VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

WALIGORSKI, JOSEF ALEXANDER.

1794-1873. Född i Krakow, död i Paris.
Polsk officer. Redan 1813 var han ute i fält som underofficer, kastade sig sedan över militära och matematiska studier, och blev 1822 lärare vid artilleriskolan i Warszawa. 1830 var han på nytt ute i fält som kapten och tvingades därefter gå i landsflykt. Under några år vistades han i Frankrike och England och kom 1835 till Norge. Där blev han efter hand betrodd med olika offentliga ingenjörsarbeten, speciellt i 'Vassdragsvesenet', och blev 1846 anställd som kanaldirektör. Bland hans stora arbeten kan nämnas kanalen vid Moss. 1848 sade han upp sig från sitt arbete och reste till Paris för att deltaga i polackernas frihetskamp. Efter en tid återvände han till Norge och blev på nytt anställd inom kanal- och havsväsendet. 1855 kallade hans landsmän åter på honom och han lämnade då Norge för gott. Han blev senare lärare vid olika krigsakademier. Han lyckades aldrig återse sitt hemland.


Tids-Tavler, b. II, 1873.


Doppelmayr, Johannes Gabriel.

Nuremberg 1671.
An acclaimed astronomer, was born in Nuremburg in 1671. He was a member of the Royal Society of London and the Academies of Berlin, Vienna and St. Petersburg. He visited astronomers in many countries, and hence in addition to the star charts and selenographic map, the atlas includes “diagrams illustrating the planetary system of Copernicus, Tycho and Riccioli; the ecliptic theories of Kepler, Boulliau, Seth Ward and Mercator; the lunar theories of Tycho, Horrocks and Newton, and Halley’s cometary theory” (DSB).
Bland arbeten.
Atlas novus Coelestis. Nuremberg: Homann’s Heirs, 1742.
First edition, folio (560 x 390mm), engraved allegorical additional titles (plain), title printed in red and black with engraved vignette, engraved index listing 30 subjects and 30 double-page engraved celestial charts and diagrams, some incorporating miniature world maps or spandrel illustrations of astronomical observatories, in contemporary hand colour and wash.
Doppelmayr, an acclaimed astronomer, was born in Nuremberg in 1671. He was a member of the Royal Society of London and the Academies of Berlin, Vienna and St. Petersburg.
It is not surprising that Dopplemayr collaborated with Germany’s leading map publisher Johann Baptist Homann on both the terrestrial and celestial maps included in this atlas. He visited astronomers in many countries and hence in addition to the star charts and selenographic map, the atlas includes “diagrams illustrating the planetary system of Copernicus, Tycho, and Riccilio; the ecliptic theories of Kepler, Bouliaeu, Seth Ward and Mercator; the lunar theories of Tycho, Horrocks and Newton, and Halley’s cometary theory” (DSB IV, p. 166).


Sotheby's


BENARD


Gravör. Upptagen på kopparstick till Denis Diderot's 'Encyclopédie ou dictionnaire raisonné des sciences', band LXXXIV och LXXXV. 1751-1780.
Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire raisonné des sciences



Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936



Börsen. - O. A. Mankell 1884.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10487

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

ANCKARSWÄRD, MIKAEL GUSTAF.

Biografiska uppgifter:Född i Kalmar 25 mars 1792, död 3 maj 1878 i Stockholm.
Bror till Johan August Anckarswärd.
Artist, grefve efter den föregåendes död, f. 25 mars 1792 i Kalmar, utexaminerades 1808 som fänrik från krigsakademien och tjänstgjorde 1809 i arméns
värmländska fördelning såväl vid norska gränsen som i Stockholm. Med Svea lifgarde gjorde han som löjtnant tyska och norska fälttågen 1813 och 1814, blef kapten 1817, s. å. ordonnansofficer och 1829 adjutant hos Karl Johan samt tio år senare öfverstelöjtnant i armén. Därjämte egnade han sig åt konststudier, hufvudsakligen åt landskapsmålningen, och gjorde 1819–22 studieresor i utlandet. 1828 blef han ledamot och 1843 hedersledamot af konstakademien, och han var en af dem, som stiftade konstföreningen, 1832. Under åren 1844–58 var han öfverintendent och preses i konstakademien, hvilken därunder fick förnyade statuter och ny anordning af sitt läroverk och sin förvaltning. Inom vår planschverkslitteratur intog A. på 1820- och 30-talen ett framstående rum genom sina af honom själf litografierade arbeten Sveriges märkvärdigaste ruiner (1828–30) samt svenska och norska utsigter (1830–37). Han afled i Stockholm 3 maj 1878 och slöt den grefliga ätten A.
Bland arbeten:
Fordna och närvarande Sverige
(Nordisk Familjebok, Uggleupplagan)

Tillbaka till början.