VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

Salmson, S.

(1767-1822)
Salmson, svensk judisk släkt. Flera af dess
medlemmar ha egnat sig åt skulptur, gravyr och
måleri. Stamfadern, S. Salmson, f. 1767, kom från
Prag till Stockholm och afled där som hofgravör
1822. Utom Johan och Axel Jakob hade
han äfven sönerna Abraham (f. 1806, d. 1857 i
Paris), medalj- och sigillgravör, Semmy (f. 1812,
d. 1860), hofgravör, och Ludvig , fader till Hugo
Fredrik , samt dottern Rebecka, gift med
myntgravören L. P. Lundgren och moder till fruarna
L. Ahlborn och K. Weijdenhayn.

Enligt Svenskt biografiskt handlexikon hade S. Salmson tolv barn.


Nordisk Familjebok, Uggleupplagan. Svenskt biografiskt handlexikon.


RAEDER, NICOLAY CASPARY.

1870-1921.
Norsk officer. Han började studera 1888, tog examen vid 'Krigsskolen' 1891, blev 1900 kapten och 1916 major och chef för norska generalstabens kommunikationsavdelning. Under en rad år var han knuten till 'Norges Geografiske Opmaaling' som chef för den topografiska avdelningen. Han gav ut flera rese- och bilkartor över Norge.


Studentene fra 1888. - U.B.


HIMBERG, CLAES FREDRIK.

Född 1787 27/10 i Stockholm (Ad. Fredr.), död 1853 17/5 i samma stad (Hedv. El).
Gravör. Son av trädgårdsmästaren Nils H. och Catharina Lind. Elev vid Konstakademien, där han erhöll en tredjemedalj 1805. Blev 1846 4/9 omyndigförklarad och ställd under bokhållaren Gustaf Himbergs fömynderskap.
Bland arbeten.
N. G. WERMING, Kartor öfver svenska städer, u. o. [1806-19]: 3 blad, bl.a. Belägenheten af Falkenberg, 1813, och Belägenheten af Ängelholm, 1815. (Hultmark, 1944.)



Gulddistriktet Klondike - ca 1897.



Säv, Scirpus lacustris - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10256

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

MAKHAYEV, MIKHAIL IVANOVICH.

Biografiska uppgifter:B. Smolenskoye, Vereysky district [now Moscow region], 1716-18; d. St Petersburg, 25 Feb 1770.
Russian draughtsman and engraver. He was the son of a priest, and from 1729 he studied at the St Petersburg Naval Academy. In August 1731 he was transferred to the instrument-making department of the Academy of Sciences, where he helped to make land-surveying instruments, including theodolites (a training that was of value when he later came to sketch views of St Petersburg); he also learnt how to carve moulds for dies under Georg Unfertsagt (1701-67); and he studied drawing under the two members of the Academy staff, Ottmar Elliger II and Elias Grimmel (1703-58). In June 1743 Makhayev was made director of the cartographic and die-carving section of the Academy, and he was employed there for the rest of his life. Together with his pupils he helped to produce the Atlas rossiyskoy imperii ('Atlas of the Russian Empire'; 1740s); in addition, he provided inscriptions for diplomas for honorary members of the Academy, for porcelain snuff-boxes and for a large silver shrine at the tomb of Aleksandr Nevsky (early 1750s; St Petersburg, Hermitage).

(Bagrow.)

Tillbaka till början.