1571-1646. Född i Säbrå, död i Stockholm.
Svensk ämbetsman och kartograf. Han började som kanslitjänsteman, men arbetade vid sidan om med genelogiska, astronomiska och kartografiska studier. 1602 deltog han i kartläggningen av Stockholm, 1619-20 vid gränsdragningen mellan Finland och Ryssland. 1623 fick han överinseende för det offentliga byggväsendet i Sverige och år 1628 blev han utnämnd att organisera det svenska lantmäteriet samt fick med denna ställning ett grundläggande inflytande över utvecklingen av det svenska lantmäteriväsendet. Han blev senare assessor vid krigskollegiet och krigsråd. - Som kartograf fick han 1603 i uppdrag av Karl IX att kartlägga Sverige och Finland. Resultatet framlades år 1611 med kartan 'Lapponiae. Bothaniae Cajaniaeque regni Suecie provinciarum septentrionalium nova delineatio'. Med stöd från Gustav Adolf fortsatte han sitt kartläggningsarbete och gav 1626 ut 'Orbis Arctoi nova et accurata delineatio', ett verk på 6 blad i förhållandevis litet format. Första utgåvan finns idag bara i ett fåtal exemplar. Hans kartor ...
Bland arbeten.
Lapponiae. Bothaniae Cajaniaeque regni Suecie provinciarum septentrionalium nova delineatio, 1611, sannolikt grav. av B.
Orbis Arctoi nova et accurata delineatio.
Hultmark, 1944. Lönborg, s. 10-16. - Orbis. - Sv. män och kv. Sveriges sjökartor – A. Hedin
1541-1622.
Teolog och förläggare. Mest känd för sin medverkan i utgivningen av 'Civitates Orbis Terrarum' där han även utförde texterna. Verksam som lärare i Antwerpen 1566-1568 där han träffade Franz Hogenberg. Efter Hogenbergs flytt till Köln 1570 träffades Braun och Hogenberg igen och inledde ett samarbete. I ett brev från Braun till Ortelius daterat 31 oktober 1571 så insinuerar Braun att 'Civitates Orbis Terrarum' var Hogenbergs idé då han kallar den 'Mäster Frans' bok om städer'. Arbetets första del utkom 1572 och slutfördes först 1618.
Bland arbeten.
Civitates Orbis Terrarum.
BÖRTZELL, JOHAN ERIK ALGERNON.
1840-1918.
Industriman. Efter att ha utexaminerats från Teknologiska inst:s fackavd. för maskinbyggnad tjänstgjorde B. vid Sveriges geol. undersökning. 1872 blev han föreståndare för Generalstabens litografiska anstalt, som han fullständigt reorganiserade. Bl.a. införde B. de nya fotokemiska reproduktionsmetoderna. 1893-1913 var han föreståndare för Riksbankens sedeltryckeri, vilket han även moderniserade. 1881 erhöll han hovintendents titel.
Sv. Uppslag.bok 2:a uppl. Recension i Teknisk Tidskrift 1872 av Algernon Börtzells verk "Beskrifning öfver Besier-Ecksteins kromolitografi och litotypografi"
Stockholm - Mentzer ca 1860.
'Divers habillemens des Femmes de Siberie.' - ca 1750.
