VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

WIT (WITT), FREDERICK, de, d.ä.


Holländsk kartograf som verkade i Amsterdam på 1600-talet. de Wit var utbildad kopparstickare och grundlade 1648 ett förlag för kopparstick och konstböcker. Tyngdpunkten i förlaget blev efterhand handeln med kartor, vilka han själv ritade och graverade. År 1698 överlät han företaget till sin son med samma namn (se denne). Firman utgav ca. 1675 ett sjökartverk, ca 1680 en specialatlas över Nederländerna, och ca 1688 en större atlas. 1708 kom en stor atlas som innehöll kartblad gjorda under åren 1634-1708 av många olika kartografer. En förlagskatalog från 1706 tar upp över 400 land- och sjökort.


Nagler. - Phillips.

DELAROCHETTE, LOUIS STANISLAS D'ARCY.


Engelsk kartograf i slutet av 1700-talet. Han gav själv inte ut någon atlas men ritade kartor åt flera kartförläggare, t.ex. Thomas Jefferys (se denne) och Robert Sayer (se denne) 1768 och på 1790-talet för William Faden (se denne) och firman Laurie & Whittle. För de sistnämnde arbetade han även som hydrograf. Så sent som 1852 tog J. Wyld (se denne) med ett antal av hans kartor i sin atlas.


Phillips.

ZENO, NICOLO.

Ca. 1550. Han föddes i Venedig 1515
Italiensk författare. Hade under årens lopp en rad höga förtroendeposter i republiken Venedig. 1543 deltog han i beskickningen till kejsare Karl V. Han hade vunnit rykte som författare, matematiker och geograf, då han 1558 utgav en reseberättelse från de nordiska farvattnen, byggd på gamla familjeupptäckter. Enligt dessa vistades två bröder från Venedig, Nicolo och Antonio Zeno, under åren runt 1390 på ön Frisland mellan Skottland och Grönland och utförde stora bedrifter i tjänst hos landets furste, Zichmni. Med berättelsen om de två brödernas resor i det nordliga Atlanten som underlag utarbetade Zeno en karta som medföljde boken. Här är Frisland och en rad andra okända öar ritade med stor noggrannhet. På grund av författarens anseende blev boken accepterad av samtiden men efter hand som kunskapen om dessa farvatten ökade, och det visade sig att de sjöfarande aldrig återkom, började man tvivla på sanningen i berättelsen. Under flera år har lärda, vetenskapsmän, geografer och historiker gjort Zenos bok till f...


Bagrow. - Salmonsen.


Stockholm - Mentzer ca 1860.


Falklandsöarna - senare 1700-talet.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10133

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

GEDDA, PETTER.

Biografiska uppgifter:1661-97.
Kartograf, från 1687 styrmansdirektör vid amiralitetet, en befattning närmast motsv. såväl generallotsdirektörens som chefens för sjökarteverket i vår tid. G. utarbetade nya författningar rörande lotsväsendet, vilka sedaan länge förblevo gällande, och upprättade och utgav tills. med sin företrädare W. v. Rosenfeldt den första svenska sjöatlasen 1694, 'General hydrographisk chart-book öfwer Östersiön', vilken s.å. även utkom i engelsk och holländsk uppl. Genom detta kartarbete tillvann sig G. en framstående plats inom den svenska kartografiens historia.

Worked at the Survey office, from 1681 in marine measurement and production of maps under Admiral Werner von Rosenfeldt. In 1681 appointed principal at the Admiralty. In 1687 Gedda was appointed director of pilots, taking over von Rosenfeldt's responsibilities for the pilots and hydrographical surveying. They continued collaborating, and in 1695 produced the first printed Swedish marine atlas to provide a correct, albeit very general, view of the Kattegatt, the Baltic Sea and the Gulf of Bothnia. The marine surveying administration described Gedda's death at only 35 as 'a great loss'.
Bland arbeten:
General hydrographisk chart-book öfwer Östersiön.
(Svensk Uppslagsbok. Sveriges sjökartor – A. Hedin.)

Tillbaka till början.