VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

HOMANN, JOHANN BAPTIST.

(1663-1724. Född i Kamlach, död i Nürnberg.
Tysk kartograf. Han fick sin första undervisning hos jesuiterna i sin hemstad och skulle ha blivit munk men gick istället över till den evangeliska kyrkan. Bosatte sig i Nürnberg där han 1687 blev notarie. Som hobby började han på lediga stunder att kopiera kartor. Det visade sig snart att han hade betydande talang som kartritare, och 1702 grundlade han sitt eget kartförlag. Han fick snart rykte som den mest betydande av tyska kartografer, och hans kartor nådde en stor publik. Totalt ritade han 200 olika landkartor, något färre jordglober, astronomiska instrument och andra mekaniska arbeten. Hans stora världsatlas, 'Grosser Atlas ueber die ganze Welt', kom 1716 i 126 blad, och 'Atlas methodicus' år 1719 i 18 blad. Hans son, Johann Christoph Homann, fortsatte verksamheten efter faderns död.

Johann Baptist Homann (20 March 1664 – 1 July 1724) was a German geographer and cartographer, who made maps of the Americas.

Life
Homann was born in Oberkammlach near Kammlach in the Electorate of Bavaria.
...
Bland arbeten.
Grosser Atlas ueber die ganze Welt.
Atlas methodicus.


HAMMER, CHRISTOPHER BLIX.

1720-1804. Född och död i Gran.
Norsk ämbetsman och naturhistoriker. Började 1738 att studera och läste olika ämnen under ett antal år. 1750 blev han anställd av den stora bok- och kartsamlaren greve Joh. L. Holstein för att måla grevskapet Ledreborg vid Roskilde. 1752 utnämnd till generalkonduktör vid Akershus stift. Han hade titeln kansliråd, senare justitieråd. Medlem av 'Det kgl. Videnskabers Selskab' i Trondheim och 'Det kgl. danske Landhusholdningsselskab'. - Av hans författarskap, som framförallt omfattar naturhistoriska avhandlingar, kan nämnas 'Indbydelse til de Norske Karter', en uppfodring att sända honom kartor och dokument som stöd för ett påtänkt norskt kartverk (1766), samt 'Subscriptions Plan Till En Norsk Atlas eller Land-Beskrivelse over Kongeriget Norge' (1773). Detta verk blev emellertid aldrig utgivet. Sina samlingar, däribland en betydande kartsamling, och en stor del av sin förmögenhet testamenterade han till 'Videnskabsselskabet' i Trondheim.

Bland arbeten.
Subscriptions Plan Till En Norsk Atlas eller Land-Beskrivelse over Kongeriget Norge.
Indbydelse til de Norske Karter.


Ehrencron.


PITT, MOSES.

Död 1696.
Engelsk förläggare och kartograf. 1668 etablerade han sig som förläggare. 1680 påbörjade han utgivningen av ett stort atlasverk, 'English Atlas' efter mönster av de holländska kartverken, först och främst Janssonius (se denne), vars arvingar han arbetat tillsammans med. Pitt blev emellertid ruinerad efter att de 4 första banden utkommit och verket blev aldrig slutfört. Pitt själv blev satt i häkte under en tid och skrev sedan en uppseendeväckande bok om förhållandena där, 'The Cry of the Oppressed' (1691).

Bland arbeten.
English Atlas.
'The Cry of the Oppressed.


Dict. nat. biogr.



Stockholm - Mentzer ca 1860.



'Dwina Fluvius' - Blaeu. 1600-talets första hälft.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10210

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

KLINT, ERIK af.

Biografiska uppgifter:1732-1812.
Före adlandet Klint, sjöofficer, ämbetsman, f. 6 okt. 1732 på Kölby, Ljungby skn, Kalmar län, d. 10 nov. 1812 på Visborgs kungsgård på Gotland. Föräldrar: häradshövdingen och lagmannen Esaias K. och Brita Maria Bubb. - K. blev 1750 kofferdibåtsman och 1755 löjtnant vid amiralitetet samt 1757 militärguvernör och informationsofficer vid den i Karlskrona året förut inrättade kadettskolan, som han kom att ägna många år av sitt bästa arbete. K. företog 1764-66 en Ostindienresa på skeppet Finland samt blev 1767 befordrad till kaptenlöjtnant och 1776 till major vid örlogsflottan. Vid sidan av sin lärartjänst provseglade K. de av Chapman nykonstruerade örlogsfartygen, samt ritade och korrigerade under konteramiral Johan Nordenanckars ledning bl.a. sjökort över Östersjön och Finska viken. Vid utbrottet av Gustav III:s ryska krig 1788 erhöll K. befälet på flaggskeppet Gustaf III med storamiralen hertig Karl ombord, en förtroendepost han behöll under hela kriget. Han deltog med utmärkelse i sjöslagen vid Hogland 1788, efter vilket han blev överstelöjtnant, vid Ölands s. udde 1789, vid Reval 1790, där han sårades och räddade sitt fartyg ur ett farligt läge, samt i utbrytningen från Viborgska viken s. å. År 1791 utnämndes K. till lotsofficer vid s. distriktet. Efter hemkomsten från kriget fick K., som vid den stora eldsvådan i Karlskrona förlorat sitt hem, 1793 som belöning för sina förtjänster under kriget arrendera Visborgs kungsgård på Gotland. S. å. blev K. överste och 1795 lotsdir. Åren 1798-1808 var han tf. landshövding på Gotland. Han adlades 1805. - K. blev led. av Örlogsmannasällskapet 1783. - Gift 1768 med Catharina Charlotte Gyllenstam.

Naval officer, director of pilots, assistant district judge. Took part in sea battles off Hogland in 1788 and off Öland's southern tip in 1789 as weIl as 'the gauntlet at Viborg Bay' in 1790. Father of Gustaf af Klint. Ennobled 1805.
(Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948. Sveriges sjökartor – A. Hedin.)

Tillbaka till början.