ca 1646-1708.
About 1675, shortly before the van Keulen publishing business was set up in Amsterdam, Robijn practised there as a map 'illuminator' and chart seller. After a short association with Johannes van Keulen he acquired publishing rights covering the Zee-Spiegel and Zee Atlas from the widow of Pieter Goos and used the plates to produce his own pilot book and sea atlas. Apart from a small number of plates prepared to his own order, most of Robijn's work cannot be said to be original: he issued Goos's charts and those of Roggeveen with a variety of texts by J. and C. Jacobsz (Lootsman), Arent Roggeveen and even John Seller with the result that analysis of the various issues cannot easily be simplified. Robijn's stock was eventually taken over by Johannes Loots. The brief details given below should be read in conjunction with our notes on Pieter Goos and Arent Roggeveen.
Bland arbeten.
Hoogheymraadschap van Rhynland. (Leiden?, 1685-1688).
This large –scale map, compiled by Janz Douw and Steven van Brouchhuysen and engraved by Cornelis Danckerts, originally issued in 1647, was intended to be assembled into a wall-map in four series of three leaves. Between 1685 and 1688 the plates were brought up to date and the cartouche re-embellished by Romeyn de Hooghe and the map re-issued.
Sotheby's
1678-1757. Född och död i Augsburg.
Tysk kartograf, son till en guldsmed. Hans föräldrar ville att han skulle bli ölbryggare men han såg till att bli lärling i kartgravering hos J.B. Homann i Nürnberg 1697. Efter lärlingstiden återvände Seutter till sin hemstad Augsburg och började arbeta hos Jeremias Wolff på dennes förlag. Från och med år 1707 arbetade han självständigt som kartgravör i Augsburg. 1710 började han ge ut kartor under eget namn och 1728 var han en namnkunnig kartograf. 1730/1732 fick han titeln 'Kaiserlicher Geograph', kejserlig geograf. Totalt skapade Seutter och hans medhjälpare uppemot 400-500 landskartor, stadsplaner och översikter, genealogiska och kronologiska tabeller m.m.. Av atlasverk kom 'Atlas geographicus' 1725 med 46 kartor, 'Atlas novus indicibus instructus' kom ca. 1730 i Augsburg och Wien. En utökad utgåva av den senare med 131 kartor kom 1734/1735 och slutligen utkom ca. 1744 en 'Atlas minor' med 64 kartor i ett mindre format. I atlasen från 1734/1735 delade Seutter upp kartorna i rutor och lät utarbeta stadsreg...
Bland arbeten.
- Atlas Geographicus oder Accurate Vorstellung der Ganzen Welt, 1725
- Atlas Compendiosus oder die ganze Welt in den nothwendigsten Geographischen Charten
- Atlas Compendiosus Scholasticus
- Atlas Novus Indicubus Instructus, 1728
- Grosser Atlas, 1734
- Atlas Minor, 1744
SEUTTER, M. Nova et accurata delineatio Ingriae et Careliae... Matthaeus Seutter,... Aug. Vind. [engraved map]. Augsburg, [c.1744].
The Seutter edition of the Grimmel map of Carelia and Ingria.
SEUTTER, M. Teshenije Nevy reky... = Fluwius Newa e lacu Ladoga Petropolin... [engraved map] Augsburg, [c.1744].
The Seutter-version of the Grimmel map of Ingria. [Kartan över Neva från Ladoga till St Petersburg].
Allg. d. Biogr. Christian Sandler: Seutter, Matthäus. In: Allgemeine Deutsche Biographie (ADB). Band 34, Duncker & Humblot, Leipzig 1892, S. 70–72. Christian Sandler: Matthäus Seutter (1678–1757) und seine Landkarten. 3. Reprintauflage. Bad Langensalza: Verlag Rockstuhl, 2009 (1. Auflage: 1894). ISBN 978-3-936030-03-7 Peter H. Meurer: Das Druckprivileg für Matthäus Seutter. In: Cartographica Helvetica Heft 8 (1993) S. 32–36 Volltext Michael Ritter: Die Augsburger Landkartenverlage Seutter, Lotter und Probst. In: Cartographica Helvetica Heft 25 (2002) S. 2–10 Volltext
1653-1701.
Officer, kartograf. B. var 1672-74 i utländsk krigstjänst, deltog i hela skånska kriget som fortifikationsofficer, tjänstgjorde sedan som generalkvartermästarlöjtnant i Skåne och inlade stor förtjänst om befästandet av Malmö, bevistade med statsstipendium fälttågen i Flandern 1693-94, överstelöjtnant 1695. B. var en av 1600-talets skickligaste svenska kartografer med en teknik som kartografien i allmänhet kom att uppnå först under 1700-talet.
Under skånska kriget hade B. goda tillfällen att lära känna Skånes topografi och ännu bättre under året 1680, då han drog omkring och avritade ett 50-tal skånska herrgårdar (utgivna av A. Fischer 1756). (En andra upplaga kom 1856 när Buhrmans bilder gavs ut i andra upplagan av Svecia Antiqua et Hodierna, VÖBAM's anm.). På våren 1681 fick B. i uppdrag att kartlägga Jämtland och Värmland, på hösten samma år att kartlägga Skåne. Skånekartan blev färdig 1684, en annan 1687 (original i Krigsarkivet). Den utgör den första tillförlitliga kartan över provinsen och användes a...
Bland arbeten.
Eric Dahlbergs Suecia antiqua & hodierna. Supplement,
Prospecter af åtskillige märkvärdige byggnader, säterier och herre-gårdar uti Skåne
/ ... och blifvit år 1680 aftagne, ritade och samlade af ingenieur-capitain Burman
; men nu till det allmännas tjenst, förnyade och ... på trycket utgifne år 1756 af
Abraham Fischer
Sv. Uppslag.bok 2:a uppl., band 5 1947, sp.271-72. Litt. H. Richter, "Skånes karta från mitten av 1500-talet till omkr. 1700".
Stockholm - Mentzer ca 1860.
'Carte Particuliere de l'Isle d'Amboine.' - 1700-talets mitt.
Biografiska uppgifter:Född 7 september 1661 i Örs socken Dalsland, död 7 september 1709 i Pommern.
Gunno Dahlstierna, var en svensk lantmätare och skald, adlad 1702 (före adlandet hette han Eurelius). Han var son till kontraktsprosten Andreas Eurenius och Margareta Bluthera.
Dahlstierna blev student i Uppsala 1677 och inspirerades av Olof Rudbeck att från 1681 engagera såsom lantmätare i Livland, med särskilt uppdrag att kartlägga detta landskaps område och gränser, och begav sig 1685 till Tyskland, där han studerade vid flera universitet, bland annat i Leipzig, där han (1687) försvarade en avhandling, De electro, på sådant sätt, att en professur erbjöds honom. Han återvände det oaktat till Sverige, där han 1690 utnämndes till lantmäteriinspektör. Från 1691 var hans verksamhet förlagd till Pommern, även sedan han 1699 utnämnts till direktör för svenska lantmäteriet. Genom hans försorg fick Pommern ordentliga och tydliga kartor.
Som skald ägnade han sig åt patriotisk diktning, inspirerad från tyska och italienska förebilder. Han skildrar gärna sin hembygd i Dalsland och då med idylliska förtecken i barockens anda och inspirerad av Rudbecks göticism. Man hittar då dalslandsdialekt i texterna. Han räknas därigenom som vår förste skald med provinsiell präglad diktning, den förste hembygdsdiktaren och är kanske mest formfulländad i dessa texter. Främst är han dock en politisk diktare som hyllade kung och fosterland.
Populär blev hans 116 strofer långa folkviseliknande dikt 'Giöta kiämpa-wisa om kåningen och härr Pädar' (ca 1701) dvs om konungen (Karl IX) och tsar Peter av Ryssland som i en allegori visar hur den vackra jungfrun Narva avvisar friaren Peter närgångna inviter eller påträngande propåer och räddas av sin trolovade kung Karl. Hans dikt 'Swea lands frids-frögd i Saxen' brukar kallas 'Saxa-kalaas' (1707) skildar Karl XII:s krigshändelser i Sachsen och fördraget i Altranstädt. Ett typiskt exempel på svensk barockdiktning är hans 268 strofer långa dikt 'Kunga-Skald' (1698) som är en äredikt till den döde kung Karl XI, där riksdagen med adel, präster borgare och bönder talar till kungen. Gift med Anna Schlomann från Stralsund.
'Med anledning av att Kungl. Maj:t år 1681 beordrat att alla förlänade gods skulle genomgå en revision, bestämdes det att 38 lantmätare skulle sändas till Livland. Så många med examen kunde man inte uppbringa, utan Olof Rudbeck fick skicka några av sina studenter. En av dessa var värmlänningen Gunno Eurelius (-Dahlstierna) som först karterade en tid i Livland. Men 1691 tog han med sig sju landsmän till Pommern'.
Kart & Bildteknik 2003:3, artikel 'Från Nyen till Hiddensee. Svensk kartläggning under 1600-talet'. Av Ulla Ehrensvärd.
Gunno Eurelius Dahlstierna f. 7/9 1661 i Örs Prästgård, d. 9/7 1709 i Stralsund i Pommern (om dödsdagen se nedan!). Lantmätare och en av stormaktstidens största skalder. Elev vid Karlstads gymnasium, student i Uppsala 8 sept. 1677. Var nära vän till Olof Hermelin, Karl XII:s 'utrikesminister', som kom från Filipstad och som under några år kom att brevväxla med honom. Studerade navigationskonsten under resor på Östersjön. Studierna avbröts 1681 då han utvaldes till att ingå i en s. k. reduktionskommitté som sändes till Livland för att hjälpa till med lantmäteriförrättningar i de svenska besittningarna i Livland och här stannade han till 1685, varefter han fullbordade sin utbildning genom resor bl. a. i Tyskland. 1690 blev han ledamot av kommissionen som skulle göra lantmätningar i Pommern och på Rügen. Han avlade lantmäteriexamen 1691. Kartlade svenska Pommern och har därför blivit kallad ”det tyska lantmäteriets fader”. Han kom sedan att så gott som oavbrutet bo i Pommern, även sedan han blivit generaldirektör för rikets lantmäteri den 7 sept. 1699. Han återvände aldrig till Sverige. 1699 gifte han sig i Pommern med Anna Schlomann (1679-1720), dotter till sidenhandlaren Heinrich Schlomann och dennes hustru Elisabet Katen, samt änka efter borgmästaren i Stralsund, doktor Gottfried Pyl. Hans söner, kammarherrarna Gunno Henrik Dahlstierna (f. 1700) och Anders Gottfried Dahlstierna (1702-1753) ägde godsen Datzow och Neu-Banhof, båda i Pommern. Enl. uppgift skall hans ätt ha levat kvar i Stralsund till 1872. Han adlades 26/8 1702 och vapenskölden visar 'en blå sköld varuti lyser en stjärna av guld emellan tvenne berg av samma metall; på vardera berget står ett litet vårdhus och däröver visar sig en zodiak av silver, som står snett över skölden, varuti synes en röd löpande oxe. Han dog i Pommern på sin 49:de födelsedag (enl. annan uppgift 7/9 ej 9/7! Enl. SBL: död före 19 juli 1709.). Det är tydligt att han som matematiker och lantmätare varit särdeles duglig. Hans utbildning för detta torde ha varit förträfflig. I sköldebrevet 1702 berättas: ”medelst egenhändigt arbete alla städer, byar och hemman i hela hertigdömet Pommern, förstendömet Rügen och herrskapet Wismar” vara avritade och uträknade samt kartor författade.
[Kjell Åberg]
Bland arbeten:
Giöta kiämpa-wisa om kåningen och härr Pädar.
Swea lands frids-frögd i Saxen.
(Kart & Bildteknik 2003:3, artikel "Från Nyen till Hiddensee. Svensk kartläggning under 1600-talet". Av Ulla Ehrensvärd. VÖBAM. Kjell Åberg.) - Se bild.
