1735-1801. Född i Lemvig på Jylland i Danmark, död i Eidsberg.
Norsk präst. År 1752 började han studera och tog 1756 en examen i teologi. Efter flera års verksamhet som informator i olika städer i Danmark blev han 1768 sockenpräst i Spydeberg. Samma år tog han magistergraden. 1784 fick han titeln professor och 1785 blev han sockenpräst i Eidsberg. Av hans omfattande författarskap kan speciellt nämnas ypperliga topografiska beskrivningar över de två socknar där han verkade som präst. Förutom kartor över dessa pastorat utarbetade han även andra specialkartor över distrikten runt Glommas nedre utlopp samt Christiania (Oslo) med omnejd. 1781 slutförde han en ny karta över den andra delen av Akershus stift, med en rad rättelser och kompletteringar av Wangensteens äldre karta. Wilses karta blev utgiven av vetenskapssällskapet i Berlin. - Wilse betraktade sig helt som norrman och var en av upplysningstidens mest framstående patrioter. Han förespråkade framförallt ett norskt universitet. Han var medlem av vetenskapssällskapen i Trondheim och Göttingen.
Ehrencron.
CODDE, Capt. PIETER, of ENCHUYSEN.
Bland arbeten.
Seehaven ende stads Van Duynkercken 1631. Använd av Blaeu 1634 och Jansonnius.
Även den franska upplagan 1643/44 med titeln 'Pourtraict de la fameuse ville et havre de Duynckercke et places voisines, sables etc. facit par le Capitaine Pierre Codde d'Enschuse.
R.deT. Tooley.
1748-1820. Född 27 febr. 1748 i Tensta socken, Uppland, död 9 aug. 1820 i Stockholm.
Naturforskare, forskningsresande, studerade i Uppsala som Linnés lärjunge och fick vid 17 års ålder som skeppsläkare medfölja ett af Ostindiska kompaniets fartyg till Indien 1765-67. Efter medicinsk examen 1770 antog S. ett anbud att göra en forskningsresa i Kap-landet, och i egenskap af lärare i en högre tjänstemans hus erhöll han tillträde till detta land. Han vistades där under en del af 1772 samt 1775-76 och var under mellantiden, nov. 1772- mars 1775, vetenskaplig medlem af Cooks andra resa i Söderhafvet och Södra ishaf-vet. Han promoverades frånvarande till med. doktor i Uppsala 1775 och blef efter hemkomsten led. af Vet. akad. 1776; han innehade 1778-98 förordnandet att ha tillsyn öfver akademiens naturaliekabinett. Jämte K. A. Arrhenius och K. B. Wadström företog S. 1787-88 en resa till Senegaltrakten i Väst-Afrika med uppdrag att där utse plats för en svensk koloni, ett syfte, som dock ej uppnåddes. S. blef 1790 professor i naturalhistoria och farmakologi och 1803 assessor i Collegium medicum och var...
Bland arbeten.
'Charta öfver Calmar län samt Öland...' - 1796.
Chart Cape of Good Hope 1779, 1785.
Charac-teres generum plantarum', 'Florulse insularum australium prodromus.
Tooley. Nordisk familjebok. 2:a upplagan.
Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734
Baron Rosenörn-Lehn - C. H. Tersmeden ca 1890.
MERCATOR, GERARD (Gerard de Cremere el. Kremer).
Biografiska uppgifter:5/3 1512- 2/12 1594. Född i Rupelmonde i Flandern, död i Duisburg.
Belgisk-tysk geograf. Från 1530 studerade han vid universitetet i Leuven under astronomen och kartografen Gemma-Frisius (se denne), och var dennes assistent under arbetet med hans jordglob. Hans första självständiga arbete, en Palestinakarta från 1537, finns det idag bara en känd kopia av. Lika sällsynta är flera av hans andra tidigaste arbeten. År 1541 konstruerade han en jordglob över jordklotet och en himmelsglob, båda på uppdrag av kejsare Karl V. År 1552 slog han sig ned i Duisburg där han sedan fortsatte sin verksamhet. 1569 gav han ut en liten bok om kronologi och samma år kom hans framstående världskarta. 1578 gav han ut Ptolemaeus geografi, kompletterad med sina egna kartor. Detta verk kom i 7 nyutgåvor, den senaste 1794. Mercator är ansedd som den mest betydelsefulla geografen sedan Ptolemaeus. Hans främsta verk, 'Atlas, sive cosmographicae meditationes de fabrica mundi' utkom första gången 1585 och slutfördes 1595, en kort tid efter hans död. Detta arbete var epokavgörande och kom fram till 1642 ut i 47 nyutgåvor med text på 6 olika språk. Under sina sista levnadsår hade Mercator goda medhjälpare i sina söner Rumold Mercator (se denne) och Arnold Mercator (se denne), samt tre av sina sonsöner. Ingen av dessa förde emellertid hans verk vidare. 1604 såldes företaget till Jodocus Hondius. På grund av den stora efterfrågan på Mercators atlas gav Jocodus Hondius ut en förminskad utgåva, 'Atlas minor' (1607) som även den fick stor utbredning under en lång rad år. Som kartograf tog Mercator i bruk en ny, cylindrisk kartprojektion som visade sig vara särskilt användbar för sjökort, och användes under flera århundraden.
For nearly sixty years, during the most important and exciting period in the story of modern map making, Gerard Mercator was the supreme cartographer, his name, second only to Ptolemy, synonymous with the form of map projection still in use today. Although not the inventor of this type of projection he was the first to apply it to navigational charts in such a form that compass bearings could be plotted on charts in straight lines, thereby providing seamen with a solution to an age-old problem of navigation at sea. His influence transformed land surveying and his researches and calculations led him to break away from Ptolemy's conception of the size and outline of the Continents, drastically reducing the longitudinal length of Europe and Asia and altering the shape of the Old World as visualized in the early sixteenth century.
Mercator was born in Rupelmonde in Flanders and studied in Louvain under Gemma Frisius, Dutch writer, astronomer and mathematician. He established himself there as a cartographer and instrument and globe maker, and when he was twenty-five drew and engraved his first map (of Palestine) and went on to produce a map of Flanders (1540) supervising the surveying and completing the drafting and engraving himself. The excellence of his work brought him the patronage of Charles V for whom he constructed a globe, but in spite of his favor with the Emperor he was caught up in the persecution of Lutheran protestants and charged with heresy, fortunately without serious consequences. No doubt the fear of further persecution influenced his move in 1552 to Duisburg, where he continued the production of maps, globes and instruments culminating in large-scale maps of Europe (1554), the British Isles (1564) and the famous World Map on 18 sheets drawn to his new projection (1569). All these early maps are exceedingly rare, some being known by only one copy.
In later life he devoted himself to his edition of the maps in Ptolemy's Geographia, reproduced in his own engraving as nearly as possible in their original form, and to the preparation of his 3-volume collection of maps to which, for the first time, the word 'Atlas' was applied. The word was chosen, he wrote, 'to honour the Titan, Atlas, King of Mauritania, a learned philosopher, mathematiciar, and astronomer' . The first two parts of the Atlas were published in 1585 and 1589 and the third, with the first two making a complete edition, in 1595 the year after Mercator's death.
Mercator's sons and grandsons, named above, were all cartographers and made their contributions in various ways to the great atlas. Rumold, in particular, was responsible for the complete edition in 1595. After a second complete edition in 1602, the map plates were bought in 1604 by Jodocus Hondius who, with his sons, Jodocus II and Henricus, published enlarged editions which dominated the map market for the following twenty to thirty years.
Bland arbeten:
Atlas, sive cosmographicae meditationes de fabrica mundi.
((Averdunk. - Bagrow. - Nederl. biogr. X.) ) - Se bild.
