1765-1809.
Norsk officer. Blev 1781 sekondlöjtnant vid 'Oplandske Dragonregimentet', premiärlöjtnant 1799 och ryttmästare 1805. Under fälttåget 1808 visade han stora förtjänster och blev utnämnd till major. 1799 blev han anställd vid 'Den Geografiska Opmaaling' som han sedan var knuten till på olika sätt.
N. biogr. leks. - de Seue.
Född den 15 augusti 1794 i Femsjö i Småland (Jönköpings län), död den 8 februari 1878 i Uppsala.
Elias Magnus Fries, var en svensk botaniker. Han var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854.
Fries är framför allt känd för sitt växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum (tre delar, 1821–1832), och räknas som en av den moderna mykologins grundläggare. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bröstbild av Fries utförd av Johan Gustaf Sandberg 1838.
Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.
Fries var son till kyrkoherden, prosten Thore Fries (1762–1839) från Femsjö i Småland och Sara Elisabeth (Sara-Lisa) Wernelin (1769–1837). Hans släkt, den så kallade 'Eliassläkten', härstammar från Adam Jonsson Fries (1640–1710), en sporrsmed från Norrköping. Namnet 'Frijs' kom in i släkten med Adam Jonsson, och fortsatte med hans son Thore Adamsson (1683–1732) – 'Fris', 'Friese', 'Frijs eller 'Fries'.
Fries studerade ursprungligen botanik vid Lunds universite...
1649-1709.
Sonson till Claes Visscher.
Nicolaes I werd opgevolgd door zijn zoon Nicolaes II. Hij verkreeg in 1682-1683 een zelfde soort octrooi als zijn vader. Er is een catalogus bekend uit die jaren die veel duidelijk maakt over het soort materiaal die de uitgeverij aanbood. Slechts 10 % bestond uit kaarten, de rest had betrekking op prentwerk. De Visschers zagen hun winkel in de eerste plaats als een kunsthandel, maar er was ook een grote keus aan kaarten voorhanden. De catalogus vermeldt ook de grote wandkaarten waarvan er weinig bewaard zijn gebleven.
Atlas-uitgaven van Nicolaes II:
Atlas Minor” uit 1683.
Germania Inferior” uit 1684.
Stoel des Oorlogs in Nederland” uit 1694.
De “Atlas Minor” was niet zo klein als gelijknamige atlassen uit die tijd. De uitgave was op folio formaat (ongeveer het huidige A4) en bevatte tussen de 60 en 150 kaarten. Wat Visscher’s uitgaven onderscheidt van die van hun concurrenten is hun nadruk op het uitbeelden van de oorlogshandelingen uit die dage...
Bland arbeten.
Atlas Minor, uit 1683.
Germania Inferior, uit 1684.
Stoel des Oorlogs in Nederland, uit 1694.
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
Wendels tingslag. 1862-63.
