VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

CLASSON FELTERUS, KJETTIL.


Utförde bl.a. 1689 en karta med titeln 'General Landkort och Geographisk Afritning öfwer Westergiöthland, Dahl, Hallan och Bahuus Lähn, med der uthi liggiande Lähn, Härader, slott, städer, k˙rckior, herregårdar, prestegårdar, siöer, floder och elfver, landsväger, landemärc och härads skillnader... siergårder med des öiger, holmer, skier, hampner, och seglationer med annat som notabelt kunde giöras. Hvilket alt finnis på chartan... specificerat och med sine nampn noterat'.

Bland arbeten.
General Landkort och Geographisk Afritning öfwer Westergiöthland, Dahl, Hallan och Bahuus Lähn, med der uthi liggiande Lähn, Härader, slott, städer, k˙rckior, herregårdar, prestegårdar, siöer, floder och elfver, landsväger, landemärc och härads skillnader... siergårder med des öiger, holmer, skier, hampner, och seglationer med annat som notabelt kunde giöras. Hvilket alt finnis på chartan... specificerat och med sine nampn noterat.


Tollin, Ferdinand.

Född i Gävle 1807 eller 1808. Död i Schweiz 1860.
En svensk uppfinnare, ingenjör, konstnär (tecknare och grafiker) och Stockholmsskildrare. Han är representerad på Nationalmuseum.
Tollin tecknade politiska karikatyrer som han gav ut i litograferade album.
Tollin publicerade 1845 under pseudonymen J. L. Nygren en bok under namnet Hjelpreda för lånsökande. Boken förtecknade diverse ockrare i Stockholm, däribland Claes Christer Horn, greve och ståthållare på Stockholms slott, och C. R. af Robsahm, major och riddarhusledamot. Boken utkom i tre upplagor, men sedan blev Tollin åtalad för ärekränkning och flydde från Sverige, först till Tyskland och sedan till Schweiz.
I Tyskland gjorde han illustrationer till läroböcker i fäktning och var fäktmästare. Han hamnade senare i Genčve. I mitten på 1800-talet tog han ut ett patent på en slagvingedriven flygmaskin, och 1852 gav han i Genčve ut skriften L'aéronautique d'aprčs nature. Science positive nouvelle et son application pratique, vilket har medfört att han kallats 'den förste svenske flygteknikern'. Han fö
...
Bland arbeten.
Ringaren i Notre Dame 1844.
Kungliga begrafningen och kröningen 1844.
Panorama från Mosebacke 1844.
Hjälpreda för lånesökande 1845.
Neue illustrirte fechtschule 1851.
L'aéronautique d’aprčs nature. Science positive nouvelle et son application pratique, Genčve, Schweiz, 1852.


Nordisk Familjebok, andra upplagan. Svenskt Biografiskt handlexikon.


LUND, JOHAN GUSTAF af.


Född 1782 25/12 i Stockholm, utbildad på Karlbergs krigsskola, fänrik vid Arméns Flotta 1798, avsked 1811 med löjtnants grad.

Johan Gustaf af Lund tillhörde en gammal soldatsläkt, Södermanlands regemente, där hans farfars far tjänstgjorde, hans farfar slogs vid Poltava och Bender, hans far såg strid i Pommerska kriget och adlades för medverkan i Gustav III:s kupp 1772. Han själv kom att tjänstgöra i Arméns flotta.

Johan Gustaf af Lund utförde ett antal aldrig utgivna kartor, bland annat den ovan nämnda kartan och kartor utförda under Finska kriget 1808-09.
Bland arbeten.
Manuskriptkarta över Bohuslän 1804.



Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.



Browald - C. H. Tersmeden ca 1900.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10256

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

MAKHAYEV, MIKHAIL IVANOVICH.

Biografiska uppgifter:B. Smolenskoye, Vereysky district [now Moscow region], 1716-18; d. St Petersburg, 25 Feb 1770.
Russian draughtsman and engraver. He was the son of a priest, and from 1729 he studied at the St Petersburg Naval Academy. In August 1731 he was transferred to the instrument-making department of the Academy of Sciences, where he helped to make land-surveying instruments, including theodolites (a training that was of value when he later came to sketch views of St Petersburg); he also learnt how to carve moulds for dies under Georg Unfertsagt (1701-67); and he studied drawing under the two members of the Academy staff, Ottmar Elliger II and Elias Grimmel (1703-58). In June 1743 Makhayev was made director of the cartographic and die-carving section of the Academy, and he was employed there for the rest of his life. Together with his pupils he helped to produce the Atlas rossiyskoy imperii ('Atlas of the Russian Empire'; 1740s); in addition, he provided inscriptions for diplomas for honorary members of the Academy, for porcelain snuff-boxes and for a large silver shrine at the tomb of Aleksandr Nevsky (early 1750s; St Petersburg, Hermitage).

(Bagrow.)

Tillbaka till början.