VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

NEUHAUS, HEINRICH.


På mitten av 1800-talet var panoramabilder av stadsmotiv en omtyckt konstnärlig genre. Få bilder har dock blivit så omtalade Neuhaus' stockholmspanorama från 1870-talet. Och anledningen är inte så svår att förstå. Sällan har en karta utarbetats med sådan omsorg och pedantisk noggrannhet.
Heinrich Neuhaus, en tysk färglitograf, kom till Stockholm i samband med färglitografins genombrott i Sverige på 1850-talet. Han bevisade snart sin skicklighet och fick i uppdrag att utföra ett Stockholms-panorama som skulle överträffa föregångarnas i fråga om detaljrikedom och exakthet.
Som underlag hade han en 'platt' stadskarta som Topografiska Corpsen utfört 1862-67 och som i kompletterat skick utgavs 1870. Till detta hade han så fotografier av en del centrala stadsportar och ritningar av fasader. Men det räckte inte.
För att kunna lösa problemet med det höga flygperspektivet måste han också se vad som gömdes innanför fasaderna. Och då fanns det bara ett sätt - att själv besöka varenda bakgård i staden och teckna
...


CLUVER[IO] PHILIP[PE].

1580-1622. Född i Danzig, död i Leiden.
Tysk geograf. I sin ungdom uppehöll han sig vid det polska hovet, och utarbetade bl.a. en karta över Italien. Senare reste han till Leiden för att studera juridik, men påbörjade istället historisk-antikvariska och geografiska studier. I flera år gjorde han resor till England, Skottland, Frankrike och Italien, varefter han slog sig ned i Leiden för gott. Där utgav han en rad historisk-geografiska verk och fick 1616 titeln 'Geographus academicus'. Bland hans verk kan nämnas 'Germaniae antique' (1616), ett motsvarande verk om Italien, och 'Introductionis in universam geographiam' som första gången utkom 1624 och som sedan trycktes i flera nyutgåvor.
Samarbetade med Blaeu 1631.
Geographer of Dantzig, specialised in Near East and Ancient Geography, settled in Leyden.

Bland arbeten.
Foederatae Rhaetiae descriptio (1600)
Geographicus Academicus, Leyden 1616.
Intro. in Universam Geographicam 1629.
Rhaetia published Visscher 1630.
Germaniae antiquae libri 1631.


Tooley. R.deT. Allg. d. Biogr.


JOHNSTON, ALEXANDER KEITH.

1804-71. Född i Kirkhill, död i Yorkshire.
Skotsk kartograf. Han utmärkte sig som kartgravör och etablerade 1826 tillsammans med sin bror William Johnston (se denne) ett kartförlag i Edinburgh. Deras firma var väl ansedd och utgav under årens lopp en rad stora och mindre atlaser, såväl generella som specialiserade, bl.a. historiska, fysiska och astronomiska atlaser. 1851 fick han medalj för en jordglob som visade den fysiska geografin, den första i sitt slag. Medlem av en rad geografiska sällskap i Storbritannien och andra länder. En av hans söner, med samma namn, förde verksamheten vidare.


Dict. nat. biogr.



Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.



Monke, Jasione montana - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10210

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

KLINT, ERIK af.

Biografiska uppgifter:1732-1812.
Före adlandet Klint, sjöofficer, ämbetsman, f. 6 okt. 1732 på Kölby, Ljungby skn, Kalmar län, d. 10 nov. 1812 på Visborgs kungsgård på Gotland. Föräldrar: häradshövdingen och lagmannen Esaias K. och Brita Maria Bubb. - K. blev 1750 kofferdibåtsman och 1755 löjtnant vid amiralitetet samt 1757 militärguvernör och informationsofficer vid den i Karlskrona året förut inrättade kadettskolan, som han kom att ägna många år av sitt bästa arbete. K. företog 1764-66 en Ostindienresa på skeppet Finland samt blev 1767 befordrad till kaptenlöjtnant och 1776 till major vid örlogsflottan. Vid sidan av sin lärartjänst provseglade K. de av Chapman nykonstruerade örlogsfartygen, samt ritade och korrigerade under konteramiral Johan Nordenanckars ledning bl.a. sjökort över Östersjön och Finska viken. Vid utbrottet av Gustav III:s ryska krig 1788 erhöll K. befälet på flaggskeppet Gustaf III med storamiralen hertig Karl ombord, en förtroendepost han behöll under hela kriget. Han deltog med utmärkelse i sjöslagen vid Hogland 1788, efter vilket han blev överstelöjtnant, vid Ölands s. udde 1789, vid Reval 1790, där han sårades och räddade sitt fartyg ur ett farligt läge, samt i utbrytningen från Viborgska viken s. å. År 1791 utnämndes K. till lotsofficer vid s. distriktet. Efter hemkomsten från kriget fick K., som vid den stora eldsvådan i Karlskrona förlorat sitt hem, 1793 som belöning för sina förtjänster under kriget arrendera Visborgs kungsgård på Gotland. S. å. blev K. överste och 1795 lotsdir. Åren 1798-1808 var han tf. landshövding på Gotland. Han adlades 1805. - K. blev led. av Örlogsmannasällskapet 1783. - Gift 1768 med Catharina Charlotte Gyllenstam.

Naval officer, director of pilots, assistant district judge. Took part in sea battles off Hogland in 1788 and off Öland's southern tip in 1789 as weIl as 'the gauntlet at Viborg Bay' in 1790. Father of Gustaf af Klint. Ennobled 1805.
(Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948. Sveriges sjökartor – A. Hedin.)

Tillbaka till början.