Född o. 1615, trol. i Dresden, där V:s namn dock icke anträffats 1610-20 i de tre förs., som ha sina dopböcker bevarade, död efter 1654.
Kopparstickare. Sannolikt son av målaren och kopparstickaren Christopher V., som 1615-50 var bosatt i Dresden. Vistades 1636-54 i Sverige och var här verksam för svenska hovet. Graverade 1639, 25 kopparmått »därefter målen i riket justeras skola». Fick 1642 23/7 i uppdrag att utföra fyra kopparstick till Finska bibeln för 339 dlr smt (Kammarkoll. prot.). Hade 1644 åt hovet »uthstucket een crona och 300 exemplar af stycket till waar tecken åt dem som skola gå och see balletten» för 15 dlr kmt (Hovstatsräk.). »Kopparstickaren Sigismundus Vogel blef kalladt och medh honom handlat at uthsticka uthi koppar 200 st. runiske saker» (Kammarkoll. prot. 1647 10/4). 1647 medföljde V. svenska beskickningen till Moskva och träffade där konterfejaren Johan Detters. Denne överlämnade till V. 15 »schillerier» till försäljning enligt Sigismunds utsago. Detters påstod sig emellertid ha sålt tavlorna till kopparstickaren. Kontroversen ledde till en långvarig process i Stockholm, som V. 1649 förlorade. — Uppbar 1650 31/10 67:16 d...
Bland arbeten.
J. MÅNSSON, Een siö-book … om siö-farten i öster-siön, Sthlm 1644: Johan Månsson, 1644, kpst. (Plåten förvaras i Statens hist. mus.).
Petrus Brahe, kpst. (2 varianter), jämte ätten Brahes stamträd och karta över grevskapet Visingsborg, å samma blad, kpst. (plåten förvaras å Skokloster), gravmonument över Birger Pedersson och hans hustru Ingeborg i Uppsala domkyrka, kpst., samt 5 vignetter med vapen och sigill, kpst.
O. LAURELIUS, Spiritualis forma regiminis, Västerås 1654: försättsblad, länstol med brinnande ljus på karmarna, etsn.
Descriptio pompae restitutionis ornamentorum equestris ordinis a periscelide Gustavi Magni, Gustav II Adolfs insignier till Strumpebandsorden återlämnas i London 1635, 1639, 2 sammanfogade blad, kpst.
De la Gardieska palatset Makalös i Stockholm, efter H. J. Kristler, 1647, kpst.
Totius orbis arctoi metropolis celeberrima Stockholmia, o. 1650, 6 sammansatta blad, kpst. (Plåtarna förvaras i NM.)
J. MÅNSSON, Pass cort öfver Öster siöön.
Hultmark, 1944.
1440-1514. Född och död i Nürnberg.
Tysk läkare och historiker. Studerade först vid universitetet i Leipzig där han år 1459 blev magister. Facken var de vanliga lärdomsämnena. Senare specialiserade han sig på läkarvetenskapen och tog 1466 en medicinsk doktorsgrad i Padua. Efter flera års verksamhet som läkare i olika städer verkade han från 1484 i Nürnberg. Redan som student visade han starkt intresse för historia. Han bedrev bl.a. en betydande samlarverksamhet, speciellt av handskrifter av olika slag och han blev efter hand väl ansedd i ledande humanistkretsar. På uppdrag av den berömde boktryckaren Anton Koburger utarbetade han en världskrönika som kom ut 1493 på latin och tyska, och senare i flera utgåvor. 'Nürnbergerkröniken' är inte något självständigt forskningsarbete utan ett resultat av Schedels samlarverksamhet. Det som är av störst intresse är illustrationerna, som utfördes i träsnitt av Michel Wolgemuth och Wilhelm Pleydenwurff. Med sina 1.809 träsnitt är boken det rikast illustrerade tyska verk från 1400-talet.
Bland arbeten.
Nürnbergerkröniken.
Haitz. - Lex. d. Buchw.
1748-1822. Född i Bergen, död i Köpenhamn.
Dansk nationalekonom. Han kom som ung till Island där han blev assistent vid Handelskompaniet. 1774 verksam som köpman och 1781 administrativ direktör för den 'Kgl. grönlandske, islandske, finmarkske och faeröske Handel'. 1791 blev han vice rådman och 1804 rådman i Köpenhamn. Han utsågs till statsråd och utvecklade ett rikt författarskap, särskilt i ämnen som handel, fiske och valfångst. Av särskilt intresse för Norge är 'Det finmarkske Magasins Samlinger' (1790).
Bland arbeten.
Det finmarkske Magasins Samlinger.
Bricka.
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
'Svea Rikes Hufwudstad, Stockholm...'. - Rosenfelt 1702.
