På mitten av 1800-talet var panoramabilder av stadsmotiv en omtyckt konstnärlig genre. Få bilder har dock blivit så omtalade Neuhaus' stockholmspanorama från 1870-talet. Och anledningen är inte så svår att förstå. Sällan har en karta utarbetats med sådan omsorg och pedantisk noggrannhet.
Heinrich Neuhaus, en tysk färglitograf, kom till Stockholm i samband med färglitografins genombrott i Sverige på 1850-talet. Han bevisade snart sin skicklighet och fick i uppdrag att utföra ett Stockholms-panorama som skulle överträffa föregångarnas i fråga om detaljrikedom och exakthet.
Som underlag hade han en 'platt' stadskarta som Topografiska Corpsen utfört 1862-67 och som i kompletterat skick utgavs 1870. Till detta hade han så fotografier av en del centrala stadsportar och ritningar av fasader. Men det räckte inte.
För att kunna lösa problemet med det höga flygperspektivet måste han också se vad som gömdes innanför fasaderna. Och då fanns det bara ett sätt - att själv besöka varenda bakgård i staden och teckna...
Född 1774 1/10 på Malma i Badelunda sn (Västm.), död 1855 3/6 i Stockholm (Hedv. El.).
Miniatyr- och landskapsmålare, tecknare, gravör, litograf. Ritmästare. Major. Son av Jacob Gillberg och Agneta Dorotea Hellberg. Elev av fadern samt vid Konstakademien från dec. 1785. Fortsatte sedermera sin utbildning för Louis Belanger och Johan Fredrik Martin. Konduktör vid Fortifikationen s. å., löjtnant i armén 1809, erhöll 1832 avsked som kapten i Ingenjörskåren och fick 1840 majors n. h. o. v. Ritmästare vid Krigsakademien å Karlberg 1811-40.
Bland arbeten.
S. G. HERMELIN, Special kartor och ritningar till beskrifning öfver Sverige, Sthlm 1806: Utsigt af fjällsträckningen emellan Herjeådalen och Norrige från Funnesdalsberget, efter C. M. Robsahm 1796, kpst., jämte 3 lappar, bl. a. Sjockjocks lappen Pål Larsson Tjerkats från Luleå lappmark, akvatint.
Principer uti landskaps teckningen för cadetterna vid Kongl. Krigs academien, efter J. Gillberg, 1793, titelblad och 2 trädstudier, crayongravyrer.
Hultmark, 1944.
Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
Stockholm - Mentzer ca 1860.
von Strokirck - C. H. Tersmeden ca 1900.
