitudinal length of Europe and Asia and altering the shape of the Old World as visualized in the early sixteenth century.
Mercator was born in Rupelmonde in Flanders and studied in Louvain under Gemma Frisius, Dutch writer, astronomer and mathematician. He established himself there as a cartographer and instrument and globe maker, and when he was twenty-five drew and engraved his first map (of Palestine) and went on to produce a map of Flanders (1540) supervising the surveying and completing the drafting and engraving himself. The excellence of his work brought him the patronage of Charles V for whom he constructed a globe, but in spite of his favor with the Emperor he was caught up in the persecution of Lutheran protestants and charged with heresy, fortunately without serious consequences. No doubt the fear of further persecution influenced his move in 1552 to Duisburg, where he continued the production of maps, globes and instruments culminating in large-scale maps of Europe (1554), the British Isles (1564) and the famous World Map on 18 sheets drawn to his new projection (1569). All these early maps are exceedingly rare, some being known by only one copy.
In later life he devoted himself to his edition of the maps in Ptolemy's Geographia, reproduced in his own engraving as nearly as possible in their original form, and to the preparation of his 3-volume collection of maps to which, for the first time, the word 'Atlas' was applied. The word was chosen, he wrote, 'to honour the Titan, Atlas, King of Mauritania, a learned philosopher, mathematiciar, and astronomer' . The first two parts of the Atlas were published in 1585 and 1589 and the third, with the first two making a complete edition, in 1595 the year after Mercator's death.
Mercator's sons and grandsons, named above, were all cartographers and made their contributions in various ways to the great atlas. Rumold, in particular, was responsible for the complete edition in 1595. After a second complete edition in 1602, the map plates were bought in 1604 by Jodocus Hondius who, with his sons, Jodocus II and Henricus, published enlarged editions which dominated the map market for the following twenty to thirty years.
Bland arbeten:
Atlas, sive cosmographicae meditationes de fabrica mundi.
((Averdunk. - Bagrow. - Nederl. biogr. X.) ) - Se bild.
