1801-1846.
Före adlandet Klint, sjöofficer, kartograf, f. 15 okt. 1801 på Karlberg, Solna, d. 30 april 1846 vid en förlisning i Mexikanska golfen. Son till Gustaf af Klint. - K. blev, knappast sexton år gammal, underlöjtnant vid örlogsflotten 1817, premiärlöjtnant 1827 och kapten 1841. Åren 1827-38 var han informationsofficer vid flottans styrmansskola i Karlskrona. Han blev led. av Krigsvet. akad. 1840. - Under många år var K. sin fader behjälplig vid utarbetandet av sjökort, och efter faderns död övertog han ledningen av det Klintska kartverket. År 1842 utgav K. 'Lärobok i navigationsvetenskapen med tillhörande nautiska och logarithmiska tabeller'. Hans nautiska tabeller voro länge välkända och allmänt brukade av sjöfarande. K. omkom som chef på korvetten Carlskrona under en cyklon utanför Kubas nordkust, då fartyget gick under med större delen av besättningen. - Gift 1829 med Laura Fredrika Silfverswärd.
Bland arbeten.
Lärobok i navigationsvetenskapen med tillhörande nautiska och logarithmiska tabeller.
Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948.
1703-1759.
Admiralty lieutenant and pilot officer in Stockholm 1751. Had studied map production with the Van Keulen family firm in Amsterdam. In 1748, published a revised edition of Johan Månsson's classic book on Baltic shipping, under the title Johan Månsson 's revived ashes, or renewed sea markings book. .. with the addition of Shipping channels along the Kattegat and the Skagerrak (Johan Månssons uplifwade aska, eller des förnyade Sjömärkesbok... Jämte tilökning öfwer farwatnen uti Kattegatt och Skagerack).
Bland arbeten.
Johan Månsson 's revived ashes, or renewed sea markings book. .. with the addition of Shipping channels along the Kattegat and the Skagerrak .
Sveriges sjökartor – A. Hedin.
1810-63. Född i Christiania (Oslo), död i Rom.
Norsk vetenskapsman. Han började studera 1828 och tog en juridisk ämbetsexamen 1934, blev 1837 lektor i historia, professor 1841. Var medlem av en rad lärda sällskap båda i sitt hemland och utomlands. Vid sidan om sin enorma och välkända insats som historiker, språkforskare och utgivare av norska källskrifter, sysslade han även med geografiska studier. 1849 gav han ut 'Historisk-geographisk Beskrivelse over Kongeriget Norge (Noregsveldi) i Middelalderen', men redan tidigare hade han ritat geologiska kartor för professor Keilhaus stora verk 'Gaea Norvegica', och 1854 gav han ut sin första Norgekarta, kompletterad med en 'Fortegnelse over de mest befarede Landeveie og Reiserouter.. i Norge' (1846). Han ritade även kartor för barn- och skolböcker. Munchs karta över Norge är baserad på en ingående kämnnedom av landet, och utmärker sig för sin noggrannhet och sitt fina utförande. Kartan fick stort erkännande och utkom i många upplagor. Han blev belönad med medalj vid världsutställningen i Paris 1878.
Bland arbeten.
Historisk-geographisk Beskrivelse over Kongeriget Norge (Noregsveldi) i Middelalderen.
Gaea Norvegica.
Fortegnelse over de mest befarede Landeveie og Reiserouter.. i Norge.
E. Ellefsen: P.A. Munch som geograf. (Se nr. 448) - Halvorsen.
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
'...Westro-goth-lande Daliae, et Vermelande.' - Sanson d'Abbeville 1666.
