1810-63. Född i Christiania (Oslo), död i Rom.
Norsk vetenskapsman. Han började studera 1828 och tog en juridisk ämbetsexamen 1934, blev 1837 lektor i historia, professor 1841. Var medlem av en rad lärda sällskap båda i sitt hemland och utomlands. Vid sidan om sin enorma och välkända insats som historiker, språkforskare och utgivare av norska källskrifter, sysslade han även med geografiska studier. 1849 gav han ut 'Historisk-geographisk Beskrivelse over Kongeriget Norge (Noregsveldi) i Middelalderen', men redan tidigare hade han ritat geologiska kartor för professor Keilhaus stora verk 'Gaea Norvegica', och 1854 gav han ut sin första Norgekarta, kompletterad med en 'Fortegnelse over de mest befarede Landeveie og Reiserouter.. i Norge' (1846). Han ritade även kartor för barn- och skolböcker. Munchs karta över Norge är baserad på en ingående kämnnedom av landet, och utmärker sig för sin noggrannhet och sitt fina utförande. Kartan fick stort erkännande och utkom i många upplagor. Han blev belönad med medalj vid världsutställningen i Paris 1878.
Bland arbeten.
Historisk-geographisk Beskrivelse over Kongeriget Norge (Noregsveldi) i Middelalderen.
Gaea Norvegica.
Fortegnelse over de mest befarede Landeveie og Reiserouter.. i Norge.
E. Ellefsen: P.A. Munch som geograf. (Se nr. 448) - Halvorsen.
1563-1611.
Holländsk kartograf. Född i Wacken i Gent, död i Amsterdam. Växte upp i Gent där han fick undervisning i konst och olika vetenskaper. För sin vidare utbildnings skull reste han 1583 till London. Där specialiserade han sig på framställning av matematiska instrument, jordglober och kartor. Omkring år 1593 slog han sig ner i Amsterdam. 1604 köpte han kartplåtarna till Gerard Mercatos (se denne) atlas. 1605 gav han ut Mercators Ptolemaus-atlas på nytt och från 1606 ombesörjde han en rad nyutgåvor av Mercators atlas. Den stora popularitet detta medförde gav honom idén att kopiera den i mindre skala under titeln 'Atlas minor', som även den fick en stor utbredning. - Hondius utförde även enkla kopparstick, lösa planscher och bokillustrationer , men som kopparstickare är han av mindre betydelse. 1594 gav han ut en liten bok, 'Theatrum artis sribendi', med skriftprover av en rad berömda kalligrafer. Hans kartverk fördes vidare av sönerna Joducus d.y. och Hendrik Hondius, samt svärsonen Joannes Janssonius.
Bland arbeten.
Atlas minor.
Theatrum artis sribendi.
Nederl. biogr.
Nuremberg 1671.
An acclaimed astronomer, was born in Nuremburg in 1671. He was a member of the Royal Society of London and the Academies of Berlin, Vienna and St. Petersburg. He visited astronomers in many countries, and hence in addition to the star charts and selenographic map, the atlas includes “diagrams illustrating the planetary system of Copernicus, Tycho and Riccioli; the ecliptic theories of Kepler, Boulliau, Seth Ward and Mercator; the lunar theories of Tycho, Horrocks and Newton, and Halley’s cometary theory” (DSB).
Bland arbeten.
Atlas novus Coelestis. Nuremberg: Homann’s Heirs, 1742.
First edition, folio (560 x 390mm), engraved allegorical additional titles (plain), title printed in red and black with engraved vignette, engraved index listing 30 subjects and 30 double-page engraved celestial charts and diagrams, some incorporating miniature world maps or spandrel illustrations of astronomical observatories, in contemporary hand colour and wash.
Doppelmayr, an acclaimed astronomer, was born in Nuremberg in 1671. He was a member of the Royal Society of London and the Academies of Berlin, Vienna and St. Petersburg.
It is not surprising that Dopplemayr collaborated with Germany’s leading map publisher Johann Baptist Homann on both the terrestrial and celestial maps included in this atlas. He visited astronomers in many countries and hence in addition to the star charts and selenographic map, the atlas includes “diagrams illustrating the planetary system of Copernicus, Tycho, and Riccilio; the ecliptic theories of Kepler, Bouliaeu, Seth Ward and Mercator; the lunar theories of Tycho, Horrocks and Newton, and Halley’s cometary theory” (DSB IV, p. 166).
Sotheby's
Stockholm - Mentzer ca 1860.
'Iutiae' - Frederick de Wit, Pieter Mortier ca 1710.