VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

LAURENT, J.


Bland arbeten.
Fleuves de l'Europe for La Harpe 1753.
Berry & Bourges 1770.
Greenland 1770.
Maps for La Harpe 1780.
Coutances 1790.


Tooley.

KEULEN, JOANNES van.

1654-1704.
Se van Keulen.

MERCATOR, RUMOLD.

Ca. 1547-99.
Tysk kartograf son till Gerard Mercator (se denne). Född i Leuven, död i Duisburg. Han började som bokhandlarlärling hos förläggaren Arnold Birckman i Köln och arbetade sedan under flera år vid dennes filialer i London och Antwerpen. Men så kastade han sig över geografiska studier och blev sin fars medhjälpare. Världskartan 1587 är det första kända arbetet från hans hand. Senare följde en Europakarta och 1590 en Tysklandskarta. Efter faderns död ansvarade han för utgivningen av dennes atlas.


Averdunk.


Stockholm - Mentzer ca 1860.


Skaftsärv, Zannichellia pedunculata - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10210

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

KLINT, ERIK af.

Biografiska uppgifter:1732-1812.
Före adlandet Klint, sjöofficer, ämbetsman, f. 6 okt. 1732 på Kölby, Ljungby skn, Kalmar län, d. 10 nov. 1812 på Visborgs kungsgård på Gotland. Föräldrar: häradshövdingen och lagmannen Esaias K. och Brita Maria Bubb. - K. blev 1750 kofferdibåtsman och 1755 löjtnant vid amiralitetet samt 1757 militärguvernör och informationsofficer vid den i Karlskrona året förut inrättade kadettskolan, som han kom att ägna många år av sitt bästa arbete. K. företog 1764-66 en Ostindienresa på skeppet Finland samt blev 1767 befordrad till kaptenlöjtnant och 1776 till major vid örlogsflottan. Vid sidan av sin lärartjänst provseglade K. de av Chapman nykonstruerade örlogsfartygen, samt ritade och korrigerade under konteramiral Johan Nordenanckars ledning bl.a. sjökort över Östersjön och Finska viken. Vid utbrottet av Gustav III:s ryska krig 1788 erhöll K. befälet på flaggskeppet Gustaf III med storamiralen hertig Karl ombord, en förtroendepost han behöll under hela kriget. Han deltog med utmärkelse i sjöslagen vid Hogland 1788, efter vilket han blev överstelöjtnant, vid Ölands s. udde 1789, vid Reval 1790, där han sårades och räddade sitt fartyg ur ett farligt läge, samt i utbrytningen från Viborgska viken s. å. År 1791 utnämndes K. till lotsofficer vid s. distriktet. Efter hemkomsten från kriget fick K., som vid den stora eldsvådan i Karlskrona förlorat sitt hem, 1793 som belöning för sina förtjänster under kriget arrendera Visborgs kungsgård på Gotland. S. å. blev K. överste och 1795 lotsdir. Åren 1798-1808 var han tf. landshövding på Gotland. Han adlades 1805. - K. blev led. av Örlogsmannasällskapet 1783. - Gift 1768 med Catharina Charlotte Gyllenstam.

Naval officer, director of pilots, assistant district judge. Took part in sea battles off Hogland in 1788 and off Öland's southern tip in 1789 as weIl as 'the gauntlet at Viborg Bay' in 1790. Father of Gustaf af Klint. Ennobled 1805.
(Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948. Sveriges sjökartor – A. Hedin.)

Tillbaka till början.