1571-1646. Född i Säbrå, död i Stockholm.
Svensk ämbetsman och kartograf. Han började som kanslitjänsteman, men arbetade vid sidan om med genelogiska, astronomiska och kartografiska studier. 1602 deltog han i kartläggningen av Stockholm, 1619-20 vid gränsdragningen mellan Finland och Ryssland. 1623 fick han överinseende för det offentliga byggväsendet i Sverige och år 1628 blev han utnämnd att organisera det svenska lantmäteriet samt fick med denna ställning ett grundläggande inflytande över utvecklingen av det svenska lantmäteriväsendet. Han blev senare assessor vid krigskollegiet och krigsråd. - Som kartograf fick han 1603 i uppdrag av Karl IX att kartlägga Sverige och Finland. Resultatet framlades år 1611 med kartan 'Lapponiae. Bothaniae Cajaniaeque regni Suecie provinciarum septentrionalium nova delineatio'. Med stöd från Gustav Adolf fortsatte han sitt kartläggningsarbete och gav 1626 ut 'Orbis Arctoi nova et accurata delineatio', ett verk på 6 blad i förhållandevis litet format. Första utgåvan finns idag bara i ett fåtal exemplar. Hans kartor ...
Bland arbeten.
Lapponiae. Bothaniae Cajaniaeque regni Suecie provinciarum septentrionalium nova delineatio, 1611, sannolikt grav. av B.
Orbis Arctoi nova et accurata delineatio.
Hultmark, 1944.Lönborg, s. 10-16. - Orbis. - Sv. män och kv.Sveriges sjökartor – A. Hedin
Död 1790.
Engelsk kartograf, son till BOWEN, EMANUEL. På uppdrag av regeringen graverade han kartor och skisser över Västindien efter kapten James Speers upptäckter. Runt år 1750 gav han ut vägkartor över distrikten runt London, 1776 'New projection of the Eastern and Western Hemispheres of the Earth' och 1778 en 'Accurate Map of the Russian Empire in Europe and Asia'.
Bland arbeten.
New projection of the Eastern and Western Hemispheres of the Earth.
Accurate Map of the Russian Empire in Europe and Asia.
Dict. nat. biogr.
Född 6 oktober 1654 i Strängnäs, död 24 mars 1720 i Stockholm.
Fram till adlandet 1693 Peringer, fornforskare. Yngre bror till orientalisten Gustaf Peringer, adlad Lillieblad.
Johan Peringer blev student i Uppsala 1677, antogs 1680 till 'ämnesven' vid Antikvitetskollegium och blev 1682 kanslist. Han erhöll sedan i uppdrag att i sällskap med Johan Hadorph göra resor i landsorten för att uppleta och avteckna gamla minnesmärken och runstenar. Då samlades det första materialet till det stora runstensverk, som längre fram utgavs under namn av Bautil.
Sedan han 1689 blivit assessor i Antikvitetskollegiet, ägnade Peringer sig huvudsakligen åt samlandet av ett svenskt diplomatarium samt genealogier. 18 folianter förstördes visserligen vid slottsbranden 1697, men arbetena gjordes om, och han lämnade efter sig betydande, hos Vitterhetsakademien förvarade avskriftssamlingar ('Bullarium', m.m.; se art. Svenskt Diplomatarium). 1693 blev Peringer efter Hadorph sekreterare vid Antikvitetsarkivet och riksantikvarie samt adlades samma år med namnet Peringskiöld. Han var 1698-1711 ä...
Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734
Special Charta öfver Kusten från Söderhamn til Stockholm. - Nordenankar 1800.