Född 1779 26/12 i Eetikka, Kuopio sn (Kuopio), död 1854 i Stockholm, kastade sig i Norrström och omkom.
Kopparstickare och kartgravör. Son av landsgevaldigern Israel L. och Catharina Ulrika Blankensten. Utbildade sig på egen hand som gravör. Var från början av 1800-talet verksam i Sverige och inskrevs 1811 i finska förs. i Stockholm. Arbetade i stor utsträckning för Lantmäterikontoret och uppbar härför under en längre tid ett årligt arvode av 300 rdr. »Anhålles att de, som åstunda kopparsticks-arbeten större eller mindre utförda af gravören Carl Gustaf Lundgren måtte helst sjelfwa … sig hos honom infinna . . . huset no 28 wid Regeringsgatan, lilla trappan från gårdssidan 3 tr. upp.» (Dagl. Alleh. 1835 28/11.) Kämpade under senare år med stora ekonomiska svårigheter, då litografien vid mitten av 1800-talet alltmera började uttränga kopparstickskonsten.
Bland arbeten.
N. G. WERMING, Kartor öfver svenska städer, u. o. [1806-19]: 7 blad, bl. a. Karta öfver kanalen vid Södertelge 1806, Plan öfver slaget vid Enzersdorf 1809 och Läget af Carlskrona 1813.
Karta_över Kalmar län och Öland, 1818.
Karta över södra delen av Sverige och Norge, 1819-26, efter G. Af Forsell.
L. HAMMARSKÖLD, Beskrifning öfver kongl. lustslottet Rosersberg, Sthlm 1821: karta över Rosersbergs omgivningar, efter S. P. Nordstedt.
J. BERGGREN, Resor i Europa och Österländerna, I-III, Sthlm 1826-28: 3 titelvignetter,
bl. a. Hagia Sofia, kpst., och karta över Bosporen.
Hultmark, 1944.
1572-ca. 1632.
Holländsk kartograf. Gjorde sig främst berömd för konstruktionen av en ny typ av sjökort. Han hävdade att den vanliga plana formen gav en felaktig framställning av kartbilden och försökte istället 'gebulte kaarten' så att den följde jordens buktning. De första kartorna av denna typ kom ut under åren 1595-98. De blev mycket omstridda och var knappast länge i bruk. Han samarbetade senare med Jodocus Hondius d.y. (se denne). År 1613 gav de förutom en Nordenkarta, även ut en himmelsglob.
Nederl. biogr., II. - Orbis., s. XV.
1735-1801. Född i Lemvig på Jylland i Danmark, död i Eidsberg.
Norsk präst. År 1752 började han studera och tog 1756 en examen i teologi. Efter flera års verksamhet som informator i olika städer i Danmark blev han 1768 sockenpräst i Spydeberg. Samma år tog han magistergraden. 1784 fick han titeln professor och 1785 blev han sockenpräst i Eidsberg. Av hans omfattande författarskap kan speciellt nämnas ypperliga topografiska beskrivningar över de två socknar där han verkade som präst. Förutom kartor över dessa pastorat utarbetade han även andra specialkartor över distrikten runt Glommas nedre utlopp samt Christiania (Oslo) med omnejd. 1781 slutförde han en ny karta över den andra delen av Akershus stift, med en rad rättelser och kompletteringar av Wangensteens äldre karta. Wilses karta blev utgiven av vetenskapssällskapet i Berlin. - Wilse betraktade sig helt som norrman och var en av upplysningstidens mest framstående patrioter. Han förespråkade framförallt ett norskt universitet. Han var medlem av vetenskapssällskapen i Trondheim och Göttingen.
Ehrencron.
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
'Karta öfver Syd Westra delen af Öster Sjön med Sundet och Belterne.' - G. af Klint 1808.
