1572-ca. 1632.
Holländsk kartograf. Gjorde sig främst berömd för konstruktionen av en ny typ av sjökort. Han hävdade att den vanliga plana formen gav en felaktig framställning av kartbilden och försökte istället 'gebulte kaarten' så att den följde jordens buktning. De första kartorna av denna typ kom ut under åren 1595-98. De blev mycket omstridda och var knappast länge i bruk. Han samarbetade senare med Jodocus Hondius d.y. (se denne). År 1613 gav de förutom en Nordenkarta, även ut en himmelsglob.
Nederl. biogr., II. - Orbis., s. XV.
Frisius, Gemma. [Reinerszoon, Jemme.]
9 december 1508 - 25 maj 1555.
Gemma Frisius was a physician, mathematician, cartographer, philosopher, and instrument maker. He created important globes, improved the mathematical instruments of his day and applied mathematics in new ways to surveying and navigation.
Frisius was born in Dokkum, Friesland (present-day Netherlands) of poor parents, who died when he was young. He moved to Groningen and studied at the University in Leuven beginning in 1525. He received the degree of MD in 1536 and remained on the faculty of medicine in Leuven for the rest of his life. His oldest son, Cornelius Gemma, edited a posthumous volume of his work and continued to work with Ptolemaic astrological models.
While still a student, Frisius set up a workshop to produce globes and mathematical instruments. He became noted for the quality and accuracy of his instruments, which were praised by Tycho Brahe, among others. In 1533, he described for the first time the method of triangulation still used today in surveying. Twenty years later, he was the first...
Bland arbeten.
(Cosmographia (1529) von Petrus Apianus, annotated by Gemma Frisius)
De principiis astronomiae et cosmographiae (1530)
De usu globi (1530)
Libellus de locorum describendorum ratione (1533)
Arithmeticae practicae methodus facilis (1540)
De annuli astronomici usu (1540)
De radio astronomico et geometrico (1545)
De astrolabio catholico (1556)
1810-63. Född i Christiania (Oslo), död i Rom.
Norsk vetenskapsman. Han började studera 1828 och tog en juridisk ämbetsexamen 1934, blev 1837 lektor i historia, professor 1841. Var medlem av en rad lärda sällskap båda i sitt hemland och utomlands. Vid sidan om sin enorma och välkända insats som historiker, språkforskare och utgivare av norska källskrifter, sysslade han även med geografiska studier. 1849 gav han ut 'Historisk-geographisk Beskrivelse over Kongeriget Norge (Noregsveldi) i Middelalderen', men redan tidigare hade han ritat geologiska kartor för professor Keilhaus stora verk 'Gaea Norvegica', och 1854 gav han ut sin första Norgekarta, kompletterad med en 'Fortegnelse over de mest befarede Landeveie og Reiserouter.. i Norge' (1846). Han ritade även kartor för barn- och skolböcker. Munchs karta över Norge är baserad på en ingående kämnnedom av landet, och utmärker sig för sin noggrannhet och sitt fina utförande. Kartan fick stort erkännande och utkom i många upplagor. Han blev belönad med medalj vid världsutställningen i Paris 1878.
Bland arbeten.
Historisk-geographisk Beskrivelse over Kongeriget Norge (Noregsveldi) i Middelalderen.
Gaea Norvegica.
Fortegnelse over de mest befarede Landeveie og Reiserouter.. i Norge.
E. Ellefsen: P.A. Munch som geograf. (Se nr. 448) - Halvorsen.
Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734
'Motala Varf i Norrköping.' - Gustaf Pabst 1870-1879.
