Född 1773 10/10 i Kumla sn (Västm.), död 1857 10/9 i Stockholm (Klara).
Kopparstickare. Son av nämndemannen Anders Christoffersson och Anna Samuelsdotter Kumlin. Inskrevs i Konstakademiens principskola i mars 1793, kallade sig då Samuel Kumblijn. Gravör vid Vetenskapsakademien 1805-29 och därefter stilgjutare i Rikets ständers bank. Graverade 1810-20 i samarbete med sonen Carl Christoffer en ny upplaga av D. K. Ehrenstrahls Certamen Equestre, se G. C. Eimmart.
Bland arbeten.
S. G. HERMELIN, Special kartor och ritningar till beskrifning öfver Sverige, Sthlm 1806: 2 kartor.
Karta öfver Elfsborgs höfdingdöme 1808.
Generalkarta över Göta kanal föreslagen till sammanbindande av Vänern och Vättern med Östersjön 1810.
N. G. WERMING, Kartor öfver svenska städer, u. o. [1806-19]: 4 blad, bl. a. Plan och läge af Oscars stad uti Wärmeland, 1811, och Special [karta] med belägenheten af Piteå, 1814.
D. K. Ehrenstrahls Certamen Equestre.
Hultmark, 1944.
Bland arbeten.
Geografia di M. Livio Sanuto distinta in XII libri. Venice: Damiano Zenaro, 1588.
The first printed atlas of Africa. Sannuto’s Geographia was intended as a compendium of world geography, but the project was curtailed by his death. Only the first part, devoted to Africa, was ever published, and that posthumously. Skelton describes the Geographia as a “methodical and precisely documented description of the geography of Africa” and notes the “critical sense” exercised in the compilation of the maps, engraved by Sanuto’s brother Giulio.
It is unfortunate that the work was left incomplete, as Skelton suggests it would have been “among the masterpieces of Renaissance geography”; the fact it was incomplete may help explain its rarity on the market today.
Skelton, Bibliographical note to the facsimile of Livio Sanuto’s Geographia dell Africa.
Sotheby's. Mendelssohn (1957) II, p. 269; Nordenskiöld Collection 2, 277; Skelton, Bibliographical note to the facsimile of Livio Sanuto’s Geographia dell Africa.3 5000-7000
Sent 1600-tal.
Bok- och kartförläggare bl.a. tillsammans med Francis Lamb (se denne).
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
Sternleuw - C. H. Tersmeden ca 1900.