fl. 1614-43
Abraham Goos was a noted engraver in Amsterdam who prepared plates for many maps published in well-known atlases of his time including Speed's A Prospect ofthe Most Famous Parts of the World (1627) and the 1632 edition of Speed's Atlas. He was related to the Hondius family by whom he was also employed as an engraver. In 1616 he issued a book of maps, the Nieuw Nederlandtsh Caertboeck (4to) which was re-issued in 1619 and 1625.
His son, Pieter, continued and extended his father's business and became one of the group of well-known engravers of sea charts active in Amsterdam in the middle years of the seventeenth century. In common with Colom, Doncker and Jacobsz he published a pilot guide, the Zee-Spiegel, basing it on plates obtained from Jacobsz. This went through many editions in different languages under the startling titles so popular at the time. In addition to publishing his Zee-Spiegel in the usual Parts 1 and II (Europe and Atlantic coasts) and Part III (Mediterranean) he broke new ground in pre...
Ca. 1795.
Fransk 'citoyen' och 'professor', medlem av flera litterära sällskap. Inga övriga upplysningar hittade.
Guvernör i Pskov, tvingades fly från Moskvas furstendöme till Litauen på 1530-talet. Försåg Münster med uppgifter inför dennes arbete med kartan över Moskvas furstendöme.
Bland arbeten.
Moskvas furstendöme.
RdeT.
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
Stackelberg - C. H. Tersmeden ca 1900.
Biografiska uppgifter:Född 7 september 1661 i Örs socken Dalsland, död 7 september 1709 i Pommern.
Gunno Dahlstierna, var en svensk lantmätare och skald, adlad 1702 (före adlandet hette han Eurelius). Han var son till kontraktsprosten Andreas Eurenius och Margareta Bluthera.
Dahlstierna blev student i Uppsala 1677 och inspirerades av Olof Rudbeck att från 1681 engagera såsom lantmätare i Livland, med särskilt uppdrag att kartlägga detta landskaps område och gränser, och begav sig 1685 till Tyskland, där han studerade vid flera universitet, bland annat i Leipzig, där han (1687) försvarade en avhandling, De electro, på sådant sätt, att en professur erbjöds honom. Han återvände det oaktat till Sverige, där han 1690 utnämndes till lantmäteriinspektör. Från 1691 var hans verksamhet förlagd till Pommern, även sedan han 1699 utnämnts till direktör för svenska lantmäteriet. Genom hans försorg fick Pommern ordentliga och tydliga kartor.
Som skald ägnade han sig åt patriotisk diktning, inspirerad från tyska och italienska förebilder. Han skildrar gärna sin hembygd i Dalsland och då med idylliska förtecken i barockens anda och inspirerad av Rudbecks göticism. Man hittar då dalslandsdialekt i texterna. Han räknas därigenom som vår förste skald med provinsiell präglad diktning, den förste hembygdsdiktaren och är kanske mest formfulländad i dessa texter. Främst är han dock en politisk diktare som hyllade kung och fosterland.
Populär blev hans 116 strofer långa folkviseliknande dikt 'Giöta kiämpa-wisa om kåningen och härr Pädar' (ca 1701) dvs om konungen (Karl IX) och tsar Peter av Ryssland som i en allegori visar hur den vackra jungfrun Narva avvisar friaren Peter närgångna inviter eller påträngande propåer och räddas av sin trolovade kung Karl. Hans dikt 'Swea lands frids-frögd i Saxen' brukar kallas 'Saxa-kalaas' (1707) skildar Karl XII:s krigshändelser i Sachsen och fördraget i Altranstädt. Ett typiskt exempel på svensk barockdiktning är hans 268 strofer långa dikt 'Kunga-Skald' (1698) som är en äredikt till den döde kung Karl XI, där riksdagen med adel, präster borgare och bönder talar till kungen. Gift med Anna Schlomann från Stralsund.
'Med anledning av att Kungl. Maj:t år 1681 beordrat att alla förlänade gods skulle genomgå en revision, bestämdes det att 38 lantmätare skulle sändas till Livland. Så många med examen kunde man inte uppbringa, utan Olof Rudbeck fick skicka några av sina studenter. En av dessa var värmlänningen Gunno Eurelius (-Dahlstierna) som först karterade en tid i Livland. Men 1691 tog han med sig sju landsmän till Pommern'.
Kart & Bildteknik 2003:3, artikel 'Från Nyen till Hiddensee. Svensk kartläggning under 1600-talet'. Av Ulla Ehrensvärd.
Gunno Eurelius Dahlstierna f. 7/9 1661 i Örs Prästgård, d. 9/7 1709 i Stralsund i Pommern (om dödsdagen se nedan!). Lantmätare och en av stormaktstidens största skalder. Elev vid Karlstads gymnasium, student i Uppsala 8 sept. 1677. Var nära vän till Olof Hermelin, Karl XII:s 'utrikesminister', som kom från Filipstad och som under några år kom att brevväxla med honom. Studerade navigationskonsten under resor på Östersjön. Studierna avbröts 1681 då han utvaldes till att ingå i en s. k. reduktionskommitté som sändes till Livland för att hjälpa till med lantmäteriförrättningar i de svenska besittningarna i Livland och här stannade han till 1685, varefter han fullbordade sin utbildning genom resor bl. a. i Tyskland. 1690 blev han ledamot av kommissionen som skulle göra lantmätningar i Pommern och på Rügen. Han avlade lantmäteriexamen 1691. Kartlade svenska Pommern och har därför blivit kallad ”det tyska lantmäteriets fader”. Han kom sedan att så gott som oavbrutet bo i Pommern, även sedan han blivit generaldirektör för rikets lantmäteri den 7 sept. 1699. Han återvände aldrig till Sverige. 1699 gifte han sig i Pommern med Anna Schlomann (1679-1720), dotter till sidenhandlaren Heinrich Schlomann och dennes hustru Elisabet Katen, samt änka efter borgmästaren i Stralsund, doktor Gottfried Pyl. Hans söner, kammarherrarna Gunno Henrik Dahlstierna (f. 1700) och Anders Gottfried Dahlstierna (1702-1753) ägde godsen Datzow och Neu-Banhof, båda i Pommern. Enl. uppgift skall hans ätt ha levat kvar i Stralsund till 1872. Han adlades 26/8 1702 och vapenskölden visar 'en blå sköld varuti lyser en stjärna av guld emellan tvenne berg av samma metall; på vardera berget står ett litet vårdhus och däröver visar sig en zodiak av silver, som står snett över skölden, varuti synes en röd löpande oxe. Han dog i Pommern på sin 49:de födelsedag (enl. annan uppgift 7/9 ej 9/7! Enl. SBL: död före 19 juli 1709.). Det är tydligt att han som matematiker och lantmätare varit särdeles duglig. Hans utbildning för detta torde ha varit förträfflig. I sköldebrevet 1702 berättas: ”medelst egenhändigt arbete alla städer, byar och hemman i hela hertigdömet Pommern, förstendömet Rügen och herrskapet Wismar” vara avritade och uträknade samt kartor författade.
[Kjell Åberg]
Bland arbeten:
Giöta kiämpa-wisa om kåningen och härr Pädar.
Swea lands frids-frögd i Saxen.
(Kart & Bildteknik 2003:3, artikel "Från Nyen till Hiddensee. Svensk kartläggning under 1600-talet". Av Ulla Ehrensvärd. VÖBAM. Kjell Åberg.) - Se bild.
