The first Buddhist world map printed in Japan and the prototype for all subsequent Buddhist world maps printed in Japan until the late nineteenth century. The author, Hotan (1654-1728) was a scholar-priest and founder of the Kegonji Temple in Kyoto. The earliest known example in Japan is the Gotenjiku Zu (Map of the Five Indies) by the priest Jukai dating from 1364 and now preserved in Horyuji Temple in Nara. However Hotan’s map was revolutionary in being the first printed Oriental map to introduce detailed Western cartographic information into this traditional Buddhist cosmological view and attempt to merge the two together into a comprehensible form. Europe is depicted as a series of islands in the upper left of the image whilst South America is likewise another island in the lower right of the image. Africa is omitted completely. China and Japan are clearly defined in the upper right of the map. The popularity of the map is evidenced by the fact that although the map is dated 1710, it was reissued unchange...
Bland arbeten.
Nantanbushu Bankoku Shoka No Zu [Map of the Universe as a result] [Kyoto: Uhei Bundaiken, Hoei 7 (1710)]
Sotheby's. Murogo & Unno, “The Buddhist World Map in Japan” in /M Xvi (1962); H. Cortazzi, “Island of gold, p.38 pl.48; Harley & Woodward, “The History of Cartography, 2.2, pp. 428ff and Fig. 11.59; Nanba, “Old Maps of Japan, p. 179 pl.8; K. Yamashita, “Japanese Maps of the Edo Period, pp. 32-33 ill.1.
SCULTETUS [SCULTETO, v. SCHILLE, SCHULTZ], BARTHOLOMEUS.
1540-1614.
Cartographer of Görlitz.
Bland arbeten.
Meissen & Lausitz 1568. Used by Ortelius 1573, Blaeu &c.
Ober & Nieder Lausitz, de Jode 1578.
Tooley
(1799-1859)
Johan (förut Isak) S., gravör, f. 1799, d. 1859
i Paris, blef elev vid konstakademien samt egnade
sig åt stengravyr och skulptur och var en af de unge
konstnärer, som vid denna tid sökte ge plastisk
gestalt åt de fornnordiska myterna. Vid den af
Götiska förbundet utlysta konsttäflingen 1818 vann
han pris för sin relief Tors strid med jättarna
, och vid förbundets utställning s. å. uppträdde
han med denna och några kaméaftryck. 1820 blef
han agré i konstakademien samt innehade dess
resepension 1822-29. Han for till Paris,
där han sedan stannade. För Sverige utförde han
de båda vackra medaljerna öfver kronprins Oskar som
Uppsala universitets kansler (1822) samt öfver Karl
De Geer (1823). Han lär ha utfört medaljer äfven för
Ludvig Filip och Napoleon III, men mest sysselsatte
han sig med sigillgravyr.
Nordisk Familjebok, Uggleupplagan.
Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734
'Danubii... Graeciae et Archipelagi' - Johann Baptist Homann ca 1710.
