1735-1801. Född i Lemvig på Jylland i Danmark, död i Eidsberg.
Norsk präst. År 1752 började han studera och tog 1756 en examen i teologi. Efter flera års verksamhet som informator i olika städer i Danmark blev han 1768 sockenpräst i Spydeberg. Samma år tog han magistergraden. 1784 fick han titeln professor och 1785 blev han sockenpräst i Eidsberg. Av hans omfattande författarskap kan speciellt nämnas ypperliga topografiska beskrivningar över de två socknar där han verkade som präst. Förutom kartor över dessa pastorat utarbetade han även andra specialkartor över distrikten runt Glommas nedre utlopp samt Christiania (Oslo) med omnejd. 1781 slutförde han en ny karta över den andra delen av Akershus stift, med en rad rättelser och kompletteringar av Wangensteens äldre karta. Wilses karta blev utgiven av vetenskapssällskapet i Berlin. - Wilse betraktade sig helt som norrman och var en av upplysningstidens mest framstående patrioter. Han förespråkade framförallt ett norskt universitet. Han var medlem av vetenskapssällskapen i Trondheim och Göttingen.
Ehrencron.
1740-1817. Född och död i Paris.
Fransk geograf. Verkade som lärare i geografi och gav bl.a. ut 'Apercu historique et géographique des Quatre Parties du Monde' (1790), 'Des usage de la Sphère, des globes céleste et terrestre' (1790) och 'Description géographique et historique des peuples les plus renommés de l'Europe ancienne (1809). Under 1790-talet ansvarade han för olika nyutgåvor av Robert de Vaugondys atlas och gav även ut 'Nouvel Atlas portatif de la Géographie ancienne' (1809) samt 'Atlas élémentaire' som kom i flera utgåvor.
Bland arbeten.
Apercu historique et géographique des Quatre Parties du Monde.
Des usage de la Sphère, des globes céleste et terrestre.
Description géographique et historique des peuples les plus renommés de l'Europe ancienne.
Nouvel Atlas portatif de la Géographie ancienne.
Atlas élémentaire.
Nouv. biogr. gen. - Phillips.
Ca. 1780.
Engelsk kartförläggare. Inga övriga upplysningar hittade.
Karta öfver Stockholm. - 1904.
Ryssland, nordvästra. - Giovanni Maria Cassini 1796.