THERSNER, THORA JOHANNA ULRIKA.
I bredd med våra författarinnor, men på en annan väg producerande, utmärker sig demoiselle Thersner. Ett allmänt kändt och värderadt arbete, 'Svecia Antiqva et Hodierna', utgafs i förra århundradet af grefve Dahlberg, ett dyrbart arbete, som näppeligen i vår tid skulle kunna utgifvas i koppartryck, ehuru det blifvit fortsatt lithografiskt. Det var, redan i början af innevarande århundrade, i det afseendet föråldradt, att efter lång mellankommen tid de teckningar, arbetet gifvit, icke mera svarade mot det nuvarande utseendet, äfvensom en mängd andra märkvärdiga ställen funnos, de der icke i Dahlbergs arbete voro intagna. Konung Carl XIII ansåg att ett nytt arbete, i planen likt det gamla, borde utgifvas, och uppmanade dertill kaptenen (sedermera öfverstelöjtnanten) Ulrik Thersner, som inom geniekorpsen gjort sig känd såsom tecknare. Man anser sig icke behöfva förbigå det denne man väl också gjort sig för öfrigt utmärkt. Såsom kommenderad att vid ingenjörsarbetena biträda general Boje under belägringen för den ...
Bland arbeten.
Fordna och närvarande Sverige
Anteckningar om svenska qvinnor
1642-1727
Agner, Eric Nilsson, f. i Angsta, Arnäs socken, omkr. 1642, d 1727. Bondson. E. o. lantmätare 1680; fick kammarkollegiets fullmakt på ord. lantmätarbeställningen i Södermanlands län 20 juli 1683; erhöll avsked 1720; bodde sedan på Bönsta gård IV2 mil från Nyköping.
Gift med Dorotea Sofia Njure, d 1716.
A. var en för sin tid ganska betydande matematiker och utgav läroböcker både i matematik och lantmäteri. Han ger dock vanligen ej förklaringar till sina metoder utan låter exemplen tala för sig själva. Hans räknelära om bråk är tydlig och lättfattlig. I allmänhet använder han sig ej av decimalbråk vid sina räkneuppgifter. Till bråkläran hör ett appendix, huvudsakligen innehållande exempel på ränta på ränta, uträknade medelst logaritmer och här med användning av, decimalbråk. Logaritmerna äro nästan alltid riktigt om än något ovigt behandlade, såväl här som i hans lilla skrift om rotutdragning medelst logaritmer. A. räknar mycket handels- och växelräkning både med in- och utländska sorter, och han ...
Bland arbeten.
Tryckta arbeten: Arithmetica fractionum, thet är: Räknekonst vthi brutné-tahl, innehållandes the dehlar och stycken som der wid fordras (och på fölljande blad upteknade finnas) uti en så klar method framwijste och utharbetade, at en incipient som uti speciebus arithmeticis integris någorlunda öfwader, den samma utan särdeles möda, allenast af egen flijt skal kunna fatta och begrijpa. Fäderneslandsens vngdom til nytta och bruk af åtskillige authorer, i ett kort begrep sammanfattadt. Sthm 1710. 4:.o 4 bl., 130 s. — Kort och ny method til at extrahera radices quantitatum per tabulam logarithmorum. Anwist och i Huset bracht. Sthm 1710. 4: o 8 bl. — Geodaesia Suecana eller Örtuga delo-bok, hwar uti följande , delar hufwudsakeligen beskrifwes: I. Om jorde-mätning i gemen, dess grund-skepelser, samt huru man deras innehåld och wärde finna kan. II. Om instrumenter som til mätningens afgörande fordras, deras bruk, samt en kort berättelse om Sweriges gamla myntz gällande. III. Huru jorde-ägor emellan åtskillige lått-lagare lageligen samt konsteligen fördelas böra. IV. .Öm råå och rör eller gräntzemärkens tilstånd och beskaffenheter &c. Theoretico-practice sammanskrifwen. (Med 'Appendix, innehållande åtskil- lige curieuse problemata eller lustiga frågor, samt deruppa uti mathesi grundade swar) Sthm 1730. 4: o 8 bl., 154 s. + 1 karta jämte 12 bl. innehållande K. Maj:ts instruktion för lantmätare av 20 apr. IIIb. — Aritn-metica eller Räkne-konst, med nödige grund-reglor och pfnings-monster försedd. Och till fädernes-landets tienst och nytto sammanskrefwen. Sthm 1743. 4: o 2 bl., 176 s. Handskrifter: I KB: Fundamenta et gymnasmata geometriae, thet är Mäte-wishetens grund-lära och öfningz-mönster, hufwudsakhn fördelt til plani-raetriam och solidimetriam til alla studerandes nytta sammanskrefwen. 263 bl. — Analogisk beskrifning öfwer Neperi logarithmi-tahls tabell. Här jemte, till arbetets mera facilitet, min nylige uthräknad och förfärdigat proportional tabell, samt Ett öfningz-mönster för ungdomen. 1725. 116 bl. — Dessutom nämnas i Acta literaria Sueciaä, Vol. 1, följande arbeten av A.: Dec-arithmetica. Räknekonst uti tionddelige bråkz-tahl. — Cochmat Haschiur seu Problemata selectiora & curiosa circa figurarum constructiones, divisiones ft- area.'! rariores artis mensorias pragmatias, analysin speciosam, &c. — Intro- ductio ad algebram. Inledning til algebra räkne-konst.
Eric Nilsson Agner, urn:sbl:5594, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Philip.), hämtad 2015-04-05.
1754-1835. Född i Stockholms län, död i Stockholm.
Svensk kopparstickare. Han var först elev hos kopparstickaren professor Per Floding och gick senare i lära hos medaljgravören Gustaf Ljungberger. 1781 blev han anställd i kartgravören Fredrik Akrels globverkstad i Stockholm. Omkring år 1790 utförde han graveringarna till Nordenankars (se denne) sjökort och ca. 1797 hans generalkarta. I övrigt ägnade Åkerland sig mycket åt kartor för skolbruk. Bland hans kopparstick kan särskilt nämnas porträtt, samt en stor översikt, 'Stockholm och dess sköna nejder'.
In 1781, was accepted as an apprentice in map engraver Fredric Akrel's Stockholm workshop. Produced some of the engravings for Nordenankar's sea charts. Åkerland and Carl Fredric Akrell were responsible for the copperplate engravings for Sweden's Marine Atlas (Sveriges Sjöatlas). Even after his 80th birthday, he worked producing maps 'for the tuition of youth'.
Kopparstickare, etsare och kartgravör. Född 1754 6/4 i Stockholms län, död 1835 11/11 i Stockholm (Klara). »Född bondson.» Kallade sig...
Bland arbeten.
Stockholm och dess sköna nejder.
A. M. PORTER, Don Sebastian, konung af Portugal, I-II, Sthlm 1825: 2 genrebilder, kpst.
Stockholm och dess sköna nejder, 51 byggnader och monument å samma bkd, efter C. G. Blom, kpst.
Ett flertal kartor, bl. a. över Ålands skärgård, 1779, Finska viken, 1788, och Norge med Kristiania, 1816.
Bataille emellan svenska flottan.. .och ryska flottan vid Ölands södra udde 1789, efter A. Sjöstierna, kpst.
M. SCHENSTRÖM, Afhandling om Strömsholms canal och slusswärk, Uppsala 1797: karta över Strömsholms kanal, efter G. Norenius.
C. H. BÄCK, Väg-visare genom Upsala höfdingedöme, Uppsala 1801: vägkarta, 1801.
A. SPARRMAN, Resa till Goda Hopps-udden, Södra pol-kretsen och omkring jordklotet, samt till Hottentott- och Cafferlanden, åren 1772-76, II, Sthlm 1802: ett 10-tal utsikter och folktyper från Afrika och Söderhavsöarna, kpst.
P. A. GRANBERG, Staden Göteborgs historia och beskrifning, I-II, Sthhn 1815: karta över Göteborgs skärgård, 1815.
Hultmark. - Lönborg. Hultmark, 1944. Sveriges sjökartor – A. Hedin.
Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734
'Stockholms skärgård. Växlet - Stockholm - Sandhamn'. - Stockholm 1932.
